Det finns möjligheter att arbeta enligt PCV i vård som bedrivs enligt LPT. Genom arbetet i PCV skapas möjligheten för att öka patienten delaktighet. Ett lyckat arbete genom PVC medför att syftet med LPT vården, att vården ska ske frivilligt, kan uppfyllas med en lägre nivå av tvång. Det är ska dock förstå att PCV i LPT vård inte är helt utan hinder då vissa patienter som vårdas enligt LPT har en bristande beslutsförmåga enligt Munthe et al. (2018). Även om vi ser hinder har vi som författare en stor tilltro till att PCV kan vara positiv i bemärkelsen att det skapas ökad delaktighet mellan patient och sjuksköterska i vård som bedrivs enligt LPT.
Referenser
Barnard, A., Mccosker, H., & Gerber, R. (1999). Phenomenography: A Qualitative Research Approach for Exploring Understanding in Health Care.Qualitative Health
Research,9(2), 212-226. doi: 10.1177/104973299129121794.
Barnao, M., Ward, T., & Casey, S. (2015). Looking beyond the illness: Forensic service users’ perceptions of rehabilitation. Journal of Interpersonal Violence, 30(6), 1025-1045. doi: https://doi.org/10.1177/088626514539764
Bertakis, K. D, & Azari, R. (2011). Patient-Centered Care is Associated with Decreased Health Care Utilization. Journal of the American Board of Family Medicine, 24(3), 229-239. doi: 10.3122/jabfm.2011.03.100170.
Björvell C., Wredling R., & Thorell-Ekstrand, I. (2003) Prerequisites and consequences of nursing documentation in patient records as perceived by a group of Registered Nurses.
Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell), 12(2), 206-214.
doi:10.1046/j.1365-2702.2003.00723.x
Britten, N., Moore, L., Lydahl, D., Naldemirci, O., Elam, M., & Wolf, A. (2017). Elaboration of the Gothenburg model of person-centred care. Health Expectations, 20(3), 407–418. https://doi.org/10.1111/hex.12468
Charon R. (2001). The patient-physician relationship. Narrative medicine: a model for empathy, reflection, profession, and trust. JAMA, 286(15), 1897–1902.
https://doi.org/10.1001/jama.286.15.1897
Dahlberg, K. & Segersten, K. (2010) Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm, Natur & Kultur.
Dahlgren, U. & Yliluoma, M. (2011) Alternativ till tvångsåtgärder – erfarenheter och
reflektioner av sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Magisteruppsats. Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Doherty, M., & Thompson, H. (2014). Enhancing person-centred care through the development of a therapeutic relationship. British Journal of Community
Nursing, 19(10), 502-507. doi: 10.12968/bjcn.2014.19.10.502.
Ejneborn Looi, G-M., Engström, Å. & Sävenstedt, S. (2015) A self-destructive care: Self-reports of people who experienced coercive measures and their suggestions for alternatives. Mental Health Nursing 36, 96-103. doi:10.3109/01612840.2014.951134 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J.,
Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. doi: https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Ennis, G., Happell, B., & Reid‐Searl, K. (2015). Clinical Leadership in Mental Health Nursing: The Importance of a Calm and Confident Approach. Perspectives in Psychiatric Care,34(11), 57-62. doi:10.1111/ppc.12070
Erlingsson, C., & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African Journal of Emergency Medicine,7(3), 93-99. doi: 10.1016/j.afjem.2017.08.001
Gustafsson, M (2017). Att utgå från den kapabla människan inom psykiatrin- överläkarens erfarenheter. I Grafström, L (Red.), Personcentrerad hälso- och sjukvård: rapport från verkligheten. (Första upplagan). (2017). Stockholm: Liber.
Guzman‐Parra, J., Garcia‐Sanchez, J., Pino‐Benitez, I., Alba‐Vallejo, M., & Mayoral‐Cleries, F. (2015). Effects of a Regulatory Protocol for Mechanical Restraint and Coercion in a Spanish Psychiatric Ward. Perspectives in Psychiatric Care, 51(4), 260-267. doi: 10.1111/ppc.12090
Guzmán‐Parra, J., Aguilera‐Serrano, C., García‐Sanchez, J.,García‐Spínola, E., Torres‐ Campos, D., Villagrán, J.M., Moreno‐Küstner, B. & Mayoral‐Cleries, F.(2018) Experience coercion, post‐traumatic stress, and satisfaction with treatment associated with different coercive measures during psychiatric hospitalization. International
Journal of Mental Health Nursing 28, 448-456. doi:10.1111/inm.12546
Hamovitch, E., K, Choy-Brown, M. & Stanhope, V. (2018). Person-Centered Care and the Therapeutic Alliance. Community Mental Health Journal, 54(7), 951-958. doi: 10.1007/s10597-018-0295-z.
Helsingforsdeklarationen. (2013). Hämtad 18 december, 2020, från World Medical
Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Javinger, M. (2017) Våga vara människa I psykiatrin – ur ett patientperspektiv. I
I H-I. Persson, M. Javinger & I.Ekman (Red) Personcentrerad hälso- och sjukvård:
rapport från verkligheten. (Första upplagan s. 55-105). Stockholm: Liber.
Tucker, J., Whitehead, L., Palamara, P., Xenia Rosman, J. & Seaman, K. (2020). Recognition and management of agitation in acute mental health services: A qualitative evaluation of staff perceptions. BMC Nursing, 19(1), 1-106. doi: 10.1186/s12912-020-00495-x
Kontio, R., Joffe, G., Putkonen, H., Kuosmanen, L., Hane, K., Holi, M., & Välimäki, M. (2012). Seclusion and Restraint in Psychiatry: Patients' Experiences and Practical Suggestions on How to Improve Practices and Use Alternatives. Perspectives in Psychiatric Care,48(1), 16-24. doi: 10.1111/j.1744-6163.2010.00301.x.
Lorem, G.F., Hem, M.H, & Molewijk, B. (2015) Good coercion: Patients' moral evaluation of coercion in mental health care. International Journal of Mental Health
Nursing 24(3) 231-240. doi:10.1111/inm.12106
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017) Kvalitativ Innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård (Tredje upplagan. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Montgomery, L., Wilson, G., Houston, S., Davidson, G., & Harper, C,. (2019). An evaluation of mental health service provision in Northern Ireland. Health & Social Care in the
Community, 27(1), 105-114. doi: 10.1111/hsc.12627
Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, O., Elam, M. & Wolf, A. (2017) Barriers and facilitators to the implementation of personcentred care in different healthcare contexts.
Scandinavian Journal of Caring Science. 31; 662-673. doi: 10.1111/scs.12376
Miealu , J., Altunbay, J., Gallinat, J., Heinz, A., Brempohl, F., Lehmann, A. & Montag, C. (2015) Subjective experience of coercion in psychiatric care: a study comparing the attitudes of patients and healthy volunteers towards coercive methods and their justification. Eur Arch Psychiatry 266, 337–347 doi:10.1007/s00406-015-0598-9
Millar, Samantha L, Chambers, Mary, & Giles. (2016). Service user involvement in mental health care: An evolutionary concept analysis. Health Expectations: An International
Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 19(2), 209-221. doi:
10.1111/hex.12353
Munthe, C., El-Alti, L., Hartvigsson, T., & Nijsingh, N. (2018). Disputing with patients in person-centered care: Ethical aspects in standard care, pediatrics, psychiatry, and public health. Journal of Argumentation in Context, 7(2), 231-244.doi: 10.1075/jaic.18022.
Murphy, R., McGuinness, D., Bainbridge, E., Brosnan, L., Felzmann, H., Keys, M., Murphy, K., Hallahan, B., McDonald, C., & Higgins, A. (2017). Service Users' Experiences of Involuntary Hospital Admission Under the Mental Health Act 2001 in the Republic of Ireland. Psychiatric services (Washington, D.C.), 68(11), 1127–1135. doi:
10.1176/appi.ps.201700008
Nilsson, M., From, I., & Lindwall, L. (2019). The significance of patient participation in nursing care–A concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 244– 251. doi:0.1111/scs.12609 doi: 10.1111/scs.12609
Nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård. (2015) De kroniska sjukdomarnas
utmaning, Personcentrerad vård, En effektivare hälso- och sjukvård
med människan i centrum Linköping: Nätverket för Hälsofrämjande Hälso- och
sjukvård.
Olofsson B, Gilge F, Jacobsson L, Norberg A. (1998) Nurses’ narratives about using coercion in psychiatric care. Journal of Advanced Nursing 28, 45-53 doi:
10.1046/j.1365-2648.1998.00687.x
Olofsson, B. & Norberg, A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses, and physicians. Journal of Advanced Nursing 33, 89-97. doi:
http://dx.doi.org/10.1046/j.1365-2648.2001.01641.x
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning (Femte upplagan. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sahlsten, M. J., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Plos, K. A. (2008). An analysis of the concept of patient participation. Nursing forum 43(1), 2-11. doi:
10.1111/j.1744-6198.2008.00090.x.
Santana, M. J.m Manalili, K., Jolley, R. J., Zelinsky, S., Quan, H., & Lu, M. (2018). How to practice person-centred care: A conceptual framework. Health Expectations, 21(2), 429-440. doi: https://doi.org/10.1111/hex.12640
Seed, T., Fox, J. R., & Berry, K. (2016). The experience of involuntary detention in acute psychiatric care. A review and synthesis of qualitative studies. International journal of
nursing studies, 61, 82–94. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.05.014
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartimentet L6. Hämtad 15 september 2020, från http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1974:152 SFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 9
SFS 2014:821. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Hämtad 14 september, 2020 från http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2014:821 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 10
december, 2019, från http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2017:30
Sibitz, I., Scheutz, A., Lakeman, R., Schrank, B., Schaffer, M,. & Amering, M. (2011) Impact of coercive measures on life stories: qualitative study. The British Journal of Psychiatry 199, 239–244. doi:10.1192/bjp.bp.110.08784
Sjöström, B., & Dahlgren, L. (2002). Applying phenomenography in nursing research.Journal of Advanced Nursing,40(3), 339-345.
Svenska akademins ordböcker. (2021) Person. Hämtad 28 mars, 2021 https://svenska.se/tre/?sok=person&pz=1
Svenska Institutet för Standarder. (2020) Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård –
Minimikrav för personcentrerad vård. (SS-EN 17398:2020) Stockholm: Svenska
Institutet för Standarder.
Sveriges Kommuner och Regioner. (2018) Personcentrerad vård i Sverige. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas Riksförbund (2019). Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker vård. S. Månsson. personcentrerad-vard-2019_digital.pdf (sls.se) hämtat 14 mars, 2021
Syrén, S. (2019). Vilken är min plats i tillvaron? I L. Wiklund Gustin (Red.) Vårdande vid
psykisk ohälsa: På avancerad nivå (s. 221–231) Lund: Studentlitteratur.
Thompson CB; Walker BL (1998) Basics of research (part 12): qualitative research. Air
Medical Jurnal, 17: 65-70. doi:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/S1067-991X(98)90022
Uggla, B-K. (2015) Personfilosofi- filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.) Personcentrering inom hälso- och sjukvård (s. 21-68). Stockholm: Liber.
Wallsten, T., Björkdahl, A., Holm, H., Görefält, L., Höglund, P., Kjellin, L., … Nilsson, M. (2013) Psykiatrisk tvångsvård- kliniska riktlinjer för vård och behandling. (1:a uppl.) Litauen: Gothia Fortbildning
Ylikangas, C. (2017). Miljö – Ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 269–280) Lund: Studentlitteratur AB.
Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev till verksamhetschef
Information och förfrågan om tillstånd att genomföra en intervjustudie.
Personcentrerad vård (PCC) är ett område som får allt mer fokus inom hälso- och sjukvård. Det har visat sig kunna möjliggöra en ökad patientdelaktighet. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) kan detta även leda till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård. Inom psykiatrin vårdas ett betydande antal personer enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) vilket kan medföra utmaningar när det gäller PCC. Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av att arbeta med PCC med patienter som vårdas enligt LPT
Vi vill med bakgrund i detta få möjligheten att komma till er verksamhet för att träffa och intervjua specialistsjuksköterskor i psykiatrisk heldygnsvård om deras erfarenheter av att arbeta med PCC i vård som bedrivs enligt LPT. Vi är öppna för att genomföra intervjuer digitalt eller via telefon som ett alternativ till fysiska möten.
Metoden vi kommer använda är semistrukturerade intervjuer som kommer ske under ca 60 minuter. Dessa kommer vi spela in för att senare transkribera och genomföra en efterföljande kvalitativ innehållsanalys.
Vi önskar kontakta första linjens chefer inom heldygnsvården för att tillsammans bestämma de bästa sätten för att sjuksköterskorna ska få information om studien och förfrågningar om deltagande.
Deltagandet är helt frivilligt och deltagaren kan när som helst avbryta sitt deltagande i studien utan att behöva motivera varför.
Intervjuerna och allt material som framkommer kommer hanteras och behandlas konfidentiellt. All insamlade data kommer förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda deltagare kommer kunna identifieras i det färdiga examensarbetet.
Denna studie är en del av en magisteruppsats inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet. Vid frågor om studien, vänligen kontakta:
Studenter Aksel Rosén Telefon:07X-XXXXXXX E-post: asumb09@student.lnu.se David Hjertberg Telefon: 07X-XXXXXXX E-post: dmauc07@student.lnu.se Handledare Susanne Syrén Universitetslektor E-post: susanne.syren@lnu.se
Jag ger mitt tillstånd till att ovanstående kontakter etableras för att genomföra aktuell studie i verksamheten.
……… Ort och datum
……… Verksamhet ……… Underskrift ……… Namnförtydligande
Bilaga 2 - Informationsbrev till informanter
Till dig som är sjuksköterska psykiatrisk heldygnsvård vid [Verksamhet]
Personcentrerad vård (PCC) är ett område som får allt mer fokus inom hälso- och
sjukvård. Det har visat sig kunna möjliggöra en ökad patientdelaktighet. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) kan detta även leda till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård. Inom psykiatrin vårdas ett betydande antal personer enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) vilket kan medföra utmaningar när det gäller PCC. Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av att arbeta med PCC med patienter som vårdas enligt LPT
Vi vill med bakgrund i detta få möjligheten att få träffa och intervjua dig
som specialistsjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård om dina erfarenheter av att arbeta med PCC i vård som bedrivs enligt LPT. Vi är öppna för att genomföra intervjuer digitalt eller via telefon som ett alternativ till fysiska möten. Vi har inför denna förfrågan inhämtat och fått godkänt från din verksamhetschef om att genomföra denna intervju.
Metoden vi planerar att genomföra är en semistrukturerad intervju som kommer pågå under max 60 minuter. Under intervjun kommer vi utgå från förberedda
frågeområden i en intervjuguide. Frågorna baserar sig på grundelementen i PCC som är patientberättelsen, partnerskap och dokumentation. Intervjun kommer att spelas in för att senare transkriberas av oss. Efter detta kommer vi genomföra en
kvalitativ innehållsanalys av det transkriberade materialet.
Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien utan att behöva motivera varför.
Intervjumaterialet kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt. All insamlad data kommer förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda deltagare kommer kunna identifieras i det färdiga examensarbetet. Denna studie är en del av en magisteruppsats inom ramen för
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet. Vid frågor om studien, vänligen kontakta:
Växjö 2020-10-26 Student Aksel Rosén Telefon: 07X-XXXXXXX E-post: asumb09@student.lnu.se Student David Hjertberg Telefon: 07X-XXXXXXX E-post: dmauc07@student.lnu.se Handledare Susanne Syrén Universitetslektor E-post: susanne.syren@lnu.se
Bilaga 3 - Skriftligt samtycke
Samtyckesblankett för att delta i Personcentread vård under LPT- en kvalitativ intervjustudie
Personcentrerad vård (PCC) är ett område som får allt mer fokus inom hälso- och sjukvård. Det har visat sig kunna möjliggöra en ökad patientdelaktighet. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) kan detta även leda till en mer jämlik och kostnadseffektiv vård. Inom psykiatrin vårdas ett betydande antal personer enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) vilket kan medföra utmaningar när det gäller PCC. Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter hos specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av att arbeta med PCC med patienter som vårdas enligt LPT.
Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina personuppgifter behandlas inom ramen för studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av studiens kontaktpersoner enligt uppgifter i
informationsbrevet. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare.
De personuppgifter som kommer samlas in från dig är ljudinspelningen ifrån intervjun. Dina personuppgifter kommer behandlas till och med februari 2021 efter det raderas inspelningarna. Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
……… ……… Underskrift Ort och datum
……… Namnförtydligande
Bilaga 4 - Etisk egengranskning
Ja Nej Kanske
1
Behandlar undersökningen känsliga personuppgifter (dvs. behandlar personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från
rutinerna men som är ett led i studien)? X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )? X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande.
X
7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (GDPR- ansvarig).
X
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt anpassat till nivån på studien. X
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla
detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med deltagare under 15 år krävs vårdnadshavares godkännande – bägge vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad).
X
10
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till
forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens
omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
Bilaga 5 - Intervjuguide
• Kan du berätta om dina erfarenheter av att arbeta personcentrerat med patienter som vårdas enligt LPT?
• Kan du berätta om dina erfarenheter av att utgå från patientberättelsen i vård som bedrivs enligt LPT?
• Kan du berätta om dina erfarenheter av att skapa ett jämbördigt partnerskap mellan dig och patienter som vårdas enligt LPT?
• Kan du berätta om dina erfarenheter av att dokumentera den personcenterade vården som bedrivs under LPT?
Vi kommer utöver ovanstående frågor ställa passande följdfrågor som
o Hur menar du då?
o Vad hände sen?
o Hur var det?
o Vad/hur gjorde du då?
o Vad var svårt/lätt?