Sjuksköterskors erfarenheter av deras första verksamma år: en intervjustudie

Självständigt arbete, 15hp

Sjuksköterskors erfarenheter av

deras första verksamma år

-en intervjustudie

Författare: Linnéa Larsson & Matilda Alstermark

Handledare: Rhiannon Djupdalen Examinator: Catharina Lindberg Termin: VT21

Abstrakt

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är en treårig utbildning som bedrivs

på universitets- och högskolenivå. Efter genomförd utbildning ansöker studenten om sjuksköterskelegitimation och sedan är det dags att börja arbeta. Att vara ny på en arbetsplats kan vara utmanande. Det är mycket som ska läras under en begränsad tid. Detta kan leda till att nyanställda känner sig överbelastade.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av

det första verksamma år.

Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie har utförts.

Intervjuerna har transkriberats och en kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Denna resulterade i fem kategorier; Introduktion, samarbete, arbetsbelastning, stöd från kollegor och chef samt råd till andra nya sjuksköterskor.

Resultat: Resultatet visar att informanterna till största delen har varit nöjda

med sin första tid i yrket. De talar om olika svårigheter, såsom att lära sig prioritera arbetet för en minskad arbetsbelastning. Resultatet visar vikten av en lång introduktion under minst fem veckor, för att få möjlighet till kunskap om hur arbetet ska prioriteras. Det framkommer även hur betydelsefullt stödet från kollegor är.

Slutsats: Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor är viktigt

liksom en lång introduktion för att lära sig prioritera. Att reflektera över en arbetsdag minskar risken för att ta med sig arbetet hem.

Kliniska implikationer: Förhoppningar finns att studien ska ge en förståelse

kring vad en nyexaminerad sjuksköterska tycker är viktig och vad som behövs för att deras första tid i yrket ska bli så bra som möjligt.

Nyckelord

Tack

Innehållsförteckning

1 Inledning 6

2 Bakgrund 6

2.1 Den legitimerade sjuksköterskan 6

2.2 Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter 7

2.3 Utmaningar den första tiden som sjuksköterska 8

3 Teoretisk referensram 10 4 Problemformulering 12 5 Syfte 12 6 Metod 12 6.1 Design 12 6.2 Urval 13 6.3 Datainsamling 14 6.4 Dataanalys 15 7 Forskningsetiska aspekt 16 8 Resultat 17 8.1 Introduktion 17 8.2 Samarbete 18 8.3 Arbetsbelastning 19

8.4 Stöd från kollegor och chef 20

8.5 Råd till andra nya sjuksköterskor 21

9 Diskussion 23

10 Metoddiskussion 23

10.1 Design 23

10.2 Urval och urvalsförfarande 24

10.3 Datainsamling 24

10.4 Dataanalys 26

10.5 Forskningsetiska aspekt 27

11 Resultatdiskussion 28

12 Kliniska implikationer och förslag till vidare forskning 31

13 Slutsats 32

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

1 Inledning

Det finns utmaningar med att vara ny inom ett yrke. Det är mycket nya intryck och information och till följd av detta kan den första tiden vara påfrestande (Gustavsson et al., 2020). Författarna till studien är snart färdiga sjuksköterskor med en nyfikenhet kring hur den första tiden som

sjuksköterska kan tänkas bli. Detta är anledningen till att detta ämne har valts samt ett intresse av att lära sig mer om hur den första tiden som nyutbildad sjuksköterska kan vara.

2 Bakgrund

2.1 Den legitimerade sjuksköterskan

Den svenska sjuksköterskeutbildningen är en treårig utbildning som bedrivs på högskolor och universitet. En sjuksköterska får både en yrkesexamen och en kandidatexamen. År 2019 var det 4459 personer som erhöll sin

legitimation. Av dessa var 3870 kvinnor och 589 var män (Socialstyrelsen, 2019).

Sjuksköterskeyrket är en profession vilket innebär att det vilar på en

vetenskaplig grund, att utbildningen resulterar i en legitimation, samt att det utgår från etiska riktlinjer. För att ett yrke ska räknas som en profession krävs det även att det har ett högt värde för samhället och att yrket ingår i en nationell organisation. En legitimation säkerställer att det enbart är de som genomgått

sjuksköterskeutbildningen som har möjligheten att arbeta som sjuksköterska (Jakobsson Ung & Lützén, 2014).Efter utbildningen ska en ansökan om legitimation upprättas hos Socialstyrelsen. Det är ingen förutom den legitimerade sjuksköterskan som får titulera sig, samt arbeta som

sjuksköterska. Legitimationen innebär att sjuksköterskor själva har ansvar för att följa de lagar som styr hälso- och sjukvård, de etiska riktlinjer som finns,

samt att ständigt hålla sig uppdaterad om ny forskning. Om en sjuksköterska missköter sitt arbete och inte förhåller sig till de lagar och riktlinjer som finns kan detta innebära en förlust av legitimationen, vilket i sin tur leder till uppsägning inom yrket (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

2.2 Sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter

Sjuksköterskan har omvårdnad som sitt huvudämne. Omvårdnad omfattar både evidensbaserad vetenskaplig kunskap samt patientnära arbete utifrån en humanitär människosyn. Omvårdnaden ska utformas utifrån

omvårdnadsprocessen, vilket innebär att en sjuksköterska ska ha kunskapen att kunna se vilka omvårdnadsbehov som finns, planera omvårdnaden med ett mål som är genomförbart, ha kunskapen att genomföra åtgärder så målet blir uppfyllt samt att utvärdera och dokumentera omvårdnaden (Fertelli, 2019). Arbetet innebär ett personligt ansvar och att ständigt reflektera över sin egen arbetsförmåga och kunskaper. Det krävs en stor medvetenhet kring att alla patienter är individer med olika behov, vilket kräver att en sjuksköterska ska anpassa sina

omvårdnadsåtgärder för den enskilde patienten. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån personcentrerad vård med patienten i centrum. Att upprätta en bra kontakt är en förutsättning för att omvårdnaden ska bli tillfredsställande. Tillsammans med patienten och/eller dess anhöriga ska en sjuksköterska bedöma patientens

hälsotillstånd, behovet av omvårdnadsåtgärder samt genomföra och utvärdera dessa åtgärder (Eldh, 2014). En sjuksköterska har skyldighet att följa de etiska riktlinjerna enligt International Council of Nurses (ICN). Detta innebär att arbetet grundar sig i en humanistisk syn på patienter. Sjuksköterskan ska respektera patientens integritet, värdighet och sårbarhet. De etiska koderna är indelade kategorier som handlar om att lindra lidande, främja hälsa samt förebygga sjukdom, det handlar också om att ständigt bibehålla sin bästa kompetens samt att arbeta evidensbaserat utefter den nyaste forskningen

Att vara sjuksköterska innebär att vara en del av ett team som tillsammans bedriver vården. Sjuksköterskan har huvudansvaret över omvårdnaden vilket kräver en god kommunikationsförmåga och samarbetsförmåga tillsammans med kollegor, andra professioner, patienter och anhöriga.

En sjuksköterskas roll i ett team är att ha en vård ledande roll vilket innebär att sjuksköterskan är ansvarig för att leda omvårdnad tillsammans med personalgruppen, på ett evidensbaserat och effektivt sätt för att vården ska bli säker för både patienter och vårdpersonal (Rosengren, 2014).

Omvårdnaden ska planeras, vilket kräver god kommunikationsförmåga för att vidarebefordra information. Förmågan att kommunicera, dokumentera och att arbeta evidensbaserat med ett kritiskt förhållningssätt är en

förutsättning för att vården ska bedrivas på ett säkert sätt (Fertelli, 2019).

2.3

Utmaningar den första tiden som sjuksköterska

Det finns utmaningar med att vara ny inom ett yrke. Det är mycket nya intryck och information under den första tiden på en arbetsplats. Detta kan innebära att den första tiden blir påfrestande (Gustavsson et al., 2020). En sjuksköterska måste också vara uppdaterad på ny forskning och nya

medicinska produkter samt hjälpmedel. Denna ständiga förändring kan vara svår för en nyligen utbildad sjuksköterska (Frögéli et al., 2018). Att gå från att vara student till legitimerad sjuksköterska blir för många ett uppvaknande, nu måste sjuksköterskan helt plötsligt ta ansvar över vården på ett helt nytt sätt. Detta kan för många bli en omvälvande omställning vilket kan leda till att många nya sjuksköterskor känner sig dränerade på energi efter en arbetsdag (Odland et al., 2014).

Enligt Gustavsson et al., (2020) kan utmaningarna med att vara ny på en arbetsplats innebära att den nyligen anställde känner sig överbelastad, osäker och ensam. Upplevelsen av att känna sig överbelastad kan grunda sig i att det

är mycket ny information att bearbeta, nya rutiner att lära sig, många nya kollegor att lära känna. Alla nya intryck kan leda till en upplevelse av att ständigt vara på tårna (Gustavsson et al., 2020). Osäkerheten beskrivs som en rädsla över att vara otillräcklig, att inte lita på sina egna förmågor samt en rädsla för att göra fel (Gustavsson et al., 2020). Många nyutbildade

sjuksköterskor upplever att de inte fått möjligheten att vara nybörjare på sitt arbete. De har från dag ett haft kravet på sig att kunna bedriva vården kring flertal patienter på egen hand. Att kastas in i förväntningarna om att kunna bedriva arbetet på samma sätt som de med flerårig erfarenhet som

sjuksköterska bidrar till en ökad osäkerhet och press (Frögéli et al., 2018). Ensamheten har sin grund i att inte känna sig som en del av personalgruppen, vilket kan leda till en upplevelse av att vara en belastning på arbetsplatsen. Det i sin tur kan leda till att den nyanställda undviker att ställa frågor till annan personal (Gustavsson et al., 2020).

Det finns ett stort behov av stöd hos nyblivna sjuksköterskor, det stöd som finns upplevs som bristfälligt, vilket kan leda till osäkerhet (Hussein et al., 2017). Trots stöd från kollegor är det många nya sjuksköterskor som har svårt att släppa arbetet och delegera arbetsuppgifter, då de känner en press över att ha huvudansvaret och får då ett kontrollbehov (Odland et al., 2014). Det stora antalet patienter som en sjuksköterska kan ha ansvar för kräver självsäkerhet, beslutsfattande och reflekterande förmåga. Det kan kännas betungande och ensamt, speciellt om det inte finns någon annan personal att fråga och diskutera med. Detta kan vara extra påfrestande i hemsjukvården, då patientgruppen tenderar att bli ännu större där (Gustavsson & Fagerberg, 2010).

3 Teoretisk referensram

Studiens teoretiska referensram är Benners (1993) teori, Från nivå har sjuksköterskan förmåga att kunna prior, 1993).

Studiens teoretiska referensram är Benners (1993) teori, Från novis till expert. Grunden till att denna teori valts är att det är betydelsefullt att förstå att en sjuksköterskas kunskap ständigt utvecklas och att alla är nybörjare i början. I teorin beskrivs fem olika nivåer av utveckling inom yrket. Dessa är: novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert. Dessa steg kan en sjuksköterska hoppa emellan och en sjuksköterska som räknas som expert kan vara en novis vid byte av arbetsplats eller vid nya arbetsuppgifter som hen inte besitter. Trots att en sjuksköterska är på expertnivå är

sjuksköterskeyrket ett ständigt pågående lärande. En långvarig karriär i yrket ger ständigt ny kunskap och det är betydelsefullt att en sjuksköterska hela tiden strävar efter ny teoretisk kunskap och omvårdnadskunskap, då utvecklingen inom yrket hela tiden går framåt (Benner, 1993).

De olika nivåerna av utveckling inom yrket

En novis är en sjuksköterska som befinner sig i startgroparna på sin karriär och kan behöva stöttning och hjälp från sina kollegor. En ny sjuksköterska har inte hunnit arbetat upp förmågan att självständigt kunna ta egna initiativ kring omvårdnadsarbetet, då denne har bristfällig erfarenhet av yrket

(Benner, 1993). Ett exempel på en novis är sjuksköterskestudenter som kan ha svårigheter att omvandla teoretisk kunskap till praktisk kunskap. Denna svårighet genomsyrar även den första tiden i yrket vilket kan innebära att en ny sjuksköterska är i behov av extra stöd för att kunna utvecklas (Benner, 1993). Efter att ha arbetat en tid i yrket räknas en sjuksköterska, enligt Benner (1993) som avancerad nybörjare då hen har skaffat sig viss erfarenhet. En avancerad nybörjare har förmågan att identifiera

av arbetet, vilket innebär att det finns behov av stöttning och hjälp från mer erfarna sjuksköterskor då de fortfarande är nya i yrket och saknar klinisk erfarenhet (Benner, 1993).

Efter två till tre verksamma år har sjuksköterskan förmåga att planera arbetet samt se mål på lång sikt och räknas då som kompetent. I detta steg har sjuksköterskan erfarenheter av att ta itu med oförutsedda händelser, men saknar snabb anpassningsförmåga (Benner, 1993).

Efter att ha varit verksam i över tre år kan sjuksköterskan räknas som skicklig. På denna nivå ser hen arbetet som en helhet där erfarenhet innebär förmåga att arbeta handlingskraftigt och att ha ansvar över arbetet utan att det känns som en belastning (Benner, 1993).

En expert sjuksköterska har en stor erfarenhet av yrket. På denna nivå har sjuksköterskan förmåga att kunna prioritera utan att ödsla tid på att fundera på vad som ska göras. Hen har kunskap om sig själv, vilka styrkor och svagheter som hen besitter. Denna erfarenhet och självkännedom leder till en trygghet i arbetet (Benner, 1993).

4 Problemformulering

Nyexaminerade sjuksköterskor kan dagligen ställas inför ett flertal svårigheter, såsom eget ansvar över sitt arbete, att kunna planera

omvårdnaden på bästa sätt, arbeta efter den senaste forskningen samt att arbeta utefter de etiska principerna. Utöver detta måste en sjuksköterska ha ett empatiskt förhållningssätt, arbeta personcentrerat samt enligt

omvårdnadsprocessen, vilket kan bli extra påfrestande för den som nyligen fått sin sjuksköterskelegitimation. Att vara ny i en yrkesroll och på en arbetsplats kan leda till osäkerhet, ensamhet och en känsla av hög arbetsbelastning.

5 Syfte

Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sitt första verksamma år.

6 Metod

6.1 Design

Syftet med denna studie var att undersöka personliga erfarenheter av den första tiden som sjuksköterska vilket gör en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats lämplig. En kvalitativ intervjustudie ska grunda sig i

personliga erfarenheter och upplevelse, vilket gör denna design lämplig till studiens syfte. Då informationen kommer från flera informanter och sedan sammanfattats till ett resultat har denna studie en induktiv ansats.

Induktiv ansats utgår från olika fakta som sedan sammanfattas till en slutsats (Kristensson, 2014).

6.2 Urval

Inklusionskriterier var legitimerade sjuksköterskor som arbetat maximalt 24 månader på två olika medicinska sjukhusavdelningar samt i kommunal hemsjukvård i sydöstra Sverige. Tidsgränsen på 24 månader sattes för att informanterna skulle ha möjlighet att komma ihåg sitt första år.

Bekvämlighetsurval har tillämpats vilket innebär att förfrågan om deltagande gick ut till alla i den utvalda kontexten. Att välja denna urvalsmetod är fördelaktigt då det ofta går snabbt att få ihop deltagare (Kristensson, 2014).

6.3

Datainsamling

Det första steget som genomfördes var att ansöka om ett etiskt utlåtande från Etikkommittén Sydost, genom att använda deras färdiga ansökningsblankett. Efter godkännande, diarienummer 670 – 2020, (bilaga 1) skickades en förfrågan via mejl (bilaga 2) till verksamhetscheferna för två olika medicinavdelningar samt till chefen för Hälso- och sjukvårdsenheten i kommunen. Efter godkännande från dem kontaktades avdelningscheferna som i sin tur skickade en lista över de personer som ingick i urvalet. Ett informationsbrev (bilaga 3) med förfrågan om deltagande skickades därefter ut till nio sjuksköterskor. I detta fanns kontaktuppgifter till studiens författare så att ytterligare information kunde delges till dem som var intresserade. Totalt var det sex sjuksköterskor som valde att delta och de fick sedan en samtyckesblankett (bilaga 4), vilken undertecknades innan intervjun ägde rum. Tid och plats för intervjuerna bestämdes tillsammans med

informanterna. Under den rådande Covid-19 pandemin har telefonintervjuer genomförts med de som önskat detta, totalt tre stycken. Intervjuerna har tagit mellan 15-30 minuter. De som genomfördes via telefon var något kortare än de andra. Den kortaste var 15 minuter och den längsta var 25 minuter, jämfört med de andra intervjuerna där den kortaste var 20 minuter och den längsta 30 minuter. För att inte missa något som informanterna sagt spelades alla intervjuer in. Författarna delade upp intervjuerna mellan sig och höll enskilt i tre stycken vardera.

Intervjuerna inleddes med att ställa bakgrundsfrågor angående

informanternas ålder och hur länge de har arbetat. Det var sex informanter som deltog i studien, varav fem var kvinnor och en var man. Medianåldern på informanterna var 28 år och medianlängden på hur länge de arbetat var 12 månader. Semistrukturerade intervjuer har använts till datainsamlingen och för att få struktur på intervjuerna har en intervjuguide med öppna frågor och följdfrågor använts (bilaga 5). En semistrukturerad intervju består av öppna

frågor där det finns utrymme för följdfrågor vilket ger informanterna möjlighet att öppet tala om sin upplevelse (Kristensson, 2014).

6.4

Dataanalys

Efter de genomförda intervjuerna har texten avidentifieras och transkriberats. Författarna delade upp de inspelade intervjuerna inför transkribering och transkriberade sedan enskilt. Därefter läste båda

författarna igenom samtliga transkriberingarna två gånger innan analys av innehållet. Detta gjordes för att minska risken för att egna värderingar och tankar skulle påverka analysen. Det kvalitativa analysarbetet gjordes i flera steg. De första två intervjuerna analyserades tillsammans för att

säkerhetsställa att författarna resonerat lika kring texten. Genom diskussion sinsemellan har författarna även kunnat diskutera citat från informanterna och på så sätt gemensamt kommit fram till en analys av innehållet. Genom att ha med den andra författares tankar kring data möjliggjordes att göra resterande analyser enskilt. Författarna har vid behov diskuterat delar av analysen med varandra.

Under det första steget av analysen lästes intervjuerna i sin helhet. I det andra steget kortades informationen ner och det togs fram meningsbärande enheter som var relevanta för syftet. Steg tre innebar kondensering av de

meningsbärande enheterna. I det fjärde steget lästes de meningsbärande enheterna igenom och sammanfattades i olika underkategorier. Dessa kategorier har sedan sammansvetsas i kategorier som står till grund för resultatet. Det femte och sista steget i analysen innefattar att alla kategorier, underkategorier och intervjuerna i sin helhet lästes igenom igen (Kristensson, 2014). Se bilaga 6 för exempel på analysprocessen.

För att säkerställa informanternas konfidentialitet kommer allt material raderats efter arbetets färdigställande, både inspelningarna och den transkriberade informationen.

7 Forskningsetiska aspekt

Studiens genomförande och hanteringen av information har skett enligt Helsingforsdeklarationen. En studie som genomförs utifrån forskningsetiska principer innebär att forskaren måste vara medveten om att det finns olika principer som ska respekteras. Dessa principer är autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada principen och rättviseprincipen (Kristensson, 2014). Innan intervjuerna ägde rum upprättades en ansökan till

Etikkommittén Sydost, vilket innebär att studiens upplägg har granskats och att författarna fått synpunkter som bidragit till att göra studien etiskt

försvarbar.

Författarna till studien har haft en viss förförståelse i ämnet då de genomfört verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där informanterna arbetar.

Användandet av en intervjuguide minskar risken för att egna värderingar och tankar påverkat informanterna eftersom alla fått samma frågor (Kristensson, 2014). Författarna har strävat efter att hålla en neutral samtalston under intervjuerna för att frågorna inte skulle upplevas som ledande.

Autonomiprincipen innebär självbestämmande. Deltagande i en studie får aldrig ske under tvång. Att informera de som kan tänkas delta innan studien påbörjas är en förutsättning för att denna princip ska upprätthållas

(Kristensson, 2014). Därför skickades en förfrågan om deltagande samt information om studien till de sjuksköterskor som ingick i urvalet. I

informationen framkom det att deltagande i studien var helt frivilligt och att det när som helst kunde avbrytas. Detta innebär att autonomiprincipen som beskrivs i Helsingforsdeklarationen har efterföljts (Kristensson, 2014).

För att tillgodose nyttoprincipen har syftet med studien noggrant diskuterats och studien bör vara till nytta för sjuksköterskor som ska, eller nyligen har börjat arbeta. Studien bör även kunna vara till nytta för chefer för att de ska få ta del av hur nya sjuksköterskor upplever sin första tid.

Inte skada principen har efterföljts genom intervjuguiden som har

säkerhetsställt att alla deltagare har fått samma förutsättningar att delge sina erfarenheter (Kristensson, 2014).Frågorna skrevs på ett respektfullt sätt. Intervjuerna har transkriberats och avidentifieras för att säkerhetsställa konfidentialitet, vilket innebär att informanterna inte går identifiera i resultatet vilket bidrar till att skydda informanterna.

Användandet av en intervjuguide har också säkerhetsställt att alla informanter har fått samma frågor och samma utrymme att delge sina erfarenheter, vilket lett till att rättviseprincipen har upprätthållits (Kristensson, 2014).

8 Resultat

Sjuksköterskors upplevelse kring deras första verksamma år har resulterat i fem kategorier vilka är; introduktion, samarbete, arbetsbelastning, stöd från kollegor och chef samt råd till andra nya sjuksköterskor.

8.1 Introduktion

var väldigt positivt då de tilläts att vara nya och lära känna arbetsplatsen och rutinerna bättre. Den första tiden beskrivs som överväldigande med mycket nytt som ska läras, ofta under en relativt kort period.

“...Introduktion fick jag fast det gav inte så mycket för det tar en tid att lära sig alla rutiner…” (Informant 4)

Ingen av informanterna hade haft en specifik handledare under

introduktionen. Det uppgavs att en specifik person att vända sig till hade kunnat bidra till en trygghet, medan andra upplevde att detta inte spelade något större roll, då det alltid fanns kollegor att vända sig till ändå.

“...Man behövde såklart en handledare i mer än två veckor, i början var det ganska överväldigande och man har så stort ansvar...” (Informant 3)

8.2

Samarbete

Samarbetet är en viktig del för att vården skulle fungera på arbetsplatsen. För att uppnå ett fungerande samarbete är det betydelsefullt att våga fråga, att vara ödmjuk för att kollegor som arbetat längre innehar mer kunskap inom vissa områden och ta hjälp av dessa. Det är viktigt att tillåta sig att vara ny på en arbetsplats. Andra har upplevt att det funnits kollegor som inte varit behjälpliga. Detta har lett till att det inte upplevts som att det funnits någon att fråga. Upplevelsen kring ohjälpsamma kollegor är något som varit

negativt för samarbetet. För ett fungerande samarbete är det betydelsefullt att den nyblivna sjuksköterskan vågar be om hjälp, men det är även viktigt att det finns kollegor som är villiga att hjälpa till.

“... Hmm det viktigaste är att man ställer frågor, till allt och alla. Det spelar liksom ingen roll vad de jobbar med, ställ alla frågor du har

typ…” (Informant 2)

Det är viktigt att ha kollegor som kan bidra med kunskap om arbetet. Samarbetet är extra viktigt då den nyutbildade sjuksköterskan upplever att hen inte kan allt i början.

“... Det är viktigt att man vet att man får missa saker och göra fel, för man kan inte veta allt, som man inte fått lära sig…” (Informant 5)

8.3 Arbetsbelastning

Arbetsbelastningen har varit olika, från person och vilken arbetsplats de varit på. De flesta har upplevt att det varit stressigt men att de lärt sig att prioritera och att stressen är hanterbar medans andra tyckte det var ett stressigt arbete hela tiden. I början upplevde de flesta att de hade svårt att prioritera och därför blev arbetsbelastningen högre. De upplevde också att de var mycket nya uppgifter och att arbetet var spännande. Ibland var det ont om personal vilket ledde till en hög arbetsbelastning och att det då inte fanns tid och utrymme för reflektion och diskussion, vilket är viktigt i början.

“...Stressnivån är i perioder hög. Det var svårt att prioritera och då ökade stressen..” (Informant 5)

“... Stressnivån är på topp under hela arbetspasset…” (Informant 1)

varit en hög arbetsbelastning. Den omstrukturerade vården har lett till att de har gått miste om den mentor som de annars skulle haft tillgång till.

Pandemin har haft en stor inverkan på ett flertal nyblivna sjuksköterskor och deras första år då det stundtals varit brist på personal. Detta har i sin tur lett till att de upplevde att de inte alltid haft tid till att fråga och diskutera arbetet med kollegor.

“..Pandemin tror jag har påverkat många faktorer vilket har stor inverkan i detta första år som sjuksköterska..” (Informant 6)

Att inte ta med sig arbetet hem har varit svårt, särskilt i början och under stressade perioder. Allt kommer när de kommit hem från arbetet och varvat ner. Detta har blivit något bättre ju längre de har arbetat, men de måste ständigt påminna sig själva att lämna tankarna kring arbetet på arbetsplatsen. “... Gör det du ska och liksom berätta vad du gjort och sen gå därifrån, men sen är det ju alltid svårt, man tar ju med sig jobbet hem..” (Informant 6)

Arbetsbelastningen varierar beroende på om de arbetat dag eller kvällstid. På kvällstid kunde det vara färre personal som arbetar vilket ökade

arbetsbelastningen.

8.4 Stöd från kollegor och chef

Avsaknaden av en specifik handledare har lett till att sjuksköterskorna upplever att de fått fråga runt bland kollegor vid behov av hjälp men även att de haft sin chef att vända sig till. Att kunna vända sig till sin chef har

upplevts som väldigt positivt, då oväntade händelser som kan uppkomma i arbetet behövde bearbetas och diskuteras. De flesta menar att de känner sig

trygga med sina kollegor, samt att de fått det stöd och hjälp de behövt. Om personal, som arbetat längre på arbetsplatsen, har förståelse för att det är utmanande att vara ny på en arbetsplats leder det till ökad trygghet. “...Alltså jag har ju upplevt att jag har kunnat vända mig till alla, faktiskt och sen väljer man väl alltid ut någon som man tänker; denna kan jag ställa denna dumma fråga till…” (Informant 3)

Som nyutbildad sjuksköterska finns en önskan om att kollegorna skall vara behjälpliga samt ha en förståelse för att man som ny har ett behov av stöd och stöttning.

En del informanter menar att kollegorna varit det bästa med arbetet och att de känt sig välkomna på avdelningen vilket bidragit till en positiv första tid som sjuksköterska.

8.5 Råd till andra nya sjuksköterskor

Att våga be om hjälp är viktigt och ett råd som samtliga informanter vill förmedla till nya sjuksköterskor.

“...Våga fråga vid minsta osäkerhet. Det finns kollegor som jobbat länge som också frågar saker. Att våga fråga är viktigast...” (Informant 1)

Ett annat råd är att ta tillvara på all bredvidgång det bara går, för att kunna känna sig trygg med sin yrkesroll när man ska stå på egna ben. Det är viktigt att lära sig att prioritera arbetsuppgifter så snabbt som möjligt för att arbetet ska bli enklare och stressen mindre.

En del uppger att man som ny ska välja en arbetsplats där det finns en bred patientgrupp för att få så mycket kunskap som möjligt, vilket ses som en fördel för en vidare karriär. De uppmanar också nya sjuksköterskor att låta sig själva att vara nya, kunskap kommer med tiden.

“..Det är även viktigt att man tillåter sig själv att vara ny. Man behöver inte kunna allt från första dagen…” (Informant 3)

9 Diskussion

10 Metoddiskussion

10.1

Design

En kvalitativ studie syftar inte till mäta något resultat. Personliga upplevelser kan inte mätas. En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer kan ses som en lämplig metod att undersöka personers upplevelser av ett fenomen (Kristensson, 2014). Svårigheterna med denna metod är att det är väldigt tidskrävande och att författarna inte har tidigare erfarenhet av att göra en sådan studie. Den bristande erfarenheten kan ha påverkat resultatet eftersom utformningen av intervjuguide samt att hålla intervjuer har betydelse för vilka svar som framkommer under intervjun.

Frågorna från intervjuguiden styr resultatet och med tanke på att författarna inte sen tidigare har erfarenhet av att utforma intervjuguide kan detta leda till till att trovärdigheten till studien minskar, med en större erfarenhet hos författarna hade intervjuguiden kunnat utformas på ett annorlunda sätt vilket kunde bidragit till att mer information kommit fram vilket kunde lett till ett utvidgat resultat.

10.2 Urval och urvalsförfarande

För att få informanter till studien har bekvämlighetsurval tillämpats. Med denna urvalsmetod finns det en risk att resultatet påverkas då informanterna arbetar på samma sjukhus och i samma kommun, vilket enbart visar hur den första tiden upplevts inom en del av en region Kalmar. Informanterna arbetar trots detta på olika arbetsplatser/ avdelningar vilket ger flera infallsvinklar då alla har personliga erfarenheter. Om en studie är överförbar i andra kontexter avgörs helt av den som läser studien. För att stärka överförbarheten kan författarna ge en noggrann beskrivning av informanterna och

tillvägagångssättet (Kristensson, 2014). Då det var så få deltagare och från samma sjukhus och samma kommun valdes det att enbart presentera ålder och tjänsteår i form av medianvärde, för att undvika möjlig identifikation. Inklusionskriterium var att informanterna hade arbetat maximalt 24 månader, men studien inriktas på det första arbetsåret. Att några informanter arbetat längre än ett år kan innebära att de kan ha haft svårare att komma ihåg sitt första år. Detta kan ha påverkat resultatet då det kan vara svårt att delge sina exakta erfarenheter efter en tid. Trovärdigheten bör inte ha påverkats av detta eftersom de personliga erfarenheter fortfarande är relevanta. Sex informanter har deltagit vilket följer riktlinjer för arbetet, där minimum fem informanter rekommenderas till studien. Från start var det planerat att inkludera minst åtta deltagare, men det var enbart sex personer som valt att delta.

10.3 Datainsamling

Semistrukturerad intervju med en intervjuguide valdes för att alla

informanter skulle få samma frågor. Författaren som håller i intervjuerna har då något att gå efter och tydligt nedskrivna frågor samt att den är fördelaktig att använda om de som genomför intervjuerna saknar erfarenhet av att hålla intervjuer (Kristensson, 2014).

Intervjuguiden kan också medföra att erfarenheter och åsikter missats då frågorna kan ha begränsat resultatet genom att informanterna inte fått utrymme för att lämna uttömmande svar kring sina erfarenheter.

En semistrukturerad intervju med en tydlig intervjuguide gör en studie mer giltig vilket i sin tur stärker trovärdigheten (Kristensson, 2014).

Trots att resultatet bygger på personliga erfarenheter, det har funnits erfarenheter som inte kommit fram under intervjuerna, till följd av intervjuguidens utformning. Att formulera en intervjuguide har varit

utmanande då det finns risk att viktig information missas om rätt frågor inte ställs. Skapandet av en intervjuguide tog lång tid men resultatet blev

tillfredsställande och frågorna gav relevanta svar relaterat till syftet vilket ger ett trovärdigt resultat.

Författarna delade upp intervjuerna och gjorde tre stycken var samt

transkriberade dessa enskilt efteråt. Detta bör inte ha påverkat resultatet då författarna gemensamt läste och samtalade om hur transkriberingen skulle genomföras och genomförde den på samma sätt. Att författarna har

genomfört tre intervjuer var kan haft en inverkan på resultatet eftersom sättet att hålla en intervju kan skilja sig åt.

Den personliga stilen under en intervju kan påverka informanten

(Kristensson, 2014). Författarna gemensamt diskuterat kring intervjuerna inför dessa och efteråt, bör kompensera för för den personliga stilen och stärka giltigheten (Kristensson, 2014).

Denna studie har genomförts mitt under Coronapandemin vilket kan ha påverkat resultatet då hälften av intervjuerna genomfördes via telefon, vilket kan ha lett till att informanten haft svårare känna tillit till forskaren.

Intervjuerna som hölls via telefon har gett uttömmande svar men det är möjligt att svaren hade blivit än mer uttömmande om det hade funnits

Intervjuerna har varit olika långa, 15-30 min. Under den kortaste intervjun framkom mycket information och mättnad uppstod snabbt. Trots de olika långa intervjuerna har informanterna haft möjlighet att svara på de frågor som ställs vilket leder till ökad trovärdighet.

Att belysa hur långa intervjuerna varit stärker tillförlitligheten och i sin tur studiens trovärdighet (Kristensson, 2014).

10.4 Dataanalys

Analysarbetet av de första två intervjuerna gjordes tillsammans för att säkerhetsställa att författarna tänkt lika kring texten. De resterande

analyserna genomfördes enskilt och författarna genomförde två var av dessa. Det skulle varit fördelaktigt om alla analyser genomförts tillsammans för att minska risken att något feltolkas, men då båda författarna läst igenom alla transkriberingar och analyser ansågs risken att missa något som liten. Författarna till studien har aldrig gjort en kvalitativ innehållsanalys förut, vilket kan utgöra en svaghet för resultatet och minska trovärdigheten då ovana att hålla intervjuer kan ha lett till att information och djup missats. För en studie ska vara tillförlitlig kan dataanalysen presenteras i arbetet, det möjliggör för läsaren att ta en del av processen vilket gör studien mer tillförlitlig (Kristensson, 2014). Exempel på hur analysförfarandet i föreliggande studie ges i tabell (bilaga 6).

10.5 Forskningsetiska aspekt

Under arbetet med studien har författarna strävat efter att arbeta efter de fyra etiska riktlinjer som Helsingforsdeklarationen innehåller. Författarna

kontaktade avdelningscheferna på de tänkta arbetsplatserna via mejl för att ge information om studien, samt be om kontaktuppgifter till möjliga informanter. Avdelningschefen delgav mejladresser till de personer som ingick i vårt urval. Detta kan påverka konfidentialitet för informanterna vilket är en negativ aspekt som kan kännas påträngande men då det inte går urskilja vilka personer som valt att delta skyddas

informanterna. Konfidentiellt handlar om att skydda informanterna, detta genom att ingen obehörig får ta del av materialet kring studien samt att det inte ska gå identifiera vilka personer som deltagit i studien (Sandman och Kjellström, 2013).

Under andra omständigheter hade studien kunnat presenteras för möjliga deltagare som sedan kunnat kontakta författarna vid intresse, utan att chefen varit mellanhand.

Att all information som framkommit under intervjuerna avidentifieras, att det inte framkommer vem som sagt vad, vilken arbetsplats de arbetar på, samt att intervjuguiden är utformad med respektfulla frågor minskar risken för att någon kommit till skada (Sandman & Kjellström, 2013). Informanterna har svarat på samma frågor. Detta har lett till att de alla fått möjlighet att delge sina erfarenheter vilket är en grund för att rättviseprincipen följts (Sandman &

Kjellström, 2013). Detta är något som leder till att icke skada principen efterföljs, då det inte framkommit något negativt som indirekt kan skada informanterna. Deltagandet i studien har varit helt frivilligt, och

Författarna har haft VFU på arbetsplatserna där informanterna arbetar vilket lett till en förförståelse kring arbetsplatserna. Detta bör inte ha påverkat resultatet då det är informanternas egna berättelser som ligger till grund för detta. Författarna har strävat efter att hålla sig neutrala genom hela analysen genom att sätta sina personliga åsikter och tolkning åt sidan. Författarna till studien har sen tidigare ingen närmare relation till informanterna vilket möjliggjort för neutral inställning under intervjuerna. En förförståelse kan utgöra en svaghet för studiens trovärdighet, då det kan ha påverkat innehåll i intervjuguide och därmed resultat (Kristensson, 2014).

11 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring deras första verksamma år i yrket. Syftet valdes för att få en djupare förståelse för hur den första tiden kan upplevas. Analysen resulterade i fem olika

kategorier; Introduktion, Arbetsbelastning, Samarbete, Stöd från kollegor och chef och Råd till andra nya sjuksköterskor. Den första tiden har mestadels upplevts som positiv. Den beskrivs som stressig och utmanande men samtidigt som lärorik och spännande. Alla informanter har gett en samlad bild kring den första tiden, vilket tyder på att de upplevt den ungefär på samma sätt, oberoende av vilken arbetsplats de har startat sin karriär på. Resultatet visar att det är önskvärt med en lång introduktion, även de

informanter som haft fem veckors introduktion påtalar hur viktigt det är med en lång introduktion, vilket talar för att en introduktion på fem veckor inte känns tillräcklig.

Ansvaret för en nybliven sjuksköterska är stort och det är mycket nytt att lära vilket kan kännas påfrestande och leda till en osäkerhet (Odland et al.,

Författarna till studien anser att en lång introduktion möjliggör för en nyutbildad sjuksköterska att lära sig rutinerna på arbetsplatsen bättre och därmed minska arbetsbelastningen. De flesta har upplevt att de haft stöd och stöttning från sina kollegor under introduktionen. Enligt Benner (1993) är det betydelsefullt att en nybliven sjuksköterska, en novis, får hjälp av mer

erfarna kollegor för att lära sig arbeta självständigt. De flesta upplever att de fått de stöd de behöver för att klara sin första tid i yrket. Det framkommer att det är betydelsefullt att våga be om hjälp och att tillåta sig själv att vara ny i sitt yrke. Som novis möter du en ny miljö och saknar erfarenhet kring patienter och arbetet och därav är det viktigt att ta hjälp av kollegor för att utvecklas och lära sig som novis (Benners, 1993).

Ingen av informanterna har haft någon specifik handledare under sin

introduktion, vilket de inte har upplevt som negativt. Det har funnits andra i personalgruppen som varit behjälpliga och det har funnits personal att ställa frågor till. Att ha en specifik handledare kan innebära en trygghet, då det alltid finns någon som har tid för frågor. Enligt Komaratat & Oumtanee (2009) ökar kompetensen och självförtroendet för den nyblivna

sjuksköterskan om denne har tillgång till samma handledare under

introduktionen (Komaratat & Oumtanee, 2009). Avsaknaden av en specifik handledare har dock inte uppgetts vara en anledning till att

omvårdnadsarbetet upplevs som betungande. Enligt Gustavsson (2020) kan den första tiden som sjuksköterska vara en påfrestande tid med många nya intryck och mycket ny kunskap som ska inhämtas och sjuksköterskor som upplever att de saknar stöd känner sig osäkra i sin yrkesroll. Författarna till studien anser att det är betydelsefullt att introduktionen är tillräcklig lång, för att en nybliven sjuksköterska ska känna sig trygg i sin roll. Trots att

Arbetsbelastningen har upplevts olika. En del upplever att stressen är

hanterbar medan andra tycker att det är stressigt hela tiden. I början upplevde de flesta att det var svårt att prioritera och då var arbetsbelastningen högre. Detta resultat överensstämmer med Gustavsson et al., (2020) som skriver att svårigheten med att prioritera kan leda till att arbetsbelastningen känns högre. Liksom att upplevelsen av att yrket är stressigt och överväldigande i början kan bero på ny miljö och nya intryck, men också på stora

patientgrupper som gör att det blir en hög arbetsbelastning (Gustavsson & Fagerberg, 2010).

Nya sjuksköterskor har behov av stöd och hjälp att prioritera och planera arbetet. Enligt Benner (1993) är det först efter två till tre verksamma år som en sjuksköterska kan planera och strukturera upp arbetet. Det krävs

ytterligare år innan planeringen och prioriteringen av arbetet inte känns som en belastning. Det är först efter att en sjuksköterska har varit verksam i tre år som sjuksköterskan, enligt Benner (1993), besitter förmågan att se arbetet som en helhet och att ansvaret inte känns betungande. Att tillåta sig själv att vara ny i yrket en längre tid samt att ha tålamod med att den första tiden kan vara jobbig kan underlätta för en ny sjuksköterska (Gustavsson et al., 2020). Nya sjuksköterskor ställs inför utmaningar hela tiden, då de upplever en hög arbetsbelastning med många patienter leder detta till att den första tiden kan kännas överväldigande (Lin et al., 2020).

Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning, då informanterna uppger att den första tiden kan kännas svår och

överväldigande. Det framkommer att det är svårt att prioritera vilket i sin tur leder till att arbetsbelastningen upplevs hög hos informanterna.Detta anser författarna är en indikation på att det finns ett stort behov av stöd, hjälp och fortsatt utbildning den första tiden.

Som sjuksköterska är arbetslivet en ständig pågående läroprocess, det finns alltid nya riktlinjer och forskning att följa (Benner, 1993). Den ständiga lärprocessen kan kännas extra tydlig i början, då mängder med information och ny kunskap måste inhämtas under en kort tid, för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad till patienterna. Att den första tiden är utmanande

framkommer från informanterna samt från tidigare forskning, vilket tyder på hur viktigt det är att den första tiden fungerar med introduktion, kollegor, och fortsatt stöd (Gustavsson et al., 2020).

12 Kliniska implikationer och förslag till vidare forskning

Resultatet i studien kan förhoppningsvis ge arbetsgivare kunskap om vad nyutbildade sjuksköterskor behöver för att den första tiden i yrket ska bli så bra som möjligt. Det behövs en längre introduktion med en specifik

handledare för att nyutbildade sjuksköterskor ska uppnå en trygghet under sin första tid i yrket samtidigt som det är viktigt att lyssna till vad varje enskild sjuksköterska behöver.

Att i början ha ansvar för ett mindre antal patienter kan underlätta att lära sig rutiner och arbete då allt är nytt och överväldigande.

Då det är mycket nya intryck den första tiden kan det vara bra med avsatt tid för reflektion. Att ge nya sjuksköterskor möjligheten till att reflektera kring dagen med en mer erfaren sjuksköterska, kan vara ett sätt för de nya

sjuksköterskorna att lära sig mer, men även för att slippa ta med sig arbetet hem.

Det är viktigt att tidigt att lära sig prioritera för att minska stressen och den höga arbetsbelastningen och arbetsgivaren bör överväga hur en nyutbildad sjuksköterska kan få stöd i att lära sig detta.

Det finns tidigare forskning i ämnet som visar att den första tiden ansetts som krävande och svår. Resultatet i denna studie visar att informanterna till allra största del har haft positiva upplevelser kring den första tiden, trots brister i introduktion och handledning. Därför är det relevant att fortsätta forska om vilka faktorer som påverkar under den första yrkesverksamma tiden. Förslag till vidare forskning är att ta reda på hur man som nyutexaminerad

sjuksköterska lär sig att prioritera.

13 Slutsats

Att undersöka vilka svårigheter som sjuksköterskor kan uppleva den första tiden har varit givande, förhoppningar finns att studien når ut till chefer och kollegor för en ökad förståelse för hur sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket.

Att tillåta sig själv att vara ny och att fråga sina kollegor har alla påtalat som viktigt. I början kan man inte allt och det är därför viktigt att ha en god relation och kommunikation med sina kollegor. På detta sätt kan man med hjälp av erfarna kollegor lära sig nya saker och få kunskap om yrket. En lång introduktion är positivt. Att hinna bli varm i kläderna, innan det är dags att stå på egna ben med eget ansvar. Eftersom det är överväldigande i början, behövs en lång introduktion med en handledare.

14 Referenslista

Benner, P., (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. Sakgranskning och svenskbearbetning: Liselotte Rooke. Lund: Studentlitteratur.

Eldh, A-C.,(2014). Delaktighet i rollen som patient. I F., Friberg & J., Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - perspektiv och förhållningssätt (s. 485-501). Lund: Författarna och Studentlitteratur

Fertelli, T-K., (2019). Assessment in learning of nursing process: Critical thinking and peer support. International Journal of Caring Sciences., 12, 331-3

Frögéli, E., Rudman, A., & Gustavsson, P., (2018). The relationship between task mastery, role clarity, social acceptance, and stress: An intensive longitudinal study hit a sample of newly registered nurses. International Journal of nursing studies,. 91

, 60-69.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.10.007

Gustavsson, P., Agrenius, B., Frögéli, E., & Rudman, A., (2020). Utmaningar under den första tiden i yrket och råd om hur dessa kan hanteras. En kvalitativ analys av nya professionellas erfarenheter. (2020:10). Karolinska institutet, Petter

Gustavssons forskargrupp.

https://ki.se/media/111264/download

Gustavsson, C., & Fagerberg, I., (2010). Dependency in autonomous caring – night nurses’ working conditions for caring in nursing. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(2), 12-20. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00722.x

https://doi.org/10.1186/s12912-017-0236-0

International Council of Nurses., (2012). The ICN code of ethics for nurses.

2012_ICN_Codeofethicsfornurses_ eng.pdf

Jakobsson Ung, E. & Lützén, K., (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.)

Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. (s. 27-44). Lund: Författarna och studentlitteratur

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (uppl. 1:2) Stockholm: Natur och Kultur AB

Komarata, S. & Oumanee, A., (2009). Using a mentorship model to prepare newly graduated nurses for competency. Journal of Continuing Education in Nursing. 40(10): 475-480.

https://doi.org/10.3928/00220124-20090923-02

Lin, Y-E., Chien-Ning, T., Wang, M-F., Wu, S-F V., Sui-Whi & Chien, L-Y., (2020). Anxiety and work stress among newly employed nurses during the first year of a residency programme: A longitudinal study. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.). 28(7): s.1598-1606.

https://doi.org/10.1111/jonm.13114

Rosengren, K., (2014). Vårdledarskap - att utveckla och förbättra framtidens vård och omsorg. (uppl. 1:3). Lund: Författarna och studentlitteratur

Sandman, L. & Kjellström, S,. (2013). Etikboken - etik för vårdande yrken (uppl. 1:7). Lund: Författarna och studentlitteratur

Socialstyrelsen., (3 mars 2019). Statistikdatabaser - legitimerade yrken

https://sdb.socialstyrelsen.se/if_utfleg/

Svenska sjuksköterskeföreningen., ( 2016) Sjuksköterskans profession - grunden till din legitimation. https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cda85/1584347730200/Sjuks k%C3%B6terskans%20profession%20grunden%20f%C3%B6r%20din%20legitimat ion.pdf

Svenska sjuksköterskeföreningen., (2009). Sjuksköterskans profession.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf

Svenska sjuksköterskeföreningen., (2017). Kompetensbeskivning för legitimerad sjuksköterska

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf

Odland, L-H., Snelvedt, T. & Sörlie, V., (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse education in Practice. s. 538-543

https://doi.org/10.1016/j.nepr.2014.05.005

Uppsala Universitet., (2020). Sjuksköterskeprogrammet. – Om programmet.

Bilaga 1

Projektansvarig Studenter: Linnéa Larsson Matilda Alstermark Linneuniversitetet Sjuksköterskors upplevelse av deras första verksamma år Handledare Lärare: Rhiannon Djupdalen Linneuniversitetet

Etikkommittén Sydost har tagit del av ansökan för den planerade studien. Kommittén ser inga etiska svårigheter till att den genomförs som planerat studentarbete med registrering och/eller publicering i DIVA.

Följande bör dock beaktas: Informationsbrev

Informationsbrev till chefer – här saknar information om var materialet kommer att förvaras och hanteras.

Informationsbrev till informanter – sjuksköterskor som arbetat max i 24 månader, detta stämmer inte riktigt överens med informationsbrevet (intygsdelen) till chefer där det står att sjuksköterskorna ska ha arbetat minst 6 månader och högst 24 månader.

Även här saknas info om var materialet kommer att förvaras och hanteras.

Samtyckesblankett till informanter

Under punkt 6 framgår att intervjuer kommer spelas in för att sedan transkriberas och avidentifieras.

- I samtyckes-blanketten framgår inte information om att inspelning avses att göra och inte heller om potentiella informanter har möjlighet att samtycka till inspelning eller inte.

Konfidentialitet

Se punkt 14 – verksamhetschef/avdelningschef kommer sprida mailadresser – hur hanteras frågan om GDPR här? Hur säkerställa

konfidentialitet? Är antalet anställda med högst 2 år tillräckligt många

för att säkerställa att de kan vara anonyma och inte bli identifierade av cheferna när sammanställning av materialet görs? Hur påverkas känslan av frivillighet om chefer delgett forskarna mailadresser?

Frivillighet att deltaga i studien

Punkt 15 – att vara bekant med potentiella informanter kan påverka

känslan av frivillighet kontra tvång. Hur tänker man kring

maktrelationen här, då forskarna troligen har haft en tidigare

beroendeställning gentemot informanterna under sin VFU?

Punkt 17 – autonomiprincipen och inte skada principen, hur väl stämmer de överens med punkt 14 om mailadresser och punkt 15 gällande frivillighet?

Datainsamling

Punkt 16 – hur kommer eventuella citat att refereras till, med fiktiva namn eller nummer på informanten? Ett förtydligande kring hur avidentifiering i dessa situationer bör göras för att säkerställa konfidentialitet.

Dataförvaring

Punkt 13 – här behöver man förtydliga var materialet och USB-minnet ska förvaras – i arkivskåp? Var i så fall? Hur kommer intervjuerna att avidentifieras?

Jag rekommenderar alla att ta del av dokumentet Om ofta

förekommande frågor om etik och etikrådgivning som

etikkommittén har tagit fram. I denna finns information om forskningsetiska överväganden i samband med att ni ska göra en klinisk studie tex under utbildningen. Länken finns publicerad på etikkommitténs hemsida.

Lycka till med studien!

Växjö 2020-11-25

Ylva Benderix, ordf i Etikkommitten

Etikkommittén Sydost gör inte någon etisk prövning utan kan endast lämna rådgivande yttrande, som stöd i utformandet av studien och i diskussionen med handledare. Önskas ytterligare rådgivning kan en kompletterad ansökan lämnas in men Etikkommittén begär inte att få in något svar på yttrandet som lämnats. Vid eventuella frågor eller om komplettering av ansökan

Bilaga 2

Till Verksamhetschef

Information och förfrågan om godkännande för att genomföra en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser om deras första verksamma år.

Att vara ny på en arbetsplats kan vara en påfrestande tid, särskilt om personen i fråga är nyutbildad. Studien genomförs för att få fram kunskap kring hur nyutbildade sjuksköterskor upplever detta.

Syftet med studien är undersöka sjuksköterskans första verksamma år och att ta del av deras erfarenheter och upplevelser. Studien inriktas på sjuksköterskor som har jobbat minst 6 månader och högst 24 månader, kriterier för att kunna ge en så god och aktuell information som möjligt om hur deras första tid är/varit.

Det är helt frivilligt att medverka i studien och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan. Deltagarna kommer att få skriftlig och muntlig information innan samtycke inhämtas och intervjuerna påbörjas. Intervjuerna kommer att genomföras på en avskild plats som bestäms tillsammans med sjuksköterskorna, beräknas ta 30-45 minuter.

Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Efter att examensarbetet är godkänt kommer data att förstöras. Inga enskilda personer eller arbetsplatser kommer att kunna identifieras i resultatet.

Vi heter Matilda Alstermark och Linnéa Larsson och går på Linnéuniversitetet och läser på sjuksköterskeprogrammet. I utbildningen ingår att göra en C-uppsats, vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att göras. Har du några frågor så hör gärna av dig. Påskrivet intyg om att delta i studien "Sjuksköterskors upplevelser av deras första verksamma år" kan skickas till nedanstående adress eller skannas och skickas via mejl till någon av nedanstående.

Studerande: Matilda Alstermark, & Linnea Larsson. Sjuksköterskeprogrammet, Linnéuniversitetet.

Kontakt: 0735460552/ 0723830242,

Ma224ta@student.lnu.se / ll223ic@student.lnu.se Ängalundsgatan 9, 59335 Västervik.

Handledare: Rhiannon Djupdalen, Leg ss, handledare Linneuniversitet. Tfn:070-5818704, rhiannon.djupdalen@lnu.se

Härmed intygas att jag har tagit del av information om studien "Sjuksköterskors upplevelser av deras första verksamma år" och godkänner att information går ut till personal som finns med i våra urvalskriterier (verksam sjuksköterska i 6-24

månader) Vid godkännande kommer vi ta kontakt med avdelningschefer för vidare kontakt med deltagare.

Ort, datum______________________________________________________________ _____ Signatur:____________________________________________________________ ____ Namnförtydligande:___________________________________________________ ____ Tjänstetitel:__________________________________________________________ ____

Bilaga 3

Information om deltagande i studien “sjuksköterskors

upplevelse om deras första verksamma år”

Hej! Vi heter Matilda och Linnéa och läser termin fem på

sjuksköterskeprogrammet. Det är nu dags för oss att skriva vår C-uppsats. Vi har valt att göra en intervjustudie med sjuksköterskor som har jobbat i max 24 månader, efter att ha tagit examen. Syftet med studien är undersöka sjuksköterskor upplevelse om deras första verksamma år, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser. Det är helt frivilligt att medverka i

studien och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras på en avskild plats som bestäms tillsammans med deltagarna, och beräknas ta 30-45 minuter.

Vi kommer att intervjua sjuksköterskor på både vårdavdelningar och inom hemsjukvård. Detta gör vi för att vi vill identifiera liknader och skillnadet kring upplevelse om den första tiden som sjuksköterska.

Materialet från intervjuerna kommer att hanteras konfidentiellt och det kommer att förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Efter att examensarbetet är godkänt och publicerat kommer data att förstöras. Inga enskilda personer eller arbetsplatser kommer att kunna identifieras i resultatet.

Inför deltagande i studien kommer deltagarna skriva på en

medgivandeblankett där deltagaren skriver under att de fått information om studien samt att deras medverkan när som helst kan avbrytas.

Västervik 2020-11-03

Studerande & författare till studien: Matilda Alstermark, & Linnea Larsson

Handledare: Rhiannon Djupedal

Kontakt: 0735460552/ 0723830242,

Alstermark_@live.com / ll223ic@student.lnu.se Ängalundsgatan 9, 59335 Västervik.

Bilaga 4

Samtyckesblankett för att delta i: Sjuksköterskans upplevelse av deras första verksamma år

Syftet med studien är att inhämta information från sjuksköterskor som har jobbat i max 24 månader för att ta del av deras upplevelse av sitt första verksamma år. Inhämtningen av information kommer ske via en intervju.

Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina

personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av

studiens kontaktpersoner enligt uppgifter i informationsbrevet. Dina

personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

De personuppgifter som kommer samlas in från dig är: Ålder, arbetsplats, när du tog din examen

Dina personuppgifter kommer behandlas 2020- 11- 09 till 2021-01-31 varefter de raderas.

Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på

dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.

……… ……… Underskrift Ort och datum

………. Namnförtydligande

Bilaga 5

Intervjuguide

Förnamn……….

Arbetsplats……….

Antal verksamma månader………..

Datum………...

Huvudfrågorna i tabellen är fetmarkerade, förslag på

följdfrågor är i punktformat.

Frågor

Svar

Kan du berätta lite om dig själv?

- Ålder? - Vilken högskola/universitet läste du på - När tog du din examen

Kan du beskriva hur din första tid som

sjuksköterska varit?

- Fick du någon introduktion i

början, hur var den upplagd?

-

Fick du en handledare i början att vända dig till? - Vill du berätta mer om…..

- Hur upplevde du…. - Hur kände du kring (de

Vad anser du hade kunnat vara

till hjälp under den första

tiden?

- på vilket sätt skulle detta hjälpt dig

Kan du beskriva hur

stressnivån och arbetsbördan

är på din

arbetsplats?

- Har stressen påverkat din arbetsförmåga

- Hur/ På vilket sätt? - Kan du utveckla..

Hur har dina upplevelse varit

kring stöd och stöttning från

dina

kollegor?

-

Har du någon att fråga saker som du upplever som svårt? - Vill du utveckla..

Varför valde du att gå till just

den här avdelningen / kommun?

- hur tänkte du kring ditt val? - Anser du att det ett hinder eller

möjlighet i din karriärval för framtiden ?

-Har du några råd till

sjuksköterskor som jobbar sitt

första år?

Bilaga 6

Exempel från dataanalysen

Meningsenhet Kondensering Underkategori Kategori

Introduktion fick jag fast ehh de gav inte så mycket, för det tar en tid innan man lär sig alla rutiner och ehh asså på en

arbetsplats, så jag gick bara bredvid en vecka sen tyckte dom att jag klarade alla praktiska moment

Introduktion fick jag. Men det gav inte så mycket. Tar tid innan man lär sig rutiner. Jag gick bredvid en vecka sen tyckte dom att jag klarade alla praktiska moment.

Kort introduktion Introduktion

vid behov mm och sen vi har

beslutsstödet man brukar använda väldigt mycket.

Vid behov, sen har vi beslutsstöd som vi kan använda oss av.

Frågor till kollegor Kvällstid

Stöd från kollegor

Verkligen,

verkligen och alla var så måna tycker ja om att säga att “du är ny xxx så du behöver inte pusha dig så mycket, du får vara ny”.

Alla var måna om att ta hand om mig och hade förståelse över att jag var ny

Förståelse från nya kollegor

Stöd från kollegor/chef

Våga fråga!, de är typ de bästa jag kan ge alltså, och sen dom som är dumma och tycker de är en dum fråga, ehh ja dom kan ju gå och göra ngt annat. För att det är jätteviktigt.

Våga fråga, finns inga dumma frågor.

Våga fråga Råd inför framtiden

jag fick för mig om att jag fick fem veckor

introduktion men jag hade inte direkt någon handledare så. Jag gick med lite olika

sjuksköterskor fram och tillbaka fast de var inget som var dåligt på något sätt. Det är ju så det ser ut, alla jobbar ju olika tidsmässigt och vissa jobbar mer natt och sådär. Det är bara bra o få sammanhängande dagar. Fem veckors introduktion. Hade ingen direkt handledare utan gick med lite olika. Det är bra att få sammanhängande dagar. Fem veckors introduktion. Ingen specifik handledare. Introduktion

Våga fråga. Ah, de är ju alltså, nu har jag ju bara jobbat ett år. Men det är mycket jag behöver fråga. Men även kollegor som har jobbat flera år kan ju också bli osäkra, och alla frågar. Man ska inte vara rädd för att ställa frågan. Är man osäker och inte vågar fråga, det är då det kan ske något katastrofalt och det är så lätt att undvika de

misstagen genom att bara ställa frågor. Det är det viktigaste.

Våga fråga vid minsta osäkerhet. Det finns kollegor som jobbat länge som också frågar saker. Att våga fråga är viktigast.

Samarbete. Våga fråga är viktigt