Denna studie visade att tid till handledning, en fungerande personkemi mellan student och handledare, samt möjlighet för studenten att tidigt ta egna patienter ansågs underlätta studentens utveckling medan osäkerhet; som kunde uppkomma vid bristande kontinuitet i handledningen, stress, otrevligt bemötande eller ur rädslan av att göra fel, ansågs hindrande. Studenterna efterfrågade även ett ökat studentinflytande och en mer individanpassad
25
studenter till intresserade och engagerade handledare som vill ha student samt till avdelningar som organisatoriskt kan ta emot studenter utan att det blir stressigt för student och personal. Som handledare är det viktig att respektera studentens arbetssätt, lyssna till studentens behov av stöd eller frihet och att inge en trygghet genom att finnas som en backup. Att tidigt ge studenter egna patienter är att föredra.
5.5 Slutsats
Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en engagerad handledare, tid till en individanpassad handledning och en trygg tillåtande lärandemiljö med möjlighet till studentinflytande och ett tidigt eget patientansvar ökade studentens utveckling under VFU. Handledning handlar dock om en interaktion mellan människor, varför entydiga resultat alltid är svåra att ge.
5.6 Efterord
Jag uppskattar det stöd, tålamod och den hjälp som min handledare Anita Staaf gett mig under arbetandet med denna uppsats. Jag vill även tacka alla de informanter som bidragit med sin tid och sina upplevelser kring handledning vilket kunnat göra denna studie möjlig. Dessutom vill jag tacka Sara Agduhr Eronen och Viveka Danielsson för hjälp med och förslag till
dispositionen av uppsatsen, samt till sist även till de handledare jag haft under mina VFU- perioder som inspirerat mig i mitt kommande yrke.
26
6. REFERENSER
Carlson, E., Wann-Hansson, C. & Pilhammar, E. (2008). Teaching during clinical practice: Strategies and techniques used by preceptors in nursing education. Nurse Education Today, 29: 522-526.
Chan, D. (2001). Combining qualitative and quantitative methods in assessing hospital learning environments. International Journal of Nursing Studies, 38: 447-459.
Elcigil, A. & Sari, H.Y. (2008). Students’ opinions about and expectations of effective nursing clinical mentors. Journal of Nursing Education, 47(3), 118-122.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today; 24:105-112.
Hendersson, A., Twentyman, M., Heel, A. & Loyd, B. (2006). Student’s perception of the psycho-social clinic learning environment: An evaluation of placement models. Nurse Education Today, 26: 564-571.
Lindgren, B., Brulin, C., Holmlund, K. & Athlin, E. (2005). Nursing students’ perception of group supervision during clinical training. Journal of Clinical Nursing, 14: 822-829.
Löfmark, A. (2000). Student Nurses in Clinical Practice: Studies on independence, assessment and performance. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap och vårdvetenskap.
Löfmark, A. & Wikblad, K. (2001). Facilitating and obstructing factors for development of learning in clinical practice: a student perspective. Journal of Advanced Nursing, 34(1), 43- 50.
Midgley, K. (2006). Pre-registration student nurses perception of the hospital- learning environment during clinical placements. Nurse Education Today, 26: 338-345.
27
Mogensen, E. (1994). Lära i praktiken. En studie av sjuksköterskeutbildningens kliniska avsnitt. Doktorsavhandling, Stockholm universitet, Pedagogiska institutionen.
Pilhammar-Andersson, E. (1997). Handledning av sjuksköterskestuderande i klinisk praktik. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Pedagogiskainstitutionen.
Polit, D.F. & Beck, C. T (2004). Nursing research. Principles and methods (7:th ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
SFS 1993:100 Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet hämtad 10 mars 2010 från: http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.HTM
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 10 mars 2010 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2003:460
SFS 2006: 1053 Förordning om ändring av högskoleförordningen 1993:100. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet. Hämtad 10 mars 2010 från
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20061053.PDF
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (artikelnr 2005-105-1) Hämtad 10 mars från
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=3443
Spouse, J. (2001). Bridging theory and practice in the supervisory relationship: a sociocultural perspective. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 512-522.
Staun, M., Bergström, B. & Wadensten, B. (2009). Evaluation of a PBL strategy in clinical supervision of nursing students: Patient-centred training in student-dedicated treatment rooms. Nurse Education Today (2010) doi: 10.1016/j.nedt.2009.12.013
28
Sykepleirnes samarbeid i Norden (SNN) och Northern Nurses Federation (NNF), (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Stockholm: Vårdförbundet. Hämtad 10 feb 2010 från http://www.vardinorden.org/ssn/etikk.pdf
Tveiten, S. (2003). Yrkesmässig handledning mer än ord. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur
Uppsala universitet (2008a). Kvalitetskriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeprogrammen. Hämtad 19 jan 2010 från
http://www.medfak.uu.se/sjukskoterskeprogrammet/Ovrigt/kvalkr.pdf
Uppsala universitet (2008b). Pedagogiskt program för Uppsala universitet. Hämtat 28 feb 2010 från
http://74.125.77.132/custom?q=cache:_KH5hmPTCQAJ:regler.uu.se/digitalAssets/2/2295_Pe dagogiskt_program.pdf+pedagogiskt+program&cd=4&hl=sv&ct=clnk&client=google-coop- np
Uppsala universitet (2008c). Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet.
Hämtad 12 jan 2010 från http://www.uu.se/node700?pKod=MSS1Y&lasar=08%2F09
Ääri, R-L., Elomaa, L., Ylönen, M. & Saarikoski, M. (2008). Problem-based learning in clinical practice: Employment and education as development partners. Nurse Education in Practice, 8, 420-427.
29 Bilaga 1
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Till Dig som går termin 6 på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet vårterminen 2010
Härmed tillfrågas du om att delta i en intervjustudie gällande sjuksköterskestudenters uppfattningar om vad god handledning innebär under verksamhetsförlagd utbildning.
Jag är själv student på sjuksköterskeprogrammet och är intresserad av handledning. Cirka en tredjedel av utbildning på sjuksköterskeprogrammet i Uppsala består av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Syftet med min studie, som kommer att resultera i ett examensarbete i vårdvetenskap 15 hp, är att ta reda på sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingår i god handledning under VFU.
Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer. Intervjun beräknas ta ca 30-40 min och spelas in på band. Intervjun kommer att ske under någon av veckorna 8 eller 9. Om du bestämmer dig för att delta bestämmer vi tillsammans en tid och plats som passar dig. Kontakta mig via telefon eller mail ett tag innan. För att delta i studien skall du ha erfarenhet av att ha blivit handledd genom någon sorts handledningsmodell eller flera olika sorters handledningmodeller. Med handledningsmodeller menas; traditionell handledning på avdelning, replikerande metod då studenten följer en/ flera handledare, patientfokuserad handledning samt grupphandledning i studentsal. Frågornas fokus kommer att ligga på reflektion kring dina erfarenheter och åsikter kring handledningen, vad som är viktigt för lärande under VFU och vad du, om så är fallet, anser kan förbättras inom handledning. Att delta är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta studien. Allt material hanteras konfidentiellt. De resultat i studien som redovisas kommer att vara av sådan karaktär att du ej
30
kan bli igenkänd. All information som samlas in kommer enbart att användas till studien och sedan förstöras. Min förhoppning är att informationen som kommer fram av studien kan leda till en framtida förbättring av handledningen.
Ifall du väljer att delta i studien vill jag att du kontaktar mig senast 20 februari. Du är även välkommen för frågor och ytterligare information innan du bestämmer dig för att delta.
Med vänliga hälsningar
Handledare: Anita Staaf Charlotte Ankarborg Klinisk adjunkt
Kontaktuppgifter: anita.staaf@pubcare.uu.se
31 Bilaga 2
INTERVJUGUIDE
1. Beskriv den handledning som du haft under dina praktikperioder, vad var bra vad var dåligt? Vilka fördelar respektive nackdelar med olika handledningsmodeller (studentsal/ följa handledare/ följa patient-er/ grupphandledning) såg du och varför?
2. Vilka faktorer anser du underlättar ditt lärande och din utveckling under verksamhetsförlagda utbildning, VFU?
3. Har det funnits några specifika hinder i handledningen eller i din utveckling och i så fall vilka och varför? (t.ex. tidsbrist, stress, bristande engagemang, bristande kontinuitet i handledningen )
4. Vilka förväntningar hade du på din handledare inför din första VFU? Har dessa förväntningar ändrats genom ökad VFU och hur? (Ge exempel).
5. Vad skall man inte göra som handledare?
6. Vilka faktorer anser du är viktiga i en studerande-/ handledarsituation?
7. Sammanfattningsvis av det som sagts:
Vad anser du är det viktigaste inom klinisk handledning och vad utmärker en god sådan? (T.ex. Att få träna praktiska moment/färdigheter? Att få agera självständig?) (Ge exempel) och