Statistisk analys av barnpsykiatrisk symptomatologi som ökar risken för senare personlighetsstörning

(1)

symptomatologi som ¨ okar risken f¨ or senare personlighetsst¨ orning

Linda Eidhagen

Sammanfattning

Detta examensarbete är gjort p˚ a uppdrag av Mia Ramklint, enhe- ten för Barn– och Ungdomspsykiatri, institutionen för Neurovetenskap UAS. Materialet bygger p˚ a tv˚ a fr˚ ageformulär som skickades ut till vux- na människor under hösten –97. Ett formulär behandlade problem i barndomen medan det andra behandlade personligheten i vuxen ˚ alder.

Min uppgift var att unders¨oka huruvida vissa diagnoser i barndomen

ökar risken för senare personlighetsstörning. Detta gjordes med skatt-

ning av relativa risker och oddskvoter samt logistisk regression. D˚ a

unders¨okningen inte omfattar s˚ a m˚ anga personer blir skattningarna

os¨akra och intervallen stora. Trots detta kan jag i detta arbete p˚ avisa

att risken för personlighetsstörning ökar om man har haft vissa psy-

kiatriska problem som barn.

(2)

(3)

Inneh˚ all

1 Inledning 3

2 Bakgrund 4

2.1 Barn- och ungdoms˚ aren . . . . 4

2.1.1 Diagnos och bed¨omning . . . . 4

2.2 Vuxen ˚ alder . . . . 4

2.2.1 Diagnos och bed¨omning . . . . 4

2.2.2 Personlighetsst¨orning . . . . 5

2.3 Ordlista . . . . 6

3 Beskrivning av data 7 3.1 Material . . . . 7

3.1.1 Patientgruppen . . . . 7

3.1.2 Kontrollgruppen . . . . 8

3.2 R¨attning . . . . 8

3.2.1 Funktionskriterium . . . . 8

3.3 Gruppindelning . . . . 9

3.4 Beteckningar . . . 10

4 Metoder 11 4.1 Likelihoodkvot–test . . . 11

4.2 Relativ risk . . . 12

4.2.1 Skattning och intervall . . . 12

4.3 Oddskvot . . . 12

4.3.1 Skattning och intervall . . . 13

4.4 Logistisk regression . . . 14

4.4.1 Skattning och intervall . . . 14

(4)

5 Resultat 15

5.1 Patientgruppen . . . 15

5.1.1 Kluster A . . . 15

5.1.2 Kluster B . . . 16

5.1.3 Kluster C . . . 17

5.2 Kontrollgruppen . . . 18

5.2.1 Kluster A . . . 18

5.2.2 Kluster B . . . 19

5.2.3 Kluster C . . . 20

5.3 Logistisk regression . . . 20

6 Slutsats och diskussion 25

A Data–program I

B Prevalens I

B.1 Patientgruppen . . . . I B.2 Kontrollgruppen . . . . II

C Resultat p˚ a patientgruppen II

C.1 Likelihoodkvot–testet . . . . II

C.1.1 Kluster A . . . . II

C.1.2 Kluster B . . . III

C.1.3 Kluster C . . . III

C.2 Relativ risk . . . IV

C.2.1 Kluster A . . . IV

C.2.2 Kluster B . . . . V

C.2.3 Kluster C . . . . V

C.3 Oddskvot . . . VI

(5)

C.3.1 Kluster A . . . VI C.3.2 Kluster B . . . VII C.3.3 Kluster C . . . VII C.4 Logistisk regression . . . VIII

C.4.1 Kluster A . . . VIII C.4.2 Kluster B . . . VIII C.4.3 Kluster C . . . IX

D Resultat p˚ a kontrollgruppen IX

D.1 Relativ risk . . . IX

D.1.1 Kluster A . . . IX

D.1.2 Kluster B . . . . X

D.1.3 Kluster C . . . . X

D.2 Oddskvot . . . . X

D.2.1 Kluster A . . . . X

D.2.2 Kluster B . . . XI

D.2.3 Kluster C . . . XI

(6)

(7)

F¨ orord

Jag skulle vilja tacka min handledare Dag Jonsson, matematiska institutio- nen Uppsala universitet, för hans hjälp, goda r˚ ad och idéer. Mia Ramklint, instutionen för Neurovetenskap UAS, ska ocks˚ a ha ett stort tack för att ha givit mig detta arbete och för att hon t˚ almodigt har svarat p˚ a mina fr˚ agor om den bakomliggande psykologin. ¨ Aven Lisa Ekselius, instutionen för Neu- rovetenskap UAS, ska ha stort tack för all hjälp.

Linda Eidhagen

Uppsala, Oktober 2000

(8)

(9)

1 Inledning

Personlighetsstörningar vid vuxen ˚ alder anses av m˚ anga kunna sp˚ aras till ti- diga ˚ ar och att de har sin grund i ärftliga faktorer samt tidiga uppväxtförh˚ all- anden. Vid enheten för Barn– och Ungdomspsykiatri p˚ a institutionen för Neurovetenskap, UAS, forskar Mia Ramklint inom detta omr˚ ade. I en del av hennes doktorsavhandling, som beräknas bli färdig till jul, ska denna un- dersökning ing˚ a som separat del.

Tv˚ a fr˚ ageformulär, ett rörande barn– och ungdoms˚ aren samt ett ang˚ aende problem i vuxen ˚ alder, skickades ut till de personer som skulle ing˚ a i un- dersökningen. Detta ägde rum under 97/98. Formulären rättades enligt tv˚ a olika mallar, en som hade ett kriterium om funktionsförlust inlagt, samt en som inte krävde att detta kriterium var uppfyllt. Funktionsförlust innebar att personen hade haft s˚ adana problem att denne sökt professionell hjälp.

Huvuduppgiften bestod i att undersöka om vissa speciella psykiska pro- blem under barndomen ökar risken för n˚ agon typ av personlighetsstörning i vuxen ˚ alder. Samma slag av beräkningar skulle göras p˚ a de b˚ ada data- mängderna. När detta var utfört skulle resultaten jämföras, för att se om funktionsförlusten hade n˚ agon signifikant inverkan p˚ a sambanden.

Den metod som genomf¨ordes var:

För varje person parades barndiagnosen med vuxendiagnosen. Sedan gjordes ett enkelt likelihoodkvot–test för att avgöra vilka par, som var av intresse att fortsätta att undersöka. P˚ a dessa par utfördes skattningar av relativa risker och oddskvoter.

Aven en logistisk regression utf¨ordes, f¨or att se hur risken varierade med anta- ¨

let symptom. När allt detta var utfört, kunde resultaten fr˚ an beräkningarna

jämföras, för att kunna avgöra om funktionskriteriet hade n˚ agon inverkan.

(10)

2 Bakgrund

2.1 Barn- och ungdoms˚ aren

2.1.1 Diagnos och bed¨ omning

Fr˚ ageformuläret som skickades ut och som behandlade problem under barn- och ungdoms˚ aren kallas för CAPSI–R och kommer att benämnas s˚ a även i detta arbete. CAPSI–R st˚ ar för Child and Adolescent Psychiatric Screening Inventory–Retrospect. Utifr˚ an detta formulär kan man bedöma och diagnos- tisera olika psykiska problem fr˚ an barn- och ungdomen enligt bestämda rättningsmallar. I dessa mallar kan man lägga till resp. ta bort kriterier och göra jämförelser mellan de b˚ ada grupperna, för att p˚ a s˚ a sätt se om kriteriet har n˚ agon större inverkan. De diagnoser som har använts i detta arbete p˚ a barndomen finns beskrivna i ordlistan längre fram i detta kapitel.

2.2 Vuxen ˚ alder

2.2.1 Diagnos och bed¨ omning

För att kunna bedöma och klassificera störningar i vuxen ˚ alder, skickades ytterligare ett fr˚ ageformulär ut tillsammans med CAPSI–R. Detta formulär brukar benämnas DIP–Q, som st˚ ar för DSM–IV and ICD–10 Personality Questionnaire, vilka strax ska förklaras.

Det system som används mest för diagnos och klassifikation av psykiska störningar kallas DSM–IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders Fourth edition, och är det som använts till att diagnostisera per- sonlighetsstörningar i denna undersökning. Utmärkande drag för DSM–IV är dess strikta, deskriptiva kriterier och att den har samtidig klassifikation efter flera axlar (syndrom, personlighet, kroppslig sjukdom, psykosocial belast- ning, funktionsniv˚ a). ¨ Aven i dessa rättningsmallar kan intressanta kriterier läggas till resp. tas bort, för att man ska kunna avgöra om detta ger n˚ agon skillnad.

ICD–10 ¨ar den 10:e upplagan av The International Statistical Classifica-

tion of Diseases, Injuries and Causes of Death, vilken ¨ar en internationell

standard f¨or klassifikation av sjukdomar. ICD best˚ ar av en systematisk upp-

ställning av sjukdomsdiagnoser att användas i sjukv˚ arden för att p˚ a ett en-

hetligt sätt gruppera sjukdomar, skador och dödsorsaker. Den fastställs av

(11)

Världshälsoorganisationen, WHO, och revideras med jämna mellanrum. Den 10:e upplagan började användas i Sverige 1997.

2.2.2 Personlighetsst¨ orning

Personlighetsstörning är personlighetsdrag som v˚ allar lidande för individen själv eller dess omgivning och som orsakar en betydande nedsättning av den sociala funktionsförm˚ agan. Den amerikanska klassifikationen av psy- kiska störningar arbetar med tre grupper, kluster, av specifika personlig- hetsstörningar som alla f˚ ar den drabbade att framst˚ a p˚ a ett speciellt sätt.

Det ¨ar efter dessa tre kluster som vi har delat in v˚ art material.

Kluster A

Personer i detta kluster har personlighetsstörningar besläktade med psyko- tiska störningar: personen är paranoid, dvs. är misstänksam och l˚ angsint, schizoid, d˚ a personen betraktas som kylig och kontaktavvisande, samt schi- zotyp vilket innefattar exentriska och vidskepliga personer.

Kluster B

Här finner man personer med antisocial personlighetsstörning, som innebär att personen i fr˚ aga är aggressiv och oansvarig, instabil störning eller störnings- typen borderline, vilken kännetecknas av labila personer och personer som är osäker p˚ a sin identitet. Här finns ocks˚ a de med narcistisk personlighetsstörning, som betyder egocentrisk och extremt självöverskattande, samt histrionisk personlighetsst¨ orning , vilket innefattar personer som är dramatiserande och manipulerande.

Kluster C

I det sista klustret finns personer med de s.k. karakt¨arsneuroserna, vilka

är antiaggresiv personlighetsstörning, som innebär personer överkänsliga för

kritik och konkurrens och ur st˚ and att säga ifr˚ an, osjälvständig personlig-

hetsst¨ orning, starkt beroende av andra och har stort behov av kontakt, samt

obsessiv-kompulsiv personlighetsst¨ orning, d˚ a man ¨ar k¨anslofattig och perfek-

tionist.

(12)

2.3 Ordlista

ADHD uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet Anorexia nervosa självsvält, aptitlöshet

Antisocial personlighet man bryter mot sociala normer, ¨ar aggresiv och oansvarig

Aspergers syndrom primär störning i utvecklingen med oförm˚ aga till ade- kvat socialt samspel hos en person med i övrigt normal beg˚ avning.

Namnet kommer av den österikiske psykiatern Hans Asperger Autism självförsjunkenhet, den inre världen är viktigare än den yttre Beteendest¨ orning störning hos en persons handlingsmönster

Borderlinepersonlighet person som befinner sig i gr¨anslandet mellan h¨alsa och sjukdom

Bulimia nervosa hetsätning som ˚ atföljs av självstimulerade kräkningar CAPSI–R Fr˚ ageformuläret som behandlar barn– och ungdoms˚ aren CD Conduct Disorder, uppförandestörning

DIP–Q Fr˚ ageformul¨aret som behandlar problem i vuxen ˚ alder

DSM–IV Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4:e upp- lagan. Systemet som användes för att ställa diagnoser p˚ a psykiska störningar.

Funktionsf¨ orlust Kriteriet som kräver att man sökt professionell hjälp för sina problem

Histrionisk personlighet karakt¨ariseras av ¨overdrivna och labila affekter,

¨overdrivna k¨anslouttryck samt en viss tendens att dramatisera

ICD–10 10:e upplagan av the International Statistical Classification of Di- seases, Injuries and Causes of Death, som ¨ar en internationell standard f¨or klassifikation av sjukdomar.

Narcistisk personlighet egocentrisk och sj¨alv¨overskattande Obsessiv–kompulsiv se OCD

OCD Obsessive Compulsive Disorder, tv˚ angssyndrom som tr¨anger sig p˚ a

den sjuke mot dennes vilja

(13)

ODD Oppositional Defiant Disorder, trotssyndrom

Paranoid psykos en sjukdom som karaktäriseras av att personen har förfölj- elseidéer och/eller andra vanföreställningar

Prevalens andel med sjukdom

SAD Separation Anxiety Disorder, separations˚ angest: ˚ angest vid tanken p˚ a att skiljas fr˚ an en k¨anslom¨assigt betydelsefull individ

Schizoid personlighet en personlighetsst¨orning med tillbakadragenhet och schizofreniliknande personlighetsdrag

3 Beskrivning av data

3.1 Material

Fr˚ ageformulären utdelades bland personer födda mellan 1951 och 1977 och insamlades under perioden september -97 till februari -98. Undersökningen var godkänd av den lokala etiska kommitén.

3.1.1 Patientgruppen

För att f˚ a ihop material p˚ a f.d. patienter, som man vet har haft problem under barn- och ungdomstiden, sökte man i äldre register. I registret över patienter som v˚ ardats p˚ a avdelningen för Barn– och Ungdoms Psykiatri i Uppsala under ˚ aren -72, -84, -87 eller -92 fanns det 499 stycken. Av dessa 499 kunde adresser hittas i endast 359 fall. Man fann att 19 personer hade avlidit och övrigt bortfall kan troligen utgöras av människor med skyddad identi- tet och människor som saknar mantalsskrivningsadress. Detta kan bero p˚ a fängelsestraff eller emigration, s˚ a bortfallet är därför inte helt slumpmässigt, men ingen hänsyn togs till detta i beräkningarna.

Till de 359 f.d. patienterna, som nu var vuxna, skickades tv˚ a fr˚ ageformul¨ar,

ett CAPSI–R och ett DIP–Q, tillsammans med ett frankerat svarskuvert

samt ett brev i vilket undersökningens syfte förklarades och där man blev

f¨ors¨akrad om att svaren omfattades av tystnadsplikten. Tv˚ a p˚ aminnelser

skickades ut till dem som inte svarade. Av de tillfr˚ agade returnerade 79 per-

soner formul¨aren men avstod fr˚ an att vara med, medan 116 inte svarade alls,

varf¨or endast 164 av de 359 tillfr˚ agade var villiga att deltaga.

(14)

3.1.2 Kontrollgruppen

Till kontrollgruppen blev 359 personer fr˚ an folkbokföringens register utvalda och till dem skickades samma CAPSI–R– och DIP–Q–formulär. Personerna i kontrollgruppen valdes s˚ a att ˚ alder och kön matchades med dem i patient- gruppen.

Insamlingen gick till p˚ a samma sätt som för patientgruppen. ¨ Aven här var det 79 stycken som returnerade formulären men avstod fr˚ an medverkan, medan 91 inte svarade alls. En svarade via telefon, s˚ a totalt 193 personer svarade och deltog i undersökningen.

Totalt 164 f.d. patienter och 193 i kontrollgruppen svarade och deltog s˚ alunda i undersökningen, men p.g.a. att alla fr˚ agor ej besvarades av alla medverkan- de, s˚ a kunde inte alla diagnoser ställas p˚ a alla som medverkade och därför varierar stickprovsantalet i grupperna.

3.2 R¨ attning

Rättningsmallarna ger numeriska intervallgränser och best˚ ar av ett antal kriterier till varje diagnos. För att f˚ a en viss diagnos, m˚ aste ett visst antal kriterier vara uppfyllda. Antalet kriterier för att f˚ a diagnosen varierar för de olika diagnos–grupperna.

Vid rättningen av formulären användes tv˚ a olika mallar för CAPSI–R, en där det extra funktionskriteriet var inlagt och en där det inte fanns med. För DIP–Q-formulären användes bara en mall. P˚ a s˚ a sätt fick vi tv˚ a olika da- tamängder fr˚ an barn– och ungdoms˚ aren p˚ a vilka samma slag av beräkningar skulle utföras, för att sedan jämföras och se om funktionsförlust har n˚ agon signifikant inverkan p˚ a resultatet.

3.2.1 Funktionskriterium

För att uppfylla detta kriterium, m˚ aste personen ha haft s˚ adana besvär, s˚ a att denne sökt professionell hjälp. L˚ at oss säga att kriterierna för beteende- störning är uppfyllda för en viss person, men denne inte har uppsökt v˚ ard.

Detta resulterar i att denna person f˚ ar diagnosen i gruppen Utan funktions-

kriteriet, men ej i gruppen Med kriteriet.

(15)

3.3 Gruppindelning

P.g.a. f˚ a observationer i vissa grupper delades diagnoserna fr˚ an barn- och ungdomstiden in enligt f¨oljande:

• Utvecklingsf¨orseningar:

– L¨assv˚ arigheter – R¨aknesv˚ arigheter – Skrivsv˚ arigheter

• Beteendest¨orningar:

– ADHD, uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet – CD, uppförandestörning

– ODD, trotssyndrom

• ¨ Atst¨orningar:

– Anorexia nervosa, självsvält – Bulimia nervosa, hetsätning

• F¨orst¨amningssyndrom:

– Depressiv episod – Manisk episod

• Drogproblem:

– Drogberoende – Drogmissbruk

• ˚ Angestsyndrom:

– SAD, separations˚ angest – Paniksyndrom

– OCD, tv˚ angssyndrom

• Autismspektrumtillst˚ and:

– Autism

(16)

– Aspergers syndrom

Personlighetsst¨orning i vuxen ˚ alder grupperades efter de tre olika klustren, Kluster A, Kluster B och Kluster C.

3.4 Beteckningar

Varje barn– och ungdomsgrupp skulle jämföras med varje kluster, s˚ a totalt 7 × 3 = 21 par bildades. För att underlätta skrivandet införs nu n˚ agra be- teckningar som läsaren bör känna till.

De olika barn– och ungdomsgrupperna kan betraktas som sju binära respons- variabler och betecknas nu med X 1 , X 2 , . . . , X 7 . Samma sak gäller för de tre klustren och dessa betecknas nu med Y 1 , Y 2 , Y 3 .

X i = 1 om man har haft diagnos i som barn 0 om man ej har haft i

och

Y j = 1 om man har personlighetsst¨orning av typ j 0 om man ej har typ j

För att lätt kunna ˚ ask˚ adliggöra materialet, sätts en 2 × 2 kontingenstabell upp för varje par. Dessa ser ut enligt följande:

Y _j = 1 Y _j = 0 X i = 1 n 11 n 12 n 1+

X i = 0 n 21 n 22 n 2+

n +1 n +2 n ++

n kl ¨ar observerat antal i cell (k, l)

Det ¨ar de olika sannolikheterna i cellerna som ¨ar av intresse, s˚ a m.h.a.

f¨oreg˚ aende tabell, samt uttrycket ˆ

π ij = p ij = n ij

n kan f¨oljande tabell skattas

Y j = 1 Y j = 0 X i = 1 π 11 π 12 π 1+

X i = 0 π 21 π 22 π 2+

π +1 π +2 1

(17)

Den betingade fördelningen för Y givet X kommer att vara av intresse och vi inför därför ytterligare tv˚ a beteckningar:

π 1 = P (Y j = 1|X i = 1) = π 11

π 1+ , f¨or aktuella paret (i, j)

π 2 = P (Y j = 1|X i = 0) = π 21

π 2+

, f¨or aktuella paret (i, j)

Antalet kriterier som ¨ar uppfyllda f¨or resp. barn– och ungdomsdiagnos be- tecknas nu med Z 1 , . . . , Z 7 och

Z k = 1, 2, . . . , n k

där n k är antal kriterier som finns för grupp k. Alla Y j ska nu ocks˚ a jämföras med alla Z k . Detta kommer att göras med logistisk regression.

4 Metoder

4.1 Likelihoodkvot–test

F¨or att testa om de b˚ ada responserna var statistiskt oberoende bildade jag kvoten

Λ = max H

0

Likelihood max H

0

∪ H

1

Likelihood

och använde mig sedan av att −2 log(Λ) ∈ χ ² [(r − 1)(s − 1)], där r resp. s st˚ ar för antal rader resp. antal kolumner i tabellen. I v˚ art fall, med tv˚ a–vägs kontingenstabeller, förenklas detta till

G ² = 2 X

n _ij log( n ij

µ ij

) ∈ χ ² (1)

där µ ij är det förväntade antalet d˚ a responserna är oberoende av varandra.

Om G ² > χ ² (1), s˚ a styrks v˚ ara misstankar om att X i och Y j ¨ar beroende och

det är idé att fortsätta undersöka sambandet mellan sjukdomarna. Till detta

test har jag även beräknat ett p–värde, som betecknar sannolikheten att f˚ a

v˚ ara observerade värden, eller ännu extremare, givet att H 0 gäller.

(18)

4.2 Relativ risk

När man har en 2 × 2 kontingenstabell med de skattade proportionerna (p 1 , 1 − p 1 ) för den betingade fördelningen i rad 1 resp. (p 2 , 1 − p 2 ) för den betingade fördelningen i rad 2 och där p 1 resp. p ₂ är relativt sm˚ a, s˚ a är p 1 − p 2 inte n˚ agot särskilt bra m˚ att p˚ a skillnaden mellan de b˚ ada grupper- na. Det är d˚ a bättre att titta p˚ a den relativa risken, som är kvoten mellan sannolikheterna för ”sjuk” i de b˚ ada grupperna, dvs.

rel.risk = π 1

π ₂

En relativ risk p˚ a 1.00 innebär att responsen för Y j är oberoende av X i , dvs.

oberoende av om man har varit sjuk som barn eller ej. En relativ risk > 1 innebär att sannolikheten för ”sjuk” är större i rad 1 än i rad 2, dvs. man löper större risk att bli sjuk som vuxen om man har varit det som barn.

4.2.1 Skattning och intervall Den relativa risken skattas med

ˆ π 1

ˆ π ₂ = p 1

p ₂ = n 11 /n 1+

n ₂₁ /n ₂₊

För att f˚ a ett intervall för denna, m˚ aste först ett intervall för dess logaritm göras. Intervall för log(rel.risk) f˚ as av

log(p 1 ) − log(p 2 ) ± z

^α₂

r 1 − p 1

n 11

+ 1 − p 2

n 21

Intervallet f¨or ^π _π

¹₂

ser d˚ a ut som (e â , e ^b ), d˚ a (a, b) är intervall för log ^π _π

¹₂

.

4.3 Oddskvot

Ett annat associationsm˚ att i tv˚ a-v¨ags kontingenstabeller ¨ar odds och oddskvot.

Oddset defineras till:

odds ₁ = π ₁ 1 − π 1

f¨or rad 1 och till odds 2 = π ₂ 1 − π 2

i rad 2

Oddskvoten blir sedan kvoten av de b˚ ada oddsen:

(19)

θ = odds ₁ odds 2

= π ₁ /(1 − π ₁ ) π 2 /(1 − π 2 )

Relativa risken ¨ar kvoten av de tv˚ a sannolikheterna, medan oddskvoten ¨ar kvoten av de b˚ ada oddsen.

Oddskvoten = Rel.risken × (1 − π ₂ ) (1 − π 1 )

Detta leder till att oddskvoten är ett bättre m˚ att, d˚ a det är mer känsligt för sm˚ a förändringar eftersom det även tar hänsyn till kvoten mellan ”frisk”

sannolikheterna. Att de betingade fördelningarna är lika i de b˚ ada raderna (π 1 = π 2 ) motsvaras av θ = 1. När θ > 1, s˚ a är oddset för ”sjuk” högre om X i har haft värdet 1.

4.3.1 Skattning och intervall

Till skattningen av oddskvoten har jag anv¨ant mig av ML-skattningen:

θ ˆ M L = p 1 /(1 − p 1 )

p 2 /(1 − p 2 ) = n 11 /n 12

n 21 /n 22

= n 11 n 22

n 12 n 21

Oddskvotens stickprovsfördelning är skev, s˚ a för att motverka detta har ett alternativt m˚ att använts för att beräkna ett konfidensintervall, nämligen dess naturliga logaritm, log(θ). Oberoende mellan X i och Y j motsvaras nu av log(θ) = 0. Variabeln log(ˆ θ) har en betydligt mindre skev fördelning, som är mer lik en normalfördelning. Konfidensintervall för log(θ) ges av:

log(ˆ θ) ± z

^α₂

ASE(log(ˆ θ)) d¨ar z

^α₂

¨ar kvantilen till N (0, 1)–f¨ordelningen och

ASE(log(ˆ θ)) = r 1

n 11

+ 1 n 12

+ 1 n 21

+ 1 n 22

För att sedan f˚ a rätt intervall för θ, exponentieras ändpunkterna, s˚ a θ ∈ (e ˆ â , e ^b )

där a och b är intervallgränserna för log(θ).

(20)

4.4 Logistisk regression

Logistisk regression är en populär metod d˚ a man har en binär variabel Y och en kategorisk förklarande variabel Z. Sannolikheten för ”sjuk” betecknas nu π(z) d˚ a Z antar värdet z. Den logistiska regressionsmodellen har en linjär form för dess logit:

logit[π(z)] = log

π(z) 1 − π(z)

= α + βz vilket inneb¨ar att sannolikheten f¨or ”sjuk” nu kan skrivas som

π(z) = e ^(α+βz) 1 + e ^(α+βz)

Detta implicerar att π(z) ökar (alt. avtar) som en S–formad funktion av z. Det är parametern β som är av intresse och betecknar ökningens (alt.

minskningens) hastighet. När Y och Z är oberoende, s˚ a är β = 0 och π(z) är lika för alla z. β > 0 betyder att sannolikheten för ”sjuk” ökar med Z.

4.4.1 Skattning och intervall

ML–skattningen av parametrarna α och β f˚ as med rekursionsformeln:

θ ^j+1 = θ ^j + (Z ^T D ^(j) Z)Z ^T (y − µ ^(j) )

d¨ar θ ^j = α ^(j) β ^(j)

, D ^(j) =







µ ^(j) ₁ 0 0 . . . 0 0 . 0 . . . 0

... . ...

0 . . . 0 . 0 0 . . . 0 0 µ ^(j) _I







och Z =





 1 z 1

... ...

1 z _I





 .

Dess intervall ges av:

θ ˆ M L ± z

^α₂

ASE d¨ar ASE = (Inf (θ ^j )) ⁻ ^1/2 = (Z ^T D ^(j) Z) ⁻ ^1/2

Exponentiering av ändpunkterna p˚ a intervallet för β ger intervall för e ^β , som

är den multiplikativa ökningen av oddset för en enhetsökning i Z.

D˚ a skattningen av β och dess standardavvikelse ¨ar komplicerade uttryck,

har dataprogram använts för att beräkna dessa.

(21)

5 Resultat

I detta avsnitt presenteras de uträknade skattningarna och dess intervall för alla kluster. Materialet är sorterat efter den undre intervallgränsen p˚ a datamängden Med funktionskriteriet, s˚ a den sjukdom fr˚ an tidig ˚ alder som implicerar störst risk för det aktuella klustret st˚ ar först. Anledningen till att materialet ordnats efter den undre gränsen är att skattningarna i sig inte säger s˚ a mycket, d˚ a varianserna stundom kan vara relativt stora.

Resultatet presenteras i tabeller där kolumnerna märkta Med resp. Utan st˚ ar för skattningen av beräkningarna utförda med resp. utan funktionskriteriet inlagt.

5.1 Patientgruppen

5.1.1 Kluster A

Alla sju barn– och ungdomsdiagnoser visade sig ha betydelse f¨or personlig- hetsst¨orningar i kluster A i vuxen ˚ alder.

Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

Drogproblem: 2.958 1.767–4.953 2.676 1.674–4.278

˚ Angestsyndrom: 2.468 1.686–3.613 2.320 1.639–3.285

F¨orst¨amningssyndrom: 2.132 1.635–2.780 2.145 1.700–2.707

Beteendest¨orningar: 1.752 1.375–2.234 1.670 1.369–2.037

Autismspektrumtillst˚ and: 2.482 1.224–5.037 2.468 1.257–4.845

Atst¨orningar: ¨ 2.683 1.206–5.970 2.683 1.206–5.970

Utvecklingsf¨orseningar: 1.739 1.122–2.695 1.806 1.227–2.657

Funktionskriteriet har inte bidragit till n˚ agra v¨asentliga skillnader. Alla in-

tervall har en undre gräns större än ett, s˚ a alla undersökta barn– och ung-

domsproblem visade sig p˚ averka detta kluster, men i olika omfattning. St¨orst

inverkan har drogproblem. F¨or personer med s˚ adana problem i tidig ˚ alder ¨ar

risken för kluster A–störningar minst 1.77 g˚ anger s˚ a stor än för dem som

inte har haft detta. Däremot är dessa risker betydligt mindre för utveck-

lingsf¨orseningar.

(22)

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 7.791 3.329–18.232 14.745 4.952–43.901

˚ Angestsyndrom: 5.145 2.475–10.697 5.225 2.501–10.918 Drogproblem: 5.377 2.348–12.316 5.133 2.254–11.693 Beteendestörningar: 5.013 2.217–11.336 7.434 2.737–20.188 Autismspektrumtillst˚ and: 3.033 1.265–7.272 3.072 1.313–7.188 Atstörningar: ¨ 3.226 1.229–8.464 3.226 1.229–8.464 Utvecklingsförseningar: 2.363 1.163–4.801 2.758 1.371–5.548 Personer som har haft förstämningssyndrom har ett odds som är minst 3.33 g˚ anger större än oddset för personerna som inte har haft det. Funktionskri- teriet har inte haft s˚ adan stor inverkan.

5.1.2 Kluster B

Alla sju grupperna hade signifikant inverkan p˚ a kluster B.

Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.807 1.882–4.185 2.568 1.788–3.689 Atstörningar: ¨ 4.239 1.810–9.928 4.239 1.810–9.928 Förstämningssyndrom: 2.346 1.776–3.099 2.211 1.730–2.827 Beteendestörningar: 1.895 1.478–2.430 1.693 1.378–2.081 Drogproblem: 2.471 1.463–4.174 2.226 1.378–3.596 Autismspektrumtillst˚ and: 2.774 1.322–5.821 2.476 1.250–4.905 Utvecklingsförseningar: 1.627 1.046–2.531 1.561 1.053–2.314 Här ser vi att det är˚ angestsyndromen som ökar risken mest av alla grupperna.

Sannolikheten för att ha personlighetsstörning i kluster B är nästan dubbelt

s˚ a stor om man hör till dem som haft ˚ angestsyndrom. ¨ Aven ätstörningar har

en ganska stor relativ risk. Utvecklingsf¨orseningar tycks inte ha en s˚ a stor

betydelse för kluster B, d˚ a man bara kan säga att det ökar sannolikheten

med mindre ¨an 5%.

(23)

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 9.918 4.235–23.224 13.842 5.093–37.619

˚ Angestsyndrom: 6.319 3.046–13.110 6.194 2.986–12.848 Beteendestörningar: 6.271 2.778–14.153 7.121 2.804–18.085 Atstörningar: ¨ 5.515 2.029–14.991 5.515 2.029–14.991 Drogproblem: 3.874 1.742–8.618 3.575 1.629–7.846 Autismspektrumtillst˚ and: 3.410 1.396–8.329 3.059 1.311–7.141 Utvecklingsförseningar: 2.108 1.053–4.222 2.101 1.066–4.139

När man nu tittar p˚ a oddskvoterna, s˚ a är det förstämningssyndrom som ligger högst. Detta ökar oddset med en faktor p˚ a minst fyra.

5.1.3 Kluster C

I kluster C hade alla sju grupperna en betydlig effekt.

Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 3.058 2.024–4.619 2.755 1.899–3.996 Atstörningar: ¨ 4.109 1.753–9.632 4.109 1.753–9.632 Autismspektrumtillst˚ and: 3.745 1.712–8.195 3.184 1.566–6.470 Förstämningssyndrom: 2.218 1.673–2.939 2.090 1.629–2.683 Beteendestörningar: 1.873 1.455–2.410 1.665 1.350–2.053 Drogproblem: 2.146 1.273–3.619 1.953 1.208–3.158 Utvecklingsförseningar: 1.948 1.253–3.026 1.810 1.224–2.678

Högst risk ges om man har haft ˚ angestsyndrom. D˚ a ökar risken för personlig-

hetsstörning i kluster C med drygt 100%. Intervallgränserna är n˚ agot lägre

n¨ar funktionskriteriet ¨ar borttaget, men annars skiljer inte mycket mellan de

b˚ ada.

(24)

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 7.288 3.493–15.208 7.031 3.378–14.637 Förstämningssyndrom: 7.697 3.481–17.020 9.568 3.951–23.170 Beteendestörningar: 5.800 2.637–12.756 6.222 2.575–15.035 Atstörningar: ¨ 5.298 1.952–14.380 5.298 1.952–14.380 Autismspektrumtillst˚ and: 4.872 1.928–12.310 4.161 1.747–9.906 Drogproblem: 3.102 1.409–6.829 2.864 1.319–6.219 Utvecklingsförseningar: 2.797 1.396–5.605 2.714 1.377–5.351 Här är det ˚ angestsyndromen som st˚ ar för den största förändringen av odds- et, men även förstämningssyndromen ökar oddset med minst 3.4 g˚ anger för personer som har haft detta jämfört med personer som ej haft det.

5.2 Kontrollgruppen

I kontrollgruppen kunde inget likelihoodkvottest göras pga för f˚ a observatio- ner i cell (1,1). Relativa risker och oddskvoter kunde beräknas för de flesta grupper, men d˚ a vissa grupper inte har observerade värden i varje cell, gick det inte för alla. Dessa är markerade med *. Det som syns p˚ a dessa beräknade värden är att intervallen är betydligt bredare för kontrollgruppen p.g.a. dess l˚ aga andel sjuka personer. Dessutom ser man att grupperna med resp. utan funktionskriteriet skiljer sig ˚ at.

5.2.1 Kluster A

Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

Drogproblem: * * 1.62 0.22–12.27

˚ Angestsyndrom: * * 1.07 0.28–4.05

Förstämningssyndrom: 7.06 2.74–18.23 4.40 2.59–7.46 Beteendestörningar: 7.67 2.04–28.83 1.83 0.75–4.47 Autismspektrumtillst˚ and: 25.57 2.47–264.94 38.36 4.26–345.08

Atst¨orningar: ¨ * * * *

Utvecklingsf¨orseningar: 6.39 1.28–31.91 1.97 0.80–4.84

(25)

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 10.43 2.89–37.61 10.52 3.27–33.89

˚ Angestsyndrom: * * 1.08 0.23–5.11

Drogproblem: * * 1.67 0.19–14.64

Beteendest¨orningar: 9.49 2.00–44.97 2.16 0.63–7.36 Autismspektrumtillst˚ and: 29.67 2.51–350.95 48.55 4.66–505.81

Atst¨orningar: ¨ * * * *

Utvecklingsf¨orseningar: 7.29 1.21–43.91 2.35 0.69–8.07

5.2.2 Kluster B

Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 13.85 2.12–90.51 2.52 1.02–6.22 Atstörningar: ¨ 3.82 0.43–34.17 1.14 0.16–8.15 Förstämningssyndrom: 7.65 2.99–19.52 4.77 2.87–7.92 Beteendestörningar: 4.62 1.03–20.64 1.98 0.82–4.79

Drogproblem: * * 4.103 0.92–18.33

Autismspektrumtillst˚ and: 6.92 0.67–71.41 13.85 2.12–90.51 Utvecklingsf¨orseningar: 6.92 1.40–34.34 2.13 0.88–5.19

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 11.81 3.21–43.45 13.24 3.79–46.17

˚ Angestsyndrom: 16.18 2.08–126.00 3.19 0.91–11.25 Beteendest¨orningar: 5.27 0.95–29.22 2.41 0.69–8.38 Atst¨orningar: ¨ 4.06 0.39–42.04 1.15 0.14–9.69

Drogproblem: * * 4.67 0.84–25.88

Autismspektrumtillst˚ and: 7.42 0.63–87.74 16.18 2.08–125.99

Utvecklingsf¨orseningar: 8.00 1.32–48.56 2.63 0.76–9.18

(26)

5.2.3 Kluster C Relativ risk

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.59 0.28–23.84 1.85 0.78–4.41 Atst¨orningar: ¨ 2.37 0.26–21.67 1.48 0.35–6.28

Autismspektrumtillst˚ and: * * * *

Förstämningssyndrom: 5.79 2.22–15.15 4.03 2.35–6.91 Beteendestörningar: 4.66 1.20–18.18 1.44 0.62–3.35

Drogproblem: * * 1.03 0.13–7.99

Utvecklingsf¨orseningar: 7.77 1.67–36.17 2.37 1.15–4.86

Oddskvot

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.67 0.26–26.82 2.10 0.70–6.29 Förstämningssyndrom: 7.59 2.34–24.63 7.67 2.97–19.78 Beteendestörningar: 5.24 1.16–23.68 1.57 0.53–4.61 Atstörningar: ¨ 2.44 0.24–24.65 1.53 0.31–7.50

Autismspektrumtillst˚ and: * * * *

Drogproblem: * * 1.04 0.12–8.86

Utvecklingsf¨orseningar: 8.84 1.67–46.93 3.00 1.11–8.15

5.3 Logistisk regression

Antalet uppfyllda kriterier är detsamma oavsett om funktionskriteriet är med eller ej. Detta gäller alla grupper utom Utvecklingsförseningar. Logistisk regression utfördes tv˚ a g˚ anger för denna grupp, men endast en g˚ ang för de

övriga. Här nedan har de skattade värdena p˚ a α och β använts. I appendix B.4 finns 95% konfidens intervall för β.

Logistisk regression har endast utf¨orts p˚ a patientgruppen d˚ a kontrollgruppen inneh˚ aller f¨or f˚ a observationer.

Utvecklingsf¨ orseningar

Det finns maximalt tre kriterier f¨or denna grupp.

(27)

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 0.2

0.25 0.3 0.35 0.4 0.45 0.5 0.55 0.6 0.65

kluster A kluster B kluster C

(a) Med funktionskriteriet

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3

0.2 0.25 0.3 0.35 0.4 0.45 0.5 0.55 0.6 0.65

(b) Utan funktionskriteriet

Kluster A: α = −1.1424 ˆ Kluster A: α = −1.2295 ˆ

β = ˆ 0.4423 β = ˆ 0.4848

Kluster B: α = −0.9754 ˆ Kluster B: α = −1.0254 ˆ

β = ˆ 0.4234 β = ˆ 0.4278

Kluster C: α = −0.9830 ˆ Kluster C: α = −1.0329 ˆ

β = ˆ 0.5168 β = ˆ 0.5079

Beteendest¨ orningar

I denna grupp ¨ar maximala antalet kriterier 40.

(28)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 0

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −2.4967 α = −2.3504 ˆ α = −1.8815 ˆ β = ˆ 0.1299 β = ˆ 0.1331 β = ˆ 0.1025

Atst¨ ¨ orningar

F¨or denna grupp finns det fyra kriterier.

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4

0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −1.2912 α = −1.2265 ˆ α = −1.1984 ˆ

β = ˆ 0.5647 β = ˆ 0.7394 β = ˆ 0.7525

(29)

F¨ orst¨ amningssyndrom H¨ar finns det 16 kriterier.

0 2 4 6 8 10 12 14 16

0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −3.2846 α = −3.1194 ˆ α = −2.4999 ˆ β = ˆ 0.3003 β = ˆ 0.3053 β = ˆ 0.2421

Drogproblem

I denna grupp finns det 10 kriterier.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7

(30)

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −1.3710 α = −1.1149 ˆ α = −1.0030 ˆ β = ˆ 0.2135 β = ˆ 0.1899 β = ˆ 0.1566

˚ Angestsyndrom

Maximala antalet kriterier ¨ar 27 f¨or denna grupp.

0 5 10 15 20 25 30

0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −1.6791 α = −1.6944 ˆ α = −1.6208 ˆ β = ˆ 0.1458 β = ˆ 0.1781 β = ˆ 0.1776

Autismspektrumtillst˚ and

F¨or denna grupp finns det 10 kriterier formulerade.

(31)

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0.1

0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1

Kluster A: Kluster B: Kluster C:

ˆ

α = −1.6035 α = −1.4510 ˆ α = −1.5696 ˆ β = ˆ 0.3290 β = ˆ 0.3333 β = ˆ 0.4093

6 Slutsats och diskussion

Resultaten av beräkningarna med resp. utan funktionskriteriet är nästan de- samma för patientgruppen, men det är inte s˚ a överraskande, ty de f.d. patient- erna har ju faktiskt sökt v˚ ard. Däremot ändras resultaten p˚ a kontrollgruppen med detta kriterium. När funktionskriteriet är inlagt, s˚ a minskar antalen i varje diagnosgrupp drastiskt och det g˚ ar inte att genomföra betydelsefulla beräkningar. Kontrollgruppen inneh˚ aller för f˚ a observationer för att kunna ge intressanta resultat. Som det är nu, s˚ a är intervallen p˚ a m˚ atten för breda för att kunna avslöja n˚ agot av intresse. Eftersom oddskvoterna skiljer sig ˚ at i patient– och kontrollgruppen, s˚ a kan inte dessa sl˚ as ihop till en stor grupp.

Kontrollgruppen inneh˚ aller f˚ a observationer och ger inga säkra resultat, s˚ a följande slutsatser bygger därför endast p˚ a patientgruppen.

Gruppen med utvecklingsförseningar, dvs. räkne–, skriv– eller lässv˚ arigheter,

¨ar den grupp som haft minst inverkan p˚ a personlighetsst¨orningar i vuxen

˚ alder. Detta resultat k¨anns lugnande, f¨or alla utvecklas ju i olika hastighet

och bara för att vissa är lite senare än andra med att läsa etc., s˚ a behöver

inte detta ha alltf¨or stor betydelse f¨or framtiden. Resultaten tyder p˚ a att

risken ökar om man haft försening i utvecklingen, men den undre gränsen

ligger runt 5% i kluster B. I kluster A och C ¨ar den n˚ agot h¨ogre, men inte

(32)

orov¨ackande stor.

M˚ anga av de undersökta personerna hade haft beteendestörningar (ca 57%) s˚ a risken förväntades inte öka extremt mycket. Under senare ˚ ar har det forskats en del i beteendestörningar och det har kommit fram att dessa framförallt ökar risken för personlighetsstörningar i kluster B. ¨ Aven i denna undersökning kan dessa resultat antydas. Skillnaderna här är inte s˚ a stora mellan de tre klustren, men kluster B är trots allt det kluster som har störst odds.

Personer som lidit av ätstörningar visade sig ha en betydligt större risk för n˚ agon form av personlighetsstörning, än de som inte haft s˚ adana störningar.

Störst är risken för kluster C–störningar. Kluster A–störningar har den klart minsta risken. Detta syns tydligt fr˚ an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3). Där skiljer sig kurvan för kluster A fr˚ an de andra klustren. Personer med anorexia är ytterst noga med att räkna kalorier och vet allt om vad som

är bra och d˚ aligt vad gäller mat och motion etc. De brukar även vara myck- et ordningssamma och leva efter särskilda mönster. Dessa personer är även extremt känsliga för kritik gällande deras vikt och utseende. Dessa särdrag karaktäriserar personer i kluster C, s˚ a v˚ ara slutsatser för denna grupp verkar stämma bra. Har man haft ätstörningar, ökar s˚ alunda risken betydligt för kluster C–störning.

Drogproblem är den grupp som har den högsta relativa risken för kluster A–störningar i denna undersökning. Men när istället kluster B– och kluster C–störningar undersöks, ligger den näst sist. Detta är ganska rimliga resultat, ty personer med drogproblem brukar ju inte vara ordningssamma perfektion- ister. Däremot kan personer som missbrukat droger börja hallucinera och bli paranoida, vilket stämmer in i kluster A. Fr˚ an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3) kan man se att d˚ a endast n˚ agra f˚ a kriterier är uppfyllda, s˚ a skiljer sig inte de tre klustren ˚ at. När fler kriterier uppfylls, s˚ a ökar risken för kluster A gentemot de andra tv˚ a.

Förstämningssyndrom är den grupp som medför störst risk för alla klus- ter. Den skiljer sig ganska stort fr˚ an de övriga diagnosgrupperna. Har man s˚ alunda varit stundom depressiv och manisk, s˚ a ökar oddsen för att ha n˚ agon form av personlighetsstörning. Man ska nu inte börja oroa sig för mycket.

Humöret varierar hos de flesta d˚ a och d˚ a och alla känner sig deprimerade och nedstämda ibland. Detta är normalt och fr˚ an den logistiska regressionen (se kapitel 5.3) kan vi se att risken är ganska liten vid n˚ agra f˚ a kriterier. Det

är först vid ett stort antal kriterier som kurvan ”tar fart” och risken ökar

v¨asentligt. Sm˚ a vardagliga depressioner g¨or s˚ alunda ingen skada, men vid

allvarligare nedstämdhet blir risken för personlighetsstörning stor.

(33)

Gruppen med ˚ angestsyndrom är en av de mest signifikanta diagnosgrupp- erna. De personer som endast har haft ett par symptom, löper inte s˚ a stor risk. När antalet uppfyllda kriterier ökar, s˚ a ökar även risken betydligt.

Man kan se att kluster A–störningar har n˚ agot lägre risk, medan man in- te ser n˚ agon skillnad mellan kluster B och kluster C. Samma sak som för förstämningssyndrom gäller här, dvs. n˚ agra f˚ a symptom förändrar inte risken för personlighetsstörning alltför dramatiskt. Har man däremot sv˚ ara problem och m˚ anga symptom, s˚ a ökar risken betydligt.

Autismspektrumtillst˚ and, dvs. autism eller Aspergers syndrom, är inte n˚ agon vanligt förekommande diagnos d˚ a det är sjukdomar med starkt avvikande handlingsmönster. Det var därför inte m˚ anga personer i undersökningen som hade denna diagnos och resultaten blir inte s˚ a tydliga som önskas. Vad som kan sägas är dock att personer med denna diagnos har större risk att ha en personlighetsstörning av kluster C–typ än av kluster A–typ.

Med de data som funnits tillgängliga har vi kunnat p˚ avisa att diagnoser fr˚ an barndomen ökar risken för personlighetsstörning som vuxen. Det är däremot sv˚ art att avgöra mer exakt hur mycket risken ökar pga de breda intervallen.

Ar man s˚ ¨ aledes intresserad av att veta storleken p˚ a ökningen bör fler personer ing˚ a i undersökningen.

N˚ agon stor skillnad mellan de olika klustren har inte p˚ atr¨affats i denna un-

dersökning. Detta kan bero p˚ a att alla är f.d. patienter och dessa tillhör inte

endast en diagnosgrupp utan flera stycken. Det skulle s˚ alunda ha varit b¨attre

att sl˚ a ihop alla klustren. Ett annat förslag är att göra en dimensionell un-

ders¨okning. Den logistiska regressionen skulle d˚ a bygga p˚ a antalet diagnoser,

istället för kriterier som vi nu har gjort, och man skulle se hur risken för

personlighetsst¨orning ¨okar med antalet olika diagnoser.

(34)

(35)

Referenser

[1] Alan Agresti. An Introduction to Categorical Data Analysis. John Wiley and Sons, 1996.

[2] Erling B. Andersen. Discrete Statistical Models with social science app- lications . North–Holland Publishing Company, 1980.

[3] David M. Fergusson and John Horwood. Predictive Validity of Cate- gorically and Dimensionally Scored Measures of Disruptive Childhood Behaviors. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1995.

[4] Stephanie Kasen, Patricia Cohen, Andrew E. Skodol, Jeffrey G. Johnson, and Judith S. Brook. Influence of Child and Adolescent Psychiatric Disorders on Young Adult Personality Disorder. Am J Psychiatry, 1999.

[5] Peter M. Lewinsohn, Paul Rohde, John R. Seeley, and Daniel N. Klein.

Axis II Psychopathology as a Function of Axis I Disorders in Childhood and Adolescence. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1997.

[6] Helen Orvaschel, Peter M. Lewinsohn, and John R. Seeley. Continuity of Psychopathology in a Community Sample of Adolescents. J. Am.

Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 1995.

[7] American Psychiatric Association. MINI–D IV. Pilgrim Press, 1995.

[8] James Reich, William Yates, and Mary Nduaguba. Prevalence of DSM–

III personality disorders in the community. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology , 1989.

[9] M. Rutter. Relationships between mental disorders in childhood and adulthood. Acta Psychiatrica Scandinavica, 1995.

[10] Lennart Wetterberg. Psykiatri i fickformat, 1997.

[11] Mark Zoccolillo, Andrew Pickles, David Quinton, and Michael Rutter.

The outcome of childhood conduct disorder: implications for defining

adult personality disorder and conduct disorder. Psychological Medicine,

1992.

(36)

(37)

A Data–program

Följande kod skrevs in i SAS, för att beräkna den logistiska regressionen.

Data;

input z r n @@; // z=antal kriterier

// r=antalet med personlighetsst¨ orning // n=totala antalet med z stycken // kriterier uppfyllda

cards;

// h¨ ar skrivs sedan alla // v¨ arden in f¨ or det // aktuella paret Proc logistic;

model r/n=z;

run;

guit;

B Prevalens

B.1 Patientgruppen

DSM–IV diagnos–grupp Med kriteriet Utan kriteriet

n % n %

Utvecklingsf¨orseningar 51 32.28 59 37.34

Beteendest¨orningar 90 56.96 102 64.56

Atst¨orningar ¨ 20 13.25 20 13.25

F¨orst¨amningssyndrom 83 52.53 91 57.59

Drogproblem 38 29.46 42 33.07

˚ Angestsyndrom 59 38.06 65 41.67

Autismspektrumtillst˚ and 25 15.82 27 17.09

(38)

B.2 Kontrollgruppen

DSM–IV diagnos–grupp Med kriteriet Utan kriteriet

n % n %

Utvecklingsf¨orseningar 6 3.11 30 15.54

Beteendest¨orningar 8 4.15 32 16.58

Atst¨orningar ¨ 4 2.47 12 6.82

F¨orst¨amningssyndrom 14 7.29 35 18.23

Drogproblem 1 0.57 8 4.62

˚ Angestsyndrom 4 2.07 26 13.47

Autismspektrumtillst˚ and 3 1.55 4 2.07

C Resultat p˚ a patientgruppen

C.1 Likelihoodkvot–testet

C.1.1 Kluster A Med funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 28.162 158 0.001

˚ Angestsyndrom: 20.550 155 0.001

Beteendest¨orningar: 17.724 158 0.001

Drogproblem: 16.496 129 0.001

Autismspektrumtillst˚ and: 6.117 158 0.013 Utvecklingsf¨orseningar: 5.638 158 0.018

Atst¨orningar: ¨ 5.514 151 0.019

Utan funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 37.682 158 0.001

Beteendest¨orningar: 21.458 158 0.001

˚ Angestsyndrom: 21.022 156 0.001

Drogproblem: 15.901 127 0.001

Utvecklingsf¨orseningar: 8.198 158 0.004 Autismspektrumtillst˚ and: 6.631 158 0.010

Atst¨orningar: ¨ 5.514 151 0.019

(39)

C.1.2 Kluster B

Med funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 36.203 158 0.001

˚ Angestsyndrom: 26.733 155 0.001

Beteendest¨orningar: 23.722 158 0.001

Atst¨orningar: ¨ 11.875 151 0.001

Drogproblem: 11.299 129 0.001

Autismspektrumtillst˚ and: 7.369 158 0.007 Utvecklingsf¨orseningar: 4.420 158 0.036

Utan funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 40.150 158 0.001

˚ Angestsyndrom: 26.461 156 0.001

Beteendest¨orningar: 22.688 158 0.001

Atst¨orningar: ¨ 11.875 151 0.001

Drogproblem: 10.328 127 0.001

Autismspektrumtillst˚ and: 6.720 158 0.010 Utvecklingsf¨orseningar: 4.620 158 0.032

C.1.3 Kluster C

Med funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob

˚ Angestsyndrom: 31.031 155 0.001

F¨orst¨amningssyndrom: 30.847 158 0.001

Beteendest¨orningar: 22.663 158 0.001

Autismspektrumtillst˚ and: 12.040 158 0.001

Atst¨orningar: ¨ 11.358 151 0.001

Utvecklingsf¨orseningar: 8.502 158 0.004

Drogproblem: 7.997 129 0.005

(40)

Utan funktionskriteriet

Likelihoodkvot χ ² Antal Prob F¨orst¨amningssyndrom: 33.477 158 0.001

˚ Angestsyndrom: 30.372 156 0.001

Beteendest¨orningar: 20.972 158 0.001

Atst¨orningar: ¨ 11.358 151 0.001

Autismspektrumtillst˚ and: 10.843 158 0.001 Utvecklingsf¨orseningar: 8.439 158 0.004

Drogproblem: 7.149 127 0.008

C.2 Relativ risk

C.2.1 Kluster A

Med funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

Drogproblem: 2.958 1.767–4.953

˚ Angestsyndrom: 2.468 1.686–3.613

Förstämningssyndrom: 2.132 1.635–2.780 Beteendestörningar: 1.752 1.375–2.234 Autismspektrumtillst˚ and: 2.482 1.224–5.037

Atst¨orningar: ¨ 2.683 1.206–5.970

Utvecklingsf¨orseningar: 1.739 1.122–2.695

Utan funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 2.145 1.700–2.707

Drogproblem: 2.676 1.674–4.278

˚ Angestsyndrom: 2.320 1.639–3.285

Beteendest¨orningar: 1.670 1.369–2.037 Autismspektrumtillst˚ and: 2.468 1.257–4.845 Utvecklingsf¨orseningar: 1.806 1.227–2.657

Atst¨orningar: ¨ 2.683 1.206–5.970

(41)

C.2.2 Kluster B

Med funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.807 1.882–4.185

Atst¨orningar: ¨ 4.239 1.810–9.928

Förstämningssyndrom: 2.346 1.776–3.099 Beteendestörningar: 1.895 1.478–2.430

Drogproblem: 2.471 1.463–4.174

Autismspektrumtillst˚ and: 2.774 1.322–5.821 Utvecklingsf¨orseningar: 1.627 1.046–2.531

Utan funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

Atst¨orningar: ¨ 4.239 1.810–9.928

˚ Angestsyndrom: 2.568 1.788–3.689

Förstämningssyndrom: 2.211 1.730–2.827 Beteendestörningar: 1.693 1.378–2.081

Drogproblem: 2.226 1.378–3.596

Autismspektrumtillst˚ and: 2.476 1.250–4.905 Utvecklingsf¨orseningar: 1.561 1.053–2.314

C.2.3 Kluster C

Med funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 3.058 2.024–4.619

Atst¨orningar: ¨ 4.109 1.753–9.632

Autismspektrumtillst˚ and: 3.745 1.712–8.195 Förstämningssyndrom: 2.218 1.673–2.939 Beteendestörningar: 1.873 1.455–2.410

Drogproblem: 2.146 1.273–3.619

Utvecklingsf¨orseningar: 1.948 1.253–3.026

(42)

Utan funktionskriteriet

Skattad rel.risk 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.755 1.899–3.996

Atst¨orningar: ¨ 4.109 1.753–9.632

Förstämningssyndrom: 2.090 1.629–2.683 Autismspektrumtillst˚ and: 3.184 1.566–6.470 Beteendestörningar: 1.665 1.350–2.053 Utvecklingsförseningar: 1.810 1.224–2.678

Drogproblem: 1.953 1.208–3.158

C.3 Oddskvot

C.3.1 Kluster A

Med funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 7.791 3.329–18.232

˚ Angestsyndrom: 5.145 2.475–10.697

Drogproblem: 5.377 2.348–12.316

Beteendest¨orningar: 5.013 2.217–11.336 Autismspektrumtillst˚ and: 3.033 1.265–7.272

Atst¨orningar: ¨ 3.226 1.229–8.464

Utvecklingsf¨orseningar: 2.363 1.163–4.801

Utan funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

Förstämningssyndrom: 14.745 4.952–43.901 Beteendestörningar: 7.434 2.737–20.188

˚ Angestsyndrom: 5.225 2.501–10.918

Drogproblem: 5.133 2.254–11.693

Atst¨orningar: ¨ 3.226 1.229–8.464

Utvecklingsf¨orseningar: 2.758 1.371–5.548

Autismspektrumtillst˚ and: 3.072 1.313–7.188

(43)

C.3.2 Kluster B

Med funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 9.918 4.235–23.224

˚ Angestsyndrom: 6.319 3.046–13.110

Beteendest¨orningar: 6.271 2.778–14.153

Atst¨orningar: ¨ 5.515 2.029–14.991

Drogproblem: 3.874 1.742–8.618

Autismspektrumtillst˚ and: 3.410 1.396–8.329 Utvecklingsf¨orseningar: 2.108 1.053–4.222

Utan funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 13.842 5.093–37.619

˚ Angestsyndrom: 6.194 2.986–12.848

Beteendest¨orningar: 7.121 2.804–18.085

Atst¨orningar: ¨ 5.515 2.029–14.991

Drogproblem: 3.575 1.629–7.846

Autismspektrumtillst˚ and: 3.059 1.311–7.141 Utvecklingsf¨orseningar: 2.101 1.066–4.139

C.3.3 Kluster C

Med funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 7.288 3.493–15.208

Förstämningssyndrom: 7.697 3.481–17.020 Beteendestörningar: 5.800 2.637–12.756

Atst¨orningar: ¨ 5.298 1.952–14.380

Autismspektrumtillst˚ and: 4.872 1.928–12.310

Drogproblem: 3.102 1.409–6.829

Utvecklingsf¨orseningar: 2.797 1.396–5.605

(44)

Utan funktionskriteriet

Skattad oddskvot 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 9.568 3.951–23.170

˚ Angestsyndrom: 7.031 3.378–14.637

Beteendest¨orningar: 6.222 2.575–15.035

Atst¨orningar: ¨ 5.298 1.952–14.380

Autismspektrumtillst˚ and: 4.161 1.747–9.906 Utvecklingsf¨orseningar: 2.714 1.377–5.351

Drogproblem: 2.864 1.319–6.219

C.4 Logistisk regression

C.4.1 Kluster A

95% konf.int. f¨or β

Atst¨orningar: ¨ 0.2335–0.8959

Förstämningssyndrom: 0.1980–0.4026 Autismspektrumtillst˚ and: 0.1624–0.4956 Utvecklingsförseningar Med: 0.1238–0.7608 Utan: 0.1765–0.7931

Drogproblem: 0.0851–0.3419

Beteendest¨orningar: 0.0819–0.1779

˚ Angestsyndrom: 0.0817–0.2099

C.4.2 Kluster B

95% konf.int. f¨or β

Atst¨orningar: ¨ 0.3762–1.1026

F¨orst¨amningssyndrom: 0.2040–0.4066 Autismspektrumtillst˚ and: 0.1679–0.4987

˚ Angestsyndrom: 0.1091–0.2471

Utvecklingsf¨orseningar Med: 0.1080–0.7388 Utan: 0.1248–0.7308 Beteendest¨orningar: 0.0851–0.1811

Drogproblem: 0.0639–0.3159

(45)

C.4.3 Kluster C

95% konf.int. f¨or β

Atst¨orningar: ¨ 0.3852–1.1198

Autismspektrumtillst˚ and: 0.2552–0.5833 Utvecklingsförseningar Med: 0.1967–0.8369 Utan: 0.2016–0.8142 Förstämningssyndrom: 0.1549–0.3293

˚ Angestsyndrom: 0.1086–0.2466

Beteendest¨orningar: 0.0594–0.1456

Drogproblem: 0.0333–0.2799

D Resultat p˚ a kontrollgruppen

Celler märkta med * saknar värde pga för f˚ a observationer.

D.1 Relativ risk

D.1.1 Kluster A

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

Drogproblem: * * 1.62 0.22–12.27

˚ Angestsyndrom: * * 1.07 0.28–4.05

Förstämningssyndrom: 7.06 2.74–18.23 4.40 2.59–7.46 Beteendestörningar: 7.67 2.04–28.83 1.83 0.75–4.47 Autismspektrumtillst˚ and: 25.57 2.47–264.94 38.36 4.26–345.08

Atst¨orningar: ¨ * * * *

Utvecklingsf¨orseningar: 6.39 1.28–31.91 1.97 0.80–4.84

(46)

D.1.2 Kluster B

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 13.85 2.12–90.51 2.52 1.02–6.22 Atstörningar: ¨ 3.82 0.43–34.17 1.14 0.16–8.15 Förstämningssyndrom: 7.65 2.99–19.52 4.77 2.87–7.92 Beteendestörningar: 4.62 1.03–20.64 1.98 0.82–4.79

Drogproblem: * * 4.10 0.92–18.33

Autismspektrumtillst˚ and: 6.92 0.67–71.41 13.85 2.12–90.51 Utvecklingsf¨orseningar: 6.92 1.40–34.34 2.13 0.88–5.19

D.1.3 Kluster C

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.59 0.28–23.84 1.85 0.78–4.41 Atst¨orningar: ¨ 2.37 0.26–21.67 1.48 0.35–6.28

Autismspektrumtillst˚ and: * * * *

Förstämningssyndrom: 5.79 2.22–15.15 4.03 2.35–6.91 Beteendestörningar: 4.66 1.20–18.18 1.44 0.62–3.35

Drogproblem: * * 1.03 0.13–7.99

Utvecklingsf¨orseningar: 7.77 1.67–36.17 2.37 1.15–4.86

D.2 Oddskvot

D.2.1 Kluster A

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 10.43 2.89–37.61 10.52 3.27–33.89

˚ Angestsyndrom: * * 1.08 0.23–5.11

Drogproblem: * * 1.67 0.19–14.64

Beteendest¨orningar: 9.49 2.00–44.97 2.16 0.63–7.36 Autismspektrumtillst˚ and: 29.67 2.51–350.95 48.55 4.66–505.81

Atst¨orningar: ¨ * * * *

Utvecklingsf¨orseningar: 7.29 1.21–43.91 2.35 0.69–8.07

(47)

D.2.2 Kluster B

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

F¨orst¨amningssyndrom: 11.81 3.21–43.45 13.24 3.79–46.17

˚ Angestsyndrom: 16.18 2.08–126.00 3.19 0.91–11.25 Beteendest¨orningar: 5.27 0.95–29.22 2.41 0.69–8.38 Atst¨orningar: ¨ 4.06 0.39–42.04 1.15 0.14–9.69

Drogproblem: * * 4.67 0.84–25.88

Autismspektrumtillst˚ and: 7.42 0.63–87.74 16.18 2.08–125.99 Utvecklingsf¨orseningar: 8.00 1.32–48.56 2.63 0.76–9.18

D.2.3 Kluster C

Med 95% konf.int. Utan 95% konf.int.

˚ Angestsyndrom: 2.67 0.26–26.82 2.10 0.70–6.29 Förstämningssyndrom: 7.59 2.34–24.63 7.67 2.97–19.78 Beteendestörningar: 5.24 1.16–23.68 1.57 0.53–4.61 Atstörningar: ¨ 2.44 0.24–24.65 1.53 0.31–7.50

Autismspektrumtillst˚ and: * * * *

Drogproblem: * * 1.04 0.12–8.86

Utvecklingsf¨orseningar: 8.84 1.67–46.93 3.00 1.11–8.15