4.4 Logistisk regression
5.1.3 Kluster C
I kluster C hade alla sju grupperna en betydlig effekt.
Relativ risk
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 3.058 2.024–4.619 2.755 1.899–3.996 Atst¨orningar:¨ 4.109 1.753–9.632 4.109 1.753–9.632 Autismspektrumtillst˚and: 3.745 1.712–8.195 3.184 1.566–6.470 F¨orst¨amningssyndrom: 2.218 1.673–2.939 2.090 1.629–2.683 Beteendest¨orningar: 1.873 1.455–2.410 1.665 1.350–2.053 Drogproblem: 2.146 1.273–3.619 1.953 1.208–3.158 Utvecklingsf¨orseningar: 1.948 1.253–3.026 1.810 1.224–2.678
H¨ogst risk ges om man har haft ˚angestsyndrom. D˚a ¨okar risken f¨or personlig-hetsst¨orning i kluster C med drygt 100%. Intervallgr¨anserna ¨ar n˚agot l¨agre n¨ar funktionskriteriet ¨ar borttaget, men annars skiljer inte mycket mellan de b˚ada.
Oddskvot
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 7.288 3.493–15.208 7.031 3.378–14.637 F¨orst¨amningssyndrom: 7.697 3.481–17.020 9.568 3.951–23.170 Beteendest¨orningar: 5.800 2.637–12.756 6.222 2.575–15.035 Atst¨orningar:¨ 5.298 1.952–14.380 5.298 1.952–14.380 Autismspektrumtillst˚and: 4.872 1.928–12.310 4.161 1.747–9.906 Drogproblem: 3.102 1.409–6.829 2.864 1.319–6.219 Utvecklingsf¨orseningar: 2.797 1.396–5.605 2.714 1.377–5.351 H¨ar ¨ar det ˚angestsyndromen som st˚ar f¨or den st¨orsta f¨or¨andringen av odds-et, men ¨aven f¨orst¨amningssyndromen ¨okar oddset med minst 3.4 g˚anger f¨or personer som har haft detta j¨amf¨ort med personer som ej haft det.
5.2 Kontrollgruppen
I kontrollgruppen kunde inget likelihoodkvottest g¨oras pga f¨or f˚a observatio-ner i cell (1,1). Relativa risker och oddskvoter kunde ber¨aknas f¨or de flesta grupper, men d˚a vissa grupper inte har observerade v¨arden i varje cell, gick det inte f¨or alla. Dessa ¨ar markerade med *. Det som syns p˚a dessa ber¨aknade v¨arden ¨ar att intervallen ¨ar betydligt bredare f¨or kontrollgruppen p.g.a. dess l˚aga andel sjuka personer. Dessutom ser man att grupperna med resp. utan funktionskriteriet skiljer sig ˚at.
5.2.1 Kluster A
Relativ risk
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
Drogproblem: * * 1.62 0.22–12.27
˚Angestsyndrom: * * 1.07 0.28–4.05
F¨orst¨amningssyndrom: 7.06 2.74–18.23 4.40 2.59–7.46 Beteendest¨orningar: 7.67 2.04–28.83 1.83 0.75–4.47 Autismspektrumtillst˚and: 25.57 2.47–264.94 38.36 4.26–345.08
Atst¨orningar:¨ * * * *
Utvecklingsf¨orseningar: 6.39 1.28–31.91 1.97 0.80–4.84
Oddskvot
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 10.43 2.89–37.61 10.52 3.27–33.89
˚Angestsyndrom: * * 1.08 0.23–5.11
Drogproblem: * * 1.67 0.19–14.64
Beteendest¨orningar: 9.49 2.00–44.97 2.16 0.63–7.36 Autismspektrumtillst˚and: 29.67 2.51–350.95 48.55 4.66–505.81
Atst¨orningar:¨ * * * *
Utvecklingsf¨orseningar: 7.29 1.21–43.91 2.35 0.69–8.07
5.2.2 Kluster B
Relativ risk
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 13.85 2.12–90.51 2.52 1.02–6.22 Atst¨orningar:¨ 3.82 0.43–34.17 1.14 0.16–8.15 F¨orst¨amningssyndrom: 7.65 2.99–19.52 4.77 2.87–7.92 Beteendest¨orningar: 4.62 1.03–20.64 1.98 0.82–4.79
Drogproblem: * * 4.103 0.92–18.33
Autismspektrumtillst˚and: 6.92 0.67–71.41 13.85 2.12–90.51 Utvecklingsf¨orseningar: 6.92 1.40–34.34 2.13 0.88–5.19
Oddskvot
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 11.81 3.21–43.45 13.24 3.79–46.17
˚Angestsyndrom: 16.18 2.08–126.00 3.19 0.91–11.25 Beteendest¨orningar: 5.27 0.95–29.22 2.41 0.69–8.38 Atst¨orningar:¨ 4.06 0.39–42.04 1.15 0.14–9.69
Drogproblem: * * 4.67 0.84–25.88
Autismspektrumtillst˚and: 7.42 0.63–87.74 16.18 2.08–125.99 Utvecklingsf¨orseningar: 8.00 1.32–48.56 2.63 0.76–9.18
5.2.3 Kluster C Relativ risk
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.59 0.28–23.84 1.85 0.78–4.41 Atst¨orningar:¨ 2.37 0.26–21.67 1.48 0.35–6.28
Autismspektrumtillst˚and: * * * *
F¨orst¨amningssyndrom: 5.79 2.22–15.15 4.03 2.35–6.91 Beteendest¨orningar: 4.66 1.20–18.18 1.44 0.62–3.35
Drogproblem: * * 1.03 0.13–7.99
Utvecklingsf¨orseningar: 7.77 1.67–36.17 2.37 1.15–4.86
Oddskvot
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.67 0.26–26.82 2.10 0.70–6.29 F¨orst¨amningssyndrom: 7.59 2.34–24.63 7.67 2.97–19.78 Beteendest¨orningar: 5.24 1.16–23.68 1.57 0.53–4.61 Atst¨orningar:¨ 2.44 0.24–24.65 1.53 0.31–7.50
Autismspektrumtillst˚and: * * * *
Drogproblem: * * 1.04 0.12–8.86
Utvecklingsf¨orseningar: 8.84 1.67–46.93 3.00 1.11–8.15
5.3 Logistisk regression
Antalet uppfyllda kriterier ¨ar detsamma oavsett om funktionskriteriet ¨ar med eller ej. Detta g¨aller alla grupper utom Utvecklingsf¨orseningar. Logistisk regression utf¨ordes tv˚a g˚anger f¨or denna grupp, men endast en g˚ang f¨or de
¨ovriga. H¨ar nedan har de skattade v¨ardena p˚a α och β anv¨ants. I appendix B.4 finns 95% konfidens intervall f¨or β.
Logistisk regression har endast utf¨orts p˚a patientgruppen d˚a kontrollgruppen inneh˚aller f¨or f˚a observationer.
Utvecklingsf¨orseningar
Det finns maximalt tre kriterier f¨or denna grupp.
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3
I denna grupp ¨ar maximala antalet kriterier 40.
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −2.4967 α = −2.3504ˆ α = −1.8815ˆ β =ˆ 0.1299 β =ˆ 0.1331 β =ˆ 0.1025
Atst¨¨ orningar
F¨or denna grupp finns det fyra kriterier.
0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −1.2912 α = −1.2265ˆ α = −1.1984ˆ β =ˆ 0.5647 β =ˆ 0.7394 β =ˆ 0.7525
F¨orst¨amningssyndrom H¨ar finns det 16 kriterier.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9
kluster A kluster B kluster C
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −3.2846 α = −3.1194ˆ α = −2.4999ˆ β =ˆ 0.3003 β =ˆ 0.3053 β =ˆ 0.2421
Drogproblem
I denna grupp finns det 10 kriterier.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7
kluster A kluster B kluster C
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −1.3710 α = −1.1149ˆ α = −1.0030ˆ β =ˆ 0.2135 β =ˆ 0.1899 β =ˆ 0.1566
˚Angestsyndrom
Maximala antalet kriterier ¨ar 27 f¨or denna grupp.
0 5 10 15 20 25 30
0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1
kluster A kluster B kluster C
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −1.6791 α = −1.6944ˆ α = −1.6208ˆ β =ˆ 0.1458 β =ˆ 0.1781 β =ˆ 0.1776
Autismspektrumtillst˚and
F¨or denna grupp finns det 10 kriterier formulerade.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Kluster A: Kluster B: Kluster C:
ˆ
α = −1.6035 α = −1.4510ˆ α = −1.5696ˆ β =ˆ 0.3290 β =ˆ 0.3333 β =ˆ 0.4093
6 Slutsats och diskussion
Resultaten av ber¨akningarna med resp. utan funktionskriteriet ¨ar n¨astan de-samma f¨or patientgruppen, men det ¨ar inte s˚a ¨overraskande, ty de f.d. patient-erna har ju faktiskt s¨okt v˚ard. D¨aremot ¨andras resultaten p˚a kontrollgruppen med detta kriterium. N¨ar funktionskriteriet ¨ar inlagt, s˚a minskar antalen i varje diagnosgrupp drastiskt och det g˚ar inte att genomf¨ora betydelsefulla ber¨akningar. Kontrollgruppen inneh˚aller f¨or f˚a observationer f¨or att kunna ge intressanta resultat. Som det ¨ar nu, s˚a ¨ar intervallen p˚a m˚atten f¨or breda f¨or att kunna avsl¨oja n˚agot av intresse. Eftersom oddskvoterna skiljer sig ˚at i patient– och kontrollgruppen, s˚a kan inte dessa sl˚as ihop till en stor grupp.
Kontrollgruppen inneh˚aller f˚a observationer och ger inga s¨akra resultat, s˚a f¨oljande slutsatser bygger d¨arf¨or endast p˚a patientgruppen.
Gruppen med utvecklingsf¨orseningar, dvs. r¨akne–, skriv– eller l¨assv˚arigheter,
¨ar den grupp som haft minst inverkan p˚a personlighetsst¨orningar i vuxen
˚alder. Detta resultat k¨anns lugnande, f¨or alla utvecklas ju i olika hastighet och bara f¨or att vissa ¨ar lite senare ¨an andra med att l¨asa etc., s˚a beh¨over inte detta ha alltf¨or stor betydelse f¨or framtiden. Resultaten tyder p˚a att risken ¨okar om man haft f¨orsening i utvecklingen, men den undre gr¨ansen ligger runt 5% i kluster B. I kluster A och C ¨ar den n˚agot h¨ogre, men inte
orov¨ackande stor.
M˚anga av de unders¨okta personerna hade haft beteendest¨orningar (ca 57%) s˚a risken f¨orv¨antades inte ¨oka extremt mycket. Under senare ˚ar har det forskats en del i beteendest¨orningar och det har kommit fram att dessa framf¨orallt ¨okar risken f¨or personlighetsst¨orningar i kluster B. ¨Aven i denna unders¨okning kan dessa resultat antydas. Skillnaderna h¨ar ¨ar inte s˚a stora mellan de tre klustren, men kluster B ¨ar trots allt det kluster som har st¨orst odds.
Personer som lidit av ¨atst¨orningar visade sig ha en betydligt st¨orre risk f¨or n˚agon form av personlighetsst¨orning, ¨an de som inte haft s˚adana st¨orningar.
St¨orst ¨ar risken f¨or kluster C–st¨orningar. Kluster A–st¨orningar har den klart minsta risken. Detta syns tydligt fr˚an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3). D¨ar skiljer sig kurvan f¨or kluster A fr˚an de andra klustren. Personer med anorexia ¨ar ytterst noga med att r¨akna kalorier och vet allt om vad som
¨ar bra och d˚aligt vad g¨aller mat och motion etc. De brukar ¨aven vara myck-et ordningssamma och leva efter s¨arskilda m¨onster. Dessa personer ¨ar ¨aven extremt k¨ansliga f¨or kritik g¨allande deras vikt och utseende. Dessa s¨ardrag karakt¨ariserar personer i kluster C, s˚a v˚ara slutsatser f¨or denna grupp verkar st¨amma bra. Har man haft ¨atst¨orningar, ¨okar s˚alunda risken betydligt f¨or kluster C–st¨orning.
Drogproblem ¨ar den grupp som har den h¨ogsta relativa risken f¨or kluster A–st¨orningar i denna unders¨okning. Men n¨ar ist¨allet kluster B– och kluster C–st¨orningar unders¨oks, ligger den n¨ast sist. Detta ¨ar ganska rimliga resultat, ty personer med drogproblem brukar ju inte vara ordningssamma perfektion-ister. D¨aremot kan personer som missbrukat droger b¨orja hallucinera och bli paranoida, vilket st¨ammer in i kluster A. Fr˚an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3) kan man se att d˚a endast n˚agra f˚a kriterier ¨ar uppfyllda, s˚a skiljer sig inte de tre klustren ˚at. N¨ar fler kriterier uppfylls, s˚a ¨okar risken f¨or kluster A gentemot de andra tv˚a.
F¨orst¨amningssyndrom ¨ar den grupp som medf¨or st¨orst risk f¨or alla klus-ter. Den skiljer sig ganska stort fr˚an de ¨ovriga diagnosgrupperna. Har man s˚alunda varit stundom depressiv och manisk, s˚a ¨okar oddsen f¨or att ha n˚agon form av personlighetsst¨orning. Man ska nu inte b¨orja oroa sig f¨or mycket.
Hum¨oret varierar hos de flesta d˚a och d˚a och alla k¨anner sig deprimerade och nedst¨amda ibland. Detta ¨ar normalt och fr˚an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3) kan vi se att risken ¨ar ganska liten vid n˚agra f˚a kriterier. Det
¨ar f¨orst vid ett stort antal kriterier som kurvan ”tar fart” och risken ¨okar v¨asentligt. Sm˚a vardagliga depressioner g¨or s˚alunda ingen skada, men vid allvarligare nedst¨amdhet blir risken f¨or personlighetsst¨orning stor.
Gruppen med ˚angestsyndrom ¨ar en av de mest signifikanta diagnosgrupp-erna. De personer som endast har haft ett par symptom, l¨oper inte s˚a stor risk. N¨ar antalet uppfyllda kriterier ¨okar, s˚a ¨okar ¨aven risken betydligt.
Man kan se att kluster A–st¨orningar har n˚agot l¨agre risk, medan man in-te ser n˚agon skillnad mellan kluster B och kluster C. Samma sak som f¨or f¨orst¨amningssyndrom g¨aller h¨ar, dvs. n˚agra f˚a symptom f¨or¨andrar inte risken f¨or personlighetsst¨orning alltf¨or dramatiskt. Har man d¨aremot sv˚ara problem och m˚anga symptom, s˚a ¨okar risken betydligt.
Autismspektrumtillst˚and, dvs. autism eller Aspergers syndrom, ¨ar inte n˚agon vanligt f¨orekommande diagnos d˚a det ¨ar sjukdomar med starkt avvikande handlingsm¨onster. Det var d¨arf¨or inte m˚anga personer i unders¨okningen som hade denna diagnos och resultaten blir inte s˚a tydliga som ¨onskas. Vad som kan s¨agas ¨ar dock att personer med denna diagnos har st¨orre risk att ha en personlighetsst¨orning av kluster C–typ ¨an av kluster A–typ.
Med de data som funnits tillg¨angliga har vi kunnat p˚avisa att diagnoser fr˚an barndomen ¨okar risken f¨or personlighetsst¨orning som vuxen. Det ¨ar d¨aremot sv˚art att avg¨ora mer exakt hur mycket risken ¨okar pga de breda intervallen.
Ar man s˚¨ aledes intresserad av att veta storleken p˚a ¨okningen b¨or fler personer ing˚a i unders¨okningen.
N˚agon stor skillnad mellan de olika klustren har inte p˚atr¨affats i denna un-ders¨okning. Detta kan bero p˚a att alla ¨ar f.d. patienter och dessa tillh¨or inte endast en diagnosgrupp utan flera stycken. Det skulle s˚alunda ha varit b¨attre att sl˚a ihop alla klustren. Ett annat f¨orslag ¨ar att g¨ora en dimensionell un-ders¨okning. Den logistiska regressionen skulle d˚a bygga p˚a antalet diagnoser, ist¨allet f¨or kriterier som vi nu har gjort, och man skulle se hur risken f¨or personlighetsst¨orning ¨okar med antalet olika diagnoser.
Referenser
[1] Alan Agresti. An Introduction to Categorical Data Analysis. John Wiley and Sons, 1996.
[2] Erling B. Andersen. Discrete Statistical Models with social science app-lications. North–Holland Publishing Company, 1980.
[3] David M. Fergusson and John Horwood. Predictive Validity of Cate-gorically and Dimensionally Scored Measures of Disruptive Childhood Behaviors. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1995.
[4] Stephanie Kasen, Patricia Cohen, Andrew E. Skodol, Jeffrey G. Johnson, and Judith S. Brook. Influence of Child and Adolescent Psychiatric Disorders on Young Adult Personality Disorder. Am J Psychiatry, 1999.
[5] Peter M. Lewinsohn, Paul Rohde, John R. Seeley, and Daniel N. Klein.
Axis II Psychopathology as a Function of Axis I Disorders in Childhood and Adolescence. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1997.
[6] Helen Orvaschel, Peter M. Lewinsohn, and John R. Seeley. Continuity of Psychopathology in a Community Sample of Adolescents. J. Am.
Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1995.
[7] American Psychiatric Association. MINI–D IV. Pilgrim Press, 1995.
[8] James Reich, William Yates, and Mary Nduaguba. Prevalence of DSM–
III personality disorders in the community. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 1989.
[9] M. Rutter. Relationships between mental disorders in childhood and adulthood. Acta Psychiatrica Scandinavica, 1995.
[10] Lennart Wetterberg. Psykiatri i fickformat, 1997.
[11] Mark Zoccolillo, Andrew Pickles, David Quinton, and Michael Rutter.
The outcome of childhood conduct disorder: implications for defining adult personality disorder and conduct disorder. Psychological Medicine, 1992.
A Data–program
F¨oljande kod skrevs in i SAS, f¨or att ber¨akna den logistiska regressionen.
Data;
input z r n @@; // z=antal kriterier
// r=antalet med personlighetsst¨orning // n=totala antalet med z stycken // kriterier uppfyllda
cards;
// h¨ar skrivs sedan alla // v¨arden in f¨or det // aktuella paret Proc logistic;
model r/n=z;
run;
guit;
B Prevalens
B.1 Patientgruppen
DSM–IV diagnos–grupp Med kriteriet Utan kriteriet
n % n %
Utvecklingsf¨orseningar 51 32.28 59 37.34
Beteendest¨orningar 90 56.96 102 64.56
Atst¨orningar¨ 20 13.25 20 13.25
F¨orst¨amningssyndrom 83 52.53 91 57.59
Drogproblem 38 29.46 42 33.07
˚Angestsyndrom 59 38.06 65 41.67
Autismspektrumtillst˚and 25 15.82 27 17.09
B.2 Kontrollgruppen
DSM–IV diagnos–grupp Med kriteriet Utan kriteriet
n % n %
Utvecklingsf¨orseningar 6 3.11 30 15.54
Beteendest¨orningar 8 4.15 32 16.58
Atst¨orningar¨ 4 2.47 12 6.82
F¨orst¨amningssyndrom 14 7.29 35 18.23
Drogproblem 1 0.57 8 4.62
˚Angestsyndrom 4 2.07 26 13.47
Autismspektrumtillst˚and 3 1.55 4 2.07
C Resultat p˚ a patientgruppen
C.1 Likelihoodkvot–testet
C.1.1 Kluster A Med funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 28.162 158 0.001
˚Angestsyndrom: 20.550 155 0.001
Beteendest¨orningar: 17.724 158 0.001
Drogproblem: 16.496 129 0.001
Autismspektrumtillst˚and: 6.117 158 0.013 Utvecklingsf¨orseningar: 5.638 158 0.018
Atst¨orningar:¨ 5.514 151 0.019
Utan funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 37.682 158 0.001
Beteendest¨orningar: 21.458 158 0.001
˚Angestsyndrom: 21.022 156 0.001
Drogproblem: 15.901 127 0.001
Utvecklingsf¨orseningar: 8.198 158 0.004 Autismspektrumtillst˚and: 6.631 158 0.010
Atst¨orningar:¨ 5.514 151 0.019
C.1.2 Kluster B
Med funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 36.203 158 0.001
˚Angestsyndrom: 26.733 155 0.001
Beteendest¨orningar: 23.722 158 0.001
Atst¨orningar:¨ 11.875 151 0.001
Drogproblem: 11.299 129 0.001
Autismspektrumtillst˚and: 7.369 158 0.007 Utvecklingsf¨orseningar: 4.420 158 0.036
Utan funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 40.150 158 0.001
˚Angestsyndrom: 26.461 156 0.001
Beteendest¨orningar: 22.688 158 0.001
Atst¨orningar:¨ 11.875 151 0.001
Drogproblem: 10.328 127 0.001
Autismspektrumtillst˚and: 6.720 158 0.010 Utvecklingsf¨orseningar: 4.620 158 0.032
C.1.3 Kluster C
Med funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob
˚Angestsyndrom: 31.031 155 0.001
F¨orst¨amningssyndrom: 30.847 158 0.001
Beteendest¨orningar: 22.663 158 0.001
Autismspektrumtillst˚and: 12.040 158 0.001
Atst¨orningar:¨ 11.358 151 0.001
Utvecklingsf¨orseningar: 8.502 158 0.004
Drogproblem: 7.997 129 0.005
Utan funktionskriteriet
Likelihoodkvot χ2 Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 33.477 158 0.001
˚Angestsyndrom: 30.372 156 0.001
Beteendest¨orningar: 20.972 158 0.001
Atst¨orningar:¨ 11.358 151 0.001
Autismspektrumtillst˚and: 10.843 158 0.001 Utvecklingsf¨orseningar: 8.439 158 0.004
Drogproblem: 7.149 127 0.008
C.2 Relativ risk
C.2.1 Kluster A
Med funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
Drogproblem: 2.958 1.767–4.953
˚Angestsyndrom: 2.468 1.686–3.613
F¨orst¨amningssyndrom: 2.132 1.635–2.780 Beteendest¨orningar: 1.752 1.375–2.234 Autismspektrumtillst˚and: 2.482 1.224–5.037
Atst¨orningar:¨ 2.683 1.206–5.970
Utvecklingsf¨orseningar: 1.739 1.122–2.695
Utan funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 2.145 1.700–2.707
Drogproblem: 2.676 1.674–4.278
˚Angestsyndrom: 2.320 1.639–3.285
Beteendest¨orningar: 1.670 1.369–2.037 Autismspektrumtillst˚and: 2.468 1.257–4.845 Utvecklingsf¨orseningar: 1.806 1.227–2.657
Atst¨orningar:¨ 2.683 1.206–5.970
C.2.2 Kluster B
Med funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.807 1.882–4.185
Atst¨orningar:¨ 4.239 1.810–9.928
F¨orst¨amningssyndrom: 2.346 1.776–3.099 Beteendest¨orningar: 1.895 1.478–2.430
Drogproblem: 2.471 1.463–4.174
Autismspektrumtillst˚and: 2.774 1.322–5.821 Utvecklingsf¨orseningar: 1.627 1.046–2.531
Utan funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
Atst¨orningar:¨ 4.239 1.810–9.928
˚Angestsyndrom: 2.568 1.788–3.689
F¨orst¨amningssyndrom: 2.211 1.730–2.827 Beteendest¨orningar: 1.693 1.378–2.081
Drogproblem: 2.226 1.378–3.596
Autismspektrumtillst˚and: 2.476 1.250–4.905 Utvecklingsf¨orseningar: 1.561 1.053–2.314
C.2.3 Kluster C
Med funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 3.058 2.024–4.619
Atst¨orningar:¨ 4.109 1.753–9.632
Autismspektrumtillst˚and: 3.745 1.712–8.195 F¨orst¨amningssyndrom: 2.218 1.673–2.939 Beteendest¨orningar: 1.873 1.455–2.410
Drogproblem: 2.146 1.273–3.619
Utvecklingsf¨orseningar: 1.948 1.253–3.026
Utan funktionskriteriet
Skattad rel.risk 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.755 1.899–3.996
Atst¨orningar:¨ 4.109 1.753–9.632
F¨orst¨amningssyndrom: 2.090 1.629–2.683 Autismspektrumtillst˚and: 3.184 1.566–6.470 Beteendest¨orningar: 1.665 1.350–2.053 Utvecklingsf¨orseningar: 1.810 1.224–2.678
Drogproblem: 1.953 1.208–3.158
C.3 Oddskvot
C.3.1 Kluster A
Med funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 7.791 3.329–18.232
˚Angestsyndrom: 5.145 2.475–10.697
Drogproblem: 5.377 2.348–12.316
Beteendest¨orningar: 5.013 2.217–11.336 Autismspektrumtillst˚and: 3.033 1.265–7.272
Atst¨orningar:¨ 3.226 1.229–8.464
Utvecklingsf¨orseningar: 2.363 1.163–4.801
Utan funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 14.745 4.952–43.901 Beteendest¨orningar: 7.434 2.737–20.188
˚Angestsyndrom: 5.225 2.501–10.918
Drogproblem: 5.133 2.254–11.693
Atst¨orningar:¨ 3.226 1.229–8.464
Utvecklingsf¨orseningar: 2.758 1.371–5.548 Autismspektrumtillst˚and: 3.072 1.313–7.188
C.3.2 Kluster B
Med funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 9.918 4.235–23.224
˚Angestsyndrom: 6.319 3.046–13.110
Beteendest¨orningar: 6.271 2.778–14.153
Atst¨orningar:¨ 5.515 2.029–14.991
Drogproblem: 3.874 1.742–8.618
Autismspektrumtillst˚and: 3.410 1.396–8.329 Utvecklingsf¨orseningar: 2.108 1.053–4.222
Utan funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 13.842 5.093–37.619
˚Angestsyndrom: 6.194 2.986–12.848
Beteendest¨orningar: 7.121 2.804–18.085
Atst¨orningar:¨ 5.515 2.029–14.991
Drogproblem: 3.575 1.629–7.846
Autismspektrumtillst˚and: 3.059 1.311–7.141 Utvecklingsf¨orseningar: 2.101 1.066–4.139
C.3.3 Kluster C
Med funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 7.288 3.493–15.208
F¨orst¨amningssyndrom: 7.697 3.481–17.020 Beteendest¨orningar: 5.800 2.637–12.756
Atst¨orningar:¨ 5.298 1.952–14.380
Autismspektrumtillst˚and: 4.872 1.928–12.310
Drogproblem: 3.102 1.409–6.829
Utvecklingsf¨orseningar: 2.797 1.396–5.605
Utan funktionskriteriet
Skattad oddskvot 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 9.568 3.951–23.170
˚Angestsyndrom: 7.031 3.378–14.637
Beteendest¨orningar: 6.222 2.575–15.035
Atst¨orningar:¨ 5.298 1.952–14.380
Autismspektrumtillst˚and: 4.161 1.747–9.906 Utvecklingsf¨orseningar: 2.714 1.377–5.351
Drogproblem: 2.864 1.319–6.219
C.4 Logistisk regression
C.4.1 Kluster A
95% konf.int. f¨or β
Atst¨orningar:¨ 0.2335–0.8959
F¨orst¨amningssyndrom: 0.1980–0.4026 Autismspektrumtillst˚and: 0.1624–0.4956 Utvecklingsf¨orseningar Med: 0.1238–0.7608 Utan: 0.1765–0.7931
Drogproblem: 0.0851–0.3419
Beteendest¨orningar: 0.0819–0.1779
˚Angestsyndrom: 0.0817–0.2099
C.4.2 Kluster B
95% konf.int. f¨or β
Atst¨orningar:¨ 0.3762–1.1026
F¨orst¨amningssyndrom: 0.2040–0.4066 Autismspektrumtillst˚and: 0.1679–0.4987
˚Angestsyndrom: 0.1091–0.2471
Utvecklingsf¨orseningar Med: 0.1080–0.7388 Utan: 0.1248–0.7308 Beteendest¨orningar: 0.0851–0.1811
Drogproblem: 0.0639–0.3159
C.4.3 Kluster C
95% konf.int. f¨or β
Atst¨orningar:¨ 0.3852–1.1198
Autismspektrumtillst˚and: 0.2552–0.5833 Utvecklingsf¨orseningar Med: 0.1967–0.8369 Utan: 0.2016–0.8142 F¨orst¨amningssyndrom: 0.1549–0.3293
˚Angestsyndrom: 0.1086–0.2466
Beteendest¨orningar: 0.0594–0.1456
Drogproblem: 0.0333–0.2799
D Resultat p˚ a kontrollgruppen
Celler m¨arkta med * saknar v¨arde pga f¨or f˚a observationer.
D.1 Relativ risk
D.1.1 Kluster A
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
Drogproblem: * * 1.62 0.22–12.27
˚Angestsyndrom: * * 1.07 0.28–4.05
F¨orst¨amningssyndrom: 7.06 2.74–18.23 4.40 2.59–7.46 Beteendest¨orningar: 7.67 2.04–28.83 1.83 0.75–4.47 Autismspektrumtillst˚and: 25.57 2.47–264.94 38.36 4.26–345.08
Atst¨orningar:¨ * * * *
Utvecklingsf¨orseningar: 6.39 1.28–31.91 1.97 0.80–4.84
D.1.2 Kluster B
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 13.85 2.12–90.51 2.52 1.02–6.22 Atst¨orningar:¨ 3.82 0.43–34.17 1.14 0.16–8.15 F¨orst¨amningssyndrom: 7.65 2.99–19.52 4.77 2.87–7.92 Beteendest¨orningar: 4.62 1.03–20.64 1.98 0.82–4.79
Drogproblem: * * 4.10 0.92–18.33
Autismspektrumtillst˚and: 6.92 0.67–71.41 13.85 2.12–90.51 Utvecklingsf¨orseningar: 6.92 1.40–34.34 2.13 0.88–5.19
D.1.3 Kluster C
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.59 0.28–23.84 1.85 0.78–4.41 Atst¨orningar:¨ 2.37 0.26–21.67 1.48 0.35–6.28
Autismspektrumtillst˚and: * * * *
F¨orst¨amningssyndrom: 5.79 2.22–15.15 4.03 2.35–6.91 Beteendest¨orningar: 4.66 1.20–18.18 1.44 0.62–3.35
Drogproblem: * * 1.03 0.13–7.99
Utvecklingsf¨orseningar: 7.77 1.67–36.17 2.37 1.15–4.86
D.2 Oddskvot
D.2.1 Kluster A
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 10.43 2.89–37.61 10.52 3.27–33.89
˚Angestsyndrom: * * 1.08 0.23–5.11
Drogproblem: * * 1.67 0.19–14.64
Beteendest¨orningar: 9.49 2.00–44.97 2.16 0.63–7.36 Autismspektrumtillst˚and: 29.67 2.51–350.95 48.55 4.66–505.81
Atst¨orningar:¨ * * * *
Utvecklingsf¨orseningar: 7.29 1.21–43.91 2.35 0.69–8.07
D.2.2 Kluster B
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
F¨orst¨amningssyndrom: 11.81 3.21–43.45 13.24 3.79–46.17
˚Angestsyndrom: 16.18 2.08–126.00 3.19 0.91–11.25 Beteendest¨orningar: 5.27 0.95–29.22 2.41 0.69–8.38 Atst¨orningar:¨ 4.06 0.39–42.04 1.15 0.14–9.69
Drogproblem: * * 4.67 0.84–25.88
Autismspektrumtillst˚and: 7.42 0.63–87.74 16.18 2.08–125.99 Utvecklingsf¨orseningar: 8.00 1.32–48.56 2.63 0.76–9.18
D.2.3 Kluster C
Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.
˚Angestsyndrom: 2.67 0.26–26.82 2.10 0.70–6.29 F¨orst¨amningssyndrom: 7.59 2.34–24.63 7.67 2.97–19.78 Beteendest¨orningar: 5.24 1.16–23.68 1.57 0.53–4.61 Atst¨orningar:¨ 2.44 0.24–24.65 1.53 0.31–7.50
Autismspektrumtillst˚and: * * * *
Drogproblem: * * 1.04 0.12–8.86
Utvecklingsf¨orseningar: 8.84 1.67–46.93 3.00 1.11–8.15