Den praktiska betydelsen som erhålles av studien är att vårdpersonalens kunskap behöver underhållas, de behöver också möta detta genom att praktiskt genomföra munvård. Den möjliga tillämpningen för detta är att en av personalen är ansvarig för munvård på avdelningen för att göra efterforskningar och ta fram lämpliga bedömningsinstrument
23
avdelningen kan använda. Vad författarna erfor var avsaknaden om frågan ifall de på KAVA använde någon form av bedömningsinstrument i sitt arbete med en patientens munhälsa. Detta kunde inte avläsas i svaren till enkäten och möjligheten att få en ännu klarare bild över avdelningens munvårdsarbete gick förlorat. Dock som förslag för att få ett fördelaktigare munvårdsarbete föreslås, av författarna, ett användande av ett bedömningsinstrument som är gynnande avdelningens villkor. Förslag till bedömningsinstrument är ROAG (Andersson, Hallberg & Renvert, 2002). För ämnets utveckling är studien betydelsefull för vårdpersonal som sällan arbetar praktiskt med munvård och munhälsa. Med hänvisning till studiens resultat kan det vara av vikt att göra efterforskningar på definitionen av munhälsa och arbeta för en enhetlig sådan på arbetsplatsen. För framtida studier kan det vara av värde att undersöka yrkeskategoriernas kännedom om bedömningsinstrument och hur dessa kliniskt implementerars. För ett mer enhetligt resultat kan en större studie göras där personal från olika avdelningar medverkar för att se korrelationer eller motsägelser. Detta kan resultera i ytterligare förståelse kring vårdpersonals attityder och kunskaper samt hur olika avdelningar arbetar med munvård och munhälsa.
24
REFERENSER
Andersson, K., Nordenram, G., Wårdh, I & Berglund, B. (2007). The district nurse’s perceptions of elderly patients’ oral health: A qualitative interview study. Acta Odontologica Scandinavia. vol. (65), 177-182. DOI:
https://doi.org/10.1080/00016350701278898
Andersson, P., Hallberg, I., & Renvert, R. (2002). Inter-rater reliability of an oral assessment guide for elderly patients residing in a rehabilitation ward. Special Care in Dentistry, 22(5), 181-186.
Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 265– 273). Studentlitteratur AB
Billhult, A. (2017). Enkäter. Henricson, M. (Red) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s.121–132). Studentlitteratur AB
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 99– 110). Studentlitteratur AB
Borglin, G. (2017). Mixad metod - en introduktion. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 233–250). Studentlitteratur AB
Ciotti, M., Massimo ,C., Alessandroi, T., Wen-Can, J., Cheng-Bin, W.,Sergio, B. (2020). The COVID-19 pandemic, Critical Reviews in Clinical Laboratory Sciences, 57:6, 365-388, DOI: 10.1080/10408363.2020.1783198
Costello,T. & Coyne, I. (2008). Nurses’ knowledge of mouth care practices. British journal of nursing, vol. (17), 264-268. DOI: DOI: https://10.12968/bjon.2008.17.4.28716
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2., s. 143– 154). Studentlitteratur AB
Del Palma, P. (2008). Tänder som klassmärke. Socialmedicinsk Tidskrift, vol. (85), 31–36. Dreyer, P., Haahr, A., Norlyk, A., Martinsen, B. (2019). Nurses experiences of ethical dilemmas: A review. Nursing Ethics, 27(1), 258-272, doi:
https://doi.org/10.1177/0969733019832941
Eide, E & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (uppl. 2). Studentlitteratur AB, Lund.
25
Ek, K., Browall, M., Eriksson, M & Eriksson, I. (2018). Healthcare providers’ experiences of assessing and performing oral care in older adults. International Journal of Older People Nursing, vol. 13. DOI: https://doi.org/10.1111/opn.12189
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber Utbildning. Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. Liber AB
Glick, M., Williams, D., D, Kleinman., M, Vujicic., R,Watt. & R, Weyant. (2016). A new definition for oral health developed by the FDI World Dental Federation opens the door to a universal definition of oral health. International Dental Journal, 66(6), 322 -324.
doi:https://doi.org/10.1111/idj.12294
Graneheim U.H & B, Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haresaku, S., Aoki, H., Kubota, K., Monji, M., Miyoshi, M., Machishima, K., Nakashima, F & Naito,T. (2020). Comparison of perceptions, attitudes and performance regarding collaborative oral health care among health-care workers. International Dental Journal, 70(6), 462-468. DOI: 10.1111/idj.12581
Henricson, M & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. Henricson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (459-473). (uppl.2). Studentlitteratur AB
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (uppl.2). Studentlitteratur AB, Lund.
International Council of Nurses, (2012). Patient Safety.
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/D05_Patient_Safety_0.pdf Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. (uppl. 2). Studentlitteratur Lund.
Lindström, U. (1994). The dilemma of caring science. Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 8. 129-130. DOI: 10.1111/j.1471-6712.1994.tb00008.x
Marchini,L, & Ettinger, R. (2020). COVID-19 pandemics and oral health care for older adults. Special care in dentistry, vol. 40. 329-331. DOI: https://doi.org/10.1111/scd.12465 Martin, K., Johnston, L & Archer, N. (2020). Oral condition in the community patient: part 2 - Systemic complications of poor oral health. British Journal of Community Nursing, vol. 25. 532-536. DOI: 10.12968/bjcn.2020.25.11.532
Nationalencyklopedin. Integritet. Hämtad 2020-11-26 från
26
Paulsson, G., Fridlund, B., Holmén, A & Nederfors, T. (1988). Evaluation of an oral health education program for nursing personnel in special housing facilities för the elderly. SCD Special Care in Dentistry. Vol 18, 6, 234-242. DOI: 10.1111/j.1754-4505.1998.tb01640.x Sandman, S & Kjellström, L. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur AB, Lund.
Schmidt, B & McArthur, E. (2017). Professional nursing values: A concept analysis. Nursing forum: an independent voice for nursing. Vol. 53. 69-75. DOI:
https://doi.org/10.1111/nuf.12211
Southern, H. (2007). Oral care in cancer nursing: nurses’ knowledge and education. Journal of Advanced Nursing. Vol 57 (6), 631-638. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.04159.x SFS 2008:355. Patientdatalag. Socialdepartementet. Hämtad 26 februari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Tandförluster (204). SBU.
https://www.sbu.se/contentassets/92aa175e9369403894843b59b2e4fce5/tandforluster_fullt ext.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad.
https://swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/v%C3%A4rd egrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pdf
Sjögren, P. (2009). Förbättra munhygienen inom äldrevården. Tandläkartidningen, nr. (12), 2009. https://www.tandlakartidningen.se/media/880443/64_67.pdf
Söderlund, M. (2005). Mätningar och mått: i marknadsundersökarens värld. Liber Ekonomi, Malmö.
Van Noort, H., Witteman , B., den Hertog-Voortman, R., Everaars, B., Vermeulen, H & Huisman-de Waal, G. (2019). A context analysis on how oral care is delivered in hospitalised patients: A mixed-methods study. Journal of Clinical Nursing, vol. (29), 1991-2003. DOI: 10.1111/jocn.15130
World Medical association (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
27
Wårdh, I., Hallberg, L., Bergren, U., Andersson, L & Sörensen, S. (1999). Oral Health Care - A Low Priority in Nursing - In-depth Interviews with Nursing Staff. Scandinavian Journal of Caring, Vol. (14), 137-142. DOI: 10.1080/02839310050162370
Wårdh, I & Sörensen, S. (2005). Development of an index to measure oral health care priority among nursing staff. Gerodontology. vol 22, 84-90. DOI:
https://doi.org/10.1111/j.1741-2358.2005.00063.x
28
Bilagor
Enkät
Undersökning av kunskaper om munvård 1. Kön
Kvinna man 2. Ålder [Textruta] 3. Befattning
Sjuksköterska Undersköterska Specialistsjuksköterska
Annat
4. Vilken tid på dygnet arbetar du?
Dag Natt Det kan skifta mellan dag och natt 5. Ingick undervisning om munhälsa i din grundutbildning?
Ja Nej
6. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård
Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad
7. Ingick undervisning om munhälsa i din specialistutbildning
Ja Nej
8. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård?
Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad
29
Ja Nej
10. Om ja, gav utbildningen nödvändig förutsättning för att sköta munvård?
Inte alls 1 2 3 4 I högsta grad
11. Jag tycker att munvård ingår i mina arbetsuppgifter
Ja Nej
Attityder till munvård
1. Jag tycker att det är otäckt att sköta andras munnar
Ja Nej
2. Jag tycker att det är praktiskt svårt att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
3. Vilka möjligheter tycker du att du har när det gäller att erbjuda munvård till patienter? [Textruta]
4. Jag kan ta mig den tid som krävs för att ge munvård
Ja Nej
5. Jag har den kunskap som krävs för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
6. Jag har lämpliga hjälpmedel för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
7. Till patienter som själva vill sköta sin munvård kan jag ge lämpliga munvårdsråd
30
8. Jag tycker det är viktigt med kunskap om kunskap om hjälpmedel för munvård för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
9. Jag tycker det är viktigt med kunskap om sjukdomar som drabbar munhålan för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
10. Jag tycker det är viktigt med kunskap om hur den friska munhålan ser ut för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
11. Jag tycker det är viktigt medkunskap om munhålans fysiologiska funktion (tex, tuggning, svälj, tal) för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
12. Jag tycker det är viktigt med kunskap om munhålans psykosociala funktion (tex. Utseende, tal) för att genomföra munvård
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
13. Hur tycker du att man på KAVA klarar att ge munvård?
Mycket dåligt 1 2 3 4 5 Mycket bra
14. Anser du munvård och munhälsa viktigt?
Inte alls 1 2 3 4 5 I högsta grad
15. Vem är enligt dig ansvarig för patienters munhälsa på KAVA Patient Sjukvårdspersonal Tandvårdspersonal
16. Om du svarar sjukvårdspersonal, vems ansvarsområde tycker du att det är?
Undersköterska Sjuksköterska Undersköterska och
31
17. Hade dina svar sett annorlunda ut om det inte hade pågått en pandemi?
Deltagarbrev
M U N V Å R D – E N B O R T P R I O RI T E R A D A S P E KT A V O M V Å R DN A D
Du tillfrågas om deltagande i ovanstående studie. Din enhetschef Åsa Lastra har givit sitt godkännande till att du tillfrågas om deltagande i studien.
Studien syftar till att belysa personalens erfarenheter av munhygien och munvård på KAVA. Vi skulle vilja be dig göra en enkätundersökning Den beräknas ta ca 10–15 minuter och genomförs webbaserat i ett system kallat EvaSys.
Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att du behöver ange varför. Den information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. så att ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personers inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan vi delge dig resultatet av studien.
Om du vill delta ber vi dig att tala med din enhetschef Åsa Lastra som har blivit given länken till EvaSys. I och med att du svarar på enkäten lämnar du ditt samtycke.
Studien ingår som ett examensarbete i sjuksköterskeprogrammet.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Sjuksköterskestudent Sjuksköterskestudent Handledare Carl Bengtsson Anders Rensberg Maria Snögren
Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Tfn: xxxxxx Tfn: xxxxxxx Tfn: xxxxxxx