Medel
III = Låg kvalitet
Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och innebär jämförelse mellan
kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för
att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men utan
relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal deltagare och adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt material
som relateras till något som redan har inträffat,exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där
avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod,
transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.
5
Artikelmatris
Bilaga 3
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Almoghrabi, Hannoud. 2018 USA Water birth: Midwives perception, attitude, knowledge, and clinical practices.
Studien utvärderar barnmorskor och barnmorskestudenters kunskap, attityd och praktiska erfarenhet av vattenfödsel. Den tar även upp barriärerna
barnmorskorna möter samt möjlighet till stöd från arbetsplatsen när vattenfödsel utövas.
Kvantitativ deskriptiv studie genomfördes genom webbaserad
enkätundersökning bestående av 46 frågor.
N=6352 (5433) Studien identifierade att kunskapen kring vattenfödsel i huvudsak kom från deltagarnas motivation att lära sig och deras intresse för ämnet. Många uppgav att de har bistått vattenfödsel vilket indikerar att de har hög kunskap inom ämnet. Det fanns dock en önskan att ämnet hade ingått i
barnmorskeutbildningen samt att man fått fortutbildning på arbetet. För att minska barriärerna är det viktigt att upprätthålla en positiv
omgivning för att kunna erbjuda vattenfödsel.
I (P)
Cooper, Megan., McCutcheon, Helen., & Warland, Jane. 2017a
Australien
A critical analysis of Australian policies and guidelines for water immersion during labour and birth
Syftet med studien var att bestämma hur riktlinjer och/eller generella
rekommendationer för vattenfödsel har formats, vem tolkar evidensen för upprättade riktlinjer/generella rekommendationer och i vilken utsträckning riktlinjerna/generella
Denna studie är fas I av en trefas-studie av mixad metod där de kritiskt granskar 25 riktlinjer och generella rekommendationer för vattenfödsel i Australien. Kritisk diskursanalys har använts för att analysera text, diskursiv praxis och hur dessa element passar in i praktiken.
25 dokument Fyra teman identifierades: - Risk och säkerhet - Den erfarna vårdgivaren - Evidens till praktik
- Balansen mellan vårdgivare och kvinnans val
I de flesta dokument verkade inte riktlinjerna vara skrivna för att främja vattenfödsel. De gav inte heller vårdgivarna någon användbar vägledning när kvinnan önskade vattenfödsel trots att det fanns
kontraindikationer.
6
rekommendationerna främjar valmöjlighet under värkarbete och förlossning.
Dokumenten hänvisar frekvent till den “erfarna” barnmorskan med betoning på vikten av att barnmorskan har specifika färdigheter samt skicklighet och erfarenhet.
Cooper, Megan., Warland, Jane., & McCutcheon, Helen. 2018
Australien
Australian midwives’ views and experiences of practice and politics related to water immersion for labour and birth: A web-based survey
Syfte att utforska barnmorskors kunskap, erfarenhet och stöd för
möjligheten att föda i vatten, samt deras medverkan, om någon, till utveckling av riktlinjer för vattenfödsel.
Sista fasen (III) i en mixad metodstudie inkluderade en webbaserad undersökning i tre steg med 234
Australienska barnmorskor som hade medverkat vid eller främjat utvecklingen av riktlinjer relaterat till utövandet av vattenfödsel.
N=234 Studien kom fram till att barnmorskorna främjar vattenfödsel och dess positiva fördelar: smärtlindring, avslappning hos mamman och positiv förlossningsupplevelse. Barnmorskornas största
bekymmer med vattenfödsel var att modern skulle kollapsa, svårighet att uppskatta blodförlusten i vatten och postpartum blödning. De största barriärerna involverade
personalen, att lyfta utrustning samt negativa attityder. Vidare ansåg barnmorskorna att riktlinjerna begränsade deras möjlighet att underlätta vattenfödsel och stöttade inte alltid kvinnornas informerade val.
II (P)
Cooper, Megan., Warland, Jane., & McCutcheon, Helen. 2019
Australien
Water immersion policies and guidelines: How are they informed?
Syftet med studien var att bestämma hur riktlinjerna för vattenförlossning informeras och i vilken utsträckning riktlinjerna underlättar
möjligheten att föda i vatten med avseende
Fas II av en trefas-studie av mixad metod.
Semi-strukturerade
intervjuer med öppna frågor användes för att undersöka utvecklingsprocessen och implementeringen av riktlinjer för
N=12 Deltagarna påpekade att avsaknaden av randomiserade kontrollerade studier hade lett till att andra former av evidens använts för att informera om riktlinjer kring vattenfödsel. Detta påverkades delvis av individuella tolkningar av evidens med medicinska åsikter som hade företräde. Detta
7
på kvinnors val och autonomi.
vattenförlossning enligt informantens erfarenhet.
resulterade ibland i policy- och riktlinjedokument som var begränsande och påverkar kvinnors möjlighet att få tillgång till alternativet.
Garland, Dianne. 2011
England
Exploring carers views and attitudes towards the use of water during labour and birth.
Att utforska vårdgivarnas åsikter och attityder till användningen av vatten under förlossning och födelse
Baserat på tidigare forskning utformades ett frågeformulär som skickades ut till b.la. barnmorskor,
barnmorskestudenter. Frågeformulären besvarades anonymt och frivilligt.
N=645 Studien visade att barnmorskor främst var för vattenfödsel pga att det stöttade kvinnans val, sekundärt var eventuella fördelar för dom själva.
Ryggproblem nämndes som den största nackdelen. Även bemanning sågs som ett hinder då vissa kliniker krävde närvaro av två barnmorskor vid
vattenfödsel men inte vid “vanlig” födsel.
II (P)
Lewis, Lucy., Hauck, Yvonne., Butt, Janice., Western, Chloe., Overing, Helen., Poletti, Corrinne., Priest, Jessica., Hudd, Dawn., & Thomson, Brooke. 2018 Australien Midwives’ experience of their education, knowledge and practice around immersion in water for labour and birth.
Syftet med denna studie var att bedöma barnmorskors erfarenheter av deras utbildning, kunskap och kliniska arbete gällande att använda vatten under förlossning.
Mixad metodstudie utförd i två faser. Fas I var en tvärsnittsstudie där 34 deltagare svarade på ett frågeformulär med mål att undersöka barnmorskors uppfattning om utbildning, kunskap och kliniska arbete. Fas II var av kvalitativ deskriptiv design innehållande två
fokusgrupper bestående av totalt tolv deltagare. Målet var att undersöka hur barnmorskor upplevde att vårda kvinnor som använder sig av vatten under
Fas I N=34 (5) Fas II N=12
Fas I
Barnmorskor upplevde sig trygga med att vårda kvinnor i vatten under hela förlossningsförloppet, inklusive utdrivningsskedet. Barnmorskornasvarade även att de uppskattade att vårda kvinnor som föder i vatten. Svaren indikerade på att barnmorskorna arbetade enligt lokala riktlinjer för handläggandet av
vattenfödsel. Fas II
Majoriteten av barnmorskorna kände sig rustade att vårda kvinnor som föder i vatten efter att ha genomgått utbildning inom området. De kände sig trygga och uppskattade att vårda kvinnor som föder i vatten. Man
Fas I II (P) Fas II
8
förlossning samt
utmaningarna det medför.
kom fram till tre övergripande teman angående vad
barnmorskor uppskattade med vattenfödsel: instinktiv födsel, kvinnocentrerad atmosfär och ostört utrymme. Man kom fram till två huvudteman om
utmaningarna med vattenfödsel: lärande genom reflektion och nödvändiga faciliteter för att stödja vattenfödsel.
Meyer, Shaunette L., Weible, Christopher M., & Woeber, Kate. 2010 USA Perceptions and Practice of Waterbirth: A Survey of Georgia Midwives
Syftet med studien var att utvärdera barnmorskors erfarenhet och uppfattning av vattenfödsel i Georgia samt deras möjlighet till stöd för att implementera vattenfödsel på deras arbetsplats.
Kvantitativ enkätstudie via e-mail inkluderade följande delar: 1) demografisk information, 2) erfarenhet och exponering av vattenfödsel, 3)
sjukhusmiljön relaterad till vattenfödsel, 4) personligt deltagande vid framtagande av riktlinjer på arbetsplatsen, 5) synpunkter på
forskningen inom
vattenfödsel, 6) support för vattenfödsel, 7) fördelar och nackdelar med vattenfödsel.
N=119 (66) Många deltagare ansåg att de hade liten oro kring vattenfödsel på en femsiffrig skala. Den största oron var att hålla rätt temperatur på vattnet, fysisk påfrestning för barnmorskan och svårighet att ha överblick över vaginan. Minst oro hade man över att barnmorska eller barnet skulle få infektion vid
vattenfödsel. Utöver svårighet att uppskatta blodförlusten i vatten ansåg barnmorskorna att
vattenfödsel hade fler fördelar än nackdelar för den födande genom att hon är mer avslappnad, minskad användning av bedövning och att de hade en mer positiv
förlossningsupplevelse. Majoriteten av barnmorskorna var positiva till att utveckla möjligheten och kunskapen kring vattenfödsel på deras arbetsplats.
II (P)
Milosevic, Sarah.,
Channon, Sue., Factors influencing the use of birth pools Syftet med studien var att identifiera Kvalitativ deskriptiv studie. Diskussionsgrupper online
Diskussionsforu
9
Hunter, Billie., Nolan, Mary., Hughes, Jacqueline., Barlow, Christian., Milton, Rebecca., & Sanders, Julia. 2019 England in the United Kingdom: Perspectives of women, midwives and medical staff
faktorer som påverkar användning av förlossningspool i England genom att utforska attityder och erfarenheter hos barnmorskor, kvinnor och övrig
sjukhuspersonal.
samt semi-strukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Intervjuerna skedde personligen eller via telefon. Diskussionsgruppen online var öppen under 10 veckor och stängdes när det inte dök upp några nya teman. Varje diskussion startades med en öppen fråga som relaterade till pool under förlossning. Sedan uppföljande frågor baserat på deltagarnas svar.
Intervju N=14
och detta hindrade dom att följa kvinnans val och önskemål samt erbjöds inte så ofta pga risken att poolen var upptagen av någon annan.
Sjukhusens riktlinjer sågs som restriktiva och slumpmässiga snarare än baserade på evidens. Det fanns många anledningar till att kvinnorna inte fick föda i poolen, t.ex. om det fanns ett behov av fosterövervakning (CTG). Barnmorskorna uttryckte oro kring att förlossningar tenderade att bli
övermedikaliserade.
Barnmorskor ansåg också att de hade lågt självförtroende när det kom till att handlägga
vattenfödsel, pga att de fått för lite praktisk träning. Ett problem var också att de inte fick stöttning av obstetriker och äldre kollegor när det kom till
användandet av förlossningspool. Nicholls, Sarah.,
Hauck, Yvonne L., Bayes, Sarah., & Butt, Janice. 2016 Australia Exploring midwives’ perception of confidence around facilitating water birth in Western Australia: A qualitative descriptive study
Syftet var att undersöka barnmorskors uppfattning av att bli självsäker med att bistå vattenfödsel i förhållande till faktorer som kan komma att hämma utvecklingen av deras självsäkerhet. En modifierad grounded therory-metodik. Personliga intervjuer genom semistrukturerade frågor spelades in och transkriberades. Senare i processen togs en fokusgrupp fram vilket resulterade i kategorier och underkategorier till diskussionen.
N=40 (14) Tre huvudkategorier
identifierades: What came before the journey, Becoming confident – the journey och Staying confident. Utifrån detta togs underkategorier fram. Genom dessa beskrevs barnmorskornas utveckling i hur de blev självsäkra i att bistå och stödja kvinnor som valt att föda i vatten och hur de upprätthöll deras självsäkerhet inom ämnet.
10
Plint, Elke., & Davis, Deborah.
2016 Australien
Sink or swim: Water immersion for labor and birth in a tertiary maternity unit in Australia
Syftet var att beskriva och jämföra attityder, förtroende och arbete i praktiken hos barnmorskor och förlossningsläkare beträffande vattenfödsel i sjukhusmiljö samt identifiera strategier för att öka
användandet att bad vid förlossning.
Enkätstudie bestående av 49 frågor relaterade till personlig kunskap och arbete i praktiken,
självsäkerhet/självförtroende (confidencet/self-efficacy) och social support, varav två öppna frågor. Data samlades in både elektroniskt och i pappersform.
N=124 (42) Resultatet visade att förlossningsläkare saknade träning och erfarenhet och var mer troliga att inte ha en positiv inställning till vattenfödsel jämfört med barnmorskor. Det fanns en statistisk skillnad mellan förlossningsläkare och barnmorskor när det kom till utbildning och att bistå en vattenfödsel. Många
barnmorskor ansåg att det var säkert medan förlossningsläkare inte höll med. Vidare kände sig förlossningsläkare inte säkra att bistå vattenförlossning medan barnmorskor uppgav att de kände sig säkra med alla aspekter utom när placenta skulle framfödas.
I (P)
Russell, Kim. 2011
England
Struggling to get into the pool room? A critical discourse analysis of labour ward midwives’ Experience of water birth
Syftet var att dela resultaten från en pågående
forskningsstudie som syftar till att
identifiera ojämlikheter i tillgången på vattenfödsel på en sjukhusavdelning. I den större studien behandlas
ansträngningar för att uppmuntra
barnmorskor på förlossningen att påverka och influera förlossningsvården.
Barnmorskor som regelbundet arbetade på förlossningsavdelningar uppmanades att delta i fokusgrupper och
avdelnings-koordinatorer och chefer i personliga intervjuer under en åtta månaders period. Kritisk diskursanalys användes för att identifiera barnmorskans praxis, vem har tolkningsföreträde i diskussionen om vattenfödsel, hinder för vattenfödsel och lösningar på de identifierade problemen.
N=16 Resultatet tyder på att
vattenfödsel på sjukhus inte bara är beroende av tillgång till material (pool & vatten) och kunskap hos barnmorskan. Utan vårdfilosofin som kliniken antagit är av betydelse.
Insatser för att förbättra praktiseringen och
tillgängligheten på vattenfödsel är mer benägna att lyckas om de stöds av chefsbarnmorskan och samordnare samt leds av kliniska utövare på avdelningen.
11
Russell, Kim., Walsh, Denis., Scott, Ian., & McIntosh, Tania. 2014 England Effecting change in midwives’ waterbirth practice behaviours on labour ward: an action research study
Syftet är att utveckla deltagarnas kunskap och medvetenhet om vattenfödsel. Samt att påverka andra
barnmorskors attityd.
Interventionsstudie med kvasiexperimentell design där barnmorskorna fått skatta sin egen förmåga att ge stöd under förlossning. Sedan har de haft workshops om vattenfödsel. Efter workshopen har de fått svara på frågeformulär.
I designen har de identifierat vissa viktiga egenskaper hos barnmorskan: erfarenhet och kunskap. Dessa domäner har de sedan använt för att skapa frågeformuläret som
barnmorskorna fick svara på. Frågorna handlade om erfarenheter kring bad och vattenfödsel.
N=169 (73) Respondenterna svarade att de var trygga i sin förmåga att handlägga vattenfödsel. Med stöd från samordnare på förlossningsavdelningen blev vattenfödsel normaliserat och accepterat som vårdform på förlossningen.
Organisationsfaktorer påverkar barnmorskors möjlighet att normalisera barnafödandet då den medicinska ideologin är tongivande.
Äldre erfarna barnmorskor hade en viktig roll när det gällde att stödja vattenfödsel.
I (P)
Stark, Mary., & Miller, Michael 2009
USA
Barriers to the Use of Hydrotherapy in Labor Att undersöka förlossnings- sjuksköterskors upplevda hinder för användning av hydroterapi i deras arbete. En jämförande beskrivande enkätstudie. Förlossnings- sjuksköterskor (”intrapartum nurses”) rekryterades på en nationell konferens. Ett frågeformulär utformades och formuläret fanns tillgängligt både elektroniskt och i pappersformat.
N=410 (9) Institutionella men inte enskilda egenskaper (ålder, utbildning och roll) var förknippade med sjuksköterskans uppfattning om användning av hydroterapi i arbetet. Sjuksköterskor som hade högre användning av epidural och kejsarsnitt rapporterade fler hinder.Det fanns ingen skillnad i uppfattningen av barriärer för sjuksköterskor på sjukhus som tillhandahöll olika vårdnivåer men sjuksköterskor inom primärvården ansåg i större utsträckning att det fanns barriärer.
Förlossningssjuksköterskor på arbetsplatser där barnmorskor
12
genomför de flesta
förlossningarna rapporterade betydligt färre hinder än de sjuksköterskor som arbetade på sjukhus där läkare deltog i de flesta förlossningar. Way, Susan E. 2015 USA Perceived Barriers to Waterbirth: A Survey of Members of the American College of Nurse-Midwives
Syftet var att utvärdera barnmorskors åsikter och erfarenheter om vattenfödsel, hur de upplever barriärerna kring vattenfödsel i USA, riktlinjers inverkan på möjligheten till vattenfödsel samt ACNMs medlemmars åsikter om organisationens delaktighet och påverkan om ämnet. Webbaserad enkätstudie baserad på kvantitativ metod utformad av ACNM
(American College of Nurse-Midwives) Hydrotherapy Working Group. Frågorna omfattade om dom deltog i
vattenfödsel, tidigare erfarenhet av vattenfödsel, uppfattande hinder och fördelar samt källa till sin information om vattenfödsel.
N=7374 (5809)
82% av respondenterna arbetade som barnmorskor på
förlossningen och 81% av dessa hade varit närvarande vid minst en vattenfödsel. 76% var intresserade av att introducera vattenfödsel i sin praktik. 89% uppgav att de aktivt
rekommenderar att föda i vatten. De som var villiga att erbjuda vattenfödsel på klinikerna var de som har erfarenhet av att arbeta med vattenfödslar. De som aktivt arbetar med vattenfödslar är de som också anser att barnmorskor ska vara med och utveckla riktlinjer kring vattenfödsel.
De största hindren var bristen på utbildade kollegor, support från obstetriker och kollegor som var risktänkande. Ett mindre problem var att hålla koll på perineum och det minsta hindret var kvinnans kunskap kring vattenfödsel.
I (P) Woodward, Joanne L. 2011 England The challenge of conducting a waterbirth - Randomised controlled trial
Syftet med studien var att undersöka barnmorskors attityder om vattenfödsel samt erhålla information
Mixad metod. Enkäter skickades ut till barnmorskor där alla hade erfarenhet av vattenfödsel på ett eller
N=31 (11) Fyra teman identifierades: 1) Motivation att uppnå goda förlossningsutfall för kvinnorna genom att främja en god fysiologisk förlossning och genom detta öka
13