Resultatet av metasyntesen kan bidra med en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre inom kommunal hälso- och sjukvård. Resultatet skulle kunna användas för framtida förbättringsarbete inom den verksamheten för att skapa förutsättningarna och därigenom öka möjligheterna till att upptäcka tecken på depression hos äldre.
Förslag till fortsatt forskning
Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen bland personer som är 65 år och äldre. I takt med att antalet äldre ökar i befolkningen ställs det allt högre krav på sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård att kunna identifiera symtom på depression hos patienter i den åldersgruppen. Det skulle vara värdefullt med fortsatt forskning om hur depressionssymtom kan identifieras hos äldre samt på vilka sätt sjuksköterskan kan stödjas i det arbetet.
29
Referenser
Inkluderade artiklar i resultatet är markerade med * framför.
Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Bao, Y., Eggman, A. A., Richardson, J. E., & Bruce, M. L. (2014). Misalignment between medicare policies and depression care in home health care: home health provider
perspectives. Psychiatric services, 65(7), 905–910. doi:10.1176/appi.ps.201300158. Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: a guide for mental health professionals. London: Routledge.
Barker, S., Heaslip, V., & Chelvanayagam, S. (2014). Addressing older people’s mental health needs in the community setting. British Journal of Community Nursing, 19(5), 234-238. doi:10.12968/bjcn.2014.19.5.234.
Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing; a step-by-step guide (2. uppl.) London: Open University Press.
*Borglin, G., Räthel, K., Paulsson, H., & Sjögren Forss, K. (2019). Registered nurses experiences of managing depressive symptoms at care centres for older people: a qualitative descriptive study. BMC Nursing, 18(43), 1–12. doi:10.1186/s12912-019-0368-5.
Brink, T. L., Yesavage, J. A., Lum, O., Heersema, P. H., Adey, M., & Rose, T. L. (1982). Screening tests for geriatric depression. Clinical Gerontologist: The Journal of Aging and Mental Health, 1(1), 37–43. doi:10.1300/J018v01n01_06.
Brühl, K. G., Luijendijk, H. J., & Muller, M. T. (2007). Nurses' and nursing assistants' recognition of depression in elderly who depend on long-term care. Journal of the American Medical Directors Association, 8(7), 441–445. doi:10.1016/j.jamda.2007.05.010.
Buchanan-Barker, P. & Barker, P. (2019). Tidal: Upptäcksresan. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå (uppl. 3 s. 343-362). Lund:
Studentlitteratur.
*Burroughs, H., Lovell, K., Morley, M., Baldwin, R., Burns, A., & Chew-Graham, C. (2006). ‘Justifiable depression’: how primary care professionals and patients view late-life depression? a qualitative study. Family Practice, 23(3), 369–377. doi:10.1093/fampra/cmi11. Chew-Graham, C., Kovandzic, M., Gask, L., Burroughs, H., Clarke, P., Sanderson, H., & Dowrick, C. (2012). Why may older people with depression not present to primary care? Messages from secondary analysis of qualitative data. Health & Social Care in the Community, 20(1), 52–60. doi:10.1111/j.1365-2524.2011.01015.x.
Chuick C.D., Greenfeld J.M., Greenberg S.T., Shepard S.J., Cochran S.V., & Haley J.T. (2009) A qualitative investigation of depression in men. Psychology of men & masculinity 10(4), 302-313. doi:10.1037/a0016672.
30 Codex. (2020). Oredlighet i forskning. Hämtad 2020-05-18 från
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Corbett, S., & Williams, F. (2014). Striking a professional balance: interactions between nurses and their older rural patients. British Journal of Community Nursing, 19(4), 162–167. doi:10.12968/bjcn.2014.19.4.162.
Danielsson, U., & Johansson, E. (2005). Beyond weeping and crying: a gender analysis of expressions of depression. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 23(3), 171–177. doi:10.1080/02813430510031315.
De Vliegher, K., Declercq, A., Aertgeerts, B., Gosset, C., Heyden, I., & Moons, P. (2014). The Activity Profile of Home Nurses: A Systematic Review. Home Health Care
Management & Practice, 26(4), 257–265. doi:10.1177/1084822314527293.
Donald, F., Martin‐Misener, R., Carter, N., Donald, E.E., Kaasalainen, S., Wickson‐Griffiths, A., Lloyd, M., Akhtar‐Danesh, N., & Dicenso, A. (2013). A systematic review of the
effectiveness of advanced practice nurses in long‐term care. Journal of Advanced Nursing 69(10), 2148– 2161. doi:10.1111/jan.12140.
Fiske, A., Wetherell, J. L., & Gatz, M. (2009). Depression in older adults. Annual review of clinical psychology, 5, 363–389. doi:10.1146/annurev.clinpsy.032408.153621.
Flöjt, J., Le Hir, U., & Rosengren, K. (2014) Need for preparedness: nurses’ experiences of competence in home health care. Home Health Care Management & Practice, 26(4), 223– 229. doi:10.1177/1084822314527967.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad 2020-04-22 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/ Folkhälsomyndigheten. (2019a). Vad är en folksjukdom? Hämtad 2020-01-02 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/ Folkhälsomyndigheten. (2019b). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-01-02 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i suicid (självmord). Hämtad 2020-04-23 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-suicid-dodlighet/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation (3. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur Akademisk.
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd [Forte]. (2017). Ångest och depression hos äldre. Hämtad 2020-04-22 från https://forte.se/app/uploads/2017/03/fik-nr-8-web.pdf Friberg, F. & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 301– 323). Lund: Studentlitteratur.
31 Frost, R., Beattie, A., Bhanu, C., Walters, K., & Ben-Shlomo, Y. (2019). Management of depression and referral of older people to psychological therapies: a systematic review of qualitative studies. The British Journal of General Practice : the Journal of the Royal College of General Practitioners, 69(680),171-181. doi:10.3399/bjgp19X701297. Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Registered nurses' views on nursing competence at residential facilities. Leadership in Health Services, 26(2), 135–47.
doi:10.1108/17511871311319722.
Fässberg, M. M., Cheung, G., Canetto, S. S., Erlangsen, A., Lapierre, S., Lindner, R., Draper, B., Gallo, J. J., Wong, C., Wu, J., Duberstein, P., & Wærn, M. (2016). A systematic review of physical illness, functional disability, and suicidal behaviour among older adults. Aging & Mental Health, 20(2), 166–194. doi:10.1080/13607863.2015.1083945.
Gellis, Z. D., McGinty, J., Horowitz, A., Bruce, M. L., & Misener, E. (2007). Problem-solving therapy for late-life depression in home care: a randomized field trial. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 15(11), 968-978. doi:10.1097/JGP.0b013e3180cc2bd7. Gold, P. W. (2015). The organization of the stress system and its dysregulation in depressive illness. Molecular Psychiatry, 20, 32–47. doi:10.1038/mp.2014.163.
*Grundberg, Å., Hansson, A., Hillerås, P., & Religa, D. (2016). District nurses’ perspectives on detecting mental health among community-dwelling seniors with multimorbidity. Journal of Clinical Nursing, 25(17-18), 2590-2599. doi:10.1111/jocn.13302.
Grönroos, E., & Perälä, M. L. (2008). Self-reported competence of home nursing staff in Finland. Journal of Advanced Nursing, 64(1), 27–37. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04747.x *Hassal, S., & Gill, T. (2008). Providing care to the elderly with depression: the views of aged care staff. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,15(1), 17-23.
doi:10.1111/j.1365-2850.2007.01200.x
Hasson, H., & Arnetz, J. E. (2008). Nursing staff competence, work strain, stress and
satisfaction in elderly care: a comparison of home-based care and nursing homes. Journal of clinical nursing, 17(4), 468–481. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01803.x
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 111–119). Lund: Studentlitteratur.
Howell Major, C. & Savin-Baden, M. (2010). An introduction to qualitative research synthesis: managing the information explosion in social science research. New York: Routledge.
Hyde, J. S., & Mezulis, A. H. (2020). Gender Differences in Depression: Biological,
Affective, Cognitive and Sociocultural Factors. Harvard Review of Psychiatry, 28(1), 4–13. doi:10.1097/HRP.0000000000000230.
32 *Iden, K. R., Hjörleifsson, S., & Ruths, S. (2011). Treatment decisions on antidepressants in nursing homes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 29(4), 252–256. doi:10.3109/02813432.2011.628240.
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 81–97). Lund:
Studentlitteratur.
Karlsson, I. (2019). Äldrepsykiatri. I J. Herlofson (Red.), Psykiatri (uppl. 2:5 s. 799-818). Lund: Studentlitteratur.
Karolinska institutets universitetsbibliotek [KIB]. (2018). Sökteknik. Hämtad 2020-05-04 från https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/sokteknik
Karolinska institutets universitetsbibliotek [KIB]. (2020). Så använder du Svensk MeSH. Hämtad 2020-05-04 från https://mesh.kib.ki.se/info/sa-anvander-du-svensk-mesh
Kiosses, D. N., Arean, P. A., Teri, L., & Alexopoulos, G. S. (2010). Home-delivered problem adaptation therapy (PATH) for depressed, cognitively impaired, disabled elders: A
preliminary study. The American Journal of Geriatric Psychiatry,18(11). 988-998. doi:10.1097/JGP.0b013e3181d6947d.
Larson, S. L., Owens, P. L., Ford, D., & Eaton, W. (2001). Depressive disorder, dysthymia, and risk of stroke: thirteen-year follow-up from the Baltimore epidemiologic catchment area study. Stroke, 32(9). 1979-1983. doi:10.1161/hs0901.094623.
*Liebel, D. V., & Powers, B. A. (2013). Home health care nurse perceptions of geriatric depression and disability care management. The Gerontologist, 55(3), 448–461.
doi:10.1093/geront/gnt125.
Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Thousand Oaks: Sage Publications. Lindahl, B., Lidén, E. & Lindblad, B.‐M. (2011). A meta‐synthesis describing the
relationships between patients, informal caregivers and health professionals in home‐care settings. Journal of Clinical Nursing, 20(3-4), 454-463.
doi:10.1111/j.13652702.2009.03008.x
* Lu, L-C., & Hsieh, P-L. (2012). Frontline healthcare providers’ view of depression and its prevention in older adults. Journal of Clinical Nursing, 22(11-12), 1663–1671.
doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04276.x
Mårtensson, B. & Åsberg, M. (2019). Förstämningssyndrom. I J. Herlofson (Red.), Psykiatri (uppl. 2:5 s. 299-339). Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 421–438). Lund: Studentlitteratur.
Ozaras, G., & Abaan, S. (2018). Investigation of the trust status of the nurse–patient relationship. Nursing Ethics, 25(5), 628-639. doi:10.1177/0969733016664971.
33 Parkar, S. R. (2015). Elderly mental health: needs. Mens sana monographs, 13(1), 91–99. doi:10.4103/0973-1229.153311
Phelan, A., McCarthy, S., & Adams, E. (2018). Examining the context of community nursing in Ireland and the impact of missed care. British Journal of Community Nursing, 23(1), 34– 40. doi:10.12968/bjcn.2018.23.1.34.
Psykiatristöd Region Stockholm. (2019). Depression. Hämtad 2020-04-22 från https://psykiatristod.se/regionala-vardprogram/depression
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 375-389). Lund: Studentlitteratur.
Sigström, R., Waern, M., Gudmundsson, P., Skoog, I., & Östling, S. (2018). Depressive spectrum states in a population-based cohort of 70-year olds followed over
9 years. International Journal of Geriatric Psychiatry, 33(8), 1028–1037. doi:10.1002/gps.4888
Skoog, I. (2011). Psychiatric Disorders in the Elderly. The Canadian Journal of Psychiatry, 56(7), 387–397. doi:10.1177/070674371105600702
Socialstyrelsen. (2014). GDS-20 – Geriatric Depression Scale. Hämtad 2020-04-24 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/metodguiden-socialstyrelsen-gds-20-granskning.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. (Artikelnummer 2017-12-4). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2019). Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. (Artikelnummer 2019-2-17). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-17.pdf
Socialstyrelsen. (2020a). Vård och omsorg av äldre. (Artikelnummer 2020-3-6603). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Socialstyrelsen. (2020b). Suicid. Hämtad 2020-04-23 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/suicid/
Socialstyrelsen. (2020c). Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård. Hämtad 2020-06-10 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6638.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2015). Behandling av depression hos äldre. Hämtad 2020-08-05 från
34 https://www.sbu.se/contentassets/091b2eda2ea94eec983300d0d1236e04/depression_aldre_20 15.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 2020-05-04 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 2020-05-04 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Sveriges kommuner och regioner [SKR]. (2020). Öppna jämförelser: kommunal hälso- och sjukvård 2019. Hämtad 2020-04-03 från
https://skr.se/tjanster/merfranskr/oppnajamforelser/kommunalhalsoochsjukvard.28283.html The Tidal Model. (2015). The 10 Tidal Commitments. Hämtad 2020-05-11 från
http://www.tidal-model.com/10%20commitments.html
Thunander Sundbom, L., Bingefors, K., Hedborg, K. & Isacson, D. (2017). Are men under-treated and women over-under-treated with antidepressants? Findings from a crosssectional survey in Sweden. BJPsych Bulletin, 41(3), 145-150. doi:10.1192/pb.bp.116.054270.
Tunedal, U., & Fagerberg, I. (2001). Sjuksköterska inom äldreomsorgen – en utmaning. Vård i Norden, 21(2), 27–32. doi:10.1177/010740830102100205.
Van Daele, T., Vansteenwegen, D., Hermans, D., Van den Bergh, O., & Van Audenhove, C. (2015). Home nurses and patient depression. Attitudes, competences and the effects of a minimal intervention. Journal of Advanced Nursing, 71(1), 126–135. doi:10.1111/jan.12476. Violan, C., Foguet-Boreu, Q., Flores-Mateo, G., Salisbury, C., Blom, J., Freitag, M., Glynn, L., Muth, C., & Valderas, J. M. (2014). Prevalence, determinants and patterns of
multimorbidity in primary care: a systematic review of observational studies. PLoS One. 9(7), e102149. doi:10.1371/journal.pone.0102149.
Vårdförbundet. (2014). När vården flyttar hem. Hämtad 2020-04-11 från https://www.vardforbundet.se/SysSiteAssets/lokala-avdelningar/vastra-gotaland/vattenfallet/nar_varden_flyttar_hem_webb.pdf
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2020). Depression. Hämtad 2020-04-21 från https://www.who.int/health-topics/depression#tab=tab_1
*Wang, J., Simmons, S. F., Maxwell, C. A., Schlundt, D. G., & Mion, L. C. (2018). Home health nurses’ perspectives and care process related to older persons with frailty and
depression: A mixed method pilot study. Journal of Community Health Nursing, 35(3), 118-136. doi:10.1080/07370016.2018.1475799.
*Waterworth, S., Arroll, B., Raphael, D., Parsons, J., & Gott, M. (2015). A qualitative study of nurses’ clinical experience in recognising low mood and depression in older patients with multiple long-term conditions. Journal of Clinical Nursing, 24(17-18), 2562–2570.
35 Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2:4 s. 399-410). Lund:
Studentlitteratur.
Zimmerman, M., Ellison, W., Young, D., Chelminski, I., & Dalrymple, K. (2015). How many different ways do patients meet the diagnostic criteria for major depressive disorder?
Bilaga 1 Databassökning sida 1(2)
Sökningar i CinahlSökordskombinationer Sökdatum Antal träffar
+ lästa titlar
Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal artiklar valda att granska
nurse OR nurses AND identify OR recognize AND
depression OR depressive disorder OR depressive symptoms OR major depressive disorder AND elderly OR aged OR older OR elder OR geriatric OR elderly people OR old people OR senior AND home care OR home health care OR home healthcare OR home care settings
20-04-27 30 10 3 1
nurses experience AND
depression OR depressive disorder OR depressive symptoms OR major depressive disorder AND elderly OR aged OR older OR elder OR geriatric OR elderly people OR old people OR senior AND home care OR home health care OR home healthcare OR home care settings
20-04-27 170 20 4 2
depress* in older people AND nurs*
20-04-27 142 20 1 0 nurse OR nurses OR registered nurse OR registered
nurses OR community health nurse OR community health nurses OR visiting nurses OR visiting nurse
OR home health nurses OR home health nurse OR home health nursing OR home nursing OR homes for the aged OR home care services OR municipal
AND
depressions OR depression OR depressive symptoms OR depressive symptom AND aged OR elderly OR oldest old OR geriatric OR frail AND
experience OR experiences OR perception OR perceptions OR attitude OR attitudes OR view OR views AND
identify OR recognize OR detect
Bilaga 1 Databassökning sida 2(2)
Sökningar i PubMedSökordskombinationer Sökdatum Antal
träffar + lästa titlar
Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal artiklar valda att granska
nurse OR nurses AND
experiences OR perceptions OR attitudes OR views
AND
identify OR recognize AND
depression OR depressive disorder OR depressive symptoms OR major depressive disorder AND elderly OR aged OR older OR elder OR geriatric OR elderly people OR old people OR senior AND home care OR home health care OR home healthcare OR home care settings
20-04-27 89 2 2 0
nurses experience AND
depression OR depressive disorder OR depressive symptoms OR major depressive disorder AND elderly OR aged OR older OR elder OR geriatric OR elderly people OR old people OR old people OR senior AND
home care OR home health care OR home healthcare OR home care settings
20-04-27 193 22 2 1
nurse* AND perspect* AND detect* AND mental
health 20-04-27 23 4 1 1
nurse OR nurses OR registered Nurse OR registered nurses OR community health nurse OR community health nurses OR visiting nurses OR visiting nurse
OR home health nurses OR home health nurse OR home health nursing OR home nursing OR homes for the aged OR home care services OR municipal AND
depressions OR depression OR depressive symptoms OR depressive symptom AND
aged OR elderly OR oldest old OR geriatric OR frail
AND
experience OR experiences OR perception OR perceptions OR attitude OR attitudes OR view OR views AND
identify OR recognize OR detect