SKOLAN – EN PLATS FÖR SALUTOGENT ARBETE?
En empirisk intervjustudie med
skolsköterskor om deras samarbete med lärarna
SCHOOL – A PLACE FOR SALUTOGENIC WORK?
An empirical interview study of school nurses and their collaboration with teachers
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Avancerad nivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2020
Författare: Maria Edvardsson Kristina Svensson
SAMMANFATTNING
Titel: Skolan – en plats för salutogent arbete?
Författare: Edvardsson, Maria; Svensson, Kristina
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad - skolsköterska, OM854A Handledare: Hallgren, Jenny
Examinator: Ek, Kristina
Sidor: 30
Nyckelord: Hälsofrämjande, Lärare, Salutogenes, Samarbete, Skolsköterska
___________________________________________________________________________
Bakgrund: En god hälsa utgör en viktig grund för livet. Skolan har genom sin potential att inrymma alla barn och ungdomar goda möjligheter till att främja hälsa. Skolsköterskan tillsammans med elevhälsan, har till uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt bidra till elevernas lärande och utveckling. Lärarna som träffar eleverna dagligen, utgör en betydelsefull roll i detta arbete och är därmed en viktig samarbetspartner för skolsköterskan.
Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärare inom grundskolan.
Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av nio skolsköterskor. Under intervjuerna användes en frågeguide med öppna frågor. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier: Gemensamma möten underlättar, Skolsköterskan deltar i klassrummet, Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag samt Tiden påverkar. Huvudkategorierna resulterade därefter i 10 subkategorier.
Resultatanalysen mynnade ut i temat: Engagemang och intresse hos skolsköterskan och läraren spelar in på det salutogena arbetet.
Slutsats: Genom elevhälsans möten samt skolsköterskans samarbete med lärarna, kunde ett salutogent arbete på skolan främjas. Dock utgjorde tiden ett hinder. Skolsköterskornas och lärarnas engagemang och intresse spelade emellertid in på omfattningen av ett salutogent arbete.
ABSTRACT
Title: School - a place for salutogenic work?
Author: Edvardsson, Maria; Svensson, Kristina
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Nursing, 15 ECTS ECTS
Supervisor: Hallgren, Jenny Examiner: Ek, Kristina
Pages: 30
Keywords: Collaboration, Health promotion, Salutogenesis, School nurse, Teacher
___________________________________________________________________________
Background: A good health is an important foundation for life. The school, through its potential to include all children, has excellent opportunities to promote health. The school nurse should aspire to promote health as well as facilitate student learning and development.
Teachers, as they are daily interacting with students, constitutes an important collaborator for the school nurse.
Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experience working salutogenic together with teachers in elementary school.
Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Collection of data was conducted through semi-structured interviews with nine school nurses, using open questions. The analysis was performed using qualitative analysis of contents.
Results: Four main categories were deducted from the study results: Common meetings facilitates, School nurse lesson participation, Separate tasks for the school nurse and teacher, Time is of essence. The main categories were further divided into 10 sub-categories.
Conclusion: Salutogentic work at school was promoted by meetings within the student health care staff as well as collaboration with teachers. Time was a limiting factor. The level of commitment and interest among school nurses and teachers had an impact on the extent of salutogenic work.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Hälsa och hälsofrämjande arbete ... 1
Salutogent perspektiv ... 2
Skolans miljö ... 3
Skolsköterskans roll ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
METOD ... 6
Urval ... 6
Datainsamling ... 6
Analys ... 7
Etiska överväganden ... 9
RESULTAT ... 11
Gemensamma möten underlättar ... 11
Möte med elevhälsoteamet (EHT) ... 11
Elevhälsomöte (EHM) ... 12
Möjligheter och brister i samarbetet ... 13
Skolsköterskan deltar i klassrummet ... 14
Undervisning och medverkan... 14
Målsättning varierar ... 15
Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag ... 15
Skolsköterskans och lärarens relation ... 15
Olika relation till eleverna ... 16
Skolsköterskans stödjande roll till läraren ... 17
Tiden påverkar ... 17
Tidsbrist hindrar ett salutogent samarbete ... 17
Lärarens stress utgör ett hinder ... 18
Engagemang och intresse hos skolsköterska och lärare spelar in på det salutogena arbetet .... 19
Resultatsammanfattning ... 19
DISKUSSION ... 20
Metoddiskussion ... 20
Resultatdiskussion ... 21
Gemensamma möten underlättar ... 22
Skolsköterskan deltar i klassrummet ... 22
Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag ... 23
Tiden påverkar... 24
Konklusion ... 25
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet... 25
REFERENSER ... 26
BILAGOR
1. Informationsbrev till verksamhetschef 2. Informationsbrev till informanter 3. Frågeguide
4. Information kring informanten
1
INLEDNING
Hälsa och lärande går hand i hand och har en effekt på varandra i en dubbelriktad bemärkelse. En stor del av barn och ungas uppväxt spenderas i skolan, varpå skolan har en stor potential att utgöra en hälsofrämjande arena. Skolsköterskans uppgift är att arbeta för god hälsa hos eleverna. Skolsköterskan är också en del av elevhälsan vilken har den primära uppgiften att enligt skollagen (SFS 2010:800) arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
Elevhälsan har som uppgift att skapa främjande miljöer i skolan för att på så sätt hjälpa eleverna till bästa möjliga lärande, utveckling och hälsa. Enligt Skolinspektionen (2015) framkommer dock att elevhälsan i stor utsträckning saknar förebyggande och hälsofrämjande arbete i den utsträckning som den borde. Studier visar på att en god relation med läraren leder till hälsa och lärande för eleven och därmed är läraren en viktig samarbetspartner för skolsköterskan och elevhälsan. Genom ett gemensamt arbete ges en ökad chans att skapa hälsa för eleverna. Därför har vi i denna studie valt att beskriva det salutogena samarbetet mellan skolsköterskor och lärare i grundskolan.
BAKGRUND
Hälsa och hälsofrämjande arbete
World Health Organisations (WHO) definierar hälsa utifrån upplevelsen av ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande hos människan och kännetecknas således inte enbart av frånvaro av sjukdom (World Health Organization, 1986). Det generella målet som folkhälsopolitiken har är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen" (Folkhälsomyndigheten, 2016, första stycket). Enligt World Health Organization (1986) är hälsofrämjande en process som gör det möjligt för människan att få en bättre kontroll över sin hälsa samt att förbättra hälsan. Hela samhället gynnas av en god hälsa och är därför en betydelsefull resurs att arbeta för. När människan har kontroll över sin egen hälsa och har kunskap om dess bestämningsfaktorer, leder det till att människan får ett bättre liv, vilket sålunda även är stärkande för samhället (Folkhälsomyndigheten, 2015). Mycket talar för att det är mer kostnadseffektivt att arbeta hälsofrämjande under barn och ungdomsåren, än att vid ett senare skede åtgärda konsekvenserna av ett ohälsosamt leverne hos den vuxna befolkningen. Möjligheterna är många för att i tidig ålder kunna stärka barns förutsättningar för välmående och stödja dem till goda färdigheter för att möta en kommande vuxenvärld (von Greif et al., 2012).
Det finns en ömsesidig påverkan mellan hälsa, lärande och utveckling och skolan innebär en betydelsefull plats för barn och ungdomar. Genom att nå samtliga barn och unga utgör därmed skolan en betydande resurs i folkhälsoarbetet (Hillman, 2010). Skolan ansvarar för att hjälpa barn och unga till att förstå vikten av att deras levnadssätt påverkar deras välbefinnande och hälsa. Skolan ansvarar också för hur barn och unga upplever sin miljö och ska bidra till förståelsen att elevens lärande påverkar hälsan. Skolan har även ansvar för att undanröja hinder för barn och ungas utveckling och lärande (Skolverket, 2019a). Skolan är dessutom en unik arena i främjandet av hälsa, vilket i sin tur är en resurs till lärande. Hälsa
2
utgör även en resurs för människan i att nå sina mål i livet. Ett hälsofrämjande arbete i skolan, skapandet av stödjande miljöer för hälsa samt utformning av en positiv skolmiljö, bidrar till en god psykisk hälsa hos eleverna (Persson, 2016). Vidare framkommer att skapandet av goda skolmiljöer leder till välbefinnande hos eleverna, vilket i sin tur inte enbart gynnar eleverna utan även samhället som helhet (Aldridge et al., 2015). Skolinspektionen beskriver dock i sin rapport från 2015 att hälften av de tillfrågade eleverna uppger att de under det senaste året upplevt oro eller mått dåligt till följd av bland annat stress och otrygghet.
I barnkonventionen, som reglerar barnets rättigheter, framhålls att barnet har rättighet till bästa hälsa, att få utbildning samt att barnets främsta alltid ska vara i fokus vid beslut kring barnet (Unicef, u.å). Fr o m 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag, vilket innebär att barnkonventionen får en högre status och ett större genomslag vid ärenden, granskningar och beslut rörande barn. Denna effekt förväntas uppnås eftersom myndigheter och övriga beslutsfattare är nödgade att tillämpa barnets rättigheter såsom det står i barnkonventionen (Unicef, 2018).
Salutogent perspektiv
Det salutogena perspektivet fokuserar på det som stärker och främjar hälsa, till skillnad från det patologiska perspektivet, där fokus ligger på sjukdom och ohälsa (Fagerström, 2012). Ett salutogent arbete innebär att fokusera på det friska samt på människans resurser (Eriksson, 2015a). En individs hälsoresurser framställs utifrån inre och yttre tillgångar. De inre resurserna till hälsa kännetecknas av individens egen kapacitet, såsom psykiska och fysiska hälsoresurser. Yttre hälsoresurser utgörs istället av individens omgivning och sociala sammanhang, såsom familjen och skolan (Fagerström, 2012). Det salutogena perspektivet utgår från begreppet känsla av sammanhang, vilket på svenska förkortas KASAM (Eriksson, 2015b) och grundades av Aaron Antonovsky. I KASAM ingår tre begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet, enligt Antonovsky, handlar om hur människan upplever det som händer i och utanför sitt egna liv, såsom att händelsen känns ordnad eller kaotisk. Har människan en hög begriplighet vid inträffandet av oförutsägbara händelser, upplever människan situationen ändock gripbar. Hanterbarhet innefattar människans resurser att hantera händelser i livet. Om en människa har en hög känsla av hanterbarhet, kan hon hantera situationen utan att känna sig som ett offer. Meningsfullhet innebär förnimmelsen av att det finns meningsfulla arenor i livet, såsom till exempel ett engagemang för något (Antonovsky, 2005). Viktiga beståndsdelar som främjar både lärande och hälsa hos barn och ungdomar utgörs av de salutogena inslagen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet (Hillman, 2010). Översatt till skolans värld kännetecknas hanterbarhet av att eleven upplever att hen har resurser till att klara av skolarbetet samt har förmåga och möjlighet att ha kamrater att umgås med. Begriplighet innebär istället att eleven vet vad som kommer hända i skolan och på rasten. Meningsfullhet handlar om att undervisningen känns intressant, att eleven har motivation samt kan se svårigheter som en stimulerande utmaning (Hylander & Guvå, 2017). I en studie där 12-åringar tillfrågades om sin upplevda hälsa, framkom betydelsen av KASAM. De barn som uppgav en låg känsla av sammanhang, upplevde sin hälsa vara otillfredsställande. De barn som däremot hade en hög känsla av sammanhang, upplevde sin omvärld såsom förståelig och meningsfull och uppfattningen att dessa barn upplevde en god hälsa var mer sannolik (Honkinen et al., 2005). Det hälsofrämjande arbetet i skolan innebär ett salutogent synsätt som kännetecknas av att skapa trygghet, trivsel, ett gott socialt klimat samt befrämja goda relationer. I praktiken kan ett
3
hälsofrämjande arbete ta sig uttryck genom att elever känner sig sedda, blir lyssnade på samt respekterade (Sveriges Kommuner och Landsting, 2017). En svensk studie visar att lärare och elever upplever begreppet hälsa som mer än bara vikten av kost och motion. De upplever att hälsa är ett bredare och innefattar även rättigheter, jämlikhet och delaktighet och därför är det viktigt att det salutogena perspektivet tas i beaktande i undervisning om hälsa i skolan (Brolin et al., 2008). Warne (2013) poängterar att det är av betydelse att studera det salutogena perspektivet kring hälsa, då detta kan ge kunskap om de faktorer som leder till en stödjande miljö för hälsa hos eleverna.
Skolans miljö
I grundskolans läroplan beskrivs värdegrunden utifrån något som ska genomsyra skolans arbete. Värdegrunden konkretiseras genom skolans uppdrag, vilket är alla människors lika värde och rättigheter, att skolan ska lära ut det svenska samhällets demokratiska värderingar samt respekt för miljö, individens frihet, jämställdhet och solidaritet. Skolan ska enligt läroplanen även ge omsorg om elevens välbefinnande och utveckling (Skolverket, 2019b).
Miljön i skolan har påverkan på elevens hälsa. Begreppet lärmiljö betyder konkret den miljö och det sammanhang som barnet befinner sig i under skoldagen. Till det bredare begreppet av lärmiljö framkommer skolans sociala klimat, interaktion och relationer, undervisningens utformning samt den fysiska miljön i och utanför skolan (Skolverket, 2019a). Skolverket (2016) menar att eleverna har rätt till en skolmiljö som har en inkluderande lärmiljö där alla elever känner delaktighet samt att tillgängligheten för lärande är lika för alla. Forskning ur barnets perspektiv visar på att en god lärmiljö skapar välbefinnande. I en studie där skolklimat undersökts framkommer att de skolor som arbetar aktivt för att skapa inkluderande miljöer och att främja positiva relationer, leder till ett ökat välbefinnande för eleverna (Aldridge et al., 2015). I en svensk studie framkommer att det eleverna anser är viktigt i skolan är att bli sedda av läraren, behandlade rättvist, att de får tillräckligt med stöd i skolan samt får tid för återhämtning både i och efter skolan. Även goda sociala relationer med skolpersonal samt kamrater bidrog till en hälsosam skolmiljö, enligt studien. Vidare påpekas att skolan ibland kan bidra till elevernas misslyckande genom att inte behandla eleverna lika eller ge dem det stöd de behöver. Därför är det viktigt att skolan medvetandegörs kring relationen som hälsa och lärande har gentemot varandra (Warne et.
al., 2013).
Enligt Statens offentliga utredning (SOU 2000:19) har lärarna en mycket betydande roll för den enskilda eleven. Även Hylander och Guvå (2017) beskriver lärarens roll och menar att läraren är den viktigaste personen för eleverna och därför är en betydelsefull samarbetspartner för elevhälsan. Kvaliteten i relationen mellan lärare och barn har betydelse för barnets lärande i skolan. När barn känner delaktighet och engagemang i skolan resulterar det i att lärandet påverkas och i sin tur därmed skolprestationen. I förhållande till eleverna har läraren en central roll i skapandet av goda relationer, men även elevhälsa och skolans övriga personal är betydelsefulla i detta arbete (Skolverket, 2019a). En god relation till läraren leder till att eleven får en positiv relation till skolan, vilket i sin tur leder till god hälsa (Wang et al., 2018). Eftersom relationen mellan lärare och elev har en påtaglig roll för elevens hälsa, kan detta leda till svårigheter för lärare då ansvaret kan upplevas tungt, särskilt när det gäller elever som mår dåligt eller har svårt att nå kunskapsmålen. Det är därmed av stor vikt att läraren får stöd från övriga professioner i skolan och inte känner att de ensamma bär ansvaret för elevers välbefinnande i skolan (Hylander & Guvå, 2017).
4
Skolsköterskans roll
Sjuksköterskans tjänst i skolan kom till Sverige av inspiration från England. Skolsköterskan anställdes för första gången i Sverige 1919, då framförallt med uppgift att ansvara för hygien.
Före skolsköterskorna var det lärarnas uppgift att assistera skolläkaren och lärarna hade ofta också engagemang kring skolans sociala frågor (Morberg, 2012a).
Skolsköterskans kärnkompetenser beskrivs och redogörs i Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening (2016), där avsikten är att bidra till och stärka elevens hälsa. Här redogörs för skolsköterskans sex kärnkompetenser vilka är: säker vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, informatik samt personcentrerad vård. Personcentrerad vård bygger på elevens och/eller vårdnadshavares upplevelser och respekt görs för elevens behov och värderingar, där skolsköterskan tar hänsyn till de unika behoven. Detta skapar på så sätt resurser för skolsköterskan att nå eftertraktat resultat. Informatik handlar om att kommunicera genom teknik och information och är ett viktigt redskap när utökade krav ställs inom vårdkvalitet, patientsäkerhet samt tillgänglighet. Genom att skolsköterskan använder sig av data och statistik, kan säkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvårdssystemet förbättras. Genom denna förbättringskunskap för kvalitetsutveckling kan skolsköterskan tillsammans med verksamhetschef genom resultatens variationer påverka och styra, dels på individnivå men även på grupp- samt organisationsnivå. Skolsköterskan arbetar utifrån evidensbaserad vård vilket innebär att metoden är baserade på vetenskap, beprövad erfarenhet och har bästa evidens. Metoder som används ska vara de kostnadseffektiva och vara eleven bäst till gagn, utifrån elevens och/eller vårdnadshavares behov och åsikt. Samverkan i team innebär att skolsköterskan är med och bidrar i samarbetet inom tvärprofessionella team. Samarbetet innebär en öppen kommunikation med en ömsesidig respekt sinsemellan och att sammanlänka olika kompetenser, bidra till kontinuitet samt ett kollektivt beslutsfattande, där en god kvalitet på vården ska uppnås samt en helhetssyn på elevens säkerhet. Skolsköterskan ska arbeta utifrån en säker vård vilket betyder att skolsköterskan ska värna om eleven och att eleven inte ska utsättas för skada som kunnat undvikas i samband med vård och behandling (Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Skolsköterskan ingår i elevhälsans medicinska insats tillsammans med skolläkaren (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016). De ska enligt skollagen erbjuda eleverna hälsobesök vilka består av allmänna hälsokontroller samt kontroll av hörsel och syn (SFS 2010:800). I en studie framkommer att sjuksköterskor upplever att hälsosamtalen är ett bra verktyg i det individuella arbetet för elevers hälsa och en dominerande uppgift i det hälsofrämjande arbetet (Arnesdotter et al., 2008). Vaccinationer och enklare sjukvårdsinsatser ingår också i skolsköterskans uppdrag (SFS 2010:800). I en svensk studie anser skolsköterskorna att vaccination utgör en viktig del av skolsköterskornas arbete och menar vidare att vaccination tar mycket tid och kräver kunskap och färdighet (Grandahl et al., 2014). Elevhälsan ska enligt skollagen innehålla, förutom skolsköterska och skolläkare, även kurator och psykolog samt specialpedagog. Tillsammans utgör professionerna elevhälsan vilka utför medicinska, psykosociala, psykologiska samt specialpedagogiska insatser i skolan (SFS 2010:800). I samarbete med lärare och rektor ska elevhälsan sträva efter att läroplanens mål blir uppfyllda hos eleven (Hylander & Guvå, 2017). Hälsa och lärande går hand i hand och elevhälsans insatser ska vara dubbelriktade mellan elevers hälsa och lärande (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016; Skolverket, 2019a). Skollagen (SFS 2010:800) föreskriver att elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för samtliga elever samt medverka till
5
utveckling och lärande. Elevhälsan ska arbeta för att skapa främjande miljöer i skolan som hjälper eleverna till bästa möjliga lärande, utveckling och hälsa (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016) och skolan har ett ansvar att ta hand om elevers lärande samt deras hälsa (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016; Skolverket, 2019a). Skolsköterskan ska kunna bidra med kunskap i tvärprofessionella team och ansvarar för omvårdnad inom elevhälsan (Riksföreningen för skolsköterskor och svensk sjuksköterskeförening, 2016). Enligt Skolinspektionens rapport framkommer dock att elevhälsan i stor utsträckning saknar förebyggande och hälsofrämjande arbete i den utsträckning som den borde. Istället går mycket av elevhälsans tid och resurser åt till åtgärdande uppgifter på ett individuellt plan (Skolinspektionens rapport, 2015).
PROBLEMFORMULERING
God hälsa är en resurs för samhället och således ett viktigt arbete för att främja hälsa hos barn tidigt i livet. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket därmed gör skolan till en betydelsefull arena för hälsofrämjande arbete. Forskning visar att skolmiljön har inverkan på elevers hälsa och lärande samt att hälsa och lärande har en påverkan på varandra.
Skolsköterskan ska enligt sin kompetensbeskrivning främja hälsa hos eleven och tillsammans med elevhälsan utgöra ett team. I tidigare studier framkommer att elevhälsan inte arbetar hälsofrämjande i den utsträckning som den borde utan arbetet fokuserar ofta på det som redan är ett problem. Läraren utgör en betydande roll för eleven och dennes lärande och hälsa, därav är läraren en viktig samarbetspartner för elevhälsan. Denna studie fokuserar på skolsköterskans och lärarens salutogena samarbete och önskar ge kunskap om hur skolsköterska och lärare tillsammans arbetar salutogent för att främja hälsa hos elever i grundskolan.
SYFTE
Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta salutogent tillsammans med lärare inom grundskolan.
6
METOD
I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Induktiv ansats innebär en förutsättningslös analys av texter som kommer från människors erfarenheter kring ett fenomen. Vid en kvalitativ design är forskaren intresserad av att få insikt i hur ett fenomen tolkas och uppfattas av människor, vilket på så sätt leder forskaren till företeelsens naturliga omgivning (Henricson & Billhult, 2012). Kunskap hämtas i empirin genom intervjuer.
Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Enligt Krippendorff (1980) bygger kvalitativ innehållsanalys på erfarenhetskunskap och används för att analysera texter genom att identifiera variationer med avseende på likheter och skillnader.
Urval
I denna intervjustudie skedde urvalet genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval.
Bekvämlighetsurval innebär att individer väljs utifrån de som ligger närmast till hands och lättast går att hitta (Gunnarsson, 2005). Ett snöbollsurval kännetecknas av att nya personer rekommenderas till studien från personer i urvalet, till dess forskarna bedömer urvalet vara tillfredsställande (Ritzén et al., 2016). Inklusionskriterier för studien var yrkesverksamma skolsköterskor inom grundskolan. Skolsköterskor både inom kommunala skolor och friskolor i två kommuner i sydvästra Sverige tillfrågades. Studien genomfördes med totalt nio kvinnliga skolsköterskor, varav sex av skolsköterskorna arbetade på kommunala skolor, medan tre av skolsköterskorna var verksamma på friskolor. Sju skolsköterskor ingick i bekvämlighetsurvalet medan två skolsköterskor ingick i snöbollsurvalet genom att en av informanterna upplyste om de två berörda skolsköterskorna. Av de skolsköterskor som deltog i studien var fyra specialistutbildade distriktsköterskor, tre var specialistutbildade barnsjuksköterskor, en var specialistutbildad skolsköterska samt en var allmänutbildad sjuksköterska. Skolsköterskorna hade olika lång erfarenhet, allt från fyra månader till 35 år och befann sig mellan åldrarna 42 år och 66 år. Skolsköterskorna hade varierande tjänstgöringsgrad och arbetade mellan 50% och 100%. Fem av skolsköterskorna hade sin tjänst på en skola, medan de övriga fyra befann sig på flera skolor (mellan två och tre skolor).
Tre av skolsköterskorna hade ett upptagningsområde från förskoleklass till årskurs 9 medan övriga skolsköterskor hade vissa delar av grundskolan, varav två även hade elever från särskola. Tre av skolsköterskorna arbetade på skolor där eleverna överlag kom från goda socioekonomiska hemförhållanden, ytterligare tre skolsköterskor angav en blandad socioekonomisk situation på sina skolor och en skolsköterska uppgav att eleverna kom från medelklassförhållanden. Två av skolsköterskorna angav att skolorna hade ett upptagningsområde med sämre socioekonomiskt hemförhållande.
Datainsamling
Innan informanter tillfrågades kontaktades elevhälsochefer via e-post inom kommuner i sydvästra Sverige. Ett informationsbrev (se bilaga 1) skickades ut till elevhälsocheferna där studiens syfte beskrevs tillsammans med en förfrågan om ett godkännande att få kontakta deras skolsköterskor för deltagande i intervjustudien. Likadant gjordes för de tre friskolorna där respektive skolas rektor tillfrågades om godkännande att genomföra studien. Efter godkännande kontaktades skolsköterskorna via mail med ett bifogat informationsbrev om
7
studien (se bilaga 2). Skolsköterskorna informerades även i brevet att intervjun med deras tillåtelse kommer att spelas in via mobiltelefon, att informationen som skolsköterskorna lämnade skulle behandlas konfidentiellt samt att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta deltagandet utan att ange skäl därtill. Svar erhölls av nio skolsköterskor som därefter bokades in för intervju. Före intervjuerna utfördes hade författarna fått ett muntligt alternativt skriftligt samtycke från respektive skolsköterskas chef och alla intervjuer skedde under skolsköterskornas arbetstid.
En pilotintervju genomförde till en början där båda författarna deltog för att på så sätt kontrollera frågeguidens användbarhet. Denna intervju kom sedan att inkluderas i den fullständiga intervjustudien, då frågeguiden ansågs vara tillämpbar. Vid åtta av de nio intervjuerna deltog båda författarna. Författarna åkte ut till skolsköterskornas arbetsplats.
Informanten fick själv bestämma plats för intervjun. Intervjuerna ägde rum på skolsköterskeexpeditionen hos sju av informanterna, en av intervjuerna skedde i ett samtalsrum samt ytterligare en intervju i ett klassrum. Själva intervjuerna tog allt från ca 15 minuter till 45 minuter och genomfördes i fyra av fallen på förmiddagen och i de övriga fem intervjuerna på eftermiddagen. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon efter godkännande av informanten.
I samband med intervjun användes en semistrukturerad frågeguide (se bilaga 3) som stöttning under intervjun. Semistrukturerad intervju kan inrymma flera frågor och ger möjlighet till flexibilitet på så sätt att forskaren inte är bunden av att frågorna tas upp i en speciell ordningsföljd (Danielsson, 2012a). En av författarna ansvarade för att leda intervjun och ställa frågorna utifrån frågeguiden. Den andra författaren ansvarade för att få en underskrift från skolsköterskan på en samtyckesblankett (se bilaga 2) samt svarade för att aktuella uppgifter kring informanten av intresse för studien samlades in (se bilaga 4). Denna författare inflikade vid behov uppföljande frågor under intervjun samt granskade så att alla frågeställningar i frågeguiden blivit besvarade. Som en försäkran gällande den tekniska utrustningen spelades intervjun in på båda författarnas mobiltelefoner. I samband med den sista intervjun kunde endast en av författarna närvara. Under denna intervju skedde av misstag ett avbrott i inspelningen på en och en halv frågeställning i frågeguiden. Detta uppdagades efteråt i nära anslutning till intervjun och kompletterades av författaren i fråga med en telefonintervju som spelades in. Intervjuerna transkriberades sedan av den författare som hade ansvarat för att leda intervjun utifrån frågeställningarna i frågeguiden.
Analys
I denna studie användes en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) för att analysera materialet.
Enligt Danielsson (2012a) påbörjas analysen i samband med att intervjun skrivs ner. Genom att parallellt transkribera och lyssna upprepas intervjun och härigenom kan nyanser i språket samt pauser uppmärksammas och förstärka förståelsen. (Danielsson, 2012a). Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på texten. Genom att se likheter och skillnader i textinnehållet bildas teman och kategorier. I texten framkommer manifest innehåll, vilket innebär den text där innehållet är uppenbart och uttrycks beskrivande i kategorier. Textens latenta budskap är det i texten som uttrycks på en nivå som är underliggande och tolkande och uttrycks genom teman (Lundman & Hällgren Granheim, 2017). Lundman och Hällgren Graneheim
8
(2017) redogör för kvalitativ innehållsanalys och beskriver hur meningsenheter till en början urskiljs ur texten. Dessa utgör grundstommen i analysen. Dessa meningsenheter är textens meningsbärande delar och kännetecknas av stycken, meningar eller ord som hör ihop innehållsmässigt och genom sitt sammanhang. Därefter kondenseras meningsenheterna och förkortas samtidigt som de centrala meningsenheternas innehåll bevaras. Därpå lyfts innehållet i de kondenserade meningsenheterna till ett högre logiskt plan, vilket kallas abstraheras och tillskrivs en kod. En kod fungerar som en etikett till den kondenserade meningsenheten som kortfattat återger innehållet. Hänsyn tas till studiens syfte och meningsenhetens kontext vid utformningen av koder. Genom att foga samman olika koder med liknande innehåll kan kategorier urskiljas. Varje kategori kan i sin tur innehålla ett antal subkategorier. Kategorier besvarar frågan ”Vad?” och redogör för innebörden av koderna på en manifest nivå (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017).
I denna studie genomfördes på så sätt analysen av materialet genom att båda författarna läste de nio transkriberade intervjuerna. Meningsenheter som svarade mot syftet togs ut av den författare som ansvarat för att ställa frågorna vid respektive intervjutillfälle. Därefter gick båda författare tillsammans igenom meningsenheterna. Den transkriberade intervjun fanns även med vid sidan om i detta förfarande, för att därmed förstå i vilket sammanhang meningsenheten stod i samt för att inte missa betydelsefullt material i intervjuerna. I anslutning till att författarna tillsammans gick igenom meningsenheterna, kondenserades de meningsenheter som svarade mot syftet och en kod sattes på de kondenserade meningsenheterna. Analysmaterialet skrevs ut och författarna klippte fysiskt ut respektive meningsenhet, kondenserad meningsenhet och kod materialet sorterades därefter i olika högar beroende på innehåll. Därefter gjordes en kategorisering utifrån en gemensam innebörd. Inom varje kategori framkom olikheter och koderna fördelades i subkategorier, beroende på innehåll och var sinsemellan varandra skilda åt. Slutligen skrevs allt ner i löpande text under respektive kategori. Genom hela analysprocessen var syftet i fokus och svarade inte materialet mot syftet plockades aktuellt analysmaterial bort. Lundman och Hällgren Graneheim (2017) beskriver hur teman kan urskiljas och ett latent innehåll kan framträda, genom att läsa vad som uttrycks mellan raderna och i textens underliggande budskap. Författarna har utifrån textmaterialets innehåll kunnat tolka att ett tema framkommit, som omspänner samtliga kategorier. I tabellen nedan redovisas några exempel på hur analysprocessen såg ut.
Tabell 1: Illustration på analysprocessen.
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
och så glömmer de bort att elevhälsan vill finns tillgänglig för dom. Öh, tror jag. När, när skolåret väl kommit igång. (1)
Lärarna glömmer att elevhälsan finns tillgänglig.
Elevhälsan glöms bort.
Möjligheter och brister i
samarbetet
Gemensamma möten
underlättar
9 sen är det mensprat
men det är mer information och om puberteten och så och hur man mår när kroppen förändras, det gör man ju också som enskild
skolsköterska i grupper. (9)
Skolsköterskan har information om pubertet i grupp.
Pubertetssamtal Undervisning och medverkan
Skolsköterskan deltar i
klassrummet
för att vi jobbar ju hela tiden med sekretess och det är ju ingen självklarhet att man får liksom föra vidare det jag får i samtalen, (6)
Att ta sekretessen i beaktande.
Sekretess Skolsköterskans
och lärarens relation
Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag
nu till hösten så ska vi hpv-vaccinera alla killar också..i uppdraget….liksom, å jag tror inte det är så många som får fler tid (skrattar till), utan mer bara saker å göra, (8)
Skolsköterskan upplever att hon inte får mer tid, utan istället fler saker att göra.
Skolsköterskans uppdrag utökas, men inte tiden.
Tidsbrist hindrar ett salutogent arbete
Tiden påverkar
Etiska överväganden
Vid skrivandet av examensarbetet är det av vikt att människorna i studien skyddas från att ta skada, såras eller utnyttjas. För att garantera deltagarnas rättigheter och välbefinnande finns dels svensk lagstiftning samt etiska principer att ta hänsyn till (Kjällström, 2012). I Personuppgiftslagen (1998:204) föreskrivs att respekt ska göras för människovärdet i samband med forskning och vidare att mänskliga rättigheter, hälsa och personlig integritet ska beaktas. Vid forskning inom ämnet omvårdnad skriver Medicinska forskningsrådet (2000) att Helsingforsdeklarationen gäller avseende etiska riktlinjer. De fyra principer är:
autonomiprincipen/respekt för personer, vilket kan förklaras utifrån att respekt ska göras för människans självbestämmanderätt och integritet samt dess kapacitet till eget ställningstagande av handlingsalternativ. De två följande principerna att inte skada samt godhetsprincipen innebär att inte utsätta någon för skada samt göra gott och förebygga skada.
Slutligen tas rättviseprincipen upp där alla bör bli omhändertagna likvärdigt (Medicinska forskningsrådet, 2000). Utifrån de etiska principerna finns fyra huvudkrav som forskaren ska beakta vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Medical World Association, 2008). Kraven har i studien beaktats genom att författarna informerade skriftligt om studiens syfte och tillvägagångssätt till både skolsköterskornas chef och skolsköterskorna. Informanterna fick ge sitt samtycke att delta i studien innan intervjun startade. Materialet från datainsamlingen behandlades konfidentiellt
10
samt resultat har presenterats så att inte informanternas identitet röjdes. Informanterna var medvetna om att materialet behandlades konfidentiellt samt att materialet enligt nyttjandekravet inte kommer att användas utöver denna studie såsom kommersiellt.
Eftersom studien genomförs inom ramen för avancerad högskoleutbildning behövs enligt lag om etikprövning (SFS 2003:460) inte etiskt godkännande för studien.
Forskarens förståelse sätter avtryck på analysen, vilket innebär att forskaren har en föreställning om det som studeras. Tidigare kunskaper och erfarenheter samt förutfattade meningar är sådant som innefattas av förförståelsen (Lundman & Hällgren Granheim, 2017).
Författarna i denna studie är legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av slutenvård och primärvård och har därmed en förförståelse för arbetet som sjuksköterska. Däremot har författarna ingen erfarenhet i att arbeta som skolsköterska. Den kunskap de har om skolsköterskans arbete kommer av de studierna de genomgått på utbildningen till skolsköterska med dess tillhörande praktik. Genom denna erfarenhet har författarna en viss förförståelse för skolsköterskans arbete, men inte någon egen yrkesverksam erfarenhet av arbetet som sådant.
11
RESULTAT
Analysprocessen mynnar ut i ett tema, vilket är: Engagemang och intresse hos skolsköterska och lärare spelar in på det salutogena arbetet. Fyra huvudkategorier framkommer vilka är:
Gemensamma möten underlättar, Skolsköterskan deltar i klassrummet, Skolsköterskans och lärarnas olika uppdrag och Tiden påverkar. Under de fyra huvudkategorierna framkommer totalt 10 subkategorier.
Tabell 2: Presentation av studiens tema, huvudkategorier samt subkategorier.
Tema
Engagemang och intresse hos skolsköterska och lärare spelar in på det salutogena arbetet
Huvudkategori Subkategori
Gemensamma möten underlättar - Möte med elevhälsoteamet (EHT)
- Elevhälsomöte (EHM)
- Möjligheter och brister i samarbetet
Skolsköterskan deltar i klassrummet - Undervisning och medverkan - Målsättning varierar
Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag
- Skolsköterskans och lärarens relation - Olika relation till eleverna
- Skolsköterskans stödjande roll till läraren
Tiden påverkar
- Tidsbrist hindrar ett salutogent samarbete - Lärarens stress utgör ett hinder
Gemensamma möten underlättar
I denna kategori beskriver skolsköterskorna i studien det salutogena arbetet tillsammans med lärarna genom olika möten och sammankomster.
Möte med elevhälsoteamet (EHT)
Elevhälsoteamet som innefattar skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog, specialpedagog samt rektor träffas för regelbundna möten som benämns EHT.
Skolsköterskorna beskriver hur de samarbetar med lärarna genom att elevärenden tas upp på EHT. Skolsköterskorna belyser framförallt att läraren kommer till EHT-mötet när ett problem uppstår i en klass eller med en enskild elev. När anpassningar behöver göras för en
12
elev, gör lärare och specialpedagog i ett första skede dessa. Behöver dock ytterligare stöd sättas in tas ärendet upp på EHT. Genom så kallat “drop-in” kan lärarna uppsöka EHT när de upplever ett behov gällande en elev.
...är det så att man (d v s syftar på läraren, red. anm.) känner att det här arbetet räcker inte till dom här anpassningarna och det här stödet som vi har gett det här barnet, då kommer ju barnet upp på EHT...
Men det framkommer att det även kan fokuseras på positiva situationer på EHT. Genom att läraren bjuds in för att på ett allmänt plan berätta om vad de gör i klassen och vad som fungerar bra stärkts och lyfts det positiva fram. På så sätt får EHT inblick i vad som fungerar bra i klasserna, vilket stärker det salutogena arbetet.
Men det hade vart en, äh, det hade vart en positiv, äh, liksom sak att hålla kvar, för det var bra, det var jättebra. ...//… Så mer av sånt, mer av att se det som funkar bra.
Elevhälsomöte (EHM)
Elevhälsomötet (EHM) är ett gemensamt möte där elevhälsa och lärare träffas tillsammans.
Dessa regelbundna möten med lärarna har enbart ett fåtal av skolsköterskorna i studien, men upplevs vara ett positivt arbetssätt. Genom EHM har elevhälsan fått upp ögonen för vad lärarna anser är viktigt att arbeta med på skolan, eftersom fokus annars blir på vad elevhälsan hört behöver tas upp. På EHM samverkar elevhälsan och alla kompetenser kommer till nytta.
Tidigare bedrevs arbetet mer med riktade insatser utifrån en profession i taget, men genom EHM deltar nu alla professioner från elevhälsoteamet gemensamt på mötet.
Skolsköterskorna upplever att genom EHM synliggörs vad elevhälsan kan bidra med och menar vidare att det blir tydligare att elevhälsan är en del av arbetet på skolan.
...det har blivit både för elevhälsoteamet men framförallt för lärarna eller för pedagogerna eller dom här som är runt barnen en liten ”aha” att EHT eller elevhälsogruppen gör så mycket...
På EHM förs diskussioner både på individ- och gruppnivå och problem löses tillsammans mellan elevhälsa och lärare. Genom avstämning av vad som fungerar bra och mindre bra startas ett gemensamt arbete med lösningar och uppföljningar. Problem lyfts till en högre nivå och ett större sammanhang, vilket resulterar i ett mer lösningsfokuserat arbetssätt.
Skolsköterskorna berättar att de på EHM försöker fokusera på det som är bra samt på styrkor som klasser eller elever har vilket har lett till att lärarna kan hjälpa varandra med eleverna.
Så att se till det som fungerar, det känner jag kommer mer och mer naturligt nu, ibland kan det vara någon som klagar på en klass eller en elev men då säger någon annan att det här är den bra på istället, så man blir så lycklig när man hör det nu...//...Jag tycker att vi är inne på rätt spår att samarbeta, elevhälsoteam och lärare, att vi ser oss som en gemensam grupp som ska hjälpa eleverna att må bra så att de kan nå målen.
13
EHM är en hjälp kring lektionsupplägg och att skapa tankar på hur eleverna kan få det bättre under lektionen. Upplevelsen är också att det blivit lugnare på skolan när elevhälsa och lärare har ett närmare samarbete.
Ibland kan barnets perspektiv glömmas bort, men att ett fokus på EHM också är att försöka se till barnets och föräldrarnas perspektiv och inte endast utifrån elevhälsans och lärarnas syn. Med tanke på att barnkonventionen blivit lag behöver EHM tänka mer kring barnet, såsom till exempel upplevelsen av att vara barn i de olika klasserna på skolan. Regelbundna EHM beskrivs främja det salutogena arbetet och skolsköterskorna upplever att det finns ett behov av fler sådana möten.
Jag tycker att vi är på god väg på med just dom här EHM-mötena...//...och att att man kan utveckla det...//...och att man har det mer ofta än vad vi har det idag...
Möjligheter och brister i samarbetet
Det belyses hur samarbetet mellan elevhälsoteam och lärare förbättrats genom att elevhälsoteamet gått en kurs i att främja elevhälsa och hur en process startats för att bättre kunna ta vara på varandras kompetenser. Ett synsätt där elevhälsan bestämmer över lärare och elever fungerar inte, utan lärare och elever behöver vara delaktiga i beslutsfattandet. Ett utökat samarbete mellan elevhälsa och lärare innebär att strukturerna i skolan blir bättre samt att närhetskänslan dem emellan utökas. Elevhälsan får också en större inblick i vilka frågor lärarna ser som viktigast.
Skolsköterskorna benämner brister i samarbetet med lärarna i känslan av att arbeta parallellt och inte tillsammans med varandra. Brister kan också vara att lärarna glömmer bort att elevhälsan finns tillgänglig och inte tar till vara på dess kompetens.
...och så glömmer de bort att elevhälsan vill finns tillgänglig för dom. Öh, tror jag.
När, när skolåret väl kommit igång.
Ett hinder i det salutogena arbetet är en dålig kommunikation. Bristande samarbete påverkar ett gemensamt arbete i klassrummet samt kommunikationen sinsemellan gällande frånvarorapportering av elever. Alla informationsvägar behöver vara raka för att eleven ska få det stöd och hjälp som den behöver. Vidare finns en tendens till att lärare fokuserar på individuella elevärenden, medan elevhälsan snarare vill arbeta med grupper och förebyggande för alla.
Hur mycket läraren själv arbetar kring hälsa med eleverna, verkar det råda en osäkerhet kring. Det finns lärare som jobbar mycket med hälsa i klassrummet, men förmodligen skulle det gå att få in mer hälsofrämjande tankesätt på lektionerna. Lärarna finns i dagliga arbetet med eleverna och det går inte att nog poängtera vikten av det grundläggande såsom kost, sömn och fysisk aktivitet.
Dom (d v s lärarna, red. anm.) är ju i det dagliga arbetet å jag tror att man kan få in rätt så mycké mer hälsofrämjande tänk i, i lektionerna.
14
Skolsköterskan deltar i klassrummet
Denna kategori handlar om skolsköterskans undervisning och närvaro i klassrummet samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns för denna medverkan.
Undervisning och medverkan
Skolsköterskan har en undervisande funktion som innebär att ge information till eleverna om hälsa. Även pubertetssamtal förekommer och undervisning tillsammans med lärare kring sex- och samlevnad. Lärarna kommer ibland med önskemål och förslag på ämnen som skolsköterskan kan undervisa om i klassen.
…och i femman är vi ute och pratar ”I love internet” och även pubertet och menstruation…//…men vi har ju vissa klasser som vi har program som vi här ute då, pratar för, sen, sen är det ju som sagt att det kan vara om de har något speciellt ämne eller någonting dom (d v s lärarna, red. anm.), tar hjälp av oss...
Dock framkommer även att undervisning i klassrum inte självklart är något som alla skolsköterskor ser som sin uppgift, utan snarare anser är lärarens uppgift och därmed avböjer en sådan medverkan.
Det är ju många lärare som vill att jag ska komma in och ha undervisning i sex- och samlevnad till exempel, äh, och det är inte min arbetsuppgift att ha undervisning, men däremot så ställer jag mig till deras förfogande, att jag finns med under lektionen, så då blir det ju ett samarbete. Det är dom som leder undervisning, men jag kan finnas med som bollplank...
Flera av skolsköterskorna beskriver emellertid hur de på olika sätt gör sig själva tillgängliga för lärarna att delta i klassrummet. Det är dock lite olika hur väl lärarna bejakar ett sådant alternativ. Andra gånger kan det däremot vara läraren som bjuder in skolsköterskan att medverka på lektion.
Det förekommer stundtals ett samarbete mellan skolsköterska och kurator i klassrummet med undervisning kring olika teman såsom porr, sex- och samlevnad, sociala medier och gränssättning genom ”Stopp-min-kropp”. En av skolsköterskorna återger hur tankegången går kring hennes och kuratorns information i klass kring projektet ”Ung Livsstil”, där meningen på sikt är att ha en samverkan med lärarna kring detta. Men redan innan detta projekt startade har hon sett hur läraren numera efterfrågar en delaktighet och skolsköterskan kan se hur läraren börjat fundera på hur projektet ”Ung Livsstil” skulle kunna byggas vidare på i undervisningen.
Undervisning i klassrummet är alltså något som en del skolsköterskor förespråkar medan andra däremot inte alls ser detta som sin uppgift. Däremot verkar många skolsköterskor överlag ställa sig positiva till att emellanåt vid behov kunna finnas med i klassrummet på olika sätt. Huruvida skolsköterskans närvaro och medverkan i klassrummet ser ut är dock till stor del beroende på lärarens inställning och vilja till detta.
15 Målsättning varierar
Flera skolsköterskor uttrycker vad som är viktigt att arbeta med i klasserna och vad de vill göra mer av. Det belyses att ett salutogent arbete är att delta i klassrummet och informera om vad kroppen behöver för att må bra. Några av skolsköterskorna berättar att de försöker inspirera lärare att ha pausgympa i klassrummet, varav en av dem uttrycker sin frustration kring att hon inte får med lärarna på detta.
Pausgympa försöker jag säga till dom (d.v.s. lärarna, red. anm.)…//…Ja, jag får inte med dom... Nä, vad gör man då?
Vad gäller det salutogena samarbetet med lärarna, framkommer att samarbetet med naturkunskapslärarna är viktigt att prioritera och en av skolsköterskorna förklarar att hon gärna vill arbeta tillsammans med dem kring kroppen, tonårstiden, sexualitet, självbild och omvärldsperspektiv. Även utbildning i mindfulness och att arbeta för ett lugnare klassrum tillsammans med lärarna framkommer såsom en målsättning. Funderingar på något som är önskvärt är även samarbete med kuratorn i smågrupper för att väcka elevernas intresse för sömn, media och fysisk aktivitet, vilket i sin tur även skulle ge ett samarbete med lärarna.
En målsättning som beskrivs är att tala kring sömn på högstadiet samt betydelsen av att vara närvarande på föräldramöten, eftersom kontaktskapande med föräldrar är att arbeta salutogent.
Skolsköterskans och lärarens olika uppdrag
Denna kategori berör skolsköterskans och lärarens relation till varandra. Vidare beskrivs deras olika relation till eleverna och skolsköterskans stödjande roll till läraren.
Skolsköterskans och lärarens relation
Överlag upplevs skolsköterskorna ha en god relation med lärarna, även om samarbetet ser olika ut beroende på lärare. Vikten av att socialisera sig på skolan beskrivs och att upprätthålla goda relationer utanför skolsköterskeexpeditionen, såsom att exempelvis äta lunch med lärarna. Det framkommer även hur betydelsen av skolsköterskans placering på skolan är. Om skolsköterskan är placerad nära verksamheten blir det ett annat salutogent arbete med lärarna och skolsköterskan blir mer en del av skolan.
Goda relationer med lärarna underlättar kommunikationen kring elevernas behov. Daglig kontakt samt mailkonversation mellan lärare och skolsköterska är något som underlättar kommunikationen. Lärarna upplevs vara tillmötesgående gällande samarbete kring tidsbokning inför hälsosamtal, hälsobesök och skolläkardagar samt vänligt inställda till skolsköterskans arbete. Däremot kan lärarna ibland ha åsikter kring skolsköterskans arbetsuppgifter eller stundtals glömma bort att skolsköterskan finns på skolan.
Skolsköterskan behöver ibland påminna läraren om sina arbetsuppgifter och att det inte endast är att plåstra om elever eller linda en fot, vilket ju även läraren klarar av vid en lättare skada. Det framkommer att lärarna önskar samarbeta först när de ser ett behov och inte vid hälsofrämjande arbete. Något som också framkommer hos skolsköterskan är att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är svårt att nå och förklarar vidare att det upplevs som om det oftast handlar om att ”släcka bränder”. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs emellertid ha blivit bättre med åren.
16
Vi har så olika inställning till äh, alltså det blir ju det jag gör, jag tror inte lärarna vet vad de kan använda mig till, utan det gäller att jag liksom talar om hur dom kan nyttja mig...
Sekretess beskrivs utgöra ett hinder i samarbetet med lärarna. Skolsköterska och lärare har olika sekretess, vilket innebär att skolsköterskan får tänka sig för i vad som delges läraren.
...för att vi jobbar ju hela tiden med sekretess och det är ju ingen självklarhet att man får liksom föra vidare det jag får i samtalen…
Något som skulle kunna underlätta är om skolsköterskor och lärare har samma sekretess, men samtidigt beskrivs en strängare sekretess ha en funktion vad gäller förtroendet till skolsköterskan. Det är emellertid oftast inte ett problem att delge läraren viktig information gällande eleven, eftersom eleven eller föräldrarna vid förfrågan ofta godkänner ett sådant informationsutbyte.
Olika relation till eleverna
Det framkommer att läraren har en mycket viktig roll och är av stor betydelse för eleven inom det salutogena arbetet. Det är lärarna som har den vardagliga kontakten med eleverna, vilket inte skolsköterskorna har på samma sätt. Lärarna har större kännedom och närhet till eleverna.
Där tror jag verkligen att lärarna är superviktiga med det här dagliga, för dom ser dom varje dag, varje vecka, kan följa upp det hära, a hur dom mår, å i mentorskapet liksom: Hej, hur mår du?
Läraren beskrivs utgöra basen för eleverna, inte bara i att förmedla kunskap utan även för deras mående och det är viktigt att läraren har förståelse av sin egen betydelse för eleven.
Läraren har en unik syn på klassen såsom grupp, medan skolsköterskan däremot kan få en nära relation till enskilda elever.
Sen så är vi ju mycket i skolan ute och rör oss, men jag kommer ju inte i närheten av den kontakten som mentorerna har till sina elever. Sen kan jag få en annan nära relation eller kontakt med elever som inte lärarna har, så det är lite olika.
Eftersom det är läraren som först ser eleven, börjar elevhälsa i klassrummet. Genom läraren kan även skolsköterskan, i vissa fall få del av betydelsefulla bitar ur elevens vardag. Genom observanta lärare upptäcks elever som inte mår bra och om behov finns kan läraren koppla in skolsköterskan.
...lärarna är ju den som är, vad ska man säga, väckarklockan, äh, som ser eleven varje dag och vad eleven behöver för stöd och behov...
Skolsköterskan och läraren har olika relation till eleverna. Medan läraren kan finnas mer i vardagen och träffar sin klass regelbundet, har skolsköterskan istället mer enskilda samtal
17
och får möjlighet att träffa alla elever. Skolsköterskans och lärarens funktioner kompletterar därmed varandra.
Skolsköterskans stödjande roll till läraren
Det framkom att skolsköterskorna önskade stödja lärarna i deras arbete med eleverna. En upplevelse av frustration finns när läraren inte riktigt tror på sin egen förmåga när det kommer till elevers mående. Läraren behöver inte uppsöka skolsköterskan omedelbart i en omständighet när ett barn är ledset, utan läraren är den person som är viktigast för barnet i en sådan situationen. I en sådan situation beskrivs hur läraren ”boostas” i att våga ta hand om ledsna barn, eftersom barnet i en sådan belägenhet främst behöver den person som barnet känner bäst.
...vi kan komma som att stödja dom (d v s lärarna, red. anm.), men dom är de viktigaste för barnen, och det kan jag känna mig lite frustrerad över att de inte riktigt tror på sin egen förmåga, eller så har dom en övertro på vad jag kan göra, jag vet inte.
Det är viktigt att bolla tillbaka till lärarna och tala om att det faktiskt är deras relation som är viktigast för eleven, sedan är vi med och stöttar, så det har minskat att vi får det här att göra, utan det är mer att de kommer och säger att nu har vi gjort det här men vi behöver hjälp med detta.
Något som beskrivs göra lärarna mer trygga att ta hand om barnen när de skadat sig är att skolsköterskan ger information till lärarna om akut omhändertagande, HLR och luftvägsstopp. Detta medför även att det blir lite lugnare med dörrknackningar på skolsköterskeexpeditionen.
Genom feedback från skolsköterskans hälsosamtal kan även skolsköterskan stötta läraren att vidta vissa åtgärder utifrån vad som framkommer av den sammanlagda bilden från klassen.
Exempelvis beskrivs hur pausgympa kan vara en hjälp om det blivit uppenbart att klassen upplever lektionerna vara för långa och ha svårt att sitta still. Skolsköterskans återkoppling kan även utgöras av positiv feedback som stärker lärarna i vad de gör bra.
Tiden påverkar
Den här kategorin handlar om hur skolsköterskans salutogena arbete tillsammans med läraren på olika sätt begränsas av tiden samt hur lärarens stress påverkar ett gemensamt arbete.
Tidsbrist hindrar ett salutogent samarbete
Flera av skolsköterskorna uttrycker på olika sätt hur tiden påverkar deras samarbete med lärarna och att bedriva ett hälsofrämjande arbete på skolorna. Skolsköterskan har inte någon möjlighet och ingen tid till att få den vardagliga kontakten med eleverna såsom läraren får, men önskar mer tid i klassrummet och mer tid med eleverna. Att vara ute i klassrummet kräver att tid finns både hos skolsköterskan och läraren, vilket ofta inte är helt självklart.
