I = Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet
Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv och innebär jämförelse mellan
kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i
genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men utan
relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal deltagare
och adekvata statistiska metoder. *
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i
genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt
material som relateras till något som redan har inträffat, exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara
frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i
genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där
avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod,
transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/ reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.
BILAGA B
År (för publikation) Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Aoun, S. M., Breen, L. J., White, I., Rumbold, B., & Kellehear, A. 2018 Australien What sources of bereavement support are perceived helpful by bereaved people and why? Empirical evidence for the compassionate
communities approach.
Syftet var att undersöka vilken profession i samhället som ger bäst stöd vid förlust av en person.
Design: Tvärsnittsstudie
Urval: Vuxna mellan 18–40 år som förlorat en person vid självmord för 6– 24 månader sedan.
Datainsamling: Det skickades ut paket till begravningsföretag som innehöll information om studien, frågeformulär och ett svarskuvert. Urval av
inskickade svarskuvert kodades slumpmässigt, sedan följde en analys av alla frågeformulär.
Analys: Induktiv innehållsanalys
678 (2512)
Resultatet visade att familj, vänner och begravningsbyrån var det bästa stödet vid förlust av en person. Yrkesrelaterat stöd som till exempel sjuksköterskor hade minst god effekt av lidandet. Brist på empati och kunskap hos olika professioner om förlusthantering hade negativ påverkan på lidandet. K I Azorina, V., Morant, N., Nesse, H., Stevenson, F., Osborn, D., King, M., & Pitman, A. 2019 Storbritannien
The Perceived Impact of Suicide Bereavement on Specific Interpersonal Relationships: A Qualitative Study of Survey Data.
Syftet var att se hur självmord påverkar närstående.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Vuxna mellan 18–40 år som förlorat en person vid självmord. Datainsamling: Data hämtades genom frågeformulär som skickades ut online till deltagare. Materialet analyserades och kontrollerades av andra forskare för ökad trovärdig tolkning. Analys: Tematisk analys
3432 (656,140)
Resultatet visade på att obehag och skuld kring självmord påverkade de närstående socialt. Stigmatisering av självmord visade också på att närstående behöver stöd i form av samtal både individuellt och i grupp för att minska på känslor som skuld och skam hos närstående.
K I
Matris över inkluderade artiklar
År (för
publikation)
Land (där
studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Chapple, A., & Ziebland, S. 2010
Storbritannien
Viewing the body after bereavement due to a traumatic death: qualitative study in the UK.
Syftet var att uppmuntra närstående att se personens kropp efter en traumatisk olycka.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Närstående som har förlorat en person i självmord eller annan traumatisk olycka
Datainsamling: En av författarna intervjuade deltagare, vanligast i deras hem. Intervjuerna varade mellan 2-6 timmar, för möjlighet att avbryta. De fick skriva på ett formulär för godkännande att material kan användas i kommande studie. När intervjuerna var klara sammanställts datan helt transkriberat och visades sedan upp för deltagarna, för godkännande. Analys: Tematisk analys
80 Resultatet visade att viljan att se kroppen varierade mellan deltagarna beroende på den traumatiska olyckan. Det var också olika beroende på rädslan över att se en död kropp. K II Cu Rejnö, Å., & Berg, L. K. 2019 Sverige Communication, the Key in Creating Dignified Encounters in Unexpected Sudden Death - With Stroke as Example.
Syftet med studien var att beskriva betydelsen av kommunikation vid plötslig död, i det här fallet stroke, mellan närstående och professioner inom sjukvården.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Deltagare är både närstående och sjukvårdspersonal som förlorat en person/patient i plötslig död. Datainsamling: Från fyra
intervjuundersökningar med stroke- teammedlemmar och närstående som förlorat en person i plötslig död genomfördes en sekundär analys. Analys: Kvalitativ innehållsanalys
27 I resultatet kom det fram till att kommunikation är grunden för god omvårdnad och hantering av situationen både för sjukvårdspersonal och närstående. Kommunikation skapar relationer och kan göra det lättare att hantera en patient med stroke som går bort oväntat. Det skapar god omvårdnad för närstående i efterförloppet då sjukvårdspersonal ser patienten som en person, vilket ingår i personcentrerad vård.
K I
Matris över inkluderade artiklar
År (för publikation) Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet De Stefano, C., Normand, D., Jabre, P., Azoulay, E., Kentish- Barnes, N., Lapostolle, F., Baubet, T., Reuter, P.- G., Javaud, N., Borron, S. W., Vicaut, E., & Adnet, F. 2016 Frankrike Family Presence during Resuscitation: A Qualitative Analysis from a National Multicenter Randomized Clinical Trial
Syftet var att undersöka upplevelsen från närstående av att närvara vid hjärt- och
lungräddning (HLR) på en nära person och hur det kan påverka krishanteringen efter.
Design: Randomiserad kontrollerad studie
Urval: Närstående som har förlorat en person vid hjärtstopp och närvarat vid HLR.
Datainsamling: Närstående kontaktades via telefon där de fick ge samtycke av deltagande i studien. Datainsamlingen skedde via intervjuer som sedan spelades in och transkriberades ordagrant. Sedan togs det ut fyra huvudkategorier och 12 underkategorier som oberoende forskare granskade.
Analys: Kvalitativ analys
30 (5)
Resultatet visade att närstående som närvarade vid HLR hade lättare förståelse för den plötsliga döden. Det var även lättare för dem att förstå och acceptera bortgången. Närstående upplevde bara det som positivt när sjukvårdspersonal förklarade vad som sker under HLR därav har
kommunikation betydelse.
RCT I
Kõlves, K., & de Leo, D. 2018 Australien Suicide bereavement: piloting a longitudinal study in Australia.
Syftet med denna studie var att undersöka efter 24 månader hur närståendes sorgeprocess var efter att ha erfarit självmord av en person.
Design: Longitudinell prospektiv studie
Urval: Närstående som, minst 18 år och engelsktalande, som sörjer en person på grund av självmord eller plötslig död.
Datainsamling: Brev skickades ut och två veckor senare vid samtycke bokades en intervju in via telefon. Därefter analyserades datan och delades in i grupper beroende på faktorer. Efter det sammanställdes all information och ett resultat visade sig.
Analys: Statistisk analys
40 Resultatet visade att skuld och skam hade minskat avsevärt efter 24 månader i jämförelse efter 6 månader. Det visade att sorgeprocessen är individuell och mottagandet av stöd kan bero på olika faktorer som kön och ålder.
R II
Matris över inkluderade artiklar
År (för
publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Kõlves, K., Zhao, Q., Ross, V., Hawgood, J., Spence, S. H., & de Leo, D. 2019 Australien
Suicide and other sudden death bereavement of immediate family members: An analysis of grief reactions six- months after death
Syftet med studien var att undersöka efter 6 månader hur närståendes sorgeprocess efter att ha erfarit självmord av en person.
Design: Longitudinell prospektiv studie Urval: Närstående som, minst 18 år och engelsktalande, som sörjer en person på grund av självmord eller plötslig död. Den närstående ska vara tillgänglig i 6 månader. Datainsamling: Brev skickades ut och två veckor senare vid samtycke bokades en intervju in via telefon eller fysiskt möte. Därefter analyserades datan och delades in i grupper beroende på faktorer. Efter det sammanställdes all information och ett resultat visade sig.
Analys: Faktoranalys
201 (71)
Resultatet visade skillnader beroende på vilken faktor som undersöktes; bland annat kön, bakgrund och personlighet berodde på hur närstående hanterade en plötslig död P II Logan, E. L., Thornton, J. A., Kane, R. T., & Breen, L. J. 2018 Australien
Social support following bereavement: The role of beliefs, expectations, and support intentions.
Syftet med studien var att undersöka hur stor påverkan socialt stöd hade på närstående till ett plötsligt dödsfall.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Närstående som erfarit en plötslig död
Datainsamling: Datan samlades in genom ett frågeformulär online. För att öka trovärdigheten räknades det ut vilket antal deltagare behövdes i studien vilket blev 318. Sedan sammanställdes datan och analyserar genom en innehållsanalys. Analys: Innehållsanalys
425 (51)
I resultatet kom det fram att beroende på kön, ålder och förutsättningar påverkade det behovet att socialt stöd på närstående.
K I
Matris över inkluderade artiklar
År (för
publikation)
Land (där
studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Matthews, L. R., Bohle, P., Quinlan, M., & Rawlings- Way, O. 2012 Australien Traumatic death at work: consequences for surviving families
Syftet var att undersöka hur hälsan, sociala relationer och ekonomi påverkades
av traumatisk död.
Design: Kvalitativ studie Urval: Vuxna
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna och varade mellan 1–2 timmar. Datan transkriberades och bearbetades genom NVivo kvalitativt forskningsprogram. Genom tematisk analys skapades det olika koder som redovisades i tabeller. Analys: Tematisk analys
7 (6)
I resultatet kom det fram till att närstående upplevde olika fysiska och psykiska besvär vid traumatisk död. Beteendeförändringar var vanligt där olika metoder för att dämpa ångest togs till. Fysiska besvär var bland annat huvudvärk och panikångestattacker
K II Mayer, D. D., Rosenfeld, A. G., & Gilbert, K. 2013 USA Lives forever changed: family bereavement experiences after sudden cardiac death.
Syftet var att beskriva familjers upplevelser av att förlorat en familjemedlem vid plötslig hjärtdöd och identifiera betydelsen av förlust.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Familjemedlemmar som förlorat en person i plötslig hjärtdöd.
Datainsamling: Familjeintervjuer varade mellan 90–150 minuter och gjordes i deltagarnas hem alternativt via telefon. Sedan individuella intervjuer. Datan samlades in under 6 månader. Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Analys: Narrativ analys
17 Författarna kom fram till att förlust har stor betydelse för livet som fortsätter.
K I
Matris över inkluderade artiklar
År (för
publikation)
Land (där
studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Mowll, J., Lobb, E. A., & Wearing, M. 2016 Australien The transformative meanings of viewing or not viewing the body after sudden death.
Syftet i denna studie var att undersöka ifall att se kroppen har betydelse för sorgeprocessen.
Design: Kvalitativ studie Urval: Närstående som förlorat en person vid plötslig död.
Datainsamling: Deltagarna rekryterades efter sex månader av förlust av en person i oväntad död. Efter samtycke genomfördes djupintervjuer på 30–45 min och den samlade datan analyserades och granskades av andra forskare. Resultatet redovisades för deltagarna för godkännande av tolkning.
Analys: Tematisk analys
64 (100)
Resultatet presenterades i tre olika kategorier som handlade om att välja att se kroppen, närstående som såg kroppen och närstående som inte såg kroppen. Att få välja att se kroppen uppfattades olika. Vissa sa att dem inte fick valet att säga nej. Majoriteten uppskattade att få se kroppen. Närstående som inte valde att se kroppen stod fast vid det för att komma ihåg personen som den var eller att döden inte var accepterad.
K II Pitman, A. L., Stevenson, F., Osborn, D., & King, M. B. 2018 Storbritannien The stigma associated with bereavement by suicide and other sudden deaths: A qualitative interview study.
Syftet med studien var att jämföra och beskriva olika närståendes upplevelser av plötslig död för att undersöka behovet av stöd. Även hur andra människor i deras närhet reagerade på deras sorg.
Design: Tvärsnittsstudie Urval: Närstående som förlorat en person vid plötslig död sedan 10 år tillbaka, och är mellan 20–40 år. Datainsamling: Ett online frågeformulär skickades ut till deltagarna. Materialet analyserades via tematisk analys och
kontrollerades av en annan gruppforskare för ökad trovärdig tolkning.
Analys: Tematisk analys
5085 (654,487)
Resultatet visade att närstående hade stort behov av stöd eftersom de påverkas socialt av när en person plötsligt avlider. Obehag och skuld uppkommer hos de närstående efter att en person avlidit på grund av självmord. Stöd kan ges både i grupp och individuellt.
K II
Matris över inkluderade artiklar
År (för
publikation)
Land (där studien
genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Rejnö, A., Danielson, E., & Berg, L. 2013 Sverige Next of kin's experiences of sudden and unexpected death from stroke - a study of narratives.
Syftet med studien var att beskriva närståendes
upplevelser av plötslig död vid akut stroke.
Design: Kvalitativ studie Urval: Närstående som förlorat en person vid plötslig död på grund av stroke.
Datainsamling: Data samlades in via intervjuer under 12 månader. Intervjuerna varade mellan 20–70 min på valfri vald plats av deltagarna. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades. Därefter följde en analys som delade in datan i olika teman.
Analys: Narrativ analys
12 (1)
I resultatet kom det fram att kommunikation är grunden för god omvårdnad och hantering av
situationen både för sjukvårdspersonal och närstående. Kommunikation skapar relationer och kan göra det lättare att hantera en patient med stroke som går bort. Det skapar god omvårdnad för närstående i efterförloppet då
sjukvårdspersonal ser patienten som en person, vilket ingår i personcentrerad vård. K I Tobin, M., Lambert, S., & McCarthy, J. 2020 Irland Grief, Tragic Death, and Multiple Loss in the Lives of Irish Traveller Community Health Workers.
Syftet var att undersöka hur sorgen påverkade närstående som förlorat en eller flera personer i livet.
Design: Kvalitativ studie
Urval: Närstående som mist en eller flera personer.
Datainsamling: Genom tre
gruppintervjuer. Deltagarna deltog i en session, intervju. Data
transkriberades enligt IPA. Analys: Fenomenologisk analys
11 I resultatet kom det fram att
kommunikation och tjänster i form av stöd har betydelse för hanteringen av lidandet för de närstående.
K II
Van der Klink, M. A., Heijboer, L., Hofhuis, J. G. M., Hovingh, A., Rommes, J. H., Westerman, M. J., & Spronk, P. E. 2010 Nederländerna Survey into bereavement of family members of patients who died in the intensive care unit.
Studiens syfte var att beskriva närståendes upplevelser av sorg och behov efter att förlorat en person vid plötslig död som vårdats på en
intensivvårdsavdelning.
Design: Kvalitativ studie Urval: Närstående som mist en person vid plötslig död som vårdats på en intensivvårdsavdelning. Datainsamling: Strukturerade telefonintervjuer, som varade mellan 11-17 min.
Analys: Narrativ analys
51 Majoriteten av närstående var nöjda med vården som gavs till dem själva och patienten. Det fanns ett missnöje över kommunikationen och
informationen vilket visade ha en betydelse för hantering av situationen. En uppföljning hade uppskattats efter en tid för att reda ut frågor och funderingar som uppkommer då.
K I
Matris över inkluderade artiklarRandomiserad kontrollerad studie (RCT), Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Retrospektiv studie (R), Kvalitativ studie (K)
År (för
publikation)
Land (där
studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Yzermans, C. J., Baliatsas, C., Van der Velden, P. G., & Dückers, M. 2020 Nederländerna The Experience of Sudden Loss of a Colleague or Neighbor Following the MH17 Plane Crash in the Ukraine: A Qualitative Interview Study.
Syftet var att ta reda på påverkan hos kollegor och grannar efter MH17- flygkatastrofen i Ukraina.
Design: Kvalitativ studie Urval: Kollegor och grannar
Datainsamling: Deltagarna söktes upp via tidningsrapporter och intervjuer om
flygplansolyckan. 18 strukturerade intervjuer, som varade mellan 30–90 minuter och genomfördes med elva kollegor och sju grannar. Materialet analyserades genom att forskarna var så neutrala som möjligt i analysen. Efter fick deltagarna godkänna tolkningen.
Analys: Innehållsanalys
16 (2)
Resultatet visade på att denna typ av plötslig död påverkade närstående. Detta eftersom flera faktorer i samhället kunde påminna dem om olyckan.
K I Zhang, H., Hu, M., Zeng, L., Ma, M., & Li, L. 2020 Kina
Impact of death education courses on emergency nurses' perception of effective behavioral responses in dealing with sudden death in China: A quasi-experimental study.
Syftet var att studera hur stor effekt en utbildning i plötslig död hade på närstående för förbättring.
Design: kvasi-experimentell studie Urval: Akutsjuksköterska som uppfyllde studiens inklusionskriterier.
Datainsamling: Via ett frågeformulär i form av enkät.
Analys: Statistisk analys
34 I studien kom de fram till att god kunskap för
sjukvårdspersonal inom omvårdnadsåtgärder för närstående skapar en chans till förbättring av hantering i plötslig död.
CCT II
Matris över inkluderade artiklar