Resultatet från denna studie ger en ökad förståelse till skolsköterskor kring hur ett salutogent arbete kan bedrivas tillsammans med lärarna på skolan och på så sätt erhålla en fördjupad kunskap kring hur salutogent arbete kan främjas på skolan. Något som tydligt bidrar till ett salutogent arbete är elevhälsomötet (EHM) som elevhälsan har tillsammans med lärarna.
Genom dessa gemensamma träffpunkter kan skolsköterskan och lärarna få en naturlig kommunikation och ett förstärkt samarbete kring eleverna och deras hälsa. EHM bidrar på så sätt till ett salutogent arbete och de olika professionernas kompetenser synliggörs härigenom och kommer till användning. En motor i det salutogena arbetet på skolan är ett intresse och engagemang hos skolsköterskan och läraren.
För en framtida forskning skulle det vara av intresse att studera lärarens syn på samarbetet med skolsköterskan och elevhälsan. Därmed skulle lärarens synvinkel kunna tydliggöras och bidra till att utforma och förbättra det salutogena arbetet på skolan. Något som även skulle vara intressant vore att genomföra en studie med fokusgrupper med hela elevhälsan samt några lärare på skolan. För ett gott salutogent resultat är det dock av betydelse att samtliga i teamet har ett gemensamt mål inom det salutogena arbetet. Författarna tror att utformandet av tydliga riktlinjer för det gemensamma salutogena arbetet på skolan skulle kunna bidra till en hälsofrämjande och stärkande miljö för både elever och skolpersonal.
26
REFERENSER
Aldridge, J. M., Fraser, B. J., Fozdar, F., Alai, K., Earnest, J., & Afari, E. (2015). Students`
perceptions of school climate as determinants of wellbeing, resilience and identity. Sage journals, vol (19), 5-26. doi:10.1177/1365480215612616
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Lettland: Natur och Kultur
Arnesdotter, Å. Olander, Å. & Ragneskog, H. (2008). Hälsosamtalet - en utmaning för skolsköterskan. Nordic Journal of Nursing Research, vol (28), 2
https://doi.org/10.1177/010740830802800214
Bag, M., Srivastava, A., Landau, M., & Rodriguez, E. (2015). Teachers’ Perceptions of Full- and Part-Time Nurses at School. The Journal of School Nursing, 31(3), 183-195.
doi:10.1177/1059840514561863
Brolin, M. Quennerstedt, M. Maivorsdotter, N. & Casey, A. (2018). A salutogenic
strengths-based approach in practice - an illustration from a school in Sweden. Curriculum Studies in Health and Physical Education, vol 9, no. 3, 237–252 DOI:
10.1080/25742981.2018.1493935
Danielsson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-174). Lund:
Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-343). Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2015a). Salutogenes är mer än känsla av sammanhang. I M. Eriksson (Red.) Salutogenes - om hälsans ursprung från forskning till praktisk tillämpning (s. 92-104).
Stockholm: Liber
Eriksson, M. (2015b). Teorin om hälsans ursprung - en systematisk forskningsöversikt. I M. Eriksson (Red.), Salutogenes - om hälsans ursprung, från forskning till praktisk tillämpning (s. 14-46). Stockholm: Liber
Fagerström, L. (2012). Livskraft och livshållning. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 391-404). Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d7de4c /halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Hälsa i olika grupper. Hämtad 2018-11-17 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/
27
Grandahl, M. Tydén, T. Rosenblad, A. Oscarsson, M. Nevéus, T. & Stenhammar, C.
(2014). Schoolnurses attitudes and experiences regarding the human papillomavirus
vaccination programme in Sweden: a population-based survey. BMC Public Health 14:540 p. 1–9. http://www.biomedcentral.com/1471-2458/14/540
Gunnarsson, R. (2005). Urvalsstrategier. Hämtad 2020-01-19 från http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml
Henricson, M & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137).
Lund: Studentlitteratur.
Hillman, O. (2010). Skolhälsovård – introduktion och praktisk vägledning (2:a uppl.).
Stockholm: Gothia Förlag.
Honkinen, P-L. K., Suominen, S. B., Väälima, R. S., Helenius, H. Y., & Rautava, P. T.
(2005). Factors associated with perceived health among 12-year-old school
children. Relevance of physical exercise and sense of coherence. Scandinavian Journal of Public Health, 33, 35-41. doi: 10.1080/14034940410028307
Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. Linköpings universitet. FOG-rapport, nr 70/2011.
Hylander, I. & Guvå, G. (2011). Diverse perspectives on pupil health among professionals in school-based multi-professional teams. School Psychology International, 33(2)135-150.
doi: 10.1177/0143034311415900
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande: om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Krippendorff, K., (1980). Content Analysis. An Introduction to its Methodology. The Sage Commtext Series, Sage Publications Ltd., London.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3., uppl. s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.
Maughan, E., & Adams, R. (2011). Educators’ and Parents’ Perception of What School Nurses Do: The Influence of School Nurse/Student Ratios. The Journal of School Nursing, 27(5), 355-363. doi:10.1177/1059840511416368
Medicinska forskningsrådet. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning (MFR-rapport 2). Hämtad från
http://infovoice.se/fou/bok/diverse/etik2000.pdf
28
Morberg, S. (2012a). Skolsköterkskans yrke - en historisk tillbakablick. I Clausson &
Morberg (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete (s. 19-29). Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2., uppl. s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Persson, L. (2016). Health Promotion in Schools Results of a Swedish Public Health Project. (Doktorsavhandling, Karlstad universitet, Karlstad). Hämtad från
kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:916794/FULLTEXT02.pdf
Reuterswärd, M. & Hylander, I. (2017). Shared responsibility: school nurses` experience of collaborating in school-based interprofessional teams. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 253-262. doi: 10.1111/scs.12337
Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. (2016).
Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insatser, EMI.
Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf
Rising Holmström, M., Häggström, M., & Kristiansen, L. (2015). The transformation of the school nurse’s role towards the new health-promoting position. Nordic Journal of Nursing Research, 35(4), 210–217. doi:10.1177/0107408315587860
Ritzén, C., Sagen, F., Sjöberg., L., & Thunstedt, F. (2016). Forskningsstrategier. Hämtad 2020-04-20 från https://forskningsstrategier.wordpress.com/#urvalsmetoder
School climate, victimization and mental helath outcomes among elementary school students in China. School Psychology International, 39(6), 587-605.
doi:https://doi.org/10.1177%2F0143034318805517
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 9 juni 2020 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet. Hämtad 8 februari från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa, Elevers behov och skolans insatser. Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2015/elevhalsa/elevhalsa-slutrapport
29
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3686
Skolverket. (2019a.). Hälsa för lärande – lärande för hälsa. Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4071
Skolverket. (2019b.). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Socialstyrelsen och Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Regeringskansliet eller Utbildningsdepartementet. Hämtad 6 februari 2020 från
https://www.regeringen.se/49b720/contentassets/17af10b2a3aa44f9ac54ab19e0096b16/sou -200019-fran-dubbla-spar-till-elevhalsa
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018.
Hämtad 17 maj 2020 från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-645-2.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Olika är normen – att skapa inkluderande lärmiljö i skolan. Hämtad 10 mars 2020 från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-522-6.pdf?issuusl=ignore
Thylefors, I., Persson, O., & Hellström, D. (2005). Team types, perceived efficiency and team climate in Swedish cross-professional teamwork. Journal of Interprofessional Care, 19(2), 102-114. doi:10.1080/13561820400024159
Unicef. (2018). Vad betyder det att barnkonventionen blir svensk lag? Hämtad 2020-05-16 från
file:///C:/Users/Kristina/Downloads/Folder_Barnkonventionen_blir_svensk_lag%20(4).pdf Unicef. (u.å). Barnkonventionen. Hämtad 2020-05-16 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Von Greiff, C. Sjögren, A. och Wieselgren, I-M. (2012). En god start – en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Hämtad från Regeringskansliets och Finansdepartementets webbplats:
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/07/ESO-2012_2-till-webben.pdf
Wang, C., Boyanton, D., Ross, A-S., Li Liu, J., Sullivan, K., & Anh Do, K. (2018).
Warne, M. (2013). Där eleverna är – Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Östersund). Hämtad från
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:662148/FULLTEXT02.pdf
30
Warne, M., Snyder, K., & Gillander Gådin, K. (2013). Promoting an Equal and Healthy Environment: Swedish Students`Views of Daily Life at School. Sage journals, vol (23), 1354-1368. https://doi.org/10.1177%2F1049732313505914.
World Health Organization. (1986). The Ottawa charter for Health Promotion. Hämtad 2019-12-22 från https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
World Medical Association. (2008). WMA Declaration of Helsinki- Etichal principles for medical research involving human subjects. Hämtad 10 juni 2020 från:
file:///C:/Users/andha/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbw e/TempState/Downloads/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects%20(3).pdf
.
Bilaga 1
Till verksamhetschef eller motsvarande
Förfrågan om tillstånd att genomföra studien “Skolan - en plats för salutogent arbete - skolsköterskors perspektiv på samarbetet med lärarna för att bedriva ett salutogent arbete på skolan”.
Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för samtliga elever, samt bidra till lärande och utveckling. Växelverkan mellan hälsa, lärande och utveckling har starka hälsofrämjande kopplingar för barn och ungdomar. Läraren beskrivs såsom den viktigaste personen för eleverna och är därför en betydelsefull samarbetspartner för elevhälsan.
Forskning visar att de skolor som arbetar aktivt för att skapa inkluderande miljöer och främja goda relationer leder till ökat välbefinnande för eleverna. Vi önskar genom denna studie undersöka skolsköterskors erfarenheter och syn på att tillsammans med lärarna arbeta hälsofrämjande på skolan.
Studien har en kvalitativ ansats och vänder sig till legitimerade sjuksköterskor som arbetar som skolsköterskor på grundskolan. Till studien söks totalt åtta deltagare. Ett medverkande i studien innebär att delta i en intervju som beräknas ta ca 1 timme och kan genomföras i era lokaler. Data kommer att analyseras med innehållsanalys.
Skolsköterskor kommer via e-post få ett informationsbrev som beskriver studien. De som är intresserade av att delta uppmanas att svara via e-post alternativt via mobil. När vi ser skolsköterskan för intervjun ges muntlig information och den skriftliga samtyckesblanketten lämnas. Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att skäl uppges. Intervjun kommer att spelas in och den information som skolsköterskor lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s.
ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personer inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan vi delge dig resultatet.
Vänligen, besvara denna förfrågan om skolsköterskor i din verksamhet får tillfrågas om deltagande genom att skicka ett meddelande om studien medges eller inte medges via e-post, alternativt via mobil/sms till någon av de undertecknande studenterna. Du kan även skriva i den medskickade blanketten för samtycke.
Studien ingår som examensarbete i skolsköterskeprogrammet.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Skolsköterskestudent Skolsköterskestudent Handledare Maria Edvardsson Kristina Svensson Jenny Hallgren Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Tel: xxx Tel: xxx Tel: xxx
Mail: xxx Mail: xxx Mail: xxx
Bilaga: Medgivandeblankett
BLANKETT FÖR MEDGIVANDE AV
VERKSAMHETSCHEF ELLER MOTSVARANDE
“Skolan - en plats för salutogent arbete - skolsköterskors perspektiv på samarbetet med lärarna för att bedriva ett salutogent arbete på skolan”.
Er anhållan:
☐ Medgives
☐ Medgives inte
____________________ _______________________
Ort Datum
___________________________________________________
Underskrift
__________________________________________________
Verksamhetsområde
Bilaga 2
SKOLAN - EN PLATS FÖR SALUTOGENT ARBETE - SKOLSKÖTERSKORS PERSPEKTIV PÅ SAMARBETET MED LÄRARNA FÖR ATT BEDRIVA ETT SALUTOGENT ARBETE PÅ SKOLAN
Du tillfrågas om deltagande i ovanstående studie. Vi har tagit kontakt med din verksamhetschef/rektor som givit sitt godkännande till att du tillfrågas om deltagande i studien.
Studien syftar till att undersöka skolsköterskors erfarenheter och syn på att arbeta salutogent tillsammans med lärarna på skolan. Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för samtliga elever, samt bidra till lärande och utveckling.
Växelverkan mellan hälsa, lärande och utveckling har starka hälsofrämjande kopplingar för barn och ungdomar. Läraren beskrivs såsom den viktigaste personen för eleverna och är därför en betydelsefull samarbetspartner för elevhälsan. Forskning visar att de skolor som arbetar aktivt för att skapa inkluderande miljöer och främja goda relationer leder till ökat välbefinnande för eleverna.
Vi skulle vilja göra en intervju med dig, som kommer att beröra dina erfarenheter och din syn på att arbeta salutogent tillsammans med lärarna på skolan. Den beräknas ta ca 1 h och genomförs av Maria Edvardsson och Kristina Svensson. Intervjun kan genomföras på din skola, alternativt kan du föreslå plats. Med din tillåtelse vill vi gärna spela in intervjun.
Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att du behöver ange skäl därtill. Den information du lämnar och inspelningen av intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. så att ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personer inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan vi delge dig resultatet av studien.
Om du vill delta ber vi dig att skicka ett meddelande via e-post alternativt sms till (någon av de) undertecknande studenterna. Då återkommer vi till dig så vi kan bestämma tidpunkt för intervjun.
Med detta brev följer en samtyckesblankett för skriftligt samtycke som du lämnar vid intervjutillfället.
Studien ingår som ett examensarbete i skolsköterskeprogrammet.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar
Skolsköterskestudent Skolsköterskestudent Handledare Maria Edvardsson Kristina Svensson Jenny Hallgren Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde Tel: xxx Tel: xxx Tel: xxx
Mail: xxx Mail: xxx Mail: xxx
SAMTYCKESBLANKETT
Jag har tagit del av information om “Skolan - en plats för salutogent arbete - skolsköterskors perspektiv på samarbetet med lärarna för att bedriva ett salutogent arbete på skolan”.
Jag har även tagit del av information om att deltagande är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att behöva ange skäl därtill.
Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i studien.
Underskrift studiedeltagare
______________________
Ort, datum
______________________
Underskrift
Bilaga 3 Frågeguide
Att arbeta utifrån ett salutogent perspektiv beskrivs såsom att ha fokus på det friska och på de resurser som människor har.
1. Vad tänker du ingår i skolsköterskans ansvarsområde utifrån ett salutogent arbete?
- hur upplever du att det praktiskt fungerar?
2. Hur ser samarbetet ut idag för dig med lärarna på skolan? (allmänt samarbete)
3. Kan du berätta om dina erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärarna på skolan?
- enskilt arbete som skolsköterska - tillsammans med elevhälsan
4. Vad tror du att lärarna kan bidra med (inom det salutogena arbetet) som inte du har möjlighet till på samma sätt?
5. I den bästa av världar; Hur bör ett salutogent samarbete bedrivas tillsammans med lärarna på skolan tycker du?
6. Hur ser möjligheterna ut för dig med ett sådant samarbete?
7. Vilka hinder finns för ett sådant samarbete?
8. Är det något ytterligare som du skulle vilja berätta som rör det salutogena arbetet som du tänkt på men inte fått någon fråga om?
Bilaga 4
Information kring informanten 1. Namn?
2. Ålder?
3. År inom yrket som ssk?
4. Var har du jobbat någonstans som ssk?
5. Vidarutbildning? Sedan vilket år färdig?
6. Hur länge har du jobbat som skolssk?
7. Hur länge har du jobbat som skolssk på denna skola/dessa skolor?
8. Hur stor är din tjänst (%) som skolssk?
9. Jobbar du på flera skolor?
10. Hur många elever har skolan/skolorna?
11. Vilka åldrar?
12. Hur ser den socioekonomiska situationen ut på skolan?
13. Har du arbetat på andra skolor tidigare?
14. Hur lång tid tog intervjun?
15. Var någonstans ägde intervjun rum?