I = Hög kvalitet II =
Mede l
III = Låg kvalitet
Randomiserad kontrollerad
studie/Randomised controlled trial (RCT) är
prospektiv och innebär jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera
experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och
innebär jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte
randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men
utan relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal
deltagare och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av
historiskt material som relateras till något som
redan har inträffat,exempelvis
journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och
välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en
undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avvsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess,
datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig
resultatredovisning.
II Bilaga B Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Typ kvalitet Beynon, C., Gutmanis, A. I., Tuttu, M. L., Wathen, C. N., & MacMillan, L. H. 2012, Kanada.
Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis.
Syftet med studien var att studera
sjuksköterskors
beteenden i hanterandet och mötet med kvinnor utsatta för våld i äktenskap samt vilken vård som erbjuds dessa kvinnor.
Design: Kvalitativ studie Urval: Sjuksköterskor och läkare som arbetar på mottagningar där utsatta kvinnor söker vård. Datainsamling: elektroniskt frågeformulär. Analys: Innehållsanalys 2000 (-724)
Resultatet visade att tidsbrist var den faktor som främst påverkade sjuksköterskans hantering av mötet med kvinnan. Andra faktorer som påverkade var sjuksköterskans utbildning, språkbarriärer mellan sjuksköterska och kvinnan samt kulturella olikheter. God utbildning och tydliga riktlinjer visade sig vara vad som stärkte sjuksköterskan och ledde till ett gott resultat.
K II
DeBoer, MI.,Kothari, R., Kothari, C.,
Koestner, AL., & Rohs T, Jr.
2013, Israel
What Are Barriers to Nurses Screening for Intimate Partner Violence?
Att identifiera
sjuksköterskors attityder och upplevda hinder för screening.
Design: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urval: Sjuksköterskor i chefsbefattning som arbetar på traumacenter i Israel. Datainsamling: Enkäter via e-post.
Analys: SPSS (version 18.0). 494 (-338)
Studien visade att sjuksköterskorna anser att våld i nära relationer- screening är en viktig del av sitt jobb, men hinder för identifikation är bland annat kunskapsbrist och åtgärder från organisationer.
P II
III Efe, S. Y. & Taskin, L.
Turkiet, 2012. Emergency Nurses’ Barriers to Intervention of Domestic Violence in Turkey: A Qualitative Study.
Syftet med denna studie var att belysa de hinder som finns för
sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet för kvinnor utsatta för våld i nära relation.
Design: Kvalitativ studie. Urval:30 sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet från akutmottagning.
Datainsamling: Intervjuer.
Analys: Tematiskt innehållsanalys.
30 Resultatet visade att faktorer som förhindrade sjuksköterskor att ingripa då de identifierat våld i nära relationer var känslor av
otillräcklighet och brist på kunskap. De ansåg även att det var någon annan professions ansvar att ta sig an dessa utsatta kvinnor -
exempelvis en psykolog eller socialarbetare. K II Guruge, S. 2012 Sri Lanka Nurses´Role in Caring for Women Experiencing Intimate Partner Violence in the Sri Lankan
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor uppfattar sin roll att ta hand om våldsutsatta kvinnor.
Design: Kvalitativ studie. Urval: Sjuksköterskor från Sri Lanka.
Datainsamling: Intervjuer Analys: Tematisk analys.
30 (-)
Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brister i mötet. Bristerna berodde på exempelvis hög arbetsbelastning, kunskapsbrist samt språkbarriärer. Det största problemet var att sjuksköterskorna ville skydda sig mot hot relaterat till sin personliga säkerhet.
K I
IV Inoue, M., Uza, M., Shinjo, M., & Akamine, I. Japan, 2016 Development of a clinical nurse recognition scale for female intimate partner violence patients.
Var att sjuksköterskor skulle få en större förståelse till våldsutsatta kvinnor genom en erkännande skala som kunde
utveckla sjuksköterskans arbete med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.
Design: Kvantitativ studie. Urval:
Sjuksköterskor som arbetade på 7 olika kliniker i Japan. Datainsamling:
Tvärsnitts-formulär. Analys:
Statistisk analys.
2095 (-475)
Genom en erkännande skala fick sjuksköterskorna en större förståelse för vilken situation kvinnan befann sig i och en större helhetsbild av vad kvinnorna hade för behov. Detta kunde hjälpa sjuksköterskan att ge ett bättre stöd.
P I Lima, J.C.V., Santos, R.C., Silva, J.C., Silva, S.C., Souto, C.M., Souto R.Q., Ramos Medeiros Souto, C.M., Queiroga Souto, R., Nascimento de Araújo, G.L. 2020, Brazilien.
Tracking and referral by nurses in the family health strategy of violence cases against women. Förstå hur sjuksköterskans identifiering och stödinsatser genomförs för kvinnor utsatta för våld. Design: En tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Urval: sjuksköterskor som arbetar inom familjehälsa. Datainsamling: Intervjuer. Analys: Fenomenologisk analys
17 (-4)
Studien visade att sjuksköterskor hade begränsad kunskap och utbildning inom ämnet våld i nära relationer. Sjuksköterskor saknade även riktlinjer och hur de skulle gå till väga efter identifiering av våldsutsatta kvinnor. .
K & P I
V Mota A.R,, Machado
J.C., Santos NA, Simões AV, Pires VMMM, Rodrigues VP.
2020, Brazilen.
Care practices of the nurse to women in conjugal violence situations.
Att Identifiera strategier för att uppnå behovet av omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relationer.
Design: Kvalitativ studie. Urval: sjuksköterskor med minst 6 månaders erfarenhet. Datainsamling:
semistrukturerade intervjuer. Analys: induktiv tematisk analys.
17
Sjuksköterskor saknade kunskap och utbildning inom våld i nära relationer. Brist på utbildning var en del av att åtgärder för kvinnorna blir ineffektiva och otillräckliga.
P & K I Natan, M.B., Rais,.I, 2010, Israel. Knowledge and Attitudes of Nurses Regarding Domestic Violence and Their Effect on the Identification of Battered Women.
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sjuksköterskans kunskap, avdelningens rutiner och attityder kring identifieringen av misshandlade kvinnor.
Design: Detta är en beskrivande, kvantitativ studie.
Urval:100 stycken sjukhus- och kommunala arbetande sjuksköterskor. Datainsamling: Frågeformulär. Analys: SPSS version 21. 100 (-20)
Resultatet visade att nästan hälften av sjuksköterskorna som
medverkade uppgav att dem inte fått kunskap kring identifiering av misshandlade kvinnor. Endast 14,1% bekräftar att dem fått sin kunskap genom sin utbildning. 53% av de medverkade anser att
avdelningen har tillräckliga rutiner för identifiering och 36,5% uppger att de inte ifrågasätter kvinnor gällande om de blivit utsatta för våld.
K
VI Ramsay, J., Rutterford, C., Gregory, A., Dunne, D., Eldridge, S., Sharp, D., Feder, G. 2012, Storbritannien. Domestic violence: knowledge, attitudes, and clinical practice of selected UK primary healthcare clinicians.
Syftet med denna studie var att mäta utvalda brittiska primärvårds- klinikers aktuella kunskapsnivå, dess attityder samt vilka kliniska färdigheter de hade inom området våld i nära relationer.
Design: En
tvärsnittsundersökning genomfördes som en del av en randomiserad kontrollerad studie. Urval: Sjuksköterskor på primärvård kliniker Datainsamling: PREMIS - frågeformulär. Analys: Stata (version 10.1)
272 (-191)
Resultatet visade att
sjuksköterskorna behöver mer utbildning om våld i nära relationer. Många hade svårt att formulera frågor kring våld i nära relationer och visste inte hur dem ska vägleda kvinnor som upplever våld.
RCT II Sundborg, M.E., Saleh-Stattin, N., Wändell, P., & Törnkvist, L. 2012, Sverige Nurses’ preparedness to care for women exposed to Intimate Partner Violence: a quantitative study in primary health care.
Syftet med studien var att studera
sjuksköterskors
beredskap och kunskap kring identifierandet och vårdandet av kvinnor utsatta för våld i nära relationer.
Design:
Icke kontrollerad studie. Urval: sjuksköterskor inom primärvården. Datainsamling: Frågeformulär. Analys: STATA 9.0. 190 (-87)
Sjuksköterskors strategier för att hjälpa kvinnor utsatta för våld i nära relationer var att bland annat att visa empati och skapa förtroende mellan sjuksköterskorna och kvinnorna. Barriärer för att kunna hjälpa utsatta kvinnor var brist på utbildning samt tidsbrist, vilket skapade känslor av otillräcklighet.
K II
VII Van der Wath. A.
2019, Sydafrika, Women exposed to intimate partner violence: a Foucauldian discourse analysis. of South African emergency nurses' perceptions.
Syftet med denna studie var att förstå
sjuksköterskornas situation och vårdarbete gentemot kvinnor som utsätts för våld i nära partner.
Design: Kvalitativ studie. Urval: Sjuksköterskor som arbetar på akutavdelning i Sydafrika. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: FDA-analys. 17
Sjuksköterskor har en position där de har möjlighet att kunna hjälpa kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Detta kan ske genom att sjuksköterskor inte är dömande mot utsatta kvinnor utan agerar stöd för att skapa en trygghet.
K I
Van der Wath A, van Wyk N, van Rensburg E.
2016, Sydafrika
Emergency nurses’ ways of coping influence their ability to empower women to move beyond the oppression of intimate partner violence.
Att beskriva akutsjuksköterskors erfarenhet av att ta hand om kvinnor utsatta för våld i nära relationer och att diskutera
rekommendationer baserade på deras erfarenheter.
Design: En kvalitativ studie. Urval: Kvinnliga
Sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning Datainsamling: Ostrukturerade intervjuer. Analys: Fenomenologisk analys. 9 (-)
Sjuksköterskor använder antingen effektiva eller ineffektiva sätt att hantera mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.
Sjuksköterskors egna känslor hade stor betydelse för hur de försökte hjälpa kvinnor att komma bort från förtrycket av våld i nära relationer.
K I
VIII Visentin, F., Becker
Vieira L., Trevisan, VI., Lorenzini, E., Franco da Silva, E. 2015,
Brasilien.
Women’s primary care nursing in situations of gender violence
Identifiera vård och omsorgs åtgärder som utförs av sjuksköterskor för kvinnor i våld i hemmet.
Design: Beskrivande studie med en kvalitativ ansats. Urval: 17 Sjuksköterskor som arbetade i staden Rio Grande do Sul i Brasilien. Datainsamling:
semistrukturerade intervjuer. Analys: Integrerad analys.
190 (-87)
Det visade sig att större mängd av sjuksköterskorna var oförberedda inför mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Resultatet visade att det inte fanns tillräcklig kunskap kring identifierandet och hanteringen av utsatta kvinnor.
P II Williston, J., Lafreniere, K.D. 2012, Kanada.
Holy Cow, Does That Ever Open Up a Can of Worms”: Health Care Providers Experiences of Inquiring About Intimate Partner Violence.
Syftet med studien var att undersöka erfarenheterna av vårdgivare i primärvården av behandling av patienter som avslöjat våld från deras manliga partners. Särskilt hur de närmar sig ämnet och hur de tolkar patienter och hur eftervården ser ur.
Design: Kvalitativ studie. Urval: Vårdpersonal, 6 husläkare och 3 sjuksköterskor. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Fenomenologisk analys. 9
Resultatet visade att primärvården ibland frågar om partnervåld och ibland inte. Tydliga riktlinjer saknades samt kontinuitet. Mer utbildning inom områdes behövdes för att bättre kunna kommunicera med patienter samt öka effektivitet för att kunna bemöta utsatta kvinnor. K II Wyatta, T., McClellanda, M, L., Spangarob, J. 2019, Australien. Readiness of newly licensed associated degree registered nurses to screen for domestic violence.
Syftet med denna studie var att identifiera hur förberedda
nyexaminerade
sjuksköterskor är för att möta offer för intimt partnervåld, hur de screenar, vilka patienter
Design: Kvalitativ undersökningsstudie. Urval: 16 deltagare medverkade i studien vilka hittades genom diverse webbplatser samt facebookgrupper för sjuksköterskor.
16
Resultatet visar att det behövs arbete i utbildningen kring våld i nära relationer för sjuksköterskor, både när det kommer till screening samt riktlinjer för intervention.
K II
IX som screenas samt hur
förutbildning och aktuell arbetsplatsutbildning har påverkat screeningbesluten och beteenden. Datainsamling: Telefonintervju. Analys: FDA-analys.
Randomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K) I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet