8 DISKUSSION
8.3 Kliniska implikationer
Hälso- och sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med närstående, behöver se till hela personens livssituation och ge omvårdnad utifrån den närståendes individuella berättelse.
Detta för att kunna synliggöra om den närstående upplever sig ha någon egenvårdsbrist för att på så sätt, tillsammans med den närstående, utveckla och omforma de copingstrategier
personen har. Något som därmed kan främja egenvård och förebygga att närstående själv behöver vårdas. Utifrån resultatet i litteraturöversikten framgår det att närstående till patienter med cancersjukdom använder sig av en rad olika copingstrategier, både kognitiva,
normaliserande och instrumentella. Vilka påverkas av förmågan att utveckla copingstrategier och upplevelsen av att få stöd. Att som hälso- och sjukvårdspersonal ha kunskap om detta kan leda till en djupare förståelse för vad närstående går igenom och vilket stöd de kan behöva och möjliggör att kunna ge individuellt anpassad vård. Något som därmed kan avlasta den närstående från sin vårdarbörda och bidra till att bevara dennes psykosociala hälsa.
28 8.4 Förslag till fortsatt forskning
Liknande studier kan vara relevant att genomföra med fokus på nordiska länder. Detta då artiklarna i denna litteraturöversikt inte inkluderats av närstående från dessa länder, varvid resultatet inte direkt går att överföra till dessa populationer. Vidare hade det varit relevant att jämföra kulturella och socioekonomiska skillnader mellan länder, för att avgöra om dessa inverkar på närståendes val av copingstrategier. Det kan även vara relevant att jämföra om det finns skillnader mellan kön och olika generationer i samhällen. Då det kan finnas
variationer av förväntningar av stöd från hälso- och sjukvården samt variationer bland roller inom familjen och det sociala nätverket. Detta kan synliggöra huruvida det finns behov att, inom hälso- och sjukvården, utveckla alternativt stöd till de grupper i samhället som har andra behov, roller och förutsättningar än de som presenterats i föregående litteraturöversikt.
8.5 Slutsats
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan. Resultatet har visat att närstående utvecklar och använder sig av en rad olika copingstrategier för att bevara den psykosociala hälsan. Utveckling av individuella copingstrategier har samband med det som är specifikt för varje enskild närstående och copingstrategier kan variera i innebörd och funktion för denne.
29
9. REFERENSLISTA
Arlebrink, J. (2013). Grundläggande vårdetik- teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Arman, M. (2015). Teori för vårdande i utveckling. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.).
Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., ss. 279-296). Stockholm: Liber
Banerjee, A-T., Watt, L., Gulati, S., Sung, L., Dix, D., Klaassen, R. & Klaassen, A-F. (2011).
Cultural Beliefs and Coping Strategies Related to Childhood Cancer: The Perceptions of South Asian Immigrant Parents in Canada. Pediatric Oncology Nursing, 28(3), 169–178. doi:
10.1177/1043454211408106
Benzein, E. (2017). Hopp. I L.Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., ss. 317-326). Lund: Studentlitteratur
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, IB . (2015). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J.
Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 68-88). Lund:
Studentlitteratur
Cancerfonden. (2014). Att vara närstående. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad 30 mars, 2018, från https://www.cancerfonden.se/om-cancer/att-vara-narstaende
Carlsson, C. & Wennman-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. I A
Ehrenberg & L. Wallin (Red.) Omvårdnadens grunder : Ansvar och utveckling. (2 uppl., ss. 198-223).
Lund: Studentlitteratur
Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri. (7 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Eldh, A. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 485-504). Lund: Studentlitteratur.
Ellis, J., Lloyd Williams, M., Wagland, R., Bailey, C. & Molassiotis, A. (2013). Coping with and factors impacting upon the experience of lung cancer in patients and primary carers. European Journal of Cancer Care, 22(1), 97–106. doi: 10.1111/ecc.12003
Fletcher, P., Schneider, M. & Harry, R. (2010). How Do I Cope? Factors Affecting Mothers’ Abilities to Cope With Pediatric Cancer. Pediatric Oncology Nursing, 27(5), 285–298. doi:
10.1177/1043454209360839
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. (4 uppl.,). Natur &
kultur: Stockholm.
30 Foxwell & Scott, K. R., & Scott, S. E. (2015). Coping Together and Apart: Exploring How Patients and Their Caregivers Manage Terminal Head and Neck Cancer. Journal of Psychosocial
Oncology.29(3): 308-326. doi:10.1080/07347332.2011.563343
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet - synen på hälsa och sjuklighet. I F.
Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (ss. 261-385).
Lund: Studentlitteratur
Hedlund, F. (2014). I den sjukes skugga. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 5 januari, 2018, från http://ki.se/forskning/i-den-sjukes-skugga
Höglund Nielsen. B. & Graneskär, M. (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur
Kliniska Studier Sverige. (2017). Det svenska sjukvårdssystemet. Göteborg: Kliniska Studier Sverige.
Hämtad 4 maj, 2017, från https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska-sjukvardssystemet.html#
Kärner Köhler, A. (2014). Lärande i ett omvårdnadsperspektiv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.).
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 569-592). Lund:
Studentlitteratur.
Lenneèr Axelsson, B. (2010). Förluster. Om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur & Kultur.
Leow, M. & Chan, S. (2017). The Challenges, Emotions, Coping, and Gains of Family Caregivers Caring for Patients With Advanced Cancer in Singapore. Cancer Nursing, 40(1), 22-30. doi:
0.1097/NCC.0000000000000354
Maree, J. E., Moshima, D., Ngubeni, M., & Zondi, L. (2017). On being a caregiver: The experiences of South African family caregivers caring for cancer patients. European Journal of Cancer Care.
27(2) 1-9. doi: 10.1111/ecc.12801
Mosher, C., Jaynes, H., Hanna, N. & Ostroff, J. (2012). Distressed family caregivers of lung cancer patients: an examination of psychosocial and practical challenges. Supportive Care in Cancer, 21(2), 431–437. doi: 10.1007/s00520-012-1532-6
Mosher, C., Ott, M., Hanna, N., Jalal, S. & Champion, V. (2015). Coping with physical and psychological symptoms: a qualitative study of advanced lung cancer patients and their family caregivers. Supportive Care in Cancer, 23(7), 2053–2060. doi: 10.1007/s00520-014-2566-8
Olson. (2011). Managing hope, denial or temporal anomie? Informal cancer carers’ accounts of spouses’ cancer diagnoses. Social Science & Medicine, 73(6), 904-911. doi:
10.1016/j.socscimed.2010.12.026
31 Ringsberg, K-C. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder:
Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 387-416). Lund: Studentlitteratur.
Rosengren, A-L. (2017). Tro - en kraftkälla i vårdandet. I L.Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., ss. 309-315). Lund: Studentlitteratur
Rönnberg, L. (2011). Hälso- och sjukvårdsrätt. Lund: Studentlitteratur
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
Selman, L.E., Beynon, T., Radcliffe, E., Whittaker, S., Orlowska, D., Child, F. & Harding, R. (2015).
‘We’re all carrying a burden that we’re not sharing’: a qualitative study of the impact of cutaneous T-cell lymphoma on the family*. British Journal of Dermatology, 172(6), 1581-1592. doi:
10.1111/bjd.13583
Senden, C., Vandecasteele, T., Vandenberghe, E., Versluys, K., Piers, R., Grypdonck, M. & Van Den Noortgate, N. (2014). The interaction between lived experiences of older patients and their family caregivers confronted with a cancer diagnosis and treatment: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 52(1), 197-206. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2014.07.012
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS: 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS: 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sherman, D., McGuire, D., Free, D. & Cheon, J. (2014). A Pilot Study of the Experience of Family Caregivers of Patients With Advanced Pancreatic Cancer Using a Mixed Methods Approach. Journal of Pain and Symptom Management, 48(3), 385-399. doi: 10.1016/j.jpainsymman.2013.09.006
Snellman, I. (2014). Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.).
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 439-464). Lund:
Studentlitteratur
Socialstyrelsen. (2011). Patientsäkerhet Tema nr 7 - Patientens delaktighet. Hämtad 27 april, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-31/Documents/Tema_nr7.pdf
32 Socialstyrelsen. (2013). Cancer i siffror. Hämtad 4 januari, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående: Slutrapport 2014.
Hämtad 25 april, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-12-6
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016. Hämtad 4 januari, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20786/2017-12-30.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 4 januari, 2018, från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Reviderad 2016. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 4 maj, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Tan, S., Butow, P., Boyle, F., Saw, R. & O’Reilly, A. (2014). A qualitative assessment of psychosocial impact, coping and adjustment in high-risk melanoma patients and caregivers.
Melanoma Research, 24(3), 252–260. doi: 10.1097/CMR.0000000000000059
Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv - identitetens betydelse. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 34- 67). Lund: Studentlitteratur.
Walshe, C., Roberts, D., Appleton, L., Calman, L., Large, P., Lloyd-Williams, M. & Grande, G.
(2017). Coping well with advanced cancer: A serial qualitative interview study with patients and family carers. PLoS One. 12(1), 1-25. doi: 10.1371/journal.pone.0169071
Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.).
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (ss. 268-295). Lund: Studentlitteratur
Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg. & H .Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2 uppl., ss. 38-72). Lund: Studentlitteratur
Woźniak, K. & Iżycki, D. (2014). Cancer: A family at risk. Menopaus Review. 13(4), 253-261. doi:
10.5114/pm.2014.45002
Öresland, S. & Lützén, K. (2014). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., ss. 419-436). Lund:
Studentlitteratur.
33 BILAGA 1. Sökmatris.
Databas Sökord Utfall Avgränsningar Lästa titlar
samt abstrakt
Utvalda Artikelförfattare
PubMed (2018-04-16)
coping strategies family caregiver cancer 169 Inom 10 år.
Skrivna på engelska.
Deltagare över 18 år.
81 8 Ellis et al. (2013) Mosher et al. (2015) Olson. (2011)
Selman et al. (2014) Senden et al. (2015) Sherman et al. (2014) Tan et al. (2014) Walshe et al. (2017) PsycINFO
(2018-04-04)
coping strategies family caregiver cancer 70 Inom 10 år.
Skrivna på engelska.
Deltagare över 18 år.
34 1 (även 2
dubbletter)
Banerjee et al. (2011)
PsycINFO (2018-04-05)
coping strategies or coping skills or coping or cope (title) AND family carers or family caregivers (title) AND cancer (abstract)
26 Inom 10 år.
Skrivna på engelska.
Deltagare över 18 år.
13 1 (även 1
dubblett)
Leow & Chan (2015)
PsycINFO (2018-04-05)
coping strategies or coping skills or coping or cope (abstract) AND family caregivers or informal caregivers or relatives or family (abstract) AND cancer (abstract) NOT palliative (abstract) NOT quality of life (abstract)
1035 Inom 10 år.
Skrivna på engelska.
Deltagare över 18 år.
caregivers (major heading), copingbehavior (major heading)
17 1 (även 1
dubblett)
Fletcher et al. (2010)
CINAHL (2018-04-10)
coping strategies or coping skills or coping or cope (abstract) AND caregiver (abstract) AND cancer (abstract) AND qualitative (abstract)
55 Inom 10 år.
Skrivna på engelska.
Deltagare över 18 år.
24 3 (även 3
dubbletter)
Foxwell & Scott (2011) Maree et al. (2017) Mosher et al. (2012)
34 BILAGA 2. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskninsmetodik –
patientupplevelser
35
36 BILAGA 3. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, Land, Tidskrift
Syfte Metod (Design, datainsamling, Urval & Analys) cancer i Kanada har.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling: Fördjupade och semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 25 (0) sydasiatiska primära närstående till barn med cancer.
Analys: Digital inspelade intervjuer transkriberades och teman skapades.
Beskriver föräldrars tro relaterat till att ha ett barn med cancer samt vilka copingstrategier föräldrarna använde då deras barn fick cancer.
76 % positiva genererar oro för denna population.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 37 (12) patienter med icke småcellig lungcancer, småcellig lungcancer eller pleural mesothelioma
samt 23 (4) primära närstående.
Analys: Ramverks analys enligt Ritchie and Spencer.
Resultaten illustrerar att deltagarna använde både emotionella och problemfokuserade copingstrategier, inklusive att acceptera verkligheten av lungcancer, inta en positiv attityd / kämparanda, avslag, undvikande och distraktion och informationssökning. barn med cancer under diagnos, behandling och efterföljande period.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling: Fördjupade och semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 9 (0) mödrar till barn med cancer eller som gått bort i cancer samt tre personer från hälso-och sjukvården.
Analys: Fenomenologisk analys.
Resultatet består av beskrivning av deltagarna och deras familjer samt faktorer som påverkar mödrars förmågor att hantera situationen under diagnos, behandling och efterföljande period.
71 % positiva svar ger en hög kvalitet*.
37 och behov, med hänsyn till coping tillsammans i relationen och enskilt.
Design: Tvärsnitt, kvalitativ metod.
Datainsamling: Individuella, fördjupade, semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 7 (3) dyader dyad= par
Analys: Ramverks-analys.
Beskriver tre teman för coping för patienter med terminal huvud -och nackcancer och deras närstående.
Teman är coping genom att använda interna resurser, coping genom stöd från andra och coping tillsammans.
81% positiva som vårdas i hemmet.
Design: Deskriptiv, kvalitativ.
Datainsamling: Semistrukturerade, individuella intervjuer.
Urval (bortfall): 19 (29) närstående till personer med avancerad cancer.
Analys: Inspelade intervjuer
transkriberades och översattes för att sedan kodas, kategoriseras och skapa teman.
Beskriver insikter i asiatiska
närståendes utmaningar, känslor och coping vid vård av patienter med avancerad cancer.
Urval (bortfall): 20 (0) primära närstående till patienter som genomgår cancerbehandling.
Analys: Induktiv analys enligt Elo &
Kyngäs.
Beskriver tre teman utifrån de närstående upplevelser: känslor och emotionell respons gentemot
cancerdiagnosen, uppfylla rollen av att vara en vårdgivare och coping med att leva med en förändrad person och ett förändrat liv.
90 % positiva svar ger en hög kvalitet*.
37
Urval: 21 (84) närstående till patienter med lungcancer.
Analys: Tematisk analys.
Beskriver tre utmaningar närstående hade i hanteringen av en
familjemedlems lungcancer.
Djupgående känsla av osäkerhet om framtiden, tidskrävande ansträngningar för att hantera familjemedlemmens känslomässiga reaktioner på
sjukdomen samt praktiska uppgifter, såsom koordinering av vård.
90 % positiva hantera olika fysiska och psykiska symptom.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling: Fördjupade, semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 21 (21) patienter med avancerad lungcancer och 21 (1) närstående.
Analys: Tematisk analys.
Beskriver hur patienter och närstående behöll en normal rutin och vände sig till familj och vänner för stöd samt använde religiösa copingstrategier.
Flera kognitiva copingstrategier rapporterades och beskrevs som utbyte av förväntningar, upprätthållande av positivitet och undvikande av sjukdomstankar.
86 % positiva svar ger en hög kvalitet*.
Olson. Managing hope, denial or temporal
Att både bidra till litteraturen om närståendes
copingstrategier och ge en rikare sociologisk bild av de närståendes emotionella reaktioner
Urval (bortfall): 32 (0) närstående till patienter med cancer.
Analys: Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades och kodades tematiskt.
Bekriver värdet av att enskilt
undersöka förnekelse hos närstående.
Närstående använder istället en rad copingstrategier på kort sikt och gör ett emotionellt arbete för att anpassa sig till en tillfälligt utmanande situation.
67 % positiva svar ger en medelhög kvalitet*.
38
‘We’re all carrying a burden that we’re not sharing’: a qualitative study of the impact of cutaneous T-cell
Att beskriva hur en familjemedlems T-cellslymfom inverkar på närståendes/ informella vårdares coping och anpassning, för att kunna informera om stödjande instanser.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling: Fördjupade, semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 14 (0) närstående/
informella vårdare till patienter med CTCL (Cutaneous T-cell
lymphoma).
Analys: Tematisk analys.
Beskriver tre teman;
- Krav som kommer av t-cellslymfom:
vårdgivande, ekonomiska
konsekvenser, fysisk och känslomässig intimitet.
-Familjens förmåga: familjestöd, information, närståendestöd och copingstrategier.
- Anpassning: acceptans, förändringar i den patientrelaterade relationen och familjedynamik.
Att utforska den upplevda erfarenheten av att hantera en cancerdiagnos och behandling, som uppfattas av äldre människor, deras närstående och
interaktionen mellan dem.
Design: Kvalitativ.
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer.
Urval (bortfall): 32 (0) äldre patienter med cancer och 19 (0) närstående.
Analys: Systematisk analys.
Beskriver hur närstående uppfattar sitt vårdande som en normal process och upplever det svårt att begära
professionell hjälp för sig själva.
Vetskapen att professionell hjälp är tillgänglig när de behöver det, ger dem säkerhet. Under sjukdomsupplevelsen en större studie om närstående till patienter med avancerad
pankreascancer. Att samla kvalitativ data, för att få insikt om deras erfarenhet och underbygga
Urval (bortfall): 8 (6) patienter med avancerad pankreascancer och 7 (2) närstående.
Analys: Kvalitativ data kodades och teman skapades.
Beskriver möjligheten till att genomföra en större longitudinell studie om närståendes erfarenheter under diagnos och behandlingsfaser.
Det omfattar bland annat kontextuella faktorer, primära och sekundära stressorer, copingstrategier, resurser, upptäckter, vinster och tillväxt.
71%
positiva svar ger hög kvalitet*.
39
Att bedöma hur stadium III melanompatienter och närstående använder sin respons på coping under
Urval (bortfall): 19 (58) patienter med melanom i stadium III och 14 (63) närstående.
Analys: Tematisk analys.
Beskriver närstående och patienters psykosociala konsekvenser relaterade till diagnos, behandling och
överlevnad. Respons på coping var relaterad till diagnos, behandling och överlevnad. används av personer för att klara sig bra när de lever med avancerad cancer. Att utforska hur professionell
Urval (bortfall): 26 (10) patienter med avancerad bröst-, prostata-, lung- eller kolorektal cancer, eller mottagande av palliativ vård samt 24 närstående/ informella vårdare.
Analys: Intervjuerna: Intervjuerna kodades.
Fokusgruppen: Tematisk analys.
Beskriver hur patienter med avancerad cancer och deras närstående utvecklar copingstrategier som möjliggör effektiv hantering av psykologiskt välbefinnande. Strategier inbegrips av att vara realistiska, nöjen, stöd och lärande av andra.
76% positiva svar ger hög kvalitet*.
*Lägre än 50 % motsvarar låg kvalitet, 50-70 % motsvarar medelhög kvalitet, 70-100 % motsvarar hög kvalitet.