I = Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad studie/Randomised
controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och innebär jämförelse
mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men
utan relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
deltagare och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt
material som relateras till något som redan har inträffat,exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och genomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning
där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval.
Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig
resultatredovisning.
Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats, modifierad utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) och Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016).
II BILAGA B Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Annemans, M., Audenhove, C.V., Vermolen, H., Arch, M., & Heylighen, A. 2018 Belgien
The role of space in patients’ experience of an emergency department: A qualitative study
Att undersöka hur miljön på en akutmottagning påverkar patientens totala upplevelse.
Design: Kvalitativ metod. Urval: Vuxna patienter inkluderades. Svårt sjuka eller skadade patienter
exkluderades.
Datainsamling: Fotografier, videos och etnografiska metoder användes tillsammans med en förutbestämd öppen fråga, följt av
uppföljningsfrågor. Dataanalys: Upprepade analyser av data som därefter kodades och tilldelades teman.
24 (-2)
Studien påvisade att en
akutmottagnings miljö kan påverka patientens upplevelser och
framförallt är det patientens sinnesstämning vid det specifika tillfället som är avgörande. Vidare framkom att tidigare erfarenheter och upplevelser i andra
sjukhusmiljöer, i vissa fall, hade effekt på patientens aktuella upplevelse. Studien visade även på att vissa patienter blev mer känsliga för sin omgivning då de hänvisades till ett mindre undersökningsrum då denna situation upplevdes som främmande. Emellertid var majoriteten av patienter mer upptagna av sin situation och orsaken till att de uppsökt akutmottagningen. K II Berg, G. M., Spaeth, D., Sook, C., Burdsal, C., & Lippoldt, D. 2012 USA Trauma Patient Perceptions of Nursing Care
Syftet var att skapa en metod för att påvisa sambandet mellan patienters upplevelse av tillfredställande vård och patienters upplevda interpersonell vård (PIC) och teknisk omsorg (PTC).
Design: Prospektiv tvärsnittsstudie.
Urval: Inklusion av vuxna patienter från och med 18 års ålder som besökt
akutmottagning, blivit inlagda och vidare utskrivna från traumacenter, Patienter ej engelskspråkiga, ej kapabla att uppge telefonnummer, eller
278 (-)
Med hjälp av den framtagna ekvationsmodellen kunde ett samband mellan interpersonell vård (PIC) och teknisk vård (PTC) påvisas. Patienter som upplevde bättre interpersonell vård verkade även uppleva den tekniska vården bättre. Detta påvisande kunde framförallt ses hos patienter som inte hade någon tidigare erfarenhet eller kännedom om vården.
P I
III patienter med psykiatrisk sjukdom exkluderades. Datainsamling: För- definierade frågor med svarsalternativ insamlade via telefon senast fyra veckor efter utskrivning. Dataanalys: Resultatet analyserades med strukturerade ekvations- modeller med hjälp av programvaran SPSS v.2, samt olika statistiska analyser. Cypress, B. 2014 USA The Emergency Department, Experiences of Patients, Families and Their nurses
Syftet var att undersöka, förstå och beskriva kritiskt sjuka patienters upplevelser under deras vistelse på en akutmottagning, men även omfattande närståendes och sjuksköterskors upplevelser. Design: Fenomenologisk hermeneutik, en induktiv ansats och tolkning av intervjuer.
Urval: Patienter triagerade som kritiskt sjuka, och deras medföljande anhöriga. Sjuksköterskor med minst 2 års erfarenhet av att hantera kritiskt sjuka patienter. Datainsamling: Intervjuer baserade på Manen's intervjumetod med ostrukturerade och öppna frågor.
Dataanalys: Van Manen's analysmetod.
23 (-)
I studien framkom att både patienter och anhöriga ansåg att
kommunikation, kritiskt tänkande, lyhördhet samt visad omtanke är viktiga kvaliteter hos sjuksköterskor på en akutmottagning. Vidare stödjer studien att sjuksköterskans förmåga att se patienten och anhöriga som en tillgång, är betydande för patientens behandling. K I Ekwall, A. 2013 Sverige
Acuity and anxiety from the patient's perspective in the emergency department
Acuity and Anxiety from the Patient's Perspective in the Emergency Department. Design: Prospektiv tvärsnittsstudie. Urval: Patienter på akutmottagning, 18 år eller äldre klassificerade med triagekod över ett: inte i behov
72 (-)
I studien framkom att 32 patienter var nöjda med besöket, medan 25 patienter var neutrala och åtta patienter var missnöjda med sitt besök. Vidare påvisades skillnader mellan patientens och
sjuksköterskans uppfattning av
P II
IV
av omedelbara medicinska åtgärder.
Datainsamling: Frågeformulär omfattande patienters
bedömning upplevd ångest, nöjdhet samt patientens uppfattning om hur pass brådskande behovet var. Dataanalys: Statistical Package for the Social Sciences, version 16.0; SPSS.
allvarlighetsgrad vad gäller medicinska behov och
triagebedömning. Dessutom kunde ett samband ses mellan patienters nöjdhet och om patienterna
kommunicerat med en sjuksköterska under väntetiden. Upplevd ångest hos patienterna minskade under vistelsen på akutmottagningen, vilket författarna i studien antog vara kopplat till att patienterna upplevt att de fått information. Det patienterna skattade som mest viktigt vad gäller kommunikation, var att få
information samt få svar på eventuella frågor. Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. 2011 Sverige On a hidden game board: the patient's first encounter with emergency care at the emergency department Beskriva och förstå patientens och anhörigas upplevelser av första mötet med vård, utförd av olika professioner på en akutmottagning.
Design: Kvalitativ metod.
Urval: Frivillighet. Patienter, anhöriga, sjukvårds-personal. Varierande diagnoser och tillstånd.
Datainsamling: Intervjuer Dataanalys: Fenomenografisk analys.
14 (-)
I studien framkom att patientens förväntningar inte alltid levs upp till, vilket orsakar missnöje. Detta missnöje yttrades i känslan av att rädsla samt vara bortglömd. Genom att bekräfta och kommunicera, kan vårdpersonalen bemöta patientens missnöje, och därmed skapa den trygghet som patienten önskar.
K I
Forsgärde, E.S., From Attebring, M., & Elmqvist, C. 2016 Sverige Powerlessness: Dissatisfied patients’ and relatives’ experience of their emergency department visit Att belysa patienters och anhörigas upplevelse av missnöje hos patienter i samband med besök på en akutmottagning. Design: Fenomenologisk hermeneutik vilken, fokuserar på tolkning av intervjuer som text.
Urval: Patienter och anhöriga som angav missnöje i samband med besök på akutmottagning. Personer under 18 år eller personer med kommunikations-svårigheter på grund av språkförhinder exkluderades. 8 (2)
Det upplevda missnöjet hos patienterna sammanfattades i olika kategorier: att känna sig övergiven, inte respekterad samt “osedd”. Under väntetiden fanns utrymme för framförallt de anhöriga att reflektera över brister men även möjligheter vad gäller organisation och verksamhet på akutmottagningen. Parallellt med dessa reflektioner försökte både patient och anhöriga hantera situationen de befann sig i, och vidare framkom att ofta erhålls
K I
V
Datainsamling: Intervjuer utförda en vecka efter besök på akutmottagning. Tidsperiod 6 månader.
Dataanalys: Fenomenologisk hermeneutisk analysmetod; Naiv läsning, strukturanalys och tolkad helhet.
inte det stöd de är i behov av, vilket resulterade i upplevelser av missnöje.
Granström, A., Strömmer, L., Falk, A-C., & Schandl, A. 2019 Sverige Patient Experiences of Initial Trauma Care Att undersöka traumapatienters upplevelser vid traumabedömning på ett trauma- centrum nivå 1.
Design: Kvalitativ studie Urval: Patienter från och med 18 år. Patienter som sederades eller skickades vidare till andra vårdavdelningar exkluderades. Datainsamling Intervjuer utförda på traumacentrum i anslutning till vård. Tidsperiod september 2016 till maj 2017. Dataanalys: Induktiv
innehållsanalys. Kategorier skapades utifrån likartat innehåll, vilka därefter diskuterades mellan författarna för att erhålla trovärdighet.
16 (-)
Resultatet sammanfattades till ett huvudtema: att känna trygghet i en skrämmande situation, samt tre underkategorier kopplade till huvudtemat: känslomässiga reaktioner såsom patientens
upplevelse av oro och rädsla, fysiska upplevelser beskrivande patientens smärta samt patientens upplevelse av att bli ignorerad eller prioriterad.
K I
Hermann, R. M., Long, E., & Trotta, R. L. 2019 USA Improving patients' experiences communicating with nurses and providers in the emergency department Att beskriva patienters upplevelse av kommunikation med sjuksköterskor och annan vårdpersonal på en akutmottagning och i
”fast track” samt skapa en effektiv metod för att undersöka detta.
Design: Kvalitativ fenomenologisk metod. Urval: Vuxna individer över 18 år som utvärderades, behandlades och vidare skrevs ut från akutmottagning eller ”fast track”. Datainsamling: Semi- strukturerade telefonintervjuer. Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys. 30 (1)
Det patienterna upplevde vara betydande för ett positivt möte var visad omtanke och respekt. Ytterligare visade studien att sjuksköterskor och annan vårdpersonal som tog sig tid att lyssna på patienten och anpassa information och instruktioner på ett sätt att patienten förstod, var det som patienterna uppfattade som god kommunikation.
K II
VI Kipnis, A., Rhodes,
K.V., Burchill, C.N., & Datner, E. 2013 USA The relationship between patients’ perceptions of team effectiveness and their care experience in the emergency department Belysa patienters upplevelse av omvårdnad kopplat till patientens uppfattning om fungerande samarbete hos personalen på en akutmottagning. Design: Tvärsnittsstudie. Urval: Patienter från och med 18 år. Ej engelsk-talande, patienter som var för sjuka, skadade för att kunna deltaga eller patienter ej mentalt kapabla att svara exkluderades. Datainsamling: Frivilligt deltagande med självinstruerat frågeformulär med fördefinierade frågor. Dataanalys: Multi- variantanalys, styrande för sociodemografiska faktorer. 1010 (-)
Patienter som angav högt betyg på samarbete upplevde att de var mer nöjda med den totala upplevda omvårdnaden och kände mer förtroende för sin vårdare. Dessa patienter bedömdes även att med större sannolikhet följa
rekommenderad behandling. En patient som angav högt betyg på teamwork var generellt fem gånger mer benägen att också ge
omvårdnadspersonal högre betyg.
P I Limbourn, S. & Celenza, A. 2011 Australien Patient perceptions of caring and association with emergency department activity and access block
Att utveckla och utvärdera en patientenkät, i syfte att urskilja patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning. Vidare var intentionen att applicera detta verktyg för att undersöka sambandet mellan aktiviteter på akutmottagningen och patientens uppfattning av omvårdnad.
Design: Prospektiv tvärsnitts- studie
Urval: Patienter från och med 18 år. Ej villiga att
medverka/fullfölja studien på grund av ej engelsktalande, ej mentalt stabila eller
intoxikerade eller ej kapabel på grund av skada eller sjukdom. Datainsamling: Strukturerad enkätundersökning med frivilligt fritextsvar. Dataanalys: Registrering av enkätsvar i en databas samt kategorisk analys av fritextsvaren.
467 (-)
Majoriteten av patienterna ansågs sig vara väl omhändertagna av läkarna på akutmottagningen. Ett svagt samband mellan aktiviteter på akutmottagningen och patientens upplevelse av omhändertagande kunde påvisas. Vidare kunde inga signifikanta samband mellan olika arbetsskift gick att finna.
P I McCarthy, D. M., Ellison, E. P., Venkatesh, A. K., Engel, K G., Cameron, K. A., Emergency department team communication with the patient:
Syftet med studien var att beskriva patienters
uppfattning om hur kommunikation
Design: Tvärsnittsstudie Urval: Inklusionskriterier: alla ED-patienter 18 år eller äldre. Kritiskt sjuka patienter, samt
265 (39)
Studien påvisade att patienter
upplevde att akutmottagningen vårdteam visade respekt, omtanke och gav utrymme för att berätta om deras behov. Det patienterna
P I
VII Makoul, G., & Adams, J. G. 2013 USA The patient’s perspective
mellan dem och hela vårdteamet fungerar på en akutmottagning.
personer med psykiatriska problem exkluderades. Datainsamling: Strukturerade intervjuer, baserade på Communication Assessment Tool (CAT).
Dataanalys: Ett specifikt poängsystem kompatibelt med CAT användes, vidare användes olika statistiska metoder.
betygsatte lägre var vårdteamens förmåga att aktivt involvera patienten i beslut gällande vården samt ställa frågor.
Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. 2010 Sverige Patients' conceptions of the triage encounter at the Emergency Department Att beskriva patienters upplevelse av triageförloppet på en akutmottagning.
Design: Deskriptiv kvalitativ och metod
Urval: Vuxna patienter kapabla till att kommunicera¨, och tala svenska
Datainsamling: Inspelade semistrukturerade intervjuer Dataanalys: Fenomenografisk analys. 20 (-)
Undersökningen identifierade fem olika kategorier av bemötande, baserat på patienters upplevelser vid triagering. Osäkert bemötande, humanistiskt bemötande och logiskt bemötande utifrån patientens upplevelser innan och under triageförloppet, samt patienters upplevelser av erhållen information, väntetid samt den fysiska miljön.
K I
Olofsson, P., Carlström, E.D., & Bäck-Pettersson, S. 2012
Sverige
During and beyond the triage encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency department attendances Belysa äldre kroniskt sjuka patienters upplevelser i samband med triagering och efterföljande vistelse på akutmottagning.
Design: Induktiv kvalitativ intervjustudie
Urval: Kroniskt sjuka patienter från 70 år, svensktalande, som under det senaste året besökt akutmottagningen minst tre gånger.
Datainsamling: Intervjuer med öppna fastställda frågor samt uppföljningsfrågor.
Dataanalys: Genomläsning av svaren samt kategorisering till olika huvudteman.
14 (-)
I resultatet framkom att patienterna upplevde triageringen som snabb och effektiv samt att
omvårdnadspersonalen uppfattades som kompetenta och intresserade av patientens behov och situation. Dock upplevde patienterna att de efter triageringen blev bortglömda och ej längre intressanta.
K II
VIII Orcajada Muñoz, I.,
Amo Setien, F. J., Díaz Agea, J. L., Hernández Ruipérez, T., Adánez Martínez, M.-G., & Leal Costa, C.
2020 Spanien
The
communication skills and quality perceived in an emergency department: The patient's perspective Belysa hur omvårdnads- personalens sätt att kommunicera inverkar på patientens uppfattning om omvårdnadens kvalitet vid akutmottagning.
Design: Tvärsnittsstudie med deskriptivt förhållningssätt. Urval: Inklusion av vuxna patienter som vårdats på akutmottagning och som inte blivit inskriven för vidare vård på sjukhuset. Kritiskt sjuka patienter, barn och
psykiatripatienter exkluderades.
Datainsamling: Strukturerad enkätundersökning.
Dataanalys: Data analyserades med programvaran SPSS v.2, samt olika statistiska analyser.
200 (-)
I resultatet kunde ett positivt samband mellan personalens sätt att kommunicera och patients
uppfattning om kvaliteten på erhållen omvårdnad identifieras. Med avseende på de samband som påvisas framhåller författarna i studien att sjukvårdspersonal bör få utbildning i kommunikation, då sättet att kommunicera är en betydande variabel som påverkar patientens uppfattning om kvaliteten på omvårdnad, men även generellt vad gäller patientens totala tillfredställelse med vården och patientens följsamhet till behandlingen. P I Schoenfeld, E. M., Goff, S. L., Downs,G., Wenger,R.J., Lindenauer,P. K., & Mazor, K. M. 2018 USA A Qualitative Analysis of Patients’ Perceptions of Shared Decision Making in the Emergency Department: “Let Me Know I Have a Choice” Att undersöka patienters upplevelser om att aktivt delta i beslut vid omhänder- tagande på akut- mottagning.
Design: Semistrukturerade intervjuer.
Urval: Vuxna patienter eller deras ombud (från och med 18 års ålder).
Datainsamling: Intervju- formulär med frågor. Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys med genomläsning, skapande av organiserade teman efter diskussion och konsensus.
29 Resultatet visade på att samtliga patienter önskade någon form av delaktighet i beslut gällande behandling. Dock framkom att patienter med bra självförtroende, och patienter med lågt förtroende för sjukvårdssystemet, eller tidigare dålig erfarenhet av akutsjukvård, i högre grad ville vara involverade i beslutsfattandet. Ett fåtal patienter upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap för att vara aktivt
deltagande i beslut. Några patienter avstod från att vara involverade i beslutsfattandet trots uppmaning från omvårdnadspersonal. Många
patienter uppfattade inte möjligheten till att vara delaktiga i sitt
omvårdnadsbeslut.
K II
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie(P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet