Resultatet i studien kan förhoppningsvis ge arbetsgivare kunskap om vad nyutbildade sjuksköterskor behöver för att den första tiden i yrket ska bli så bra som möjligt. Det behövs en längre introduktion med en specifik
handledare för att nyutbildade sjuksköterskor ska uppnå en trygghet under sin första tid i yrket samtidigt som det är viktigt att lyssna till vad varje enskild sjuksköterska behöver.
Att i början ha ansvar för ett mindre antal patienter kan underlätta att lära sig rutiner och arbete då allt är nytt och överväldigande.
Då det är mycket nya intryck den första tiden kan det vara bra med avsatt tid för reflektion. Att ge nya sjuksköterskor möjligheten till att reflektera kring dagen med en mer erfaren sjuksköterska, kan vara ett sätt för de nya
sjuksköterskorna att lära sig mer, men även för att slippa ta med sig arbetet hem.
Det är viktigt att tidigt att lära sig prioritera för att minska stressen och den höga arbetsbelastningen och arbetsgivaren bör överväga hur en nyutbildad sjuksköterska kan få stöd i att lära sig detta.
Det finns tidigare forskning i ämnet som visar att den första tiden ansetts som krävande och svår. Resultatet i denna studie visar att informanterna till allra största del har haft positiva upplevelser kring den första tiden, trots brister i introduktion och handledning. Därför är det relevant att fortsätta forska om vilka faktorer som påverkar under den första yrkesverksamma tiden. Förslag till vidare forskning är att ta reda på hur man som nyutexaminerad
sjuksköterska lär sig att prioritera.
13 Slutsats
Att undersöka vilka svårigheter som sjuksköterskor kan uppleva den första tiden har varit givande, förhoppningar finns att studien når ut till chefer och kollegor för en ökad förståelse för hur sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket.
Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor har alla påtalat som viktigt. I början kan man inte allt och det är därför viktigt att ha en god relation och kommunikation med sina kollegor. På detta sätt kan man med hjälp av erfarna kollegor lära sig nya saker och få kunskap om yrket. En lång introduktion är positivt. Att hinna bli varm i kläderna, innan det är dags att stå på egna ben med eget ansvar. Eftersom det är överväldigande i början, behövs en lång introduktion med en handledare.
14 Referenslista
Benner, P., (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i
omvårdnadsarbetet. Sakgranskning och svenskbearbetning: Liselotte Rooke. Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A-C.,(2014). Delaktighet i rollen som patient. I F., Friberg & J., Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s. 485-501). Lund: Författarna och Studentlitteratur
Fertelli, T-K., (2019). Assessment in learning of nursing process: Critical thinking and peer support. International Journal of Caring Sciences., 12, 331-3
Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P., (2018). The relationship between task mastery, role clarity, social acceptance, and stress: An intensive longitudinal study hit a sample of newly registered nurses. International Journal of nursing studies,. 91
, 60-69.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.10.007
Gustavsson, P., Agrenius, B., Frögéli, E., & Rudman, A., (2020). Utmaningar under den första tiden i yrket och råd om hur dessa kan hanteras. En kvalitativ analys av nya professionellas erfarenheter. (2020:10). Karolinska institutet, Petter
Gustavssons forskargrupp.
https://ki.se/media/111264/download
Gustavsson, C., & Fagerberg, I., (2010). Dependency in autonomous caring – night nurses’ working conditions for caring in nursing. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), 12-20. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00722.x
https://doi.org/10.1186/s12912-017-0236-0
International Council of Nurses., (2012). The ICN code of ethics for nurses.
2012_ICN_Codeofethicsfornurses_ eng.pdf
Jakobsson Ung, E. & Lützén, K., (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.)
Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. (s. 27-44). Lund: Författarna och studentlitteratur
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (uppl. 1:2) Stockholm: Natur och Kultur AB
Komarata, S. & Oumanee, A., (2009). Using a mentorship model to prepare newly graduated nurses for competency. Journal of Continuing Education in Nursing. 40(10): 475-480.
https://doi.org/10.3928/00220124-20090923-02
Lin, Y-E., Chien-Ning, T., Wang, M-F., Wu, S-F V., Sui-Whi & Chien, L-Y., (2020). Anxiety and work stress among newly employed nurses during the first year of a residency programme: A longitudinal study. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.). 28(7): s.1598-1606.
https://doi.org/10.1111/jonm.13114
Rosengren, K., (2014). Vårdledarskap - att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. (uppl. 1:3). Lund: Författarna och studentlitteratur
Sandman, L. & Kjellström, S,. (2013). Etikboken - etik för vårdande yrken (uppl. 1:7). Lund: Författarna och studentlitteratur
Socialstyrelsen., (3 mars 2019). Statistikdatabaser - legitimerade yrken
https://sdb.socialstyrelsen.se/if_utfleg/
Svenska sjuksköterskeföreningen., ( 2016) Sjuksköterskans profession - grunden till din legitimation. https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347730200/Sjuks k%C3%B6terskans%20profession%20grunden%20f%C3%B6r%20din%20legitimat ion.pdf
Svenska sjuksköterskeföreningen., (2009). Sjuksköterskans profession.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Svenska sjuksköterskeföreningen., (2017). Kompetensbeskivning för legitimerad sjuksköterska
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Odland, L-H., Snelvedt, T. & Sörlie, V., (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse education in Practice. s. 538-543
https://doi.org/10.1016/j.nepr.2014.05.005
Uppsala Universitet., (2020). Sjuksköterskeprogrammet. – Om programmet.
Bilaga 1
Projektansvarig Studenter: Linnéa Larsson Matilda Alstermark Linneuniversitetet Sjuksköterskors upplevelse av deras första verksamma år Handledare Lärare: Rhiannon Djupdalen LinneuniversitetetEtikkommittén Sydost har tagit del av ansökan för den planerade studien. Kommittén ser inga etiska svårigheter till att den genomförs som planerat studentarbete med registrering och/eller publicering i DIVA.
Följande bör dock beaktas: Informationsbrev
Informationsbrev till chefer – här saknar information om var materialet kommer att förvaras och hanteras.
Informationsbrev till informanter – sjuksköterskor som arbetat max i 24 månader, detta stämmer inte riktigt överens med informationsbrevet (intygsdelen) till chefer där det står att sjuksköterskorna ska ha arbetat minst 6 månader och högst 24 månader.
Även här saknas info om var materialet kommer att förvaras och hanteras.
Samtyckesblankett till informanter
Under punkt 6 framgår att intervjuer kommer spelas in för att sedan transkriberas och avidentifieras.
- I samtyckes-blanketten framgår inte information om att inspelning avses att göra och inte heller om potentiella informanter har möjlighet att samtycka till inspelning eller inte.
Konfidentialitet
Se punkt 14 – verksamhetschef/avdelningschef kommer sprida mailadresser – hur hanteras frågan om GDPR här? Hur säkerställa
konfidentialitet? Är antalet anställda med högst 2 år tillräckligt många
för att säkerställa att de kan vara anonyma och inte bli identifierade av cheferna när sammanställning av materialet görs? Hur påverkas känslan av frivillighet om chefer delgett forskarna mailadresser?
Frivillighet att deltaga i studien
Punkt 15 – att vara bekant med potentiella informanter kan påverka
känslan av frivillighet kontra tvång. Hur tänker man kring
maktrelationen här, då forskarna troligen har haft en tidigare
beroendeställning gentemot informanterna under sin VFU?
Punkt 17 – autonomiprincipen och inte skada principen, hur väl stämmer de överens med punkt 14 om mailadresser och punkt 15 gällande frivillighet?
Datainsamling
Punkt 16 – hur kommer eventuella citat att refereras till, med fiktiva namn eller nummer på informanten? Ett förtydligande kring hur avidentifiering i dessa situationer bör göras för att säkerställa konfidentialitet.
Dataförvaring
Punkt 13 – här behöver man förtydliga var materialet och USB-minnet ska förvaras – i arkivskåp? Var i så fall? Hur kommer intervjuerna att avidentifieras?
Jag rekommenderar alla att ta del av dokumentet Om ofta
förekommande frågor om etik och etikrådgivning som
etikkommittén har tagit fram. I denna finns information om forskningsetiska överväganden i samband med att ni ska göra en klinisk studie tex under utbildningen. Länken finns publicerad på etikkommitténs hemsida.
Lycka till med studien!
Växjö 2020-11-25
Ylva Benderix, ordf i Etikkommitten
Etikkommittén Sydost gör inte någon etisk prövning utan kan endast lämna rådgivande yttrande, som stöd i utformandet av studien och i diskussionen med handledare. Önskas ytterligare rådgivning kan en kompletterad ansökan lämnas in men Etikkommittén begär inte att få in något svar på yttrandet som lämnats. Vid eventuella frågor eller om komplettering av ansökan