Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) tillkännagav den 14 november 2017 att stiftelsen satsar 1 miljard kronor under 10 år, dvs. 100 miljoner kronor per år, på forskning och
forskarutbildning för att ”bygga kompetens inom olika delar av AI; Maskininlärning, djupinlärning, och matematik”. Satsningen genomförs som en förstärkning av stiftelsens tidigare satsning på Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP) som lanserades 2015 med Linköpings universitet som värduniversitet. Ett visst inslag av AI finns redan i några av de projekt som drivs inom ramen för det initiala anslaget till WASP. Från om med 2017 står WASP för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program.
“WASP is a major national initiative for basic research, education and faculty
recruitment. The total budget for the program is more than 3.5 billion SEK, and major goals are more than 50 new professors and more than 300 new PhDs within AI, Autonomous Systems and Software. The ambition is to advance Sweden into an internationally recognized and leading position in these areas, and WASP is now taking a step by launching a first broad investment in Artificial Intelligence. The offering includes several different positions o build and strengthen AI in Sweden.”118
De ingående universiteten, Linköpings universitet, Chalmers, KTH, Umeå och Lunds universitet förväntas bidra tillsammans med svenska företag med ytterligare resurser till satsningen, de senare bland annat genom industridoktorander. Professor Danica Kragic, KTH kommer att leda forskningen om maskininlärning samt djupinlärning och professor Johan Håstad, KTH, den matematikforskning som är relevant för AI.
WASP:s strategiska instrument är:
• “An international recruitment program, providing the brain-gain to establish new research areas, and to reinforce existing strengths in Sweden. The recruitment program aim for both outstanding younger
researchers as well as established experts. This is achieved by offering recruitment packages that are attractive by international standards.”
• “A national graduate school with close interaction with Swedish industry with the aim to raise the knowledge level in Sweden. The graduate school is dimensioned to produce at least 300 new PhDs, with at least 80 of those being industrial PhD students.”
• “Platforms for research and demonstration in collaboration with other parties. The participating universities have substantial existing infrastructures that can be leveraged for this purpose. Further reinforcement will be achieved by including industrial demonstrators, or even by aiming for new larger highly visible initiatives on an international scale.”
Hela WASP-satsningen är relevant för och kommer att stärka AI-utvecklingen i Sverige även om det är omkring en tredjedel som är specifikt inriktad på AI.
12 AI-satsningar i andra länder
Diskussionen om AI:s potential och påverkan på samhällsutvecklingen är intensiv i alla OECD-länder, Kina, inom EU och i många länder utanför OECD. Nationella strategier för AI-utveckling har utformats i ett antal länder i syfte att lägga grunden till policyutveckling och kraftsam-lingar för att utnyttja AI för innovation, konkurrenskraft och välfärd. I detta kapitel samman-fattas policydiskussioner och policyinitiativ från några länder som bedöms ha relevans för utformningen av framtida strategier och åtgärder i Sverige.119
12.1 USA
Samtidigt som den amerikanska valrörelsen kulminerade i oktober 2016 publicerade Obama-administrationen, som en av de första regeringarna, en studie som grund för nationell policy för AI. Denna bestod av två sektorsövergripande policydokument som angav huvudinriktningen för civila federala insatser för att möta utvecklingen inom AI.
Det var framförallt inom tre frågeställningar som stod i fokus:
1 Hur kan regeringen stödja utvecklingen av AI och dess positiva effekter?
2 Vilken betydelse kommer AI att ha på arbetsplatser och hur kan den amerikanska befolkningen få utbildning för framtidens arbeten?
3 Hur kan regeringen stödja människor under denna förändring och samtidigt skapa ekonomisk tillväxt som kommer alla till del under denna revolution?
Den ena rapporten, ”Preparing for the Future of Artificial Intelligence”120, innehåller en bred genomgång av aktuell utvecklingsstatus och potentiell användning för AI samt rekommenda-tioner om de insatser som bör äga rum på federal nivå. Den andra rapporten, ”The National Artificial Intelligence R&D Strategic Plan”121, anger områden för forsknings- och utvecklings-satsningar som bör göras på federal nivå. Ansatsen är i bägge dokumenten mycket bred och stor vikt läggs vid etiska och samhälleliga aspekter av ökat utnyttjande av AI och de kunskapsbehov som dessa föranleder.
planen är en del i den omfattande koordinering av den federala regeringens samlade FoU-satsningar som sker i regi av National Science and Technology Council och detta råds olika kommittéer och underkommittéer. Processen med att ta fram FoU-planen var bland annat baserad på flera öppna möten där några av de främsta amerikanska analytikerna, forskarna och
119 Förutom de länder som diskuteras i detta kapitel bör även AI-strategierna i Japan och Nederländerna vara av stort intresse för Sverige: Japan (mars 2017): Artificial Intelligence Technology Strategy.
http://www.nedo.go.jp/content/100865202.pdf); Report on Artificial Intelligence and Human Society
(http://www8.cao.go.jp/cstp/tyousakai/ai/summary/aisociety_en.pdf. Nederländerna (november 2017): Digital Society Research Agenda.
http://www.vsnu.nl/files/documenten/Domeinen/Onderzoek/DigitaleSamenleving/VSNU%20Digital%20Society%20Research
%20Agenda.pdf
120https://obamawhitehouse.archives.gov/sites/default/files/whitehouse_files/microsites/ostp/NSTC/preparing_for_the_futur
företagen var representerade. Huvudansvarig för processen var the Networking and Information Technology Research and Development Subcommittee (NITRID).
FoU-planen är knappast en plan i ordets egentliga mening utan är i första hand ett ramverk för specifika initiativ och åtgärder av olika federala myndigheter där den konkreta planeringen överlåts till de senare. För svensk del har dokumenten sitt största värde dels i den ingående diskussion av AI:s möjliga bidrag till utvecklingen inom en rad samhällssektorer, dels i identifieringen av områden där det finns ett behov av offentliga insatser.
I generella termer konstateras i FoU-planen att den federala regeringens insatser framför allt bör avse sådant som ligger utanför konsumentmarknader122. Sju olika insatsområden
identifieras och utvecklas i rapporten:
1 Make long-term investments in AI research.123
2 Develop effective methods for human-AI collaboration.124
3 Understand and address the ethical, legal, and societal implications of AI.
4 Ensure the safety and security of AI systems.
5 Develop shared public datasets and environments for AI training and testing.
6 Measure and evaluate AI technologies through standards and benchmarks.
7 Better understand the national AI R&D workforce need
Värt att notera är att samspelet mellan människa och AI-baserade system betraktas som så centralt att detta redovisas som ett separat insatsområde. Intressant är också att försörjningen med data tillmäts avgörande betydelse och att det bedöms som önskvärt att data för träning av algoritmer kan göras öppet och allmänt tillgängliga.
I rapporten påpekas att implementeringen av insatser under insatsområdena 1-6 ovan kan komma att kräva nya sätt att arbeta och samarbeta för de FoU-finansierande myndigheterna.
Behovet av nära samverkan med andra federala FoU-koordinerande organ (bl.a. inom cyber-security, privacy, robotics, software design, cyber physical systems, high-performance computing) betonas. I relation till insatsområde 7 rekommenderas att en systematisk kart-läggning av kompetensbehoven för AI-utveckling och förutsättningarna för att tillgodose dessa genomförs.
Processen resulterade i följande rekommendationer:
• Myndigheter bör undersöka möjligheterna att dra nytta av AI.
• Myndigheter som inte har egen kompetens inom avancerad dataanalys eller AI rekommenderas att samarbeta med företag och forskare som har sådan kompetens. Även myndighetsledningar bör ha tillräcklig AI-kompetens.
• Öppna data för att användas i AI-syfte bör prioriteras.
122 “The Federal government should therefore emphasize AI investments in areas of strong societal importance that are not aimed at consumer markets—areas such as AI for public health, urban systems and smart communities, social welfare, criminal justice, environmental sustainability, and national security, as well as long-term research that accelerates the production of AI knowledge and technologies.”
123 Följande delområden beskrivs i planen: Dataanalys; Perception; Teoretiska begränsningar för AI; Generell AI; Skalbar AI;
Människoliknande AI; Robotik; AI-Hårdvara
124 Delområden: Människokommunikativ AI; Förstärkning av mänsklig förmåga; Naturlig språkbehandling; Gränssnitt och visualisering.
• Regeringen själv bör särskilt stödja nyckelmyndigheter att engagera sig i AI-projekt med hög potential även då dessa har en hög risk.
• Myndigheter bör samarbeta inom kompetensuppbyggnad samt för att utveckla AI-standarder och finna de bästa metoderna.
• När regleringar av AI diskuteras ska tillräcklig teknisk AI-kompetens finnas representerad.
• Myndigheter bör ha tillgång till personal som representerar en mångfald av teknisk bakgrund. Det kan t.ex. ske genom utbytesprogram med delstater.
• Regeringen bör nära följa utvecklingen av AI inte enbart i USA utan också i andra länder.
• Regeringen bör på olika sätt säkerställa tillgången på AI-specialister i USA. Såväl specialister som användare behöver öka i antal, kompetens och mångfald.
• Regeringen bör nära följa AI:s påverkan på arbetsmarknaden.
• Myndigheter som använder AI som beslutsstöd där individer påverkas bör vara extra försiktiga för att säkerställa att dessa är effektiva och rättssäkra genom att använda evidensbaserade metoder.
• Skolor och universitet som undervisar i AI bör inkludera olika närliggande aspekter på etik, säkerhet och integritet i undervisningen.
• Regeringen bör ta fram en strategi för internationella AI-engagemang. Regeringen bör också fördjupa sina samarbeten kring AI med viktiga internationella intressenter såsom andra regeringar,
internationella organisationer, industri och akademien.
Totalt uppskattas federala myndigheter ha finansierat icke sekretessbelagd FoU inom AI-området för ca 1,1 miljarder dollar under 2015. USA har också många och stora AI-initiativ inom försvar och försvarsindustri. Till detta skall de civila federala FoU-satsningarna ska därför läggas, en sannolikt omfattande, federal finansiering av sekretessbelagd AI-relaterad FoU.
Även efter att den nya administrationen tog över i januari 2017 pågår aktiviteter inom flera av dessa områden, bl.a. genom partiöverskridande samarbeten i senaten och representanthuset.
Samtidigt ser många forskare och företagare i USA en fara i att bl.a. ny migrationspolitik (svårare att anställa utländsk expertis) och skattepolitik kan leda till att USA:s ledande roll inom AI kommer att minska. Under andra halvan av 2017 tillkom tre nya lagar på federal nivå som adresserar användandet av AI. Två av dessa reglerar användningen av självkörande bilar för att öka säkerheten och den tredje var instiftandet av en partiöverskridande rådgivande kommitté för att hantera AI-frågor.
En av många aktiva diskussioner kring AI bland federala myndigheter är vad varje myndighet bör göra själv och vad man bör samarbeta kring. Ett område som visat sig lämpligt för sam-arbete är möjligheten för medborgare och företag att interagera med myndigheter via röst-styrda produkter som bl.a. Alexa, Cortana, Google Home och Siri. Den centrala administrationen General Service Administration har ett pågående program där ett trettiotal myndigheter deltar för att skapa detta generella gränssnitt till myndigheterna. Liknande aktiviteter finns på delstatsnivå och i flera städer.
Det är dock fortfarande oklart hur och i vilken grad de förslag och rekommendationer som presenterades i FoU-planen har implementerats under Trump-administrationen.125 En indikation på att det finns ett politiskt engagemang i Kongressen är det partiövergripande
förslag som lades fram i Kongressen 12 december 2017 att inrätta en federal rådgivande kommitté för utveckling och implementering av artificiell intelligens (”FUTURE of Artificial Intelligence Act of 2017”)126 och de hearings som hållits i detta ärende.
Förutom den policydiskussion som pågår på federal nivå så finns motsvarande aktiviteter i många delstater. Dessutom sker ett omfattande utbyte av kompetens, data och forskning inom olika geografiska kluster i USA. Det är de stora AI-baserade företagen som Google, Facebook, Microsoft, Amazon, IBM och Apple som samarbetar med startups och universitet i framförallt Silicon Valley, Seattle och Bostonområdet.