Resultatet av detta arbete kan tillämpas av all sjukvårdspersonal som möter kvinnor som önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation, men även de som möter födande kvinnor generellt. Genom att lyssna till och förstå kvinnornas berättelser kan sjukvårdspersonal i klinisk verksamhet rikta adekvat stöd och vägledning till de specifika dilemman som kvinnor baserar sin önskan om kejsarsnitt utan medicinsk indikation på. Förhoppningen är att andelen kejsarsnitt utan medicinsk indikation kan minska om sjukvårdspersonal och kvinnor kan mötas genom en större förståelse för varandras motiv i frågan.
Ytterligare forskning bör beskriva vad kvinnorna behöver av sjukvården och samhället för att undvika att föda med kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Författarna i detta arbete är av uppfattningen att större delen av de orsaker som bidrar till att kvinnor önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation skulle kunna undvikas med hjälp av en vårdapparat av bättre kvalitet eller som är mer tillgänglig för kvinnorna under hela processen att bli förälder. För att på bästa sätt behandla och hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla borde istället
sjukvårdspersonal, i detta fall barnmorskor, se till varje kvinna med förlossningsrädsla som en individ med individuella orsaker till sin rädsla och till sin önskan om kejsarsnitt.
Barnmorskor måste kunna upptäcka och handlägga riskfaktorer för förlossningsrädsla tidigt i graviditeten - det är till exempel ingen hemlighet att kvinnor med förlossningsrädsla i större grad lider av psykisk ohälsa som ångest och depression (Ryding & Sundell, 2004;
Socialstyrelsen, 2011), även efter att barnet fötts (Möller, Josefsson, Bladh, Lilliecreutz, Andolf & Sydsjö, 2017). Kvinnor som önskar kejsarsnitt är en grupp som i större
utsträckning har utsatts för övergrepp och misshandel (Heimstad, Dahloe, Laache, Skogvoll & Schei, 2006; Lukasse, Vangen, Oian, Kumle, Ryding & Schei, 2010) vilket gör det än viktigare att större fokus i sjukvården bör gå åt att undersöka hur patientgruppen ska
handläggas och behandlas från första början. Att i behandlingen av förlossningsrädsla missa själva grunden till den kan försvåra bearbetningen och kan således bidra till att kvinnan fortsatt önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation.
Referenser
Inkluderade artiklar i resultatet markeras med *.
Aftonbladet (2019) Kejsarsnitt var ett självklart val för mig. [Blogginlägg] Hämtad den 28 januari från
https://www.aftonbladet.se/family/a/pLVlaG/kejsarsnitt-var-ett-sjalvklart-val-for-mig Akinleye, D., McNutt, LA., Lazariu, V. & McLaughlin, C (2019). Correlation between hospital finances and quality and safety of patient care. PLoS One, 14(8), e0219124. doi: 10.1371/journal.pone.0219124
*Akintato, AA., Ade-Ojo, IP., Olagbuji, BN., Akin-Akintayo, OO., Ogundare, OR. & Olofinbiyi, BA (2014). Cesarean section on maternal request: the viewpoint of expectant women. Archives of Gyneclogy and Obstetrics, 289, 781-785.
https://doi.org/10.1007/s00404-013-3063-x
Alehagen, S. (2018). Förlossningsrädsla. I Lindgren. H., Christensson. K. & Dykes. A-K (Red), Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde (3. uppl., ss. 407-415). Lund: Studentlitteratur.
Andolf, E. (2018). Kejsarsnitt. I H. Hagberg., Marsal. K. & M. Westgren (Red.), Obstetrik (4. uppl., ss. 549-564). Lund: Studentlitteratur.
Arbman, H., & Lerner, T. (2019) ”Ett övergrepp att tvinga någon till en vaginal förlossning”. Hämtad den 8 januari från
https://www.dn.se/insidan/ett-overgrepp-att-tvinga-nagon-till-en-vaginal-forlossning/ Bakhsi (2007). Women’s body image and the role of culture: A review of the literature.
Europes Journal of Psychology, 7(2), 374-394. https://doi.org/10.5964/ejop.v7i2.135 Barnmorskeförbundet (2016). En förlossningsvård i kris. Hämtad den 28 januari från https://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/forbundet/en-forlossningsvard-i-kris/
Barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 23 januari, 2020, från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-se/uploads/2018/05/Kompetensbeskrivn ing-for-legitimerad-barnmorska-Svenska-Barnmorskeforbundet-2018.pdf
Barnmorskeförbundet. (2019). Barnmorskan. Hämtad den 23 januari från https://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/
Barrett, G., Peacock, J., Victor, CR. & Manyonda, I (2005). Cesarean section and postnatal sexual health. Birth, 32(4), 306-311. DOI: 10.1111/j.0730-7659.2005.00388.x
Bates, S., Middeldorp, S., Rodger, M., James, A. & Greer, I (2016). Guidance for the treatment and prevention of obstetric-associated venous thromboembolism. Journal of
thrombosis and thrombolysis, 41, 92-128. doi: 10.1007/s11239-015-1309-0
Betran, A. P., Torloni, M. R., Zhang, J., Ye, J., Mikolajczyk, R., Deneux-Tharaux, C.,
Oladapo, O. T., Souza, J. P., Tunçalp, Ö., Vogel, J. P., & Gülmezoglu, A. M. (2015). What is the optimal rate of caesarean section at population level? A systematic review of ecologic studies. Reproductive health, 12, 57. https://doi.org/10.1186/s12978-015-0043-6
Bjurwald, L (2019). Kris - eller “allt ser fint ut”?. Hämtad den 13 januari från https://www.bbkrisen.se/l/kris-eller-normaltillstand/
Boerma, T. Ronsmans, C. Melesse, D Y. Barros, A J D. Barros, F C. Juan, L. Moller, A-B. Say, L. Hosseinpoor, A R. Yi, M. Rabello Neto, D d L. Temmerman, M (2018). Global epidemiology of use of and disparities in caesarean sections. The Lancet. 2018, volume 392, Issue 10155, P1341-1348.
doi:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)31928-7https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)3 1928-7
Bäck-Wiklund, M., & Bergsten, B. (2010). Det moderna föräldraskapet : en studie av familj
och kön i förändring. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Campo-Engelstein, L., Howland, LE., Parker, WM. & Burcher, P (2015). Scheduling the stork: media portrayals of womens and physicians reasons for elective cesarean delivery.
Birth, 42(2), 181-188. doi: 10.1111/birt.12161
Centrum för Personcentrerad Vård (2017). Personcentrerad Vård. Hämtad den 28 januari från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
Danielson, E. (2018). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 285-299).
Lund:Studentlitteratur.
*Douché, J., & Carryer, J. (2011) Caesarean section in the absence of need: a pathologising paradox for public health? Nursing Inquiry 2011; 18(2): 143-153.
Downe S, McCormick C, Beech BL. Labour interventions associated with normal birth. Br J Midwifery. 2001;9(10):602–6.
*Eide, KT., Morken, NH. & Baeroe, K (2019). Maternal reasons for requesting planned cesareansection in Norway: a qualitative study. BMC Pregnancy & Childbirth, 19(1). doi: 10.1186/s12884-019-2250-6.
Ekdahl, L., & Söderberg, M. (2013) Tidigare kejsarsnitt ökar risken för svåra graviditetskomplikationer. Hämtad den 8 januari från
https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2013/11/Tidigare-kejsar snitt-okar-risken-for-svara-graviditetskomplikationer/
Eklind, S. & Zaar, L (2019) “Skräm inte mammor i onödan” - Svenska Dagtidningars Bild av Förlossning och Förlossningsvård. (Examensarbete, Högskolan i Skövde). Hämtad den 28 januari från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1348728/FULLTEXT01.pdf Ekonomifakta (2018). BNP per capita. Hämtad den 27 februari från
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/
Esscher, A. (2014) Maternal mortality in sweden - classification, country of birth, and quality of care. Uppsala Universitet, URN: urn:nbn:se:uu:diva-216781
Esscher, A., Haglund, B., Högberg, U., & Essen, B (2013). Excess mortality in women of reproductive age from low-income countries: A swedish national register study. The
European Journal of Public Health. 23(2), 274-279. doi: 10.1093/eurpub/cks101
Expressen (2016). Låt alla som vill ha kejsarsnitt få det. Hämtad den 28 januari från https://www.expressen.se/debatt/lat-alla-som-vill-ha-kejsarsnitt-fa-det/
*Faisal, I., Matinnia, N., Hejar, AR. & Khodakarami, Z (2014). Why do primigravidae request caesarean section in a normal pregnancy? A qualitative study in Iran. Midwifery, 30(2), 227-233. doi: 10.1016/j.midw.2013.08.011
*Fenwick, J., Staff, L., Gamble, J., Creedy, D K. & Bayes, S. (2008) Why do women request caesarean section in a normal, healthy first pregnancy?. Mifwifery. 26(2010), 394-400. https://doi.org/10.1016/j.midw.2008.10.011
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Fredholm, L. (2006). Kejsarsnitten ökar. Hämtad den 28 januari från https://fof.se/tidning/2006/3/artikel/kejsarsnitten-okar
Frigell, S. (2013) Förlossningsrädsla under graviditet. Magisteruppsats. Uppsala universitet. Hämtad den 6 mars från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:624530/FULLTEXT02.pdf
Friberg, F. (Red.). (2007). Dags för uppsats: - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
*Fuglenes, D., Aas, E., Botten, G., Øian, P., & Sonbo Kristiansen, I (2011). Why do some pregnant women prefer ceasarean? The influence of parity, delivery experiences, and fear.
American journal of Obstetrics and Gynecology. 2011;205:45.e1-9.
https://doi.org/10.1016/j.ajog.2011.03.043
Fuglenes, D., Øian, P., & Kristiansen, I (2009). Obstetricians’ choice of cesarean delivery in ambiguous cases: is it influenced by risk attitude or fear of complaints and litigation?
American journal of Obstetrics and Gynecology. 2000(1), 48.e1-48.e8.
https://doi.org/10.1016/j.ajog.2008.07.021
*Gallagher, F., Bell, L., Waddell, G., Benoit, A., & Côté, N (2012) Requesting Cesareans without Medical Indications: An Option Being Considered by Young Canadian Women.
Birth issues in perinatal care. 39:1 March 2012.
Globalis (2018). BNP per invånare. Hämtad den 29 januari från https://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
Gyhagen, M (2013). Long-term consequences of vaginal delivery on the pelvic floor. A comparison with caesarean section in one-para women. [Avhandling, Göteborgs Universitet]. ISBN 978-91-628-8594-6
Habiba, M., Kaminski, M, Da Fré, M., Marsal, K., Bleker, O., Librero, J., Grandjean, H., Gratia, P., Guaschino, S., Heyl, W., Taylor, D. & Cuttini, M (2006). Caesarean section on request: a comparison of obstetricians’ attitudes in eight European countries. BJOG, 113(6), 647-656. DOI: 10.1111/j.1471-0528.2006.00933.x
Hadjigeorgiou, E., Spyridou, A., Christoforou, A., Iannuzzi, L., Giovinale, S., Canepa, MM., Morano, S., Jonsdottir, SS., Karlsdottir, SI. & Downe, S. (2018). Variation in caesarean section rates in Cyprus, Italy and Iceland: an analysis of the role of the media. Minerva Ginecologica, 2018 December;70(6):676-86. doi: 10.23736/S0026-4784.18.04295-8. Haines, H., Pallant, J.F., Karlström, A. & Hildingsson, I. (2011). Cross-cultural comparison of levels of childbirth related fear in an Australian and Swedish sample. Midwifery, Aug; 27 (4), 560-567.
*Hatamleh, R., Abujilban, S., Al-Shraideh, A J., & Abuhammad, S.. (2019) Maternal request for cesarian birth without medical indication in a group of healthy women: A qualitative study in Jordan. Mifwifery. 79(2019), 102543. https://doi.org/10.1016/j.midw.2019.102543 Health Belief Model (2016).
Hämtad 26/2 från
https://www.sciencedirect.com/topics/medicine-and-dentistry/health-belief-model
Heimstad, R., Dahloe, R., Laache, I., Skogvoll, E. & Schei, B. (2006). Fear of childbirth and history of abuse: implications for pregnancy and delivery. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavia, 85(4), 435–440.
Hildingsson, I., Karlström, A., Haines, H., & Johansson, M. (2016). Swedish women ́s interest in models of midwifery care- Time to change the system? A prospective longitudinal survey. Sexual & Reproductive Healthcare (7). pp 27-32. DOI: 10.1016/j.srhc.2015.11.002 Hildingsson, I., Rubertsson, C., Karlström, A., & Haines, H. (2018). Caseload midwifery for women with fear of birth is a feasible option. Sexual & Reproductive Healthcare (16). pp 50-55. DOI:https://doi.org/10.1016/j.srhc.2018.02.006
Hjorth, S., Kirkegaard, H., Olsen, J., Thornton, J. & Nohr, E (2019). Mode of birth and long-term sexual health: a follow-up study of mothers in the Danish National Birth Cohort. BMJ Open 2019;9:e029517. doi:10.1136/ bmjopen-2019-029517
Hoxha, I., Syrogiannouli, L., Braha, M., Goodman, D. C., da Costa, B. R., & Jüni, P. (2017). Caesarean sections and private insurance: systematic review and meta-analysis. BMJ open,
7(8), e016600. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-016600
*Huang, SY., Sheu, SJ., Tai, CJ., Chiang, CP. & Chien, LY (2013). Decision-making process for choosing an elective cesarean delivery among primiparas in Taiwan. Maternal and Child
Health Journal, 17, 842-851. https://doi.org/10.1007/s10995-012-1062-3
Högberg, U., Lynöe, N., & Wulff, M (2008). Cesarean by Choice? Empirical Study of Public Attitudes. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavia. 87(12), 1301-1308. doi:
10.1080/00016340802482978.
International Confederation of Midwives (2014). International Code of Ethics for Midwives. Hämtad den 23 januari från
https://www.internationalmidwives.org/assets/files/definitions-files/2018/06/eng-international -code-of-ethics-for-midwives.pdf
Ituk, U. & Habib, A (2018). Enchanced recovery after cesarean delivery. F1000Research, 7.
https://doi.org/10.12688/f1000research.13895.1
Jakobsson, H., Abrahamsson, T., Jenmalm, M., Harris, K., Quince, C., Jernberg, C., Björksten, B., Engstrand, L, & Andersson, A. (2014) Decreased gut microbiota diversity, delayed Bacteroidetes colonisation and reduced Th1 responses in infants delivered by Caesarean section. Gut. 63,559-566.http://dx.doi.org/10.1136/gutjnl-2012-303249 Jarlbro, G (2010). Hälsokommunikation: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
*Kabakian-Khasholian, T (2013). ‘My pain was stronger than my happiness’: experiences of caesarean births of Lebanon. Midwifery, 29(11), 1251-1256. doi:
10.1016/j.midw.2012.09.001.
Karolinska Universitetssjukhuset (2019). Kejsarsnitt (planerat). Hämtad den 8 januari från https://www.karolinska.se/for-patienter/graviditet-och-forlossning/dags-att-foda/kejsarsnitt-pl anerat/
*Karlström, A., Nystedt, A., Johansson, M. & Hildingsson, I (2011). Behind the myth--few women prefer caesarean section in the abscence of medical or obstetrical factors. Midwifery, 27(5), 620-627. doi: 10.1016/j.midw.2010.05.005.
Kawaguchi ,R., Haruta, S. & Kobayashi, H (2017). Efficiacy and safety on venous
thromboembolism prophylaxis with fondaparinux in women at risk after cesarean section.
Obstetrics & Gynecology science, 60(6), 535-541. doi: 10.5468/ogs.2017.60.6.535
Kritensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studier inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur
Larsson, B (2017). Treatment for childbirth fear with a focus on midwife-led counselling: A national overview, womens birth preferences and experiences of counselling.
Doktorsavhandling. Uppsala Universitet. Hämtad den 6 mars från
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=9&af=%5B%5D&sea rchType=LIST_COMING&query=&language=sv&pid=diva2%3A1118141&aq=%5B%5B% 5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRo ws=50&dswid=4726
Latifnejad-Roudsari, R., Zakerihamidi, M., Merghati-Khoei, E., & Kazemnejad, A (2014). Cultural perceptions and preferences of Iranian women regarding cesarean delivery. Iranian
Journal of Nursing and Midwifery Research, 19(7), 28-36. PMCID: PMC4402990
Law, M., Stewart, D., Pollock, N., Letts, L. Bosch, J., & Westmorland, M. (2007) Critical Review Form – Quantitative Studies. Hämtad den 3 mars från
https://www.unisa.edu.au/siteassets/episerver-6-files/global/health/sansom/documents/icahe/c ats/mcmasters_quantitative-review.pdf
Lerner & Arbman (2019). Vaginal förlossning eller kejsarsnitt - här är riskerna. Dagens nyheter. Hämtad den 25 februari från
https://www.dn.se/insidan/vaginal-forlossning-eller-kejsarsnitt-har-ar-riskerna/?forceScript=1 &variantType=large
*Lerner-Geva, L., Glasser, S., Levitan, g., Boyko, V., Golan, A., Beloosesky, R., Lunenfeld, E., Many, A., Samueloff, A., Schiff, E., Shoham, A., Fisher, M & Hirsh-Yechezkel, G. (2015) A case-control study of ceasarean delivery on maternal request: who and why?. The
journal of maternal fetal & neonatal medicine. 29(17), 2780-2785.
https://doi.org/10.3109/14767058.2015.1103727
Luce, A., Cash, M., Hundley, V., Cheyne, H., Teijlingen, E., & Angell, C (2016). “Is it realistic?” the portrayal of pregnancy and childbirth in the media. BMC Pregnancy and
Childbirth, 16(40). https://doi.org/10.1186/s12884-016-0827-x
Lukasse, M., Vangen, S., Oian, P., Kumle, M., Ryding, E. & Schei, B (2010). Childhood abuse and fear of childbirth - a population-based study. Birth, 37(4), 267-274. doi: 10.1111/j.1523-536X.2010.00420.x.
Lundgren, I., Begley, C., Gross, M. & Bondas, T (2012). ‘Groping through the fog’: a metasynthesis of womens experiences on VBAC (Vaginal birth after caesarean section).
BMC, Pregnancy and Childbirth, 12(85). https://doi.org/10.1186/1471-2393-12-85
Lundgren, I., Morano, S., Nilsson, C., Sinclair, M & Begley, C. (2019). Cultural perspectives on vaginal birth after previous caesarean section in countries with high and low rates - A hermeneutic study. Women and Birth, https://doi.org/10.1016/j.wombi.2019.07.300
Lynøe, N., & Nordström, L. (2013) Kvinnan kan själv göra ett informerat val. Hämtad den 8 januari från
https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/04/Kvinnan-kan-sjalv-gora-ett-informera t-val-/
Läkartidningen (2011). Hälsolitteracitet grundbult i patientmötet. Hämtad den 6 mars från: http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17571
Marshall, N., Fu, R. & Guise, JM (2011) Impact of multiple cesarean deliveries on maternal morbidity: a systematic review. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 205(3), 262.e1-262.e8. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2011.06.035
McIntyre, M. J., Francis, K., & Chapman, Y. (2011). Shaping public opinion on the issue of childbirth; a critical analysis of articles published in an Australian newspaper. BMC
Pregnancy & Childbirth, 11(1), 47. doi: 10.1186/1471-2393-11-47.
Mohlander, M., & Ryding, E L. (2013) Samtal kan hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Hämtad den 29 januari från
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19396
Morris, T. & McInerney, K (2010). Media representations of pregnancy and childbirth: an analysis of reality television programs in the United States. Birth, 37(2), 134-140. DOI:
10.1111/j.1523-536X.2010.00393.x
Mouat, I. (2015) Cesarean Section and Religious Hierarchies in Fifteenth- Century Europe.
The Great Lakes Journal of Undergraduate History, 3(1), 36-53. Hämtad från
https://scholar.uwindsor.ca/gljuh/vol3/iss1/5
Myndigheten för vård och omsorgsanalys (2018). I väntans tider - en delrapport om satsningen på kvinnors hälsa. Rapport 2018:2. Hämtad den 28 januari från
https://docplayer.se/105234138-Rapport-2018-2-i-vantans-tider-en-delrapport-om-satsningen -pa-kvinnors-halsa.html
Möller, L., Josefsson, A., Bladh, M., Lilliecreutz, C., Andolf, E. & Sydsjö, G (2017). Mental health after first childbirth in women requesting a caesarean section: a retrospective
register-based study. BMC Pregnancy Childbirth, 17(1), doi: 10.1186/s12884-017-1514-2. Neu, J. & Rushing, J (2011) Cesarean versus vaginal delivery: long-term infant outcomes and the hygiene hypothesis. Clinics in Perinatology. 38(2), 321-331. doi:
10.1016/j.clp.2011.03.008
Nilsson, C. & Lundgren, I (2009). Womens lived experience of fear of childbirth. Midwifery, 25(2), 1-9. DOI: 10.1016/j.midw.2007.01.017
Nieminen, K., Stephansson, O. & Ryding, E (2010). Womens fear of childbirth and preference for cesarean section - a cross-sectional study at various stages of pregnancy in Sweden. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 88(7), 807-813.
https://doi.org/10.1080/00016340902998436
Norton-Old, K., Yuen, N. & Umstad, M (2016). An obstetric perspective on functional bowel obstruction after cesarean section: A case series. Journal of clinical gynecology and
obstetrics, 5(1), 53-57. doi: http://dx.doi.org/10.14740/jcgo390w
O’Donovan, C. & O’Donovan, J (2017). Why do women request an elective cesarean delivery for non-medical reasons? A systematic review of the qualitative literature. Birth, 45(2). https://doi.org/10.1111/birt.12319
*Okonkwo, NS., Ojengbede, OA., Morhason-Bello, IO. & Adedokun, BO (2012). Maternal demand for cesarean section: perception and willingness to request by Nigerian antenatal clients. International Journal for Womens Health, 4, 141-148. doi: 10.2147/IJWH.S10325 Olsson, A (Red.)., Lind, C., Rotstein, E., & Fernando, M. (2020). Bäckenbotten och
förlossingsskador: Handbok för barnmorskor. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Peel, A., Bhartia, A., Spicer, N., & Gautham, M. (2018). 'If I do 10-15 normal deliveries in a month I hardly ever sleep at home.' A qualitative study of health providers' reasons for high rates of caesarean deliveries in private sector maternity care in Delhi, India. BMC pregnancy
and childbirth, 18(1), 470. https://doi.org/10.1186/s12884-018-2095-4
*Ryding, E L., Lukasse, M., Kristjansdottir, H., Steingrimsdottir, T., Schei, B., & on behalf of the Bidens study group (2016). Pregnant womens preference for cesarean section and subsequent mode of birth - a six-country cohort study. Journal of Psychosomatic Obstetrics
& Gynecology Vol. 37, NO. 3, 75-83. https://dx.doi.org/10.1080/0167482X.2016.1181055
Ryding, E.L. & Sundell, G. (2004). Definitioner och diagnostik. I Sjöberg N.O (red.),
Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi arbets- och referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, rapport nummer 51, Förlossningsrädsla. Hämtad den 6 mars från
https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslagb3c79868-1db5-401c-a437-e75cbabcc95b. pdf
*Sahlin, M., Carlander-Klint, A.-K., Hildingsson, I., & Wiklund, I. (2012). First-time mothers´wish for a planned caesarean section: Deeply rooted emotions. Midwifery 29(2013) 447-452. https://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2012.02.009
Sandall, J., Soltani, H., Gates, S, Shennan A. & Devane, D (2016). Midwife-led continuity models versus other models of care for childbearing women. Cochrane Database of
Systematic Reviews. doi: 10.1002/14651858.CD004667.pub5.
Sandberg, H (2005). Medier som arena för folkkommunikation. Nordicom Information, 27, 27-36.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen. Hämtad den 23 januari från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsa kerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Riksdagen. Hämtad den 23 januari från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag -2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Riksdagen. Hämtad den 23 januari från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--oc h-sjukvardslag_sfs-2017-30
*Sharpe, AN., Waring, GJ., Rees, J., McGarry, K. & Hinshaw, K (2015). Caesarean section at maternal request-- the differing views of patients and healthcare professionals: a
questionnaire based study. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive
Biology, 192, 54-60. DOI:https://doi.org/10.1016/j.ejogrb.2015.06.014
Socialstyrelsen. (2001). Handläggning av normal förlossning. Hämtad den 3 februari från https://www.sfog.se/media/66770/state_of_the_art_pn.pdf
Socialstyrelsen (2016). Socioekonomiska faktorers påverkan på kvinnors och barns hälsa efter förlossning. Hämtad den 8 mars från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-1 2-14.pdf
Socialstyrelsen (2018). Komplikationer efter förlossning. Hämtad den 27 januari från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5 -20.pdf
Socialstyrelsen (2019a). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2017. Hämtad den 7 januari från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2019 -5-2.pdf
Socialstyrelsen (2019b). Kejsarsnitt i Sverige 2008 - 2017 - kriterier som styr beslut om förlossningssätt, samt kartläggning av komplikationer. Hämtad den 7 januari från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-1 2-6529.pdf
Socialstyrelsen (2019c). Tillståndet och utvecklingen inom hälsa ooch sjukvård och tandvård. Hämtad den 5 mars från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3 -2.pdf
Souza, J., Gülmezoglu, A., Lumbiganon, P., Laopaiboon, M., Carroli, G., Fawole, B., Ruyan, P. & WHO Global Survey on Maternal and Perinatal Health Research Group (2010).
Caesarean section without medical indications is associated with an increased risk of adverse short-term maternal outcomes: the 2004-2008 WHO Global Survey on Maternal and
Perinatal Health. BMC Med, 8(71). https://doi.org/10.1186/1741-7015-8-71 Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2014). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad den 12 januari från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2017). Kvalitetsbedömning av studier. Hämtad den 9 mars från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel06.pdf
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (2020). Diagnostik och behandling av förlossningsrädsla samt behandling av lindrig till måttligt ångest- och
depressionsproblematik under graviditet. Hämtad den 6 mars från
https://www.sbu.se/sv/pagaende-projekt/forlossningsradsla-och-psykisk-ohalsa-under-gravidi tet/
*Stützer, P P., Berlit, S., Stefanie, L., Schmahl, C., Sütterlin, M., & Tuschy, B. (2017) Elective Caesarean section on maternal request in Germany: factors affecting decision making concerning mode of delivery. Maternal Fetal Medicine. (2017) 295:1151-1156. https://doi.org/10.1007/s00404-017-4349-1
Stjernholm, Y (2007). Fler kejsarsnitt utan medicinsk grund - trots riskerna. Hämtad den 7 januari från http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6338 *Storksen, HT., Garthus-Niegel, S., Adams, SS., Vangen, S. & Eberhard-Gran, M (2015). Fear of childbirth and elective caesarean section: a population-based study. BMC Pregnancy
and Childbirth, 15(221). https://doi.org/10.1186/s12884-015-0655-4
Svenska Dagbladet (2018). Chefsläkare: “Inte kört efter förlossning - flesta blir bra”. Hämtad den 28 januari från
https://www.svd.se/gar-att-bli-bra-efter-forlossningsskador--i-ratt-landsting