För att skapa hälsofrämjande skolor behöver skolsköterskor tillsammans med elevhälsoteam och övrig personal vara involverad i det hälsofrämjande arbetet på alla nivåer på för att få en helhetsbild och kunna påverka. Skolsköterskor är medvetna om vad som kan nås med hälsofrämjande arbete på organisatorisk-, grupp- och på individnivå. De har förståelse för risken med hälsofrämjande arbete på gruppnivå där ohälsa kan stigmatiseras för elever i riskzonen och motsatt effekt uppnås. Skolsköterskor är noga med att bygga relation med dessa utsatta elever i de individuella hälsosamtalen. Hälsosamtal beskrivs som grundstenen i skolsköterskors hälsofrämjande arbete, det är i dessa samtal som skolsköterskor bekräftar och ser elever och en relation byggs upp. I grundskolan erbjuds elever tre hälsosamtal. Är dessa samtal tillräckliga, finns det forskning som visar på effekten av att öka hälsosamtal till årliga samtal? Skulle fler elever som ligger i riskzonen synliggöras? Förslag på vidare forskning: Gynnas elevers hälsa av att hälsosamtal utökas till en gång om året och vilka hälsofrämjande effekter som eventuellt skulle uppnås. Mer forskning önskas och fler riktlinjer om vilka hälsofrämjande projekt på organisatorisk och gruppnivå som ger goda hälsofrämjande resultat.
23
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.). Natur och kultur Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Berg, G. V., Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion.
Scandinavian Journal of Caring Sciences 17(4) 384-391. doi/abs/10.1046/j.0283-9318.2003.00240.x
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2016). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. (Rapport 2016:12) FYSS. Hämtad 20 januari, 2020 från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Rekommendationer_om_fysisk_aktivitet_for_barn_och_ungdoma r_FINAL_2016-12.pdf
Borrello, M., Pietrabissa, G., Ceccarini, M., Manzoni, G. M., & Castelnuovo, G. (2015).
Motivational Interviewing in Childhood Obesity Treatment. Frontiers in Psychology, 6.
doi.org/10.3389/fpsyg.2015.01732
Borup, I. K. (2012). Elevhälsans övergripande ansvar. I Clausson, E.K. & Morberg, S.
Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Borup, I. K., & Holstein, B. E. (2010). Overweight children’s response to an annual health dialogue with the school nurse. International Journal of Nursing Practice 16(4), 359–365.
doi.org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1440-172X.2010.01852.x
Carta, M., Di Fiandra, T., Rampazzo, R., Contu, P. & Preti, A. (2015). An Overview of International Literature on School Interventions to Promote Mental Health and Well-being in Children and Adolescents. Clinical Practice & Epidemiology in Mental Health, 11, ss.
16–20 doi: 10.2174/1745017901511010016
Chesham, R.A., Booth, J.N., Sweeney, E.L., Ryde, G.C., Gorely, T., Brooks, N.E. & Moran, C.N. (2018). The Daily Mile makes primary school children more active, less sedentary and improves their fitness and body composition: a quasi-experimental pilot study. BMC Med 16, 64. doi.org/10.1186/s12916-018-1049-z
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.). Natur
& kultur.
Dawe, N., & Coward, M. (2019). Exploring the role of school nurses in the prevention and management of childhood obesity. British Journal of School Nursing, 14(5), 230–240.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.12968/bjsn.2019.14.5.230
De Rosis, S., Corazza, I., Pennucci, F., & Nuti, S. (2018). Healthy Living: when engaging people makes a difference. Evidences from an experiment with teenagers in Tuscany. International Journal of Integrated Care (IJIC), 18, 1–2. doi-org.libraryproxy.his.se/10.5334/ijic.s2191
24
Eneroth, H., Björk, L. (2015). Bra livsmedel för barn 2-17 år- baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012. Livsmedelsverkets rapportserie. (11), 1-42. Hämtad 3
januari, 2020 från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapport-11-2015.pdf?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Folkhälsomyndigheten (2019). Fysisk aktivitet - rekommendationer.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Fritz, J. (2017). Physical Activity During Growth – Efffects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Avh. Lunds unviversitet, Faculty of Medicine.
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa – en utmanande uppgift. Avh. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
Golsäter, M., Fast, A., Bergman-Lind, S., & Enskär, K. (2015). School nurses’ health dialogues with pupils about physical activity. British Journal of School Nursing, 10(7), 330–
336. doi-org.libraryproxy.his.se/10.12968/bjsn.2015.10.7.330
Golsäter, M., Norlin, Å., Nilsson, H., & Enskär, K. (2016). School nurses’ health dialogues with pupils regarding food habits. Nordic Journal of Nursing Research, 36(3), 136–141. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1177/0107408315611623
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagströmer, M. (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? I Centrum för idrottsforskning. De aktiva och de inaktiva – om ungas rörelse i skola och på fritid.
Centrum för idrottsforskning. Hämtad 10 februari, 2020 från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/Hur-mycket-fysisk-aktivitet-behöver-barn-och-ungdomar.pdf
Hoekstra, B.A., Young, V.L., Eley, C.V., Hawking, M. K. D. & McNulty, C. A. M. (2016).
School Nurses’ perspectives on the role of the school nurse in health education and health promotion in England: a qualitative study. BMC Nursing 15. doi.org/10.1186/s12912-016-0194-y
Häkkänen, P., Ketola, E., & Laatikainen, T. (2018). Screening and treatment of obesity in school health care – the gap between clinical guidelines and reality. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(4), 1332–1341. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/scs.12578 Ishii, K., Shibata, A., Adachi, M., Nonue, K. & Oka, K. (2015) Gender and grade differences in objectively measured physical activity and sedentary behavior patterns among Japanese children and adolescents: a cross-sectional study. BMC Public Health 15, 1254.
doi.org/10.1186/s12889-015-2607-3
25
Junisdottir, R., Olafsdottir, A. S., Hörnell, A., Waling, M., Olsson, C., Gunnarsdottir, I., Talvia, S. (2018). Composition of School Meals in Sweden, Finland, and Iceland: Official Guidelines and Comparison With Practice and Availability. Journal of School Health, 88(10), 744–753. doi.org.libraryproxy.his.se/10.1111/josh.12683
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Livsmedelsverket (2018). Måltider i skolan. Hämtad 3 januari, 2020 från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-ochomsorg/skola#Skolmåltiden%20-%20en%20värdefull%20resurs
Lovell, C. M. (2018). 5-2-1-0 Activity and Nutrition Challenge for Elementary Students:
New, Evidence-Based, Promising. The Journal of School Nursing, 34(2), 98–107.
doi.org/10.1177/1059840517689893
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M.
& Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Studentlitteratur.
Magnusson, M. B., Kjellgren, K. I., & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits - school nurses’ counselling in multilingual settings. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(17–18), 2452–2460. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04113.x
Mattisson, I. (2016). Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. (Rapport 2016:9)
Livsmedelsverket. Hämtad 20 januari, 2020 från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/rapport-
nr-9-2016-socioekonomiska-skillnader-i-matvanor-i-sverige.pdf?AspxAutoDetectCookieSupport=1
Miller, W.-R. & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Natur & kultur.
Neymark, K., & Wagner, L. (2006). The acuity of school nurses on their ability to improve eating habits in 11-16-year old students in Denmark - An interview study inspired by The Health Belief Model. Vård i Norden, 26(3), 19-23. doi.org/10.1177/010740830602600305 NNR, Nordic Nutrition Recommendations 2012, Integrating nutrition and physical activity.
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf
Olander, Å. & Koinberg, I. (2017). Health dialogue as a tool for health promotion on individual, group and organizational levels. British journal of School Nursing 12(7), 331-336
Pagels, P., Raustorp, A., De Leon, A.P., Mårtensson, F., Kylin, M. & Boldemann C.
(2014). A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders. BMC Public Health 14, 803. doi.org/10.1186/1471-2458-14-803
26
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1. uppl.) Studentlitteratur
Reuterswärd, M. & Hylander, I. (2017). Shared responsibility: school nurses’ experience of collaborating in school-based interprofessional teams. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31, 253-262. doi.org/10.1111/scs.12337
Rising Holmström, M., Häggström, M. & Kristiansen, L. (2015). Skolsköterskans rolltransformering till den nya hälsofrämjande positionen. The transformation of the school nurse´s role towards the new health-promoting position. Nordic Journal of Nursing Research, 35(4), 210-217. doi.org/10.1177/0107408315587860
SCB, Statistikmyndigheten (2016). Hämtad 15 februari, 2020 från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-barns-levnadsforhallanden/pong/statistiknyhet/barns-levnadsforhallanden-20142015/
Schaffer, M. A., Anderson, L. J., & Rising, S. (2016). Public health interventions for school nursing practice. The Journal of School Nursing, 32(3), 195-208. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1177/1059840515605361
Skolinspektionen (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Hämtad 8 maj,
2020 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2015/elevhalsa/elevhalsa-slutrapport
Skollagen (SFS 2010:800) (2010). Utbildningsdepartementet. Hämtad 8 januari, 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2019). Hälsofrämjande perspektiv i förskola och skola. Hämtad 22 januari, 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-och-skolan
Socialstyrelsen och Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan. 3:e uppl. Hämtad 3 januari, 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 13 maj, 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
27
Söderlund LL, Nordqvist C, Angbratt M, & Nilsen P. (2009). Applying motivational interviewing to counselling overweight and obese children. Health Education Research, 24(3), 442–449. https://doi-org.libraryproxy.his.se/her/cyn039
Thorstensson, S., Blomgren, C., Sundler, A. J., & Larsson, M. (2018). To break the weight gain-A qualitative study on the experience of school nurses working with overweight children in elementary school. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–
2), e251–e258. doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/jocn.13924
UNICEF (2018). Barnkonventionen – FN:s convention om barns rättigheter. Hämtad 13 maj 2020 från file:///C:/Users/cargus0824/Downloads/Slutversion_UNICEF-BK-booklet_2018.pdf
Wentz, E., Björk, A., & Dahlgren, J. (2017). Neurodevelopmental disorders are highly over-represented in children with obesity: A cross-sectional study. Obesity 25(1), 178–184.
doi.org.libraryproxy.his.se/10.1002/oby.21693
WHO (1948). Constitution. World health Organization. Hämtad 22 januari, 2020 från https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
WHO (2017). Health promoting schools. An effective approach to early action on noncommunicable disease risk factors. World Health Organization. Hämtad 28 december, 2019 från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255625/WHO-NMH-PND-17.3-eng.pdf?sequence=1
WHO (2012). Physical activity and young people. Recommended levels of physical activity for children aged 5-17 yars. World Health Organization. Hämtad 3 januari, 2020 från https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_young_people/en/
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Winroth, J. & Rydqvist, L. (2011). Hälsa & hälsopromotion med fokus på individ, grupp och organisationsnivå. TPB.
World Medical Association (2018). WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 22 januari, 2020 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-formedical-research-involving-human-subjects/
Bilaga 1
Till enhetschefer xxxxx xxxxxx xxxxxx.
Förfrågan om tillstånd att genomföra studien ”Skolsköterskans hälsofrämjande arbete på grupp och organisationsnivå fokuserat på kost och fysisk aktivitet”
Studien syftar till att undersöka skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete på grupp och organisatorisk nivå med fokus på kost och fysisk aktivitet. Forskning på elevers hälsa visar ett starkt dubbelriktat samband mellan elevers hälsa och skolresultat. Studien har en kvalitativ ansats och vänder sig till skolsköterskor med minst 2 års yrkeserfarenhet med vidareutbildning inom skol- distrikt- eller barnsjuksköterska. Till studien söks fem deltagare. Deltagande i studien innebär att delta i en intervju som beräknas ta ca 45 minuter och kommer genomföras i skolsköterskans rum eller annan lokal. Data kommer analyseras i innebördsanalys.
Skolsköterskor kommer via e-post få ett informationsbrev som beskriver studien. Skolsköterskor som uppfyller inklusionskritererna och är intresserad av att delta uppmanas att svara via e-post. I samband med intervjun ges muntlig information och den skriftliga samtyckesblanketten lämnas.
Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan orsak. Intervjun kommer att spelas in. Den information som skolsköterskor lämnar kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. att inte någon obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personer inte kommer att redovisas för sig. Vid intresse kan resultatet delges.
Vänligen besvara denna förfrågan om skolsköterskor i verksamheten får tillfrågas om deltagande genom att skicka e-post till undertecknad med information om studien medges eller inte. Använd gärna den medskickade blanketten för samtycke.
Studien ingår som examensarbete i skolsköterskeprogrammet.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna mig eller min handledare.
Med vänliga hälsningar,
Skolsköterskestudent: Handledare:
Carina Gustafsson Margaretha Larsson
Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde
Tel: xxxx-xx xx xx 0500-44 84 79
a18cargu@student.his.se margaretha.larsson@his.se
Bilaga: Medgivandeblankett
B L A N K E T T F Ö R M E D G I V A N D E A V
V E R K S A M H E T S C H E F E L L E R M O T S V A R A N D E
”Skolsköterskans hälsofrämjande arbete på grupp och organisationsnivå fokuserat på kost och fysisk aktivitet”
Er anhållan:
☐ Medgives
☐ Medgives inte
____________________ _______________________
Ort Datum
___________________________________________________
Underskrift
__________________________________________________
Verksamhetsområde
Bilaga 2
”Skolsköterskans hälsofrämjande arbete på grupp och organisationsnivå fokuserat på kost och fysisk aktivitet”
Du tillfrågas om deltagande i ovanstående studie. Din verksamhetschef har givit sitt godkännande till att du tillfrågas om att delta i studien.
Studien syftar till att undersöka skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete på grupp och organisatorisk nivå med fokus på kost och fysisk aktivitet. Forskning på elevers hälsa visar ett starkt dubbelriktat samband mellan elevers hälsa och skolresultat.
Jag vill gärna träffa dig för en intervju. Frågorna i intervjun kommer beröra erfarenheter av hälsofrämjande insatser på grupp och organisationsnivå. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter och genomförs av mig Carina Gustafsson. Intervjun kan gärna genomföras på din arbetsplats
alternativt annan föreslagen plats. Med din tillåtelse vill jag gärna spela in intervjun.
Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst utan att ange orsak. Den information du lämnar och inspelningen av intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. så att ingen obehörig får tillgång till den. Allt material kommer att avidentifieras, så att enskilda individer inte kan urskiljas. Resultat kommer att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att uppgifter om enskilda personer inte kommer att redovisas för sig. Om du är intresserad kan jag delge dig resultatet av studien.
Om du vill delta ber jag dig att skicka ett meddelande via e-post till undertecknad. Då återkommer jag till dig via e-post så vi kan bestämma tidpunkt för intervjun. Med detta brev följer en
samtyckesblankett för skriftligt samtycke som du lämnar vid intervjutillfället.
Studien ingår som ett examensarbete i Skolsköterskeprogrammet i Skövde.
Om du har några frågor eller vill veta mer, kontakta gärna oss eller vår handledare.
Med vänliga hälsningar,
Skolsköterskestudent Handledare
Carina Gustafsson Margaretha Larsson
Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde
Tfn: xxxx-xx xx xx Tfn: 0500-44 84 79
a18cargu@student.his.se margaretha.larsson@his.se
S A M T Y C K E S B L A N K E T T
Jag har tagit del av information om … (Titel på studien).
Jag har även tagit del av information om att deltagande är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att behöva ange varför.
Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i studien.
Underskrift studiedeltagare
______________________
Ort, datum
______________________
Underskrift
Bilaga 3 Intervjuguide
Inleder med en kort presentation av studien och informerar om samtycke, sekretess, inspelning och att informanten när som helst kan avbryta studien utan att ange orsak.
Frågar först om informanten har några frågor.
-Hur länge har du arbetat som skolsköterska?
-Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?
-Vilken vidareutbildning har du?
-Hur många elever ansvarar du för?
-Vilka årskurser?
-Tjänstgöringsgrad?
-Beskriv hur du arbetar hälsofrämjande på grupp och organisatorisk nivå med kost?
-Beskriv hur du arbetar hälsofrämjande på grupp och organisatorisk nivå med fysisk aktivitet?
-Berätta om dina erfarenheter av hälsofrämjande arbete riktat mot kost och fysisk aktivitet på grupp och organisatorisk nivå som du genomfört?
-Hur arbetar du hälsofrämjande med kost och fysisk aktivitet på grupp och organisatorisk nivå med digitala verktyg såsom sociala medier, appar och skolans hemsida?
-Hur arbetar du med kost och fysisk aktivitet på grupp och organisatorisk nivå i relation till elevers vårdnadshavare?
-Har du något mer du vill tillägga?
Följdfrågor:
-Kan du utveckla det?
-Kan du berätta om ett konkret tillfälle?