Då resultatet visade på olika aspekter i att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna får det anses bidra till ökad förståelse gällande sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Utifrån vetskapen att sjuksköterskor upplevde en svårighet i vården av barn orsakad av osäkerhet, tidsbrist i arbetet och avsaknad av utbildning och kompetens kan resultatet generera kunskap gällande
förbättringsområden i vården av barn på akutmottagningar. Det finns ett behov av vidare forskning inom ämnet, vård av barn på en akutmottagning anpassad för vuxna visade sig skapa svårigheter både för sjuksköterskor och barn. Med detta i åtanke upplevs det vitalt med ytterligare forskning inom ämnet. Förslagsvis med fokus på barnens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning anpassad för vuxna.
Detta för att utveckla akutmottagningars förutsättning till vård av barn där både en anpassad miljö och kompetent vårdpersonal spelar en vital roll. Genom ytterligare forskning kan vårdkvaliteten öka och risken för vårdskador minska.
10 Referenslista
Adriaenssens, J., de Gucht, V., & Maes, S. (2012). The impact of traumatic events on emergency room nurses: Findings from a
questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 49, 1411-1422.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.07.003
Andersson, N., Klang, B., & Petersson, G. (2012). Differences in clinical reasoning among nurses working in highly specialised paediatric care. Journal of Clinical Nursing, 21(5-6), 870-879.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03935.x
Beltrán Guzmán, I., Gil Cuesta, J., Trelles, M., Jaweed, O., Cherestal, S., Frank van Loenhout, J.A., & Guha-Sapir, D. (2019). Delays in arrival and treatment in emergency departments: Women, children and non-trauma consultations the most at risk in humanitarian settings. PLoS One, 14(3), Artikel e0213362.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0213362
Benjamin, L., Frush, K., Shaw, K., Shook, J.E., & Snow, S.K. (2018). Pediatric Medication Safety in the Emergency Department. Annals of Emergency Medicine, 71(3), 17-24.
https://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2017.12.013 Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i
omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur.
Coyne, I., Hallström, I., & Söderbäck, M. (2016). Reframing the focus from a family-centred to a child-centred care approach for children´s healthcare. Journal of Child Health Care, 20(4), 494-502.
https://doi.org/10.1177/1367493516642744
Cushman, J.T., Fairbanks, R.J., O´Gara, K.G., Crittenden, C.N., Pennington, E.C., Wilson, M.A., Chin, N.P., & Shah, M.N. (2010).
Ambulance Personnel Perceptions of Near Misses and Adverse Events in Pediatric Patients. Prehospital Emergency Care, 14(4), 477-484.
https://doi.org/10.3109/10903127.2010.497901 Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2 uppl.). Gleerups Utbildning.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 142–154). Studentlitteratur.
Dowson, A., Russ, S., Sevdalis, N., Cooper, M., & De Munter, C. (2013).
How in situ simulation affects paediatric nurses' clinical confidence. British Journal of Nursing, 22(11), 610–617.
http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2013.22.11.610
Goldman, M.P., Wong, A.H., Bhatnagar, A., Emerson, B.L., Brown, L.L., &
Auerbach, M.A. (2018). Providers' Perceptions of Caring for Pediatric Patients in Community Hospital Emergency Departments: A Mixed‐methods Analysis. Academic Emergency Medicine, 25(12), 1385-1395.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/acem.13509
Grahn, M., Olsson, E., & Edwinson Mansson, M. (2016). Interactions Between Children and Pediatric Nurses at the Emergency Department: A Swedish Interview Study. Journal of Pediatric Nursing, 31, 284-292.
http://dx.doi.org/10.1016/j.pedn.2015.11.016
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grant, K., & Crouch, R. (2011). Who should nurse children requiring
emergency care? International Emergency Nursing, 19(4), 209-211.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2011.08.005
Guise, J-M., Hansen, M., O’Brien, K., Dickinson, C., Meckler, G., Engle, P., Lambert, W., & Jui, J. (2017). Emergency medical services responders' perceptions of the effect of stress and anxiety on patient safety in the out-of-hospital emergency care of children:
a qualitative study. BMJ Journals, 7(2), 1–6.
http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2016-014057
Hamid, M.A., Siddiqui, S., Fayyaz, J., Chandna, A., Ariz, A., Butchey, J., Ambalavanar, E., Mistry, N., Azad, A.M., Bhatti, J.A., & Scolnik, D. (2017). Paediatric-appropriate facilities in emergency departments of community hospitals in Ontario: A cross-sectional study. World Journal of Emergency Medicine, 8(4), 264-268.
https://doi:10.5847/wjem.j.1920-8642.2017.04.003
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 111–119). Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Inspektionen för vård och omsorg (2015). Hur står det till med våra
akutmottagningar?
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/
rapporter-2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf
Janhunen, K., Kankkunen, P., & Kvist, T. (2017). Nursing Staff’s Perceptions of Quality of Care for Children in Emergency
Departments – High Respect, Low Resources. Journal of Pediatric Nursing, 37, 10-15.
https://doi.org/10.1016/j.pedn.2017.08.029
Karlsson, K., Niemelä, P., & Jonsson, A. (2011). Heart rate as a marker of
stress in ambulance personnel: a pilot study of the body's response to the ambulance alarm. Prehospital & Disaster Medicine, 26(1), 21–
26.
https://doi.org/10.1017/S1049023X10000129
Karlsson, K., Rydström, I., Enskär, K., & Dalheim Englund, A-C. (2014). Nurses' perspectives on supporting children during needle-related medical procedures. International journal of qualitative studies on health and well-being, 9, Artikel e23063.
https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23063
Karlsson, K., Rydström, I., Nyström, M., Enskär, K., & Dalheim Englund, A-C.
(2016). Experiencing Support During Needle-Related Medical Procedures: A Hermeneutic Study With Young Children (3–7Years).
Journal of Pediatric Nursing, 31(2), 109-118.
https://doi.org/10.1016/j.pedn.2016.06.004
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 57–80). Studentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197). Riksdagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Lundqvist, A. (2015). Värdegrund och etiska perspektiv i barnhälsovård och barnsjukvård. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 34-39). Liber.
Nordén, C., Hult, K., & Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’
experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care. International Emergency Nursing, 22(2), 75-80.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2013.04.003
Patientlag (SFS 2019:964). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 Peeler, A., Fulbrook, P., Edward, K-L., & Kinnear, F.B. (2016). An evaluation of
staff transitioning from a combined adult/child emergency
department to a new paediatric emergency department: A qualitative study. Australasian Emergency Nursing Journal, 19(3), 153-158.
https://doi.org/10.1016/j.aenj.2016.05.004
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2021). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (11 uppl.). Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande
vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s.
25–42). Studentlitteratur.
Radell, P., & Bredlöv, B. (2015). Det akut sjuka barnet. I I. Hallström & T.
Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 177–189).
Liber.
Rautava, V-P., Palomäki, E., Innamaa, T., Perttu, M., Lehto, P., & Palomäki, A.
(2013). Improvement in self-reported confidence in nurses' professional skills in the emergency department. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 21.
https://doi.org/10.1186/1757-7241-21-16 Regeringskansliet. (16 januari 2015). Föräldrar och barn.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/foraldrar-och-barn/
Remick, K., Gausche-Hill, M., Joseph, M.M., Brown, K., Snow, S.K., & Wright, J.L. (2018). Pediatric Readiness in the Emergency Department.
Annals of Emergency Medicine, 72(6), 123-136.
https://doi.org/10.1542/peds.2018-2459
Remick, K., Snow, S., & Gausche-Hill, M. (2013). Emergency department readiness for pediatric illness and injury. Pediatric emergency medicine practice, 10(12), 1-13.
Riksföreningen för barnsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2016).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar [Broschyr]. Riksföreningen för barnsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317 40/1584023319857/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20 barnsjuksk%C3%B6terska.pdf
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, med inriktning mot akutsjukvård [Broschyr]. Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c00306231c00/15 84088433640/Kompetensbeskrivning%20sjuksk%C3%B6tersk or%20inom%20akutsjukv%C3%A5rd.pdf
Rising Holmström, M., Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., &
Häggström, M. (2019). Nurses’ experiences of prehospital care encounters with children in pain. International Emergency Nursing, 43, 23-28.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.004
Sahlberg, S., Karlsson, K., & Darcy, L. (2020). Children's rights as law in Sweden-every health-care encounter needs to meet the child's needs. Health exectations: an international journal of public participation in health care and health policy, 23(4), 860-869.
https://doi.org/10.1111/hex.13060
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken – Etik för vårdande yrken.
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2014). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Rapport december 2014.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-12-4.pdf Socialstyrelsen (2017). Statistik om skador bland barn 2016.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-11-5.pdf
Socialstyrelsen (4 november 2019a). Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP).
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/alla-register/halso--och-sjukvardspersonal/
Socialstyrelsen (2019b). Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2019.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6907.pdf
Socialstyrelsen (14 oktober 2020). Läkemedelsrelaterade skador.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/lakemedelsrelaterade-skador/
Streubert Speziale, H. J., & Rinaldi Carpenter, D. (2007). Qualitative Research in Nursing - Advancing the Humanistic Imperative (4th ed.).
Lippincott Williams & Wilkins.
Stubberud, D-G. (2015). Patientens psykosociala behov: sjuksköterskans funktion och ansvar. I D-G. Stubberud (Red.), Psykosociala behov vid akut och kritisk sjukdom (1. uppl., s. 51-79). Natur & Kultur.
Trost, J. (2014). Kvalitativa intervjuer (4 uppl.). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1 555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vårdanalys (2018). En akut bild av Sverige – Kartläggning av
akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning. (Rapport 2018:13). Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
https://www.vardanalys.se/rapporter/en-akut-bild-av-sverige/
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 169–
188). Studentlitteratur.
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård – Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Studentlitteratur.
Wiseman, T., Curtis, K., Young, A., Van, C., & Foster, K. (2018). ‘It's turned our world upside down’: Support needs of parents of critically injured children during Emergency Department admission – A qualitative inquiry. Australasian Emergency Care, 21(4), 137-142.
https://doi.org/10.1016/j.auec.2018.09.002
Ygge, B-M. (2015). Att vårdas på sjukhus. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 117–121). Liber.
Bilaga 1
Biträdande verksamhetschefs godkännande av datainsamlingen Då vi nu läser till specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård på Linnéuniversitetet är en del av vår utbildning till specialistsjuksköterskor att skriva en magisteruppsats.
Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Vi söker om tillstånd för
sjuksköterskorna på akutmottagningen att delta i intervjustudien.
Intervjuerna, 3-4 stycken, kommer att ske i fokusgrupper om ca 4-6 personer.
Tanken är att de ska ske i överlappningstiden och beräknas ta ca 45 minuter. Det är frivilligt att delta i studien och intervjuerna kan när som helst avbrytas. Alla sjuksköterskor kommer att erhålla ett skriftligt informationsbrev och en samtyckesblankett att fylla i om sjuksköterskan beslutar sig för att delta i intervjustudien. Intervjuerna kommer spelas in, transkriberas och förvaras
oåtkomligt för obehöriga. Ljudinspelningarna och transkriberingen kommer raderas när examensarbetet är godkänt.
Vi vill genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan bidra till en ökad förståelse för hur komplex pediatrisk vård är.
Du är varmt välkommen att kontakta oss om du önskar ytterligare information om intervjustudien!
Med vänliga hälsningar
Matilda Eriksson & Emelie Viljanen
Handledare: Catharina Frank
Undertecknande godkänner härmed att Matilda Eriksson och Emelie Viljanen utför datainsamling enligt beskrivningen ovan
________________________________________
Namn/Titel/Verksamhet/Ort/Datum
Bilaga 2
Till dig som är sjuksköterska på akutmottagningen och förfrågan om deltagande i intervjustudie
På akutmottagningar runt om i landet tas barn emot och vårdas trots att många akutmottagningar i sin grund är utformade och anpassade för den vuxna patienten. I och med detta upptäckte författarna till examensarbetet en svårighet i
omhändertagandet och vårdandet av den pediatriska patienten.
Syftet med studien, Barn är inte små vuxna, är att beskriva sjuksköterskors
upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna. Vi vill därför genomföra en intervjustudie med förhoppningen att resultatet i studien kan bidra till en ökad förståelse för hur komplex pediatrisk vård är.
Alla sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen bjuds härmed in till deltagande i denna intervjustudie. Vi har genom bitr. verksamhetschef fått godkännande att genomföra denna studie. Ditt deltagande innebär att du kommer intervjuas i fokusgrupper om 4–6 deltagare. Intervjun kommer ske dagtid och i första hand under överlappningstiden. Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras på din arbetsplats avskilt och beräknas ta ca 45 min. I och med rådande pandemi är det av stor vikt att vi följer restriktionerna gällande antal deltagare samt att alla
deltagare inklusive författarna håller avstånd till varandra samt bär munskydd.
Intervjuerna kommer att spelas in och det insamlade materialet kommer förvaras inlåst så att endast studiens författare samt handledare har tillgång till det. Inga enskilda personer kommer att kunna identifieras i examensarbetet.
Vi, Matilda Eriksson och Emelie Viljanen studerar vid Linnéuniversitetet och läser till specialistsjuksköterska inom akutsjukvård. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete, vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att göras.
Om du är intresserad av att delta i denna intervjustudie fyller du i
samtyckesblanketten och lägger den i avsedd brevlåda. Därefter kontaktas du för vidare information.
Har du några frågor, hör gärna av dig till:
Studerande: Handledare:
Matilda Eriksson Catharina Frank
Matilda.x.eriksson@regionvastmanland.se catharina.frank@lnu.se Emelie Viljanen
Emelie.viljanen@regionvastmanland.se
Samtyckesblankett för att delta i Barn är inte små vuxna
Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn på en akutmottagning anpassad för vuxna.
Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina personuppgifter behandlas inom ramen för examensarbetet som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av
kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare. De personuppgifter som kommer samlas in från dig är: antal verksamma år som sjuksköterska, antal år på kliniken samt eventuell specialistutbildning och hanteras i enlighet med GDPR. Dina personuppgifter kommer behandlas 210118–210328, varefter de raderas.
Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig, ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på
dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
……… ………
Underskrift Ort och datum
………
Namnförtydligande
Kontaktuppgifter:
Studenternas namn: Matilda Eriksson & Emelie Viljanen
Studenternas e-postadress: Matilda.x.eriksson@regionvastmanland.se Emelie.viljanen@regionvastmanland.se
Handledarens namn: Catharina Frank
Handledarens e-postadress: Catharina.frank@lnu.se
________________________________
Underskrift av informationsgivare ____________________________
Namnförtydligande, ort, datum
Bilaga 3
Intervjuguide
Anledningen till att vi ses idag är för att prata kring upplevelser ni har av att vårda barn här på akutmottagningen. Det som sägs här idag stannar här. Vi vill inte att ni pratar om det som har sagts då materialet vi samlar in kommer att genomgå en avkodning så att ingen kan urskilja vem som sagt vad. En av oss kommer att observera och den andra kommer att vara moderator i samtalet. Moderatorn (namn) kommer att ställa frågor som ni sedan får prata fritt kring, det finns inga rätt eller fel svar men om samtalet svävar iväg kommer moderatorn att styra in samtalet på ämnet igen. Vi har ca 45 min för att genomföra intervjun.
Några frågor innan vi börjar?
Då skulle vi vilja starta med en presentationsrunda där ni presenterar er vid namn och hur länge ni har arbetat som sjuksköterskor, hur länge ni har arbetat på akutmottagningen samt om ni har någon specialistutbildning.
Berätta hur det är att vårda barn på akutmottagningen?
Ser ni några utmaningar i vården av barn?
Berätta om en situation där du vårdade ett sjukt barn och hur du upplevde situationen.
Vilka specifika behov ser du att barn har när de kommer till akutmottagningen?
Berätta hur akutmottagningen är utformad för att vårda barn.
Har akutmottagningen förutsättningar att vårda barn (utbildning, kompetens, resurser)?