Det är betydelsefullt för specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård att ha kunskap om de upplevelser som närstående till personer som har eller har haft förstämningssyndrom har och hur de upplever den situation som de befinner sig i. För att specialistsjuksköterskor ska kunna bemöta och stödja närstående på bästa sätt, behöver det således finnas kunskap om hur närstående upplever sin situation. Det är viktigt att specialistsjuksköterskor uppmärksammar närståendes upplevelser och erfarenheter för att närstående skall få uttrycka sina behov. Då det framkommit i litteraturöversikten att närstående sakar stöd och information om anhörigas sjukdom borde detta rimligen vara specialistsjuksköterskan uppgift att uppmärksamma närståendes behov och bidra till att de tillgodoses. Genom att inkludera och informera närstående skulle specialistsjuksköterskor kunna bidra till att vårdens förbättras utifrån närståendes perspektiv. Denna litteraturöversikt bidrar till ökad kunskap, samt synliggör behovet av ytterligare forskning och öppnar för alternativa forskningsfrågor. En sådan
27 ytterligare forskning skulle kunna vara att undersöka närståendes upplevelser vid specifika sjukdomstillstånd för att kunna forma stöd efter närståendes behov. Att få ta del av närståendes upplevelser kan sammantaget vara betydelsefullt för specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård när de möter närstående i sin profession.
Självständighetsdeklaration
Författare Ellinor Boström och författare Sara Sjöstedt har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i denna uppsats.
28
REFERENSER
*Markerar de artiklar vilka ingår i litteraturöversiktens analys.
Almberg, B., Grafström, M., & Winblad, B. (2008). Major strain and coping strategies as reported by family members who care for aged demented relatives. Journal of Advanced
Nursing, 26(4),683 - 691. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.1997.00392.x
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders (5th ed.). https://doi.org/10.1176/appi.books.9780890425596
Barker, P. (2003). The Tidal Model: Psychiatric colonization, recovery and the paradigm shift in mental health care. International Journal of Mental health Nursing.12(2), 96-102.
https://doi.org/10.1046/j.1440-0979.2003.00275.x
Baruch, E., Pistrang, N., & Barker, C. (2018). Between a rock and a hard place´: family members´ experiences of supporting a relative with bipolar disorder. Social Psychiatry and
Psychiatric Epidemiology,53(10), 1123 – 1131. https://doi.org/10.1007/s00127-018-1560-8
Bassani, D. G., Padoin, Cintia V., & Veldhuizen, S. (2008). Counting children at risk: exploring a method to estimate the number of children exposed to parental mental illness using adult health survey data. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 43(11), 927-35. https://doi 10.1007/s00127-008-0376-3
*Bauer, R., Koepke, F., Sterzinger, L., & Spiessl, H. (2012). Burden, rewards, and coping – the ups and downs of caregivers of people with mental illness. The journal of Nervous and
mental disease, 200(11), 928-934. doi: 10.1097/NMD.0b013e31827189b1
Benzein, E., Johansson, P., Franzén Årestedt, K., & Saveman, B-I. (2008). Nurses’ attitudes about the importance of families in nursing care a survey of swedish nurses. Journal of family
29 Borg, C., & Hallberg, I. R. (2006). Life satisfaction among informal caregivers in comparison with non-caregivers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(4), 427-438.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2006.00424.x
Boyer, L., Baumstarck, K., Alessandrini, M., Hamido, Z., Tesart, J., Serres, M., Arquillière, P., Auquier, P., Leroy, T., Zendjidjian, X. (2017). Emotional intelligence and coping
strategies as determinants of quality of life in depressed patient–caregiver dyads: An actor– partner interdependence analysis. Comprehensive Psychiatry, 74, 70-79.
https://doi.org/10.1016/j.comppsych.2017.01.003
*Baruch, E., Pistrang, N., & Barker, C. (2018). Between a rock and a hard place: family members experiences of supporting a relative with bipolar disorder. Social Psychiatry
Epidemiology(53)10, 1123-1131. https://doi.org/10.1007/s00127-018-1560-8
Björkman, T. (2005). Stigma. I Brunt D., & Hansson L. (Red.), Att leva med psykiska
funktionshinder-livssituation och effektiv vård och stödinsatser, (s. 57-67). Studentlitteratur.
Bulsara, C. E. & Fynn, N. (2006). An exploratory study of awareness of carer emotional needs on Western Australia. BMC Family Practice, 7. doi:10.1186/1471-2296-7-33
Bäckström, J., Willebrand, M., Sjöberg, F., & Haglund, K. (2018). Being a family member of a burn survivor – Experiences and needs. Burns open,(2)4, 193-198.
https://doi.org/10.1016/j.burnso.2018.07.001
*Camilleri, I., Ward, M., & Scerri, J. (2017). Existing but not living experiences of long-term cargivers of individuals with unipolar depression. Journal of psychosocial nursing, 55(12),16-21. https://doi.org/10.3928/02793695-20170818-06
Chadda, R. K., Singh, T. B., & Ganguly, K. K. (2007). Caregiver burden and coping: a prospective study of relationship between burden and coping in caregivers of patients with schizophrenia and bipolar affective disorder. Social Psychiatry Psychiatric Epidemiology, 42, 923-930, doi: 10.1007/s00127-007-0242-8
30 Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:e uppl., s. 285-299). Studentlitteratur.
*Dahlqvist Jönsson, P., Skärsäter, I., & Danielson, E. (2011). Experience of living with a family member with bipolar disorder. International Journal of Mental Health
Nursing,20(1),29-37. https://doi.org/10.1111/j.1447-0349.2010.00704.x
Day, A., Haj-Bakri, S., Lubchansky, S., & Mehta, S. (2013). Sleep, anxiety and fatigue in family members of patients admitted to the intensive care unit: a questionnaire study. Crit
Care 17(3). doi: 10.1186/cc12736
*Dempsey, S-J. A., Halperin, S., Smith, K., Davey, C. G., McKechnie, B., Edwards, J., & Rice, S. M. (2019). “Some guidance and somewhere safe”: caregiver and clinician
perspectives on service provision for families of young people experiencing serious suicide ideation and attempt. Clinical Psychologist,23(2), 103-111. https://doi.org/10.1111/cp.12172
*Ebrahimi, H., Seyedfatemi, N., Areshtanab, H. N., Ranjbar, F., Thornicroft, G., Whitehead, B., & Rahmani, F. (2018). Barriers to family cargivers´ coping with patients with severe mental illness in iran. Qualitative Health Resarch,28(6), 987-1001.
https://doi.org/10.1177/1049732318758644
Eggenberger, S. K. & Nelms, T. P. (2007). Being family: the family experience when an adult member is hospitalized with a critical illness. Journal of Clinical Nursing, 16(9),
1618-1628. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.01659.x
Elias, A. D. D. S., Tavares, C. M. M., & Muniz, M. P. (2020). The intersection between being a nurse and being a therapist in mental health. Revista Brasileira De Enfermagem, 73(1), Artikel e20180134-8. https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0134
Erlingsson, C. L., Magnusson, L., & Hanson, E. (2012). Family caregivers’ health in connection with providing care. Qualitive Health Research, 22(5), 640-655. https://doi: 10.1177/1049732311431247
31 Etikprövningsmyndigheten (u.å). Vanliga frågor.
https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/.
Folkhälsomyndigheten. (6 april 2017a). Depression- ett stort folkhälsoproblem som kan
förebyggas.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas.
Folkhälsomyndigheten. (2017b). Handledning för litteraturöversikter.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9b8c78df07/ha ndledning-litteraturoversikter.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteratustudier (4 uppl.). Natur och Kultur.
Foster, K. P., Hills, D., & Foster, K. N. (2018). Addressing the support needs of families during the acute hospitalization of a parent with mental illness: a narrative literature review.
International journal of Mental health nursing,27(2), 470-482. doi: 10.1111/inm.12385
Fredman, S.J., Baucom, D.H., Stanton, S.E., & Miklowitz, D. J. (2008). Observed emotional involvement and overinvolvement in families of patients with bipolar disorder. Journal of
Family Psychology, 22(1), 71–79. https://doi.org/10.1037/0893-3200.22.1.71
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Studentlitteratur.
Förenta nationerna, (u.å). God hälsa och välbefinnande. https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/M%C3%A5l-3.pdf
Green, G., Hayes, C., Dickenson, D., Whittaer, A., & Gillheany, B. (2002). The role and impact of social relationships up on well being reported by mental health service users: a qualitative study. Journal of Mental Health, 11(5), 565-579.
32 *Granek, L., Danan, D., Bersudsky, Y., & Osher, Y. (2018). Hold on tight: coping strategies of persons with bipolar disorder and their partners. Family Relations Interdisciplinary Journal
of Applied Family Science, 67(5), 589-599. https://doi.org/10.1111/fare.12328
Hansson, K. S., Fridlund, B., Brunt, D., Hansson, B., & Rask, M. (2011). The meaning of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the health service.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3), 444-450.
https://doi.org/10./j.1471-6712.2010.00847.x
Hertzberg, A., Ekman, P. L. & Axelsson, K. (2003). Relatives are a resource, but…:
Registered Nurses´ views and experiences of relatives of residents in nursing homes. Journal
of Clinical Nursing, 12(3), 431-441. doi: 10.1046/j.1365-2702.2003.00761.x
*Hsu, M-C., Huang, C-Y., & Tu, C-H. (2014), Violence and mood disorder: views and experiences of adult patients with mood disorders using violence toward their parents.
Perspectives in Psychiatric Care,50(2), 111 – 121. https://doi.org/10.1111/ppc.12028
Institute for Patient- and Family-Centered Care. (u.å). Patient- and Family-Centered Care. https://www.ipfcc.org/about/pfcc.html
Ignatova, G., Kamusheva, M., Petrova., G & Onchev, G. (2019). Burden of informal care for individuals with schizophrenia and affective disorders prior to hospital admission. The
European Journal of Psychiatry, 33(2), 54-62. https://doi.org/10.1016/j.ejpsy.2018.11.002
Jang, M. S., & Kim, S. (2019). Person-centered relational care experienced by critical care nurses: an interpretative phenomenological analysis study. Journal of Korean Academy of
Nursing, 49(4), 423. https://doi.org/10.4040/jkan.2019.49.4.423
Jeong, A., Wook Shin, D., Young Kim, S., Kook Yang, H., Yeon Shin, J., Park, K., Yeong An, J., & Park, J-H. (2016). The effects on caregivers of cancer patients’ needs and family hardiness. PsychoOncology, 25(1), 84-90. doi:10.1002/pon.3878
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
33 Lag om etikprövning av forskning som avser vuxna (2003:460). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197). Arbetsmarknadsdepartementet MRB. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197
Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
Lasalvia, A., Zoppei, S., VanBortel, T., Bonetto, C., Cristofalo, D., Wahlbeck, K., &
Thornicroft, G. (2013). Global pattern of experienced and anticipatad discrimination reported by people with major depressive disorder; a crossectional survey. Lancet, 381(9860), 55-62.
Lépine, J-P., & Briley, M. (2011). The increasing burden of depression. Neuropsychiatric
Disease and Treatment, 7(1), 3-7. doi: 10.2147/NDT.S19617
McLeod, L. A. (2013). Patient transitions from inpatient to outpatient: where are the risks? Can we address them? Journal of Healthcare Risk Management. 32(3),13-19.
https://doi.org/10.1002/jhrm.21101
Molin J., Graneheim U.H., & Lindgren B.M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care-patients’ perspective. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being7(1), Artikel 29897
https://doi.org/10.3402/qhw.v11.29897
Molter, N.C. (1979). Needs of relatives of critically ill patients a descriptive study. Heart and
34 Murphy, G., Peters, K., Jackson, D., & Wilkes, L. (2011). A qualitative meta-synthesis of adult children of parents with a mental illness. Journal of Clinical Nursing, 20,(23-24) 3430-3442. https://doi: 10.1111/j.1365- 2702.2010.03651.x
Mårtensson, B. & Åsberg, M. (2016). Förstämningssyndrom. I J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B Mårtensson & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (2:e uppl., s. 299-339). Studentlitteratur.
Nordby, K., Kjonsberg, K., & Hummevoll, J. K. (2010). Relatives of persons with recently discovered serious mental illness: in need of support to become resource persons in treatment and recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,17(4), 304-311. doi:
10.1111/j.1365-2850.2009.01531.x
Nationalencyklopedin. (u.å) Anhörig.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/anh%C3%B6rig
Nationalencyklopedin. (u.å) Terminologimissbruk.
https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=terminologi
Nordenfors, M., & Melander, C. (2016). Barn och unga som utövar omsorg. Linnèuniversitetet.
https://www.anhoriga.se/Global/St%C3%B6d%20och%20kunskap/Publicerat/Rapporter/Dok ument/Rapport_2016-6_Barn%20o%20unga_webb.pdf.
Parola, V., Coelho, A., Fernandes, O., & Apóstolo, J. (2020). Travelbee’s theory: human-to-human relationship model - an adequate framework for palliative nursing care. Revista de
Enfermagem Referência, 5(2), Artikel e20010. doi:10.12707/RV20010
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Pompili, M., Harnic, D., Gonda, X., Forte, A., Dominici, G., Innamorat, M., Koutoukakis, K N., Serafini, G., Sherm, L., Janiri, L., Rihmer, Z., Amore, M., & Giradi, P. (2014) Impact of living with bipolar patients: making sense of caregivers´burdan. World Journal of psychiatri, 4(1), 1-12. doi: 10.5498/wjp.v4.i1.1
35 *Radfar, M., Ahmadi, F., & Fallahi Khoshknab, M. (2014). Turbulent life: the experiences of the family members of patients suffering from depression. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing,21(3), 249 – 256. https://doi.org/10.1111/jpm.12077
*Rahmani, F., Ebrahimi, H., Seyedfatemi, N., Areshtanab, H. N., Ranjbar, F., & Whiteheas, B. (2018). Trapped like a butterfly in a spider´s web: experiences of female spousal caregivers in the care of husbands with severe mental illness. Journal of Clinical Nursing,27(7-8), 1507 – 1518. https://doi.org/10.1111/jocn.14286
Rahmqvist Linnarsson, J., Bubini, J., & Perseius, K-I. (2010). Review: a meta‐synthesis of qualitative research into needs and experiences of significant others to critically ill or injured patients. Journal of clinical Nursing, 19(21-22), 2102 - 3111. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03244.x.
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:e uppl., s. 375 – 390).
Studentlitteratur.
Rüsch, N., Angermeyer, M. C., & Corrigan, P. W. (2005). Mental illness stigma: concepts, consequences, and initiatives to reduce stigma. European Psychiatry 20(8), 529-539. doi. org/10.1016/j.eurpsy.2005.04.004
Rusner, M. (2019). Vård för ett bärkraftigt vardagsliv vid psykisk ohälsa. I L, Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa på avancerad nivå (3:e uppl., s. 433 – 450).
Studentlitteratur.
Schmidt, M., & Azoulay, E. 2012. Having a loved one in the ICU: the forgotten family. Curr
Opin Crit Care 18(5), 540-547. doi: 10.1097/MCC.0b013e328357f141. PMID: 22914431.
Schulz, R., & Beach, S. R. (1999). Caregiving as a risk factor for mortality the caregiver health effects study. JAMA, 282(23), 2215-2219. doi:10.1001/jama.282.23.2215
36 *Sharif, L., Basri, S., Alsahafi, F., Altaylouni, M., Albugumi, S., Banakhar, M., Mahsoon, A., Alasmee, N., & Wright, R. J. (2020). An exploration of family caregiver experiences of burden and coping while caring for people with mental disorders in saudi arabia—a
qualitative study. International Journal of Environmental Resarch and Public Health, 17(17), Artikel 6405. https://doi.org/10.3390/ijerph17176405
Shelton, G. (2016). Appraising travelbee´s human-to-human relationship model. Journal of
the Adcenced Practitioner in Oncology,7(6), 657-661.
Shenkel, L.S., West, A.E., Harral, E.M., Patel, N.B., & Pavuluri, M.N. (2008). Parent–child interactions in pediatric bipolar disorder. Journal of Clinical Psychology, 64(4), 422-37. doi: 10.1002/jclp.20470
Skärsäter, I. (2010). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk
ohälsa (s.74-75). Studentlitteratur.
Skärsäter I. (2014). Förstämningssyndrom. I. I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk
ohälsa – På grundläggande nivå (s.99-123). Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2014). Anhöriga som ger omsorg till närstående. Fördjupad studie av
omfattning och konsekvenser. (Artikelnummer 2014-10-10).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-10-10.pdf
Socialstyrelsen. (u.å) Anhörig. https://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen. (u.å) Närstående.
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv
Sproul, J. L., Malloy, S., & Abriam-Yago, K. (2009). Perceived sources of support of adult burn survivors. Journal of Burn Care Research. 30(6),975-982.
37 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Diagnostik och uppföljning
av förstämningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt.
https://www.sbu.se/contentassets/56adfbafa780477b9bc44d1abcdbb65e/Forstamningssyndro m_2012.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i
hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020). Bedömning av studier med
kvalitativ metodik.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf.
Stenberg, U., Rulander, C. M., & Miaskowski, C. (2009). Review of literature on the effects of caring for a patient with cancer. Psycho-Oncology,19(10), 1013-1025.
https://doi.org/10.1002/pon.1670
Statistiska centralbyrån. (2012). Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2010–11 samt 2012–13.
https://www.scb.se/contentassets/35da017ddbc3439a932bd8af95c58601/le0101_bs_2012.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
https://psykriks.se/wp-content/uploads/2018/07/Kompetensbeskrivning_specialist_psykiatri.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening. (2021). Jämlik vård och hälsa.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623147d/1584003989617/j%C3%A 4mlik%20v%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa.pdf
Söderström, I. M., Benzein, E., & Saveman, B. I. (2003). Nurses´ experiences of interaction with family members in intensive care units. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(2), 185-192. https://doi.org/10.1046/j.1471-6712.2003.00222.x
38 Talseth, A. G., Gilje, F., & Norberg, A. (2001). Being met - a passageway to hope for
Relatives of Patients at Risk of Committing Suicide: A 25 Penomenological Hermeneutic Study. Arcives of Psychiatric Nursing,15(6), 249-256. doi: 10.1053/apnu.2001.28687
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2 uppl.). Philadelphia: Davis. *Van den Heuvel, S., Goossens, P., Terlouw, C., Schoonhoven, L., & van Achterberg, T. (2018). Informal cargivers´learning experiences with self-management support of individuals living with bipolar disorder: A phenomenological study. Journal of the American Psychiatric
Nurses Association,24(6), 531 – 541. https://doi.org/10.1177/1078390317752864
Vermeulen, B., Lauwers, H., Spruytte, N., Van Audenhove, C., Magro, C, Saunders, J., & Jones, K. (2015). Experiences of family caregivers for persons with severe mental illness: an international exploration. The European Federation of Families of People with Mental Illness. http://eufami.org/wp-content/uploads/2018/04/c4c-global-report-final-updated-11-aug-15.pdf.
Vårdguiden. (29 maj 2019). Tonåringar 13 till 18 år. https://www.1177.se/Uppsala-lan/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets-utveckling/tonaringar-13-18-ar/#section-22481
Walton-Moss, B., Gerson, L., Rose, L. (2009). Effects of mental illness on family quality of life. Issues in Mental Health Nursing, 26(6), 627-642.
https://doi.org/10.1080/01612840590959506
Weman, K., & Fagerberg, I. (2006). Registred nurses working together with family members of older people. Journal of Clinical Nursing, 15(3), 281-28. doi:
10.1111/j.1365-2702.2006.01308.x
William, A., & Stoltz, P. (2012). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod från idé till examination inom omvårdnad (2:e uppl., s. 399-410). Studentlitteratur.
*von Kardorff, E., Soltaninejad, A., Kamali, M., & Shahrbabaki, M. E. (2015). Family cargiver burden in mental illnesses: the case of affective disorders schizophrenia – a qualitative exploratory study. Nordic Journal of Psychiatry,
39 World Health Organization. (januari 2020). Depression. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
*Zhang, Y., Yang, M., Guo, X., & Chen, Q. (2020). Quality of life in family caregivers of adolescents with depression in china: a mixed-method study. Patient Preference and
Adherence, 14, 1317-1327. https://doi.org/10.2147/PPA.S265867
Öhman, M., & Söderberg, S. (2004). The experiences of close relatives living with a person with serious chronic illness. Qualitative health research, 14(3), 396 - 410.
https://doi.org/10.1177/1049732303261692
1