Patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning : en litteraturöversikt

PATIENTERS UPPLEVELSER AV OMHÄNDERTAGANDE PÅ

AKUTMOTTAGNING

- En litteraturöversikt

PATIENTS’ EXPERIENCES OF CARE ATTENDING THE

EMERGENCY DEPARTMENT

- A Literature Review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng

Examinationsdatum: 2021-01-25 Kurs: 54

Författare: Karin Ekefjärd Handledare: Linda Gellerstedt

SAMMANFATTNING Bakgrund

Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en

akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.

Syfte

Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.

Metod

En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.

Resultat

Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.

Slutsats

Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet.

ABSTRACT Background

The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off

healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.

Aim

The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.

Method

A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.

Results

The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach.

Conclusions

The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent

healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED. Keywords: Care, Emergency Department, Patient care, Patient experience

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND ... 1 Akutmottagning i Sverige ... 1 Omvårdnad ... 5 Omhändertagande ... 6 Patientens upplevelser ... 6

Teoretisk utgångspunkt Joyce Travelbee ... 8

Problemformulering ... 8 SYFTE ... 8 METOD ... 9 Design ... 9 Urval ... 9 Datainsamling ... 10 Kvalitetsgranskning ... 12 Dataanalys ... 13 Forskningsetiska överväganden ... 13 RESULTAT ... 14 Akutmottagningens miljö ... 14

Vårdrelationer och bemötande ... 15

Upplevelser kring kommunikation ... 18

DISKUSSION ... 20 Resultatdiskussion ... 20 Metoddiskussion ... 23 Slutsats ... 24 Fortsatta studier ... 24 Klinisk tillämpbarhet ... 25 REFERENSER ... 26 BILAGA A-B

1 INLEDNING

”Kontrasten var slående. I ambulansen visste jag vem som hade ansvaret för ”mitt liv” men plötsligt visste jag ingenting. Det blev väldigt obehagligt. Osäkert kändes det” (Ahl et al., 2011, s. 38). Detta är en kommentar från vårdbehövande som inkommit till akutmottagning med ambulans och beskriver en upplevelse av utsatthet och otrygghet. Att drabbas av akut sjukdom eller skada kan leda till existentiella tankar och kan yttra sig i orostankar om att dö, om kommande behandling eller om framtiden (Nyström et al., 2003). Den upplevda utsattheten kan vara rädsla och känslan av att inte ha kontroll och resultera i att patienten hamnar i en beroendeställning gentemot sjukvårdspersonalen. En ojämn relation kan upplevas asymmetrisk med avseende på sjukvårdspersonalens makt i form av kunskap och kontroll (Wåhlin et al., 2006).

Patienter som uppsöker akutmottagning förväntar sig snabba insatser för de akuta behov de söker för. Denna förväntning är en del av omhändertagandet och således en upplevelse hos patienten (Wiman & Wikblad, 2004). Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018) beskriver i en rapport hur vård- och omsorgssystemet är organiserat och dimensionerat, och detta har visat sig ha effekt på akutsjukhusens akutmottagningar, med följande inverkan på hur patienter upplever omhändertagandet på en akutmottagning. I rapporten nämns bland annat att överbeläggningar, långa väntetider samt varierande kompetensnivå hos vårdpersonalen leder till ökad risk vad gäller patientsäkerheten på akutmottagningar. Intresset för patienters upplevelser i samband med omhändertagande på akutmottagningar grundar sig dels på ena författarens observationer och reflektioner under en

verksamhetsförlagd utbildning på en akutmottagning, dels på båda författarnas tidigare personliga upplevelser på akutmottagning. Omhändertagandet av patienter upplevdes ha utrymme för utveckling och författarna ville därmed undersöka om denna uppfattning var vanligt förekommande hos vuxna patienter på en akutmottagning.

BAKGRUND

Akutmottagning i Sverige Akutmottagningens organisation

Enligt Socialstyrelsen är en akutmottagning avsedd för akut omhändertagande samt omedelbar behandling av personer vid en hastigt förlöpande sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, 2020). Akutmottagningar är bemannade med bland annat läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal. Läkare som tjänstgör på en akutmottagning har ofta en fast tjänst på någon av sjukhusets andra avdelningar men är även ålagda att tjänstgöra vissa tider och arbetspass på sjukhusets akutmottagning

(Wikström, 2018). Med en lättillgänglig och fungerande akutsjukvård följer att människor känner sig tryggare (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). För 50 år sedan fanns 115 sjukhusbundna akutmottagningar i Sverige, vilka har reducerats till att år 2018 vara 68 till antalet, merparten av dessa med tillgängliga specialistkompetenser såsom medicin, kirurgi och ortopedi. Månatligen besöker cirka 160 000 personer en

akutmottagning varav cirka 45 procent skrivs in för vård till sjukhusens övriga

vårdavdelningar (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018; Socialstyrelsen, 2020). Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018) är akutsjukvården som bedrivs på Sveriges sjukhusbundna akutmottagningar nivåstrukturerad, vilket innebär att nivån för kompetens, behandlingsmöjligheter och beredskapsresurser ska vara organiserade och tillgängliga för en specifik sjukhustyp; regionsjukhus, länssjukhus- och länsdelssjukhus. I

2

en nationell kartläggning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning påvisades att flertalet regioner saknar krav på vad som definierar ett akutsjukhus (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). I rapporten av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018) framgår det att det finns brister i hela vård- och omsorgssystemet, vilka har

indirekta effekter på patientsäkerheten på akutmottagningar. Enligt Wikström (2018) är en akutmottagning en central punkt inom sjukvården då den samverkar med vårdcentraler, andra sjukhus, sjukhusets egna vårdavdelningar och mottagningar, laboratorier,

ambulanspersonal samt SOS Alarm. En akutmottagning delas vanligen in i olika

huvudkliniker innefattande kirurgi, medicin och ortopedi. Vid andra besvär, såsom ögon, gynekologi och öron-näsa-hals, får patienten omvårdnad av vårdpersonal från någon av huvudklinikerna. För vissa sjukhus och akutmottagningar i Sverige, där resurserna inte finns eller inte är tillräckliga, kan det bli aktuellt att remittera patienter till större sjukhus i aktuell region (Wikström, 2018).

Arbete på en akutmottagning

På en akutmottagning bedrivs omvårdnad av patienter som inkommer med ambulans eller som på egen hand uppsöker mottagningen. På akutmottagningen ombedes patienterna vänta på att bli bedömda. Oftast är det sjuksköterskans uppgift att vid mottagandet göra en första bedömning av patientens vårdbehov (Wikström, 2018). Bedömningen ska ske i enlighet med Patientlag (SFS 2014:821) 1 kapitel 6 § och Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 2017:30) 3 kapitel 1 § och den person som har störst behov av vård ska ges företräde. Denna bedömning kallas även triagering och består vanligen av en första sortering och där brådskande tillstånd åtgärdas omedelbart (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). Med detta menas till exempel att en vårdbehövande med pågående hjärtinfarkt kan komma att behandlas före ett fall med ett brutet ben. Ett av de vanligaste triagesystemen som används i Sverige är Rapid Emergency Triage System (RETTS). RETTS består av en triagemodul och en beslutsmodul, vilka har som syfte att

rekommendera hur vårdprocesser ska styras utifrån ett medicinskt säkerhetsperspektiv. Triageringen baseras på en klassificering vilken ska ange den medicinska risken att vänta på medicinsk bedömning eller åtgärder (Wikström, 2018).

En patient som bedöms röd är enligt detta triagesystem i akut behov av hjälp med livshotande skada. En orange patient bedöms också vara i akut behov av hjälp med potentiellt livshotande skada. Klassificeringen röd och orange patient bör få omedelbar hjälp då tillståndet kan vara livshotande. Triagering gul eller grön patient innebär att de kan vänta utan uppenbar risk för hälsan då livshotande tillstånd utesluts. Blå klassificering innebär att patienten kan vänta utan risk för hälsan (Myndigheten för vård- och

omsorgsanalys, 2018).

Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående

arbetsprocesser och i kombination med att snabbt kunna prioritera en persons tillstånd gör att det ställs stora krav på sjuksköterskans kompetens. Målet är att patientens vistelse på akutmottagningen ska bli effektiv utifrån dennes specifika omvårdnadsbehov och

förutsättningar (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017b). Enligt Wikström (2018) ska sjukvårdspersonal visa patienten respekt och omtanke och arbeta i enlighet med beprövad erfarenhet, vetenskap samt personligen ansvara för hur arbetet utförs. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans arbetat fram en gemensam strategi för att säkerställa att patienter som besöker akutmottagningar ges en kvalitativ och patientfokuserad vård (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018). Som tidigare beskrivits måste sjukvårdspersonal ofta ta snabba beslut, trots detta är det av vikt att dessa tas utifrån patientens situation och om det ges möjlighet i samråd med denne. I vissa situationer är

3

detta inte möjligt, likväl bör patienten vara delaktig i beslut och informeras om behandling och åtgärder (Wikström, 2018). De valmöjligheter som ges patienten samt dennes val ska dokumenteras i patientens journal. Hälso- och sjukvårdspersonalens

informationsskyldighet finns angivet i Patientlag (SFS 2014: 821) samt HSL (SFS 2017:30).

Enligt Andersson et al. (2012) kan sjukvårdspersonalens arbete på en akutmottagning delas in i fyra olika kategorier: patientrelationer, vårdaktiviteter, struktur i arbetsflöden och samarbete. Det som beskrivs om patientrelationer i Andersson et al. (2012), är att

sjuksköterskan snabbt behöver skapa en relation med patienterna. En relation kan initieras med fysisk närhet antingen genom att sätta sig bredvid patienten eller ta patientens hand. Genom fysisk kontakt kan förtroende skapas mellan patient och vårdpersonal, samtidigt som det understödjer personalens observation vad gäller statusförändringar hos patienten. Personalen bör även kontinuerligt informera patienten om status och om möjligt vad som väntar närmast.

I vårdaktiviteter ingår arbetet med bedömningar, undersökningar, behandlingar,

omvårdnad och dokumentation. Sjuksköterskan ställer frågor och observerar för att bilda en uppfattning om patienternas behov samt för att kunna prioritera. Utöver undersökningar och behandlingar inkluderas även förskrivning och administrering av läkemedel.

Omvårdnad vad gäller patienternas grundläggande behov ingår. Alla vårdaktiviteter ska dokumenteras (Andersson et al., 2012).

En koordinator ansvarar för arbetsflöden och optimerar resurser och personalstyrka på akutmottagningen. I funktionen ingår att ansvara för tillgången till undersökningsrum och patienternas olika prioriteringar. Koordinatorn bör ha kontroll på samtliga pågående arbetsprocesser och snabbt kunna strukturera om arbetsflöden för en eventuell situation med högre prioritet (Andersson et al., 2012).

Att kunna samarbeta är en förutsättning för ett effektivt och fungerande arbete på en akutmottagning. Alla verksamma professioner bör hjälpas åt för att skapa en god

sammanhållning. Medicintekniska moment och behandlingar kan utföras mer effektivt då samarbetet mellan vårdpersonal fungerar. Därtill är samarbete en förutsättning vid tolkning av provresultat och fastställande av diagnos (Andersson et al., 2012).

Professioner på akutmottagning

På en akutmottagning arbetar och samverkar olika vårdprofessioner men främst läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Dessa professioner har olika kompetens men som kompletterar varandra och ser till att patienter får kvalitativ vård (Strömberg, 2012). Utöver omvårdnad och olika vårdmoment utför en undersköterska vanligen förberedande arbete inför olika praktiska moment och behandlingar, samt assisterar sjuksköterskan i undersökningar. En undersköterska på en akutmottagning delegeras arbetsuppgifter som annars ingår i en sjuksköterskas arbetsbeskrivning (Strömberg, 2012). Sjuksköterskor på akutmottagning ska kunna agera på det oförutsägbara samt kunna avancerad omvårdnad oavsett allvarlighetsgrad på skada eller sjukdom (SSF, 2017b). Sjuksköterskan ska också kunna bemöta patienter och närstående på ett emotionellt personcentrerat sätt, och därigenom ingiva känsla av trygghet och hopp.Omvårdnad är sjuksköterskans

huvudkompetens och ansvarsområde och all omvårdnad som bedrivs ska vara förankrad i evidens samt ges utifrån ett humanistiskt synsätt. Därutöver ska sjuksköterskan arbeta utifrån etiska grundprinciper, lindra lidande och bemöta människor med respekt för dennes

4

autonomi och integritet (SSF, 2016). En sjuksköterska på akutmottagning ska även kunna tyda anamnes, symtom och tecken, och identifiera livshotande tillstånd (SSF, 2017b). Utöver de många parallellt pågående arbetsuppgifterna ska en sjuksköterska snabbt kunna agera med rätt åtgärder i en högprioriterad situation (Wikström, 2018). Läkare har det medicinska ansvaret på en akutmottagning samt ansvaret för in- och utskrivning av

patienter. Det är läkaren som beslutar om vilka undersökningar en vårdtagare ska genomgå och vilka behandlingar som ska sättas in (Strömberg, 2012). Omsättningen av patienter är hög på en akutmottagning och ofta förekommande en hög press på vårdpersonalen. Trots att vårdpersonalen gör sitt yttersta, är insatsen inte alltid tillräcklig (Wikström, 2018). Utmaningar på en akutmottagning

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans arbetat fram en gemensam strategi för att säkerställa att patienter som besöker akutmottagningar ges en kvalitativ och patientfokuserad vård. I en nationell kartläggning och beskrivning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning påvisades att flertalet regioner i Sverige saknar krav på vad som definierar ett sjukhusbundna akutmottagningar. I rapporten identifieras brister i vård- och omsorgssystemet, vilket även sågs leda till indirekta effekter på

patientsäkerheten på akutsjukhusens akutmottagningar (Myndigheten för vård- och

omsorgsanalys, 2018). Enligt Socialstyrelsen (2019) påverkar flertalet faktorer det ökande patientflödet. Även antalet patienter som av sjukvården bedöms ha låg prioritet ökar. En orsak som beskrivs är den överbelastade primärvården i Sverige. Primärvården kan inte hantera det höga antalet patienter som söker vård och tålamodet för en individ att vänta flera månader för en läkarkontakt accepteras ej, vilket leder till att akutmottagning uppsöks (Göransson et al., 2013; Wikström, 2018). Både internationell och nationell forskning visar på att det dock i hög grad är hälso- och sjukvården själva som hänvisar patienterna till akutmottagningen (Göransson et al., 2013).

Sjuksköterskors uppfattningar om patientsäker omvårdnad på akutmottagning beskrivs i en studie av Eriksson et al. (2018). Ett antal utmaningar kopplat till eventuella brister i

patientsäker vård kunde påvisas, och där en av dessa var långa patientvistelser. En akutmottagning är avsedd för att vårda patienter under kortare perioder men de intagna förblir på akutmottagningen en längre tid. Patienterna förflyttas runt flertalet gånger under vistelsen vilket försvårar för personalen att få en korrekt patientöversikt. I samma studie påvisades bristen på behandlingsrum vilket tvingade vårdpersonalen att utföra vissa åtgärder samt hålla privata samtal utan att beakta patientens integritet och värdighet (Eriksson et al., 2018). Ett problem som identifierades var att patienter placerades på obevakade sängplatser. Då tillståndet för en vårdtagare snabbt kan försämras är bevakning av akuta patienter en nödvändighet. I Eriksson et al. (2018) identifierades även miljön på akutmottagningen som ett problemområde vad gäller patientsäkerhet. Miljön upplevdes som högljudd och störande med negativ påverkan på patienter som redan kände oro och rädsla.

Bristen på vårdplatser bekräftas i rapporten av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018). Patienter som ska läggas in för vård på vårdavdelning får ofta inte plats och förblir på akutmottagningen, vilket i sin tur leder till brist på vårdplatser. Rådande rutiner på en akutmottagning är inte heller anpassade för långa vårdtider. Akutmottagningar är

tillgängliga för patienter dygnet om och inflödet av patienter går ej att förutsäga vilket därmed försvårar arbetet med att sätta upp bestämda tider för måltider, ronder, delning av medicin och nödvändig omvårdnad. I Eriksson et al. (2018) belystes även sjuksköterskors upplevelser om att inte ha tillräcklig kontroll över patienters behov över en längre tid, samt

5

begränsad information om patienterna de ansvarar för. Trots utveckling av rutiner som till exempel markerade korridorplatser och checklistor, försvårar en ofta hög arbetsbelastning sjuksköterskornas möjlighet att följa dessa.

En annan utmaning som beskrivs i rapporten av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2018) är bristen på sjukvårdspersonal med rätt bakgrund och erfarenhet. Av sjukhus som granskades hade läkare utan legitimation varit ansvariga för vården en eller ett flertal gånger. Vidare påvisades att sjuksköterskor på vissa akutmottagningar hade varit i tjänstgöring kortare tid än två år. Möjlighet att arbeta parallellt med eller rådfråga en mer erfaren kollega var inte möjligt i frånvaro av erfaren och kompetent personal. Högre arbetsbelastning för sjuksköterskor innebar att patientsäkerheten ej var tillfredsställande (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2018; Danielsson et al., 2014).

Omvårdnad

Enligt HSL (SFS 2017:30) ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god omvårdnad. I lagen beskrivs bland annat att god vård och omsorg kännetecknas av att den är personcentrerad, jämlik och säker. Lagen beskriver att patienter med störst behov av vård ska prioriteras. Patientlag (SFS 2014: 821) har också syftet att säkerställa god vård men är även utformad för att stärka och tydliggöra patientens ställning, integritet,

självbestämmande och delaktighet. Patienter ska enligt denna lag erhålla vård som är omsorgsfull, sakkunnig och evidensbaserad. Därtill ska vården vara lättillgänglig då patienter ska erhålla vård i rätt tid och på rätt vårdnivå. Utöver dessa lagar som beskriver god vård finns Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) med intentionen att främja

patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Med patientsäkerhet menas skydd mot

vårdskada som omfattar lidande, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Värdegrund för omvårdnad, skapad av SSF (2016), beskriver centrala värden inom

omvårdnad som framhåller hur patienter och närstående kan uppleva omvårdnad och hälsa. Syftet med värdegrund för omvårdnad är att den ska fungera som en gemensam

handlingsplan innehållande beskrivningar av olika etiska förhållningssätt. Den utsatthet patienter och närstående kan uppleva när de är beroende av vård ska enligt värdegrunden alltid uppmärksammas och bemötas med öppenhet. Samtidigt ska patienten behandlas med respekt avseende värdighet, integritet och självbestämmande, vilka är centrala begrepp som lyfts fram i värdegrunden. Genom att sjuksköterskan tillämpar de beskrivna handlingarna i sitt dagliga arbete, ökar dennes kännedomen om egna värderingar, vilket enligt SSF (2016) är en förutsättning för att utveckla sin etiska medvetenhet.

Sjuksköterskans ansvar

Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens och innefattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet. Mötet mellan sjuksköterska och patient utgör grunden i omvårdnad och omvårdnaden ska ske med den av patienten förväntade kvaliteten och i enlighet med vad som beskrivs i HSL (SFS 2017:30) (SSF, 2017a). Omvårdnad är inte bara fysiska behandlingar, bedömningar och medicintekniska moment. Den är även emotionell och således är det viktigt för sjuksköterskor att skapa en relation med patienten och agera stöd för patientens emotionella behov, vilket främjar patientens delaktighet och förtroende för sjuksköterskan (SSF, 2017a). I en studie av Halldorsdottir (2008) belystes

6

hur patienter upplevde sin vårdsituation då sjuksköterskan var okänslig, ointresserad eller inte brydde sig om vare sig patienten eller individen.

International Council for Nurses [ICN] (2017) har skapat en kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan som SSF (2017a) sammanställt till att omfatta sex olika

kärnkompetenser: personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team,

evidensbaserad vård och förbättringskunskap. Dessa kompetensområden har som syfte att stödja sjuksköterskan i sitt arbete vilket i sin tur säkrar kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten (SSF, 2017a). Innebörden av respektive kärnkompetens kan relatera till de faktorer som bygger upp begreppet omhändertagande. Faktorer kopplade till patienters upplevelse av omhändertagande beskrivs och diskuteras i flera olika undersökningar (Halldorsdottir, 2008; Toma et al., 2009; Boev, 2012; Mako et al., 2016; Edvardsson et al., 2017).

Omhändertagande

I studien av Edvardsson et al. (2017) undersöktes patienters upplevelser om vad

tillfredsställande vård innebär. I studien studerades omhändertagandet genom att undersöka de faktorer som bär upp begreppet. Variabler som beskrevs var bland annat

sjuksköterskans förmåga att skapa en emotionell kontakt med patienten, och om personalen tar sig tid och visar sig tillgängliga och är villiga att kommunicera. Även patientens

uppfattning om omvårdnadsåtgärder och förhållandet till vårdbehovet analyserades, och huruvida dessa upplevdes utförda av kompetent och kunnig sjukvårdspersonal. Utöver dessa variabler undersöktes betydelsen av den emotionella kontakten i

sjukvårdspersonalens bemötande och hur pass känslomässigt engagerade dessa var vid omvårdnaden. Patientens uppfattning om att bli tagen på allvar och känna trygghet, belystes också i denna studie. Flertalet andra studier har undersökt kopplingen mellan liknande variabler och patienters upplevelse av omhändertagande (Halldorsdottir, 2008; Toma et al., 2009; Mako et al., 2016). I studien av Halldorsdottir (2008) studerades olika egenskaper hos sjuksköterskan i relationen mellan denne och patienten. Kompetens, omtänksamhet och förtroende var några av de kvaliteter som behandlades. Toma et al. (2009) undersökte förhållandet mellan patienters tillfredställelse med sitt besök på akutmottagning och vårdgivarens medmänskliga förmåga. Även förhållandet mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens kommunikation om patientens medicinska tillstånd analyserades. I Mako et al. (2016) studerades bland annat patienters uppfattning om att känna sig säker och trygg i omhändertagandet. Vårdgivarens förmåga att erbjuda tillgänglig och tillförlitlig vård, omtänksamhet samt att involvera patienten i vården var faktorer som också betonades i studien. Boev (2012) undersökte förhållandet mellan sjuksköterskans arbetsförhållanden och upplevd patienttillfredsställelse, medan Molina-Mul & Gallo-Estrada (2020) studerade relationer mellan sjuksköterska och patient och betydelsen av att vara aktiv- eller passiv patient relaterat till patientupplevelsen.

Patientens upplevelser

En patients upplevelse i samband med omhändertagande är subjektiv och flertalet olika faktorer påverkar. En patient ska inte enbart betraktas som en person som är i behov av vård utan varje person har sitt liv utanför vården med relationer, social tillhörighet, erfarenheter och minnen. Dessa personliga faktorer bidrar till den totala upplevelsen av omhändertagandet. Patientens upplevelse av tillfredsställande omvårdnad är således multidimensionell och utgör den sammanlagda upplevda känslan av omhändertagande,

7

interaktion med sjukvårdspersonal samt känsla av närvaro och kontinuitet i vården, sjukvårdspersonalens kunnighet samt hur väl kommunikationen fungerar (Frank et al., 2009). Patientupplevelser inbegriper även individens förväntningar och krav (Kash et al., 2018). För att värna om patientens autonomi och integritet ska sjukvårdspersonalen bemöta patienten med respekt samt vara lyhörd för patientens önskemål och personliga värden (SSF, 2016). Detta förhållande bekräftas i HSL (SFS 1982:763), 2 §. Patienten kan även uppleva känslor av tillgivenhet eller välbefinnande i samband med omhändertagande. Vissa patienter kan ha svårigheter att uttrycka sig och göra sig förstådda, vilket kan resultera i bristfällig kommunikation med sjukvårdspersonalen och därmed öka risken för patientens sårbarhet. Andra patienter kan av rädsla göra sig besvärliga och således få sämre omvårdnad (Kennedy, 2017; O’Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004).

Den fysiska miljön kan vara en faktor som påverkar patientens upplevelse av

omhändertagande. Miljöpsykologen Roger Ulrich teori om stödjande design i vårdmiljön är en teoretisering på vilket sätt vårdens fysiska miljö kan påverka patientens

välbefinnande (Ulrich, 1991). Utgångspunkten i Ulrich teori är stress, vilken beskrivs om ett hinder för patientens tillfrisknande och läkande i samband med en sjukdom. Stressen kan orsakas av sjukdomstillståndet i sig men även av faktorer i vårdmiljön som till

exempel buller, brist på socialt stöd samt begränsningar i patienters integritet. För att stödja hälsa och välbefinnande menar Ulrich (1991) att vården behöver en fysisk miljö som är designad för att hantera stress.

Patient på akutmottagningen

När en människa är akut, svårt sjuk eller skadad befinner sig denna i en utsatt och sårbar situation. Från att vara självständig till att bli fullständigt beroende av vårdpersonal kan medföra känslor som förlorat egenvärde, hopplöshet och otrygghet (O’Brien & Fothergill-Bourbonnais, 2004). Risken finns att patienten hamnar i en beroendeställning gentemot sjukvårdspersonalen, då relationen kan upplevas ojämn med avseende på

sjukvårdspersonalens makt i form av kunskap och kontroll (Wåhlin et al., 2006). Enligt Wikström (2018) kan personer som besöker akutmottagning även uppleva frustration och obehag. Vid ett akut tillstånd prioriteras dock ett stabilt fysiskt tillstånd hos patienten och risken finns att patientens subjektiva upplevelser förbises (Nyström et al., 2003).

Subjektiva upplevelser kan innebära orostankar och känslan av att vara till besvär eller vara i vägen (Nyström et al., 2003; Wiman & Wikblad, 2004). Vissa patienter kan ha svårt att uttrycka sig eller göra sig förstådda, vilket kan resultera i bristfällig kommunikation med sjukvårdspersonalen och därmed öka risken för sårbarhet (Kennedy, 2017). Faktorer som respekt, trygghet, känna sig säker, samt bli tagen på allvar, bedöms vara självklara i mötet med sjukvården (Emergency Nurses Association, 2013).

Akutmottagningar har ett varierande intag av patienter dock kan den akuta patienten delas in i 3 olika grupper; icke akuta patienter, patienter med akut sjukdom eller skada och traumapatienter. Patienter med akut sjukdom eller skada kan innebära direkt livshotande tillstånd om inte omgående åtgärder sätts in. Livshotande tillstånd kan till exempel vara intoxikationer, oklar bröstsmärta eller medvetslöshet. Traumatiska skador som klämskador, trafikolyckor, brännskador eller skador förorsakats av högenergivåld, kan också innebära svåra eller livshotande tillstånd. Oavsett patientklassificering enligt sjukvården, upplever de flesta patienter att de befinner sig i ett akut medicinskt tillstånd då de uppsöker vård på en akutmottagning (Wikström, 2018). Enligt HSL (SFS 2017:30) ska patienter med störst behov av vård prioriteras, vilket medför olika lång väntetid för patienterna.

8 Teoretisk utgångspunkt Joyce Travelbee

Föreliggande litteraturöversikt tar ansats i sjuksköterskans Travelbees omvårdnadsteori, då den belyser hur kommunikation och mellanmänskliga relationer är betydande delar i omhändertagandet av en individ med vårdbehov (Shelton, 2016). Travelbee var verksam under 1960-talet då humanismen samt interaktionen mellan vårdare och patient framstod som viktig. Enligt Travelbee är ömsesidig kommunikation mellan patient och vårdare en förutsättning för att uppnå kvalitativ omvårdnad (Travelbee, 1971). Relationen mellan sjuksköterska och patient utgör grunden för att skapa ett ömsesidigt förtroende och sker enligt Travelbee i olika steg. I första mötet lär parterna känna varandra och en relation etableras, vilket är avgörande för hur det fortsatta partnerskapet utvecklas. Att bygga upp ett förtroende och ha en god kommunikation från början är en förutsättning för att kunna möta patientens behov samt se människan bakom patienten. Följaktligen kan

sjuksköterskan förstå individens känslor, reaktioner och beteende (Travelbee, 1971. Enligt Travelbee är människans upplevelse av hälsa och sjukdom unik. Tillika människans upplevelse av lidande. Det är vårdarens ansvar att hjälpa patienten hantera sin

sjukdomsprocess samt uppmuntra patientens eget hanterande av lidande, med målet att uppnå ett kvalitativt liv. Patienten ska också få stöd att förebygga ohälsa samt främja hälsa. En patients närstående men även samhället är viktiga påverkare och medaktörer under sjukdomsprocessen. Travelbees omvårdnadsteori belyser betydelsen av att motivera individen till en positiv inställning, vilket även främjar bearbetandet av lidandet samt stärker patientens tro om att bli bättre. Travelbee hävdar att med ett positivt synsätt blir patientens liv mer innehållsrikt. Travelbees omvårdnadsteori kan appliceras på flertalet omvårdnadsområden då den förespråkar att patienten ska vara i centrum (Travelbee, 1971; Shelton, 2016).

Problemformulering

På en akutmottagning förväntar sig patienten snabba insatser för de akuta behov den söker för. Denna förväntning är en del av omhändertagandet och den sammanlagda känslan av upplevelse hos patienten. Vad patienten uppfattar som ett kvalitativt omhändertagande är individuellt och består av flertalet faktorer. Respekt, trygghet, känna sig säker, samt bli tagen på allvar är faktorer som patienten bedömer vara självklara i mötet med sjukvården. Mötet på en akutmottagning är ofta kort med fokus på snabb bedömning av patientens behov av vård medan det psykiska välmåendet inte alltid beaktas. Befintlig forskning och statistik visar att allt fler patienter söker sig till akutmottagningar. Detta har i sin tur effekt på både vård och väntetider för patienter. Enligt en rapport från Inspektionen för vård och omsorg är risken att patientens upplevelse av vård på en akutmottagning inte

överensstämmer med målen uppsatta i HSL (SFS 2017:30) samt Patientlag (SFS

2014:821). En patients upplevelse av tillfredsställelse ställs mot patientens förväntningar och krav samt den totala upplevelsen av omhändertagande. För att kunna utveckla

omhändertagandet på en akutmottagning är det därför nödvändigt att få en ökad förståelse för de faktorer som påverkar och ingår i patientens upplevelser samt vilka av dessa som är mest betydelsefulla för patienten.

SYFTE

Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.

9 METOD

Design

Som metod för denna studie valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Med denna metod granskas den redan tillgängliga vetenskapliga litteraturen inom ett ämne. Genom att granska befintlig vetenskaplig litteratur kan samband och skillnader för ett flertal

frågeställningar samt olika problemformuleringar undersökas. Att utvärdera och sammanställa resultat från redan befintliga studier kan också motivera till ny forskning (Kristensson, 2014). Enligt Polit & Beck (2017) håller en icke-systematisk

litteraturöversikt hög kvalitet när den är utförd med tydliga avgränsningar, vilket också gör den reproducerbar. Polit & Beck (2017) framhåller att metoden ska utföras systematiskt och varje steg i förloppet ska redovisas även om den benämns som icke-systematisk. I enlighet med ovan beskrivning valdes de vetenskapliga artiklarna till föreliggande litteraturöversikt. Artiklarna granskades kritiskt och varje steg i processen

dokumenterades. Utifrån design och utformning av en icke-systematisk litteraturöversikt ansågs metoden lämplig för att besvara syftet i föreliggande litteraturöversikt.

Urval

I överensstämmelse med Friberg (2017b) och Polit & Beck (2017), gjordes begränsningar med intentionen att erhålla både reproducerbarhet och vetenskaplig relevans i

litteraturöversikten. De bestämmande inklusions- och exklusionskriterierna valdes utifrån syftet i föreliggande litteraturöversikt.

Avgränsningar

För att filtrera bort irrelevant litteratur bör relevanta avgränsningar beslutas om innan artikelsökning påbörjas. Syftet med avgränsningar är att inkludera litteratur enbart relevant för det område som litteraturöversikten har för avsikt att beskriva (Östlundh, 2017).

Genom att redogöra för utförda avgränsningar motiveras urvalet av artiklar och läsaren får möjlighet att bedöma relevansen av de valda artiklarna (Friberg, 2017b; Friberg, 2017c). Ett exempel på en ofta förekommande avgränsning i en litteraturöversikt är att valda artiklar ska vara peer reviewed (Helgesson, 2015). Med peer reviewed menas att artiklarna har granskats av forskare och experter inom det valda ämnet. Denna kvalitetsgranskning av områdesexperterna, kan resultera i förslag till ändringar och görs innan publicering

(Helgesson, 2015). Vidare menas med att en artikel som är peer reviewed är publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Det betyder inte per automatik att det är en vetenskaplig artikel. I enlighet med Östlundh (2017) gjordes följande avgränsningar: valda artiklar skulle vara peer reviewed, publicerade mellan januari 2010 och fram till december 2020, skrivna på engelska samt inkludera vuxna individer från och med 18 år. Tidsintervallet på 10 år valdes för att endast inkludera aktuell forskning i resultatet. Artikelsökningen i databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) smalnades av genom att använda begränsningen Research article, vilket begränsade sökresultatet till att enbart inkludera primärkällor. Inga avgränsningar avseende kön, etnicitet eller geografi gjordes, vilket gav resultatet mer bredd och ökade tillämpligheten då patienter på akutmottagningar kan ha olika bakgrunder, kulturer, etnicitet eller ursprungsland (Karlsson, 2012).

Inklusionskriterier

I föreliggande litteraturstudie var patientens upplevelse i samband med omhändertagande, av intresse. Följaktligen inkluderades enbart artiklar som belyst upplevelser utifrån ett

10

patientperspektiv. De valda artiklarna studerade olika patientgrupper och omfattade patienter som själva uppsökt en akutmottagning, och patienter som inkommit till en akutmottagning med prehospital hjälp. Studier omfattande patienter från och med 18 års ålder och uppåt inkluderades.

Kvalitativa studier belyser människans subjektiva upplevelser av det fenomen som studeras i syfte att skapa en helhetsbild, medan kvantitativa studier grundas på objektivitet och neutralitet genom att ordna, klassificera, kvantifiera samt att se samband i data. Fördelen med att använda studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats, är att ett större dataunderlag erhålles där fler samband och variabler kan behandlas och att ämnet som undersöks därmed kan belysas på olika sätt (Forsberg & Wengström, 2016; Friberg, 2017b). Följaktligen, med stöd av Friberg (2017b) och Forsberg & Wengström (2016) valde författarna att inkludera både kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Även om de artiklar med kvantitativ studiedesign var färre till antalet, behandlades och värderades resultaten från dessa på samma sätt som de med kvalitativ studiedesign relaterat till syftet i föreliggande litteraturöversikt.

Exklusionskriterier

Studier där patienter under 18 år inkluderats valdes bort. Även studier som inkluderat patienter på psykiatrisk akutmottagning eller andra mottagningar inom sjukvården som inte är en akutmottagning, exkluderades. Artiklar som beskrev andra personers upplevelser än patientens valdes bort om det inte tydligt gick att urskilja patientens upplevelser.

Irrelevanta artiklar utifrån titel samt abstrakt exkluderas. Då resultatet i en litteraturöversikt ska baseras på primärkällor exkluderades även reviewsartiklar, vilket är i enlighet med vad som framhålls i Karlsson (2012).

Datainsamling

Datainsamlingen utfördes genom att göra sökningar i de två databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed]. I databasen CINAHL publiceras artiklar som har fokus på omvårdnadsvetenskap, medan PubMed har en mer medicinsk inriktning på publicerade artiklar (Kristensson, 2014). Till sökningarna i PubMed användes MeSH-termer och i CINAHL användes motsvarande MeSH-termer, vilka benämns CINAHL Subject headings. Därutöver användes titel- och abstrakttermer i sökningen i PubMed, då ett par av de valda sökorden saknade dessa termer.

Datainsamlingen inleddes genom att bygga olika block av relevanta sökord. Östlundh (2017) beskriver att sökningar sammansatta av flera sökord ger ett bredare sökresultat och därmed breddar urvalet av litteratur. Denna typ av sökning kallas boolesk söklogik och kombinerar sökord med vanligen tre sökoperatorer; “AND” som sätter samman två sökord och således ger resultat kombinerat av dem båda. “OR” genererar resultat med avseende på något, alternativt båda sökorden samt “NOT”, där sökningens resultat begränsas till att innehålla det ena sökordet men inte det andra (Östlundh, 2017).

Flera olika begrepp definierades utifrån syftet: akutmottagning, omhändertagande samt patienters upplevelser. Varje begrepp blev tilldelad ett antal MeSH-termer och CINAHL Subject headings, som sedan tillsammans fick representera respektive begrepp. Två olika block byggdes upp genom att använda sökoperatorn “OR” för söktermerna. Begreppen akutmottagning och patient kombinerades i ena blocket beståendes av “Emergency

11

andra blocket byggdes upp av ”Patient satisfaction”, “Professional-patient relations”, ”Patient experience”, ”Patient perception” och “Patient centered care”; en kombination av begreppen upplevelser och patient. Därefter gjordes en sökning med de olika blocken ihop genom att använda “AND”. Utifrån titlar och abstrakt, och med patientperspektiv i

beaktning, gjordes en första sållning. De artiklar som därefter valdes lästes dessa i fulltext och inkluderades sedan i litteraturöversikten utifrån de bestämda inklusionskriterierna. I detta steg bedömdes även artiklarnas relevans för syftet.

Tabell 1: Redogörelse för databassökning i CINAHL och PubMed

Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar 2020-11-11 CINAHL Sökning 1 ((MM "Emergency Patients”)) OR (MM "Emergency Nurse Practitioners”) OR (MM "Emergency Nursing") OR (MM "Emergency Service") AND ((MM "Patient Satisfaction") OR (MM "Professional-Patient Relation") OR (MM "Nurse- Patient Relations”) OR (MM ”Patient Centered” Care )) 177 39 11 4 2020-11-11 PubMed Sökning 2 ((”Emergency Service, Hospital [MeSH Major Topic]) OR (”Emergency Nursing” [MeSH Major Topic])) AND ((“Patient Satisfaction” [MeSH Major Topic]) OR (”Professional Patient Relation” [MeSH Major Topic]) OR (“Patient Centered Care” [MeSH Major Topic])) 324 44 (Exkl. dubbletter från sökning 1) 14 7 2020-11-20 CINAHL Sökning 3 ((MM "Emergency Service)) OR (MM "Emergency Nursing") OR (MM "Emerency nurse Practitioners") OR (MM "Emergency Patients”) AND ((MM "Patient Attitudes") OR (MM "patient expericence") OR (MM "Professional-Patient Relations") OR (MM "Patient Satisfaction") OR (MM 195 20 (Exkl. dubbletter från sökning 1 och 2) 5 3

12 "Nurse-Patient Relations")) 2020-11-23 PubMed Sökning 4 ((”Emergency Service, Hospital [MeSH Major Topic]) OR (”Emergency Nursing” [MeSH Major Topic]) OR (”Emergency Care"[MeSH Major Topic])) AND ((”Patient perception”

[Abstract/Title])) AND ((Patient care” [MeSH Term])) 236 25 (Exkl. dubbletter från sökning 1, 2 och 3) 2 1 TOTALT 932 128 32 15 Kvalitetsgranskning

För att bedöma artiklarnas kvalitet användes Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet (Berg et al., 1999; Willman et al., 2016). Detta för att kritiskt granska de valda artiklarna med avseende på vetenskaplig kvalitet och för att uppnå relevanta resultat relaterade till föreliggande litteraturöversikts syfte och

problemformulering (Friberg, 2017a). Bedömningsmallen utgår från ett antal frågor och bedömer valda artiklars trovärdighet och relevans i förhållande till syftet. Med denna mall kan en kritisk granskning av artiklarna utföras och artiklar som inte håller tillräckligt hög standard kan exkluderas. Beroende på vilken design som använts i artikeln finns olika kriterier i granskningsmallen, då en kvantitativ studie inte bör granskas utifrån kvalitativa kriterier. En kvalitativ studie bedöms utifrån trovärdighet medan en kvantitativ studie granskas utifrån reliabilitet och validitet (Kristensson, 2014).

Majoriteten av de valda artiklarna hade kvalitativ ansats som design och granskades således med avseende på hur utförligt studiens metod, urval och resultat beskrivits, inklusive metodkritik för att tydliggöra studiens trovärdighet och kvalitet. För att de artiklar med kvantitativ studiedesign skulle bedömas ha tillräckligt god kvalitet, ansåg författarna det vara av vikt att studien inkluderat ett tillräckligt stort antal deltagare, samt att metoden var noggrant beskriven och att de frågeställningar som lyfts var besvarade. Artiklarnas kvalitet granskades av båda författarna till litteraturöversikten och graderades utifrån bedömningsmallens skala där I = hög kvalitet, II = medel kvalitet, III = låg kvalitet. Utöver granskning enligt bedömningsmallen, ansåg författarna att en artikel som bedömdes ha hög kvalitet skulle vara lätt att förstå, där studiens alla delar skulle vara tydligt

beskrivna och lätta att följa, från syfte till slutsats. Av de artiklar som genomlästs, exkluderades två i enlighet med föreliggande kvalitetsgranskning, då artiklarnas

redogörelse för forskningsetiska överväganden inte ansågs vara tillräcklig. Med stöd av Friberg (2017a) bedömde författarna att resterande artiklar hade hög kvalitet samt innehöll resultat som föreliggande litteraturöversikts syfte kunde besvaras från. Enligt

bedömningsmallens 3-gradiga skala bedömdes 10 artiklar vara av hög kvalitet samt fem artiklar vara av medelkvalitet.

13

Vid de tillfällen då författarna inte varit eniga i bedömningen av en artikel, lästes artikeln på nytt, granskades återigen, följt av diskussion tills konsensus uppnåddes. Artiklarna bedömdes också med fokus på resultat och slutsats för att säkerställa att innehållet i inkluderade artiklar överensstämde med uppsatsens syfte. Därtill fördes en gemensam diskussion och reflektion av artiklarna, vilket gav en djupare uppfattning om innebörden i respektive artikel.

Dataanalys

I föreliggande litteraturöversikt användes integrerad analys för sammanställning av resultatet. Denna analysmetod genomförs i tre steg och kan exempelvis användas för att omvandla kvalitativa data och kvantitativa data till kategorier. Genom detta förfarande framställs resultatet mer tydligt och strukturerat jämfört med om resultaten i artiklarna redogjorts var för sig (Kristenson, 2014; Polit & Beck, 2017). Dataanalysen inleddes således genom att identifiera likheter och skillnader i de valda artiklarna, med intentionen att få fram signifikanta fynd relaterade till studiens syfte. Dessa fynd lades därefter ihop och formade olika kategorier och subkategorier, innehållandes de likheter respektive skillnader som identifierades. I ett sista steg överfördes de olika kategorierna till resultatet i föreliggande litteraturöversikt, och lade grunden för de resultatrubriker som användes (Kristensson, 2014). Sammanlagt inkluderades 15 originalartiklar i denna litteraturöversikt, vilka har markerats med en asterisk (*) i referenslistan.

Forskningsetiska överväganden

Tekniken i dagens samhälle utvecklas ständigt och snabbt. Därmed får forskning, både nationellt och internationellt en alltmer viktig funktion. Ansvaret ligger således hos de som bedriver forskningen och att de lagar och regler som föreligger efterföljs. Vetenskapsrådets expertgrupp inom det etiska rådet har fortlöpande sedan år 2001 upprättat och diskuterat dessa etiska principer, vilka relaterar till hur samhället ställer sig till värderingar och etiska normer (Vetenskapsrådet, 2017). Enligt Helsingsforsdeklarationen (World Medical

Association [WMA], 2018) ska forskning föras med respekt för människovärdet och med beaktning för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och patienternas intressen ska gå före vetenskaplig vinning. I studier där forskning bedrivs på människor ska även ett informerat samtycke finnas, vilket värnar om människans autonomi och integritet

(Helgesson, 2015). Om nödvändig information för ett samtycke saknas kan inte ett autonomt beslut tas. Ett informerat samtycke bidrar även till ökad delaktighet för

studiepersonerna samt gör forskningen mer transparant för omgivningen. Valet av artiklar till att inkluderas i denna litteraturöversikt har således gjorts utifrån dessa etiska principer, och författarna valde att endast inkludera artiklar med beskrivna etiska övervägande vars forskningsstudier genomgått granskning av någon form av etisk kommitté. De valda artiklarna ansågs även belysa viktiga frågor, samt haft genomgående hög vetenskaplig kvalitet, vilket också är enlighet med etiska riktlinjerna för forskning (Vetenskapsrådet, 2017).

Att kopiera text som någon annan publicerat kallas plagiering och att välja ut delar av resultat från vetenskapliga artiklar kallas förvanskning (Helgesson, 2015). I föreliggande litteraturstudie har därför alla resultat som framkommit under analysprocessen, från samtliga valda artiklar redovisats. Författarna har ej medvetet förvrängt eller uteslutit resultatfynd som framkommit. Genom att utöver detta läst och reflekterat innehållet i valda artiklar ett flertal gånger, borde risken för feltolkning av resultatet minskat.

14

Insikten om att författarnas egna åsikter, värderingar eller förförståelse kan ha påverkat urvalet artiklar eller resultatet har också tagits i beaktning och därmed diskuterats kontinuerligt under arbetsprocessen för att i möjligaste mån bibehålla objektiviteten. Inkluderade artiklar i föreliggande litteraturöversikt är dock inte skrivna på författarnas modersmål och därmed har översättning av originaltexten gjorts. För att ytterligare

eliminera påverkan av egen tolkning, och för återge en korrekt bild av framhållna resultat, med eftersträvan att undvika förvrängning, har ett (engelskt) lexikon använts vid behov. I enlighet med god forskningssed, som präglas av öppenhet, prövbarhet och

reproducerbarhet, har systematisk referenshantering och källhänvisning applicerats till föreliggande litteraturöversikt, i syfte att undvika plagiering. Litteraturöversikten har genomgått plagiatkontroll i Urkund, vilken detekterar förekomst av plagiering. RESULTAT

Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Med stöd av Polit & Beck (2017) ordnades de framhållna resultatens likheter och skillnader i olika kategorier. Tre huvudkategorier samt sex subkategorier skapades och presenteras i tabell 2. Tabell 2. Presentation av kategorier

Huvudkategori Subkategori

Akutmottagningens miljö - Den fysiska miljön - Den upplevda atmosfären

Vårdrelationer och bemötande - Mötet mellan patient och professionen - Möten som väcker känslor

Upplevelser kring kommunikation - Patienters upplevelser av information - Patienters upplevelser av delaktighet Akutmottagningens miljö

Flera av de valda artiklarna behandlade patienters upplevelse av akutmottagningens miljö. Även om det saknades en tydlig beskrivning om hur uppfattningen av miljön var direkt kopplat till patientens upplevelse av omhändertagande, ansågs ändå miljön vara en betydande aspekt.

Den fysiska miljön

I både Möller et al. (2010) och Forsgärde et al. (2016) framkom att akutmottagningens interiör var av betydelse för vissa patienter. Vissa patienter ansåg att de under väntan hade tiden att observera och bedöma omgivningen. I motsats uppgav andra patienter att de inte var mottagliga för att uppfatta miljön eller att de inte brydde sig, då fokus var på

situationen de befann sig i samt att få vård (Forsgärde et al., 2016; Annemans et al., 2018). En smärtpåverkad patient påpekade att bekvämare möbler hade varit önskvärt i syfte att inte förvärra smärtan (Möller et al., 2010), och en annan patient upplevde att väntrummen var försmå och att rymligare rum hade varit mer tillfredställande (Forsgärde et al., 2016). Relaterat till långa väntetider önskades även att interiören varit mer behovsanpassad för att kunna vila samt erbjudit annan bekvämlighet och variation. Resultatet i studien av

Annemans et al. (2018) visade på att det är i synnerhet patientens sinnesstämning vid just det specifika tillfället som är avgörande för hur miljön uppfattas och som i sin tur

15

erfarenheter och upplevelser av andra sjukhusmiljöer i vissa fall ha effekt på patientens aktuella upplevelse. I Granström et al. (2019) beskrivs traumapatienters upplevelser, bland annat kopplat till miljö. Vissa patienter i denna studie upplevde det mottagande

traumateamet, vilka var många till antalet, som skrämmande. Patienterna tolkade detta som ett tecken på allvarlig skada vilket gav upphov till känslor av oro och rädsla (Granström et al., 2019).

Den upplevda atmosfären

Känslor av övergivenhet som uppstår kopplat till miljön och väntan beskrivs i Elmqvist et al. (2012). Bland annat framkom i studien att känslor av att bli övergiven och bortglömd kunde uppkomma i samband med väntan i ett tyst och sterilt undersökningsrum. Denna situation kunde även ge upphov till många frågor, känslor och tankar som skapade oro (Elmqvist et al., 2012). I samma studie uppgav en del patienter att ljudet av fotsteg i korridoren utanför undersökningsrummet skapade förhoppning om att personal skulle komma och att slutet på den upplevda eviga väntan var över. Besvikelse uppstod när ljudet av fotstegen blev allt svagare och försvann. Att känna sig övergiven leda till att miljön omkring upplevs som hotande (Elmqvist, et al., 2012). I studien av Annemans et al. (2018) upplevde flertalet patienter att de blev mer känsliga för sin omgivning då de hänvisades till ett mindre undersökningsrum, då denna situation upplevdes som främmande.

Vissa patienter upplevde de andra patienterna i väntrummet som störande och gav upphov till obehagskänslor (Forsgärde et al., 2016). Önskan om att någon i personalen hade tittat till dem och därmed ingivit en känsla av att de bryr sig samt gett känslan av delaktighet och ej vara bortglömd. I studien av Möller et al. (2010) uppgav några patienter att de inte kände sig önskade på akutmottagningen. Andra patienter i samma studie fick uppfattningen om att personalens åsikt var att de borde uppsökt en vårdcentral, och inte en

akutmottagning. Ytterligare var orostankar över att bli avvisade vanligt förekommande bland patienterna i studien, samt att deras behov inte skulle tas på allvar (Möller et al., 2010).

Patienters uppfattning om att omhändertas av kompetent personal framhålls som betydelsefull i flera studier (Möller et al., 2010; Hermann et al., 2019; Limbourn & Celenza, 2011; Möller, et al., 2010; Olofsson et al., 2012). I studien av Granström et al. (2019) uppgav flertalet patienter att de upplevde traumateamets arbete och interna kommunikation som både snabb och effektiv, vilket skapade känslor av trygghet hos patienterna och att vara prioriterad. En förekommande reflektion hos patienterna i

studierna var att de värdesatte personalens förmåga att skapa en trygg närvaro samt önskan om att personalen kontinuerligt skulle vara tillgängliga för patienterna. Därutöver uppgav vissa patienter att personalens mottaglighet för att uppfatta patienternas känslor som betydelsefullt (Granström et al., 2019).

Vårdrelationer och bemötande

Vårdrelationer och bemötande med tillhörande subkategorier, belyser hur mötet med professionen vårdpersonal samt det emotionella mötet inverkar på patientens upplevelse av omhändertagandet på akutmottagning.

Mötet mellan patient och professionen

Det första mötet med vårdpersonalen på akutmottagningen kan vara betydande och påverka upplevelser under den fortsatta vistelsen. I Elmqvist et al. (2012) blev patienterna

16

positivt överraskade av att bli omhändertagna snabbt, vilket upplevdes som ett bra första bemötande. Ett positivt första bemötande verkade kompensera för väntan samt de hastiga fragmenterade mötena patienterna upplevde mellan första mötet med sjuksköterska, tills mötet med avslutande läkare. I det initiala omhändertagandet blev patienterna bekräftade, och upplevde mötet meningsfullt. De kände sig även sedda och trygga och kunde således känna förtroende för vårdpersonalen. Tiden efter det första mötet verkade inte upplevas på samma sätt, då den ofta bestod av väntan utan någon uppdatering eller information om situationen. Denna upplevelse beskrivs från ett patientperspektiv som förlorad kontroll över både tid och kropp, vilket i sin tur kunde upplevas som om patienterna förlorat sin frihet (Elmqvist, 2012). I Elmqvist et al. (2012) framkom även att patienternas

förväntningar inte är desamma som vårdpersonalens. En anledning till olika förväntningar beskrivs i som att sjuksköterskans kunskap om situationen och vetskap om vad som kommer hända därnäst många gånger ej fördes fram till patienterna som blev omedvetna om planen. Vissa patienter i studien var inställda på att behöva vänta trots ett akut vårdbehov, i synnerhet om det egna tillståndet inte ansågs vara livshotande. Olika förväntningar hos vårdpersonal och patient verkade medföra en sämre kontakt i första mötet dem emellan. Vidare hanterade några patienter denna situation genom att uppvisa artighet och tålmodighet gentemot personalen, med förtröstan om att få bra vård (Elmqvist et al., 2012).

I studien av Berg et al. (2012) sågs ett samband mellan sjuksköterskans emotionella samt mellanmänskliga egenskaper och deras tekniska kompetens. De sjuksköterskor patienterna uppfattade som vänliga, trevliga och lyhörda, blev också högt skattade vad gällde kunskap, kompetens och erfarenhet. Det motsatta förhållandet mellan mellanmänsklig samvaro och kompetens påvisades också i denna studie (Berg et al, 2012). I analysen av fritextsvaren i Limbourn & Celenza (2011) framkom att de faktorer som patienterna gillade mest hos en läkare var; engagemang, visat intresse, noggrannhet, effektivitet och kompetens. Vad som även verkade uppfattas viktigt av patienterna i omhändertagandet var att direkt bli

undersökt av läkare (Limbourn & Celenza, 2011). Upplevd kontinuitet under besöket på akutmottagningen ansågs också som en viktig del av omhändertagandet (Möller et al., 2010).

I Olofsson et al. (2012) undersöktes patienters upplevelser av triagering och efterföljande vistelse på en akutmottagning. Flera patienter i studien upplevde första delen av besöket som snabb och effektiv, där patienterna kort efter inkommandet bedömdes och

klassificerades av ansvarig sjuksköterska. Följande väntan på läkarbedömning blev dock ofta lång, i jämförelse med triageringen. Denna konstrast överraskade patienterna negativt, vilket ledde till besvikelse och missnöje (Olofsson et al., 2012). I studien Forsgärde et al. (2016) beskrivs patienterna som uppsökte akutmottagningen att de hade förväntan om att få träffa en läkare kort efter ankomst, men möttes istället av enligt dem en orimlig lång väntan, relaterat till den korta stund varje patient verkade behandlas. Utöver den upplevda besvikelsen över den långa väntan uppfattades hanteringen av patienterna ineffektiv, på grund av låg bemanning. Det framkom även att vissa patienter upplevde en förvirrad stämning bland personalen både vad gällde ansvariga för patientkontakt och dess förmåga att svara på frågor (Forsgärde et al., 2016).

Kipnis et al. (2013) studerade förhållandet mellan patienters uppfattning om effektiviteten i det vårdteam de blivit behandlade av på akutmottagningen och hur de upplevde

17

de blivit behandlade av skattade även högt på den totala upplevelsen av omhändertagandet samt på förtroendet för vårdgivaren.

Möten som väcker känslor

Sjuksköterskor som uppvisade genuint intresse för patienten, var betydande för att patienten skulle kännas sig värdefull och viktig. Dessa känslor kopplat till mötet mellan sjuksköterska och patient framkom i studien av Olofsson et al. (2012). Även

sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna uppfattades som empatiskt och närvarande samt verkade bidra till en respektfull relation. Vidare upplevde patienterna att de blev bemötta med omtanke (Olofsson et al., 2012).

Att som patient bli behandlad med värdighet och bli lyssnad på beskrivs även som betydelsefulla faktorer i studien av Hermann et al. (2019). I denna studie framkom också betydelsen av att vårdpersonalen brydde sig och visade och intresse för patienten, vilket främjade patientens känsla av värdighet. I Limbourn & Celenza (2011) verkade vissa patienter uppleva det motsatta, då de skattade lågt vad gällde vårdgivarens förmåga till att visa personlig integritet i omhändertagandet. I studien Forsgärdet et al. (2016) upplevde patienterna att de blev ifrågasatta gällande deras symptom samt att de inte blev tagna på allvar när de inkom till akutmottagningen. Vissa patienter upplevde även att de blev sämre bemötta om de inkommit med egen bil, jämfört med om inkommit med ambulans.

I och med den ofta långa väntetiden kände sig patienterna ofta bortglömda. I ett par studier framhålls och beskrivs denna känsla (Forsgärde et al., 2016; Olofsson et al., 2012). Därtill beskrivs känslor av övergivenhet och ensamhet i samband med väntan. Dessa känslor uppkom trots tillgänglig personal. Liknande upphov av känslor att bli bortglömd och övergiven betonas i studien av Möller et al. (2010). En del studiedeltagare i Olofsson et al. (2012) upplevde att personalen mötte dem med likgiltighet och arrogans. Bland annat hade patienter med smärta inte erbjudits smärtlindring och den generella uppfattningen hos studiedeltagarna var att önskemål och behov blivit nonchalerade. Detta fick vissa patienter att känna sig som en börda (Olofsson et al., 2012).

I studien av Berg et al. (2012) upplevde vissa patienter att vården var mer effektiv när omhändertagandet var i enlighet med deras förväntningar. När vårdpersonalen visade empati och enligt patienters beskrivelser såg individen bakom patienten och inte enbart den medicinska diagnosen, skattades omvårdnaden som positiv. I Cypress et al. (2014)

framhålls också hur den emotionella sidan hos personalen var betydande i dialogen med patienten, vilket medförde att patienten kände sig sedd och uppmärksammad. Cypress et al. (2014), betonar att den emotionella kontakten medverkar till att partnerskapet utvecklas och patienten känner sig prioriterad. Majoriteten av patienterna i studien av Limbourn & Celenza (2011), upplevde att de blev behandlade med värdighet och respekt av både läkare och sjuksköterskor.

I studien av Elmqvist et al. (2012) framkom att patientens förväntningar inte alltid

infriades, vilket skapade känslor av missnöje hos patienten, dels på grund av att personalen enligt patienterna saknade emotionell närvaro, dels på grund av bristfällig information. Missnöjet skapade känslor av rädsla och otrygghet hos vissa patienter.

Att som patient uppleva trygghet i omhändertagandet beskrivs i studien av Granström et al. (2019). Denna studie genomfördes på en traumavdelning och att känna trygghet ansågs som speciellt viktigt för flertalet av de traumapatienter som intervjuades.

18

För att lugna och överföra trygghet är det väsentligt att ha ett emotionellt bemötande och behandla patienten som en hel individ, vilket lyfts i Möller et al. (2010). Även i Forsgärde et al. (2016) betonas betydelsen av den emotionella kontakten med patienterna, samt patientens önskan om att personalen ska vara lyhörd för dennes behov under hela vistelsen på akutmottagningen. I denna studie beskrivs hur patienter tillsammans med sina anhöriga började reflektera och diskutera akutmottagningens brister men också möjligheter att förbättra verksamheten utifrån upplevda erfarenheter på akutmottagningen. Detta reflekterande verkade vara en slags strategi för att hantera känslorna av rädsla och osäkerhet. I samma studie (Forsgärde et al., 2016) upplevde studiedeltagarna också finna tröst i att få egna känslor bekräftade genom att prata med andra patienter.

Upplevelser kring kommunikation

I denna huvudkategori och tillhörande subkategorier belyses patientens upplevelser kring kommunikation samt hur information och delaktighet uppfattas i omhändertagandet. Patienters upplevelser av information

Att erhålla information om sitt medicinska tillstånd verkade vara en betydande del i omhändertagandet och lyfts i flertalet av studierna (Ekwall, 2013; Hermann et al., 2019; Limbourn & Celenza, 2011; Möller et al., 2010). I Ekwall (2013) kunde ett samband ses mellan patienters nöjdhet med omhändertagandet och om patienterna kommunicerat med en sjuksköterska under väntetiden. Att informera patienten om vederbörandes tillstånd på ett lättförståeligt sätt, utan att blanda in facktermer eller latinska ord, och istället använda bilder, påvisades ha positiv effekt på patientens förmåga att tolka information. Även färre missförstånd uppstod (Hermann et al., 2019). Sättet att delge information föreföll påverka säkerheten på vården och den upplevda tillfredsställelsen med vården (Hermann et al., 2019).

I Möller et al. (2013) där patienters upplevelser i samband med triagering studerades, påvisades att många av patienterna inte förstod syftet med triageringen. Vissa patienter, de som varit kontakt med primärvård eller annan vård, hade uppfattningen om att deras ankomst till akutmottagning var annonserad och att status på deras tillstånd redan överrapporterats. Dock förstod patienterna i efterhand, att triageringen var

akutmottagningens sätt att prioritera patienterna utifrån symptom och allvarlighetsgraden på vårdbehovet (Möller et al., 2010). Majoriteten av patienterna i studien hade önskat information om syftet med triageringen.

Att kunna förklara och ge råd, var ett par av de attribut som patienterna i Limbourn & Celenzas (2011) studie skattade högt hos läkare i samband med vårdtillfället. I samma ssstudie uppgav patienterna att de en av de faktorer de gillade minst var bristfällig information samt läkare med sämre kommunikationsförmåga

I Orcajada Muñoz et al. (2020) kunde ett positivt samband mellan personalens sätt att kommunicera utifrån att visa respekt, sättet att bemöta, lösning av problem, samt

ickeverbal kommunikation, och patients uppfattning om kvaliteten på erhållen omvårdnad identifieras. Det respekt stod för i denna studie var personalens sätt att respektera

patientens autonomi, genom att förse denne med relevant information, delta i beslut samt att behandla patienterna som enskilda individer. Problemlösning relaterade till personalens förmåga att hantera sitt övriga arbete parallellt med omvårdnad.