BETYDELSEN AV EMOTIONELL OMVÅRDNAD HOS
NÄRSTÅENDE SOM FÖRLORAT EN PERSON I PLÖTSLIG DÖD
EN LITTERATURÖVERSIKT
EMOTIONAL NURSING SIGNIFICANCE
ON NEXT OF KIN AFTER
LOSING OF A PERSON IN UNEXPECTED DEATH
A LITERATURE REVIEW
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Examinationsdatum: 2020-06-08 Kurs: K53
Författare: Eva Hanna Handledare: Katarina Holmberg Författare: Victoria Karlsson Examinerande lärare: Louise Eulau
SAMMANFATTNING Bakgrund
I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet.
Syfte
Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död
Metod
Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed.
Resultat
Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående.
Slutsats
Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan.
ABSTRACT Background
In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering.
Aim
The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death.
Method
The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed.
Results
Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin.
Conclusions
The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ... 1 BAKGRUND... 1 Plötslig död ...1 Närstående ...1 Krisreaktion ...2 Emotionell omvårdnad ...2 Coping ...4 Teoretisk utgångspunkt ...4 Problemformulering ...4 SYFTE ... 5 METOD ... 5 Design...5 Urval ...5 Datainsamling...6 Kvalitetsgranskning ...8 Dataanalys ...8 Forskningsetiska överväganden ...8 RESULTAT ... 9
Närståendes emotionella lidande vid plötslig död...9
Närståendes behov av emotionell omvårdnad vid plötslig död...10
DISKUSSION ... 12 Resultatdiskussion ...12 Metoddiskussion...16 Slutsats ...17 REFERENSER ... 19 BILAGA A-B
INLEDNING
Livet på jorden kan vara skört och det är också en anledning till att döden berör. Vid oförutsedda händelser som plötslig eller oväntad död hinner inte närstående förbereda sig och händelsen kan utvecklas till en kris. Alla människor kommer att dö någon gång men ingen vet när och hur. Att arbeta som sjuksköterska kan innebära att möta död genom arbetet, både väntad och oväntad. Författarna till denna litteraturöversikt hade i tidigare yrke erfarenheter av plötslig död. De fann ett gemensamt intresse över närståendes hälsa efter att förlorat en person i plötslig död och valde därför att studera betydelsen av emotionell omvårdnad på närståendes lidande.
BAKGRUND Plötslig död
Enligt World Health Organization (2016) innebär plötslig eller oväntad död att en person dör utan tidigare symtom eller kort efter ett symtom. Socialstyrelsen (2019) redovisade att år 2018 avled 90 000 personer i Sverige. Av dessa dog 33 procent av hjärt- och
kärlsjukdomar, vilket visade vara den vanligaste orsaken till plötslig död. Sjukdomar relaterade till hjärtat som kan orsaka en plötslig död är stroke och hjärtinfarkt. Riskfaktorer för plötslig död kan bero på kön, ålder, etniskt ursprung, livsstil och sjukdomar. Män löper större risk att dö oväntat jämfört med kvinnor. Kvinnors risk ökar dock efter klimakteriet på grund av hormonrubbningar (Lewis et al., 2016). Ålder och livsstil kopplat till höga nivåer av fetter och blodtryck ökar risken, därför kan fysisk aktivitet och god kosthållning vara friskfaktorer för plötslig död (Lewis et al., 2016). Epilepsi är ett sjukdomstillstånd som ökar risken för att dö oväntat. Unga vuxna med epilepsi kan ses vara en riskgrupp vilket gör att det inte bara är äldre som utsätts för plötslig död (Shankar et al., 2013). Självmord och trafikolyckor är andra tillstånd som räknas in som oväntad död. Förväntas en person att dö men avlider tidigare räknas även de in som plötslig död (Hui, 2015). Skillnaden mellan plötslig död och förväntad död kan vara vetskapen om att döden kommer att ske, men inte när och hur (Penrod, Hupcey, Baney & Loeb, 2011). Palliativ vård är en vårdform som kan erbjudas till personer som är obotligt sjuka. Inom palliativ vård har närstående möjlighet att förbereda sig och vara delaktig i vården för den döende och har tid att skapa sig en relation till situationen, till skillnad från närstående som upplever död utan förvarning (Penrod et al., 2011). All omvårdnad som ges vid dödsfall, väntat eller oväntat, bör göras med omtanke och respekt för att visa hänsyn till patientens integritet. Vilket innebär att egenvärde kan tas med hänsyn till uppfattningar, livssyn, värderingar och religiös tro även efter döden. Det kan skapa trygghet och kan vara ett gott bemötande för närstående och deras hantering av krisreaktioner (Regionala cancercentrum i samverkan, 2016).
Närstående
Begreppet närstående definieras enligt Socialstyrelsen (2004) som en person som patienten anser ha en nära relation med. I dagens samhälle finns det många familjekonstellationer och den närmaste personen behöver inte vara biologisk släkt (Benzein, Hagberg &
Saveman, 2014). Personer som kan betraktas som närstående är familjemedlemmar, vänner och grannar som lever nära någon med behov av omvårdnad (Carlsson & Wennman-Larsen, 2014).
Vid väntad död kan sjukvården skapa en trygghet till närstående genom att göra upp en plan över sista tiden i livet. För sjuksköterskan innebär det att symtomlindra patienten och stötta närstående i situationen (Regionala cancercentrum i samverkan, 2016). I planen kan det ingå att närstående vid en förväntad död ska vårda patienten själv i hemmet med stöd av sjukvården. Det gör att närstående kan känna ansvar för att klara av patienten men också en skuld från vårdtagarens sida att bli en vårdbörda. Relationer kan spela roll när det kommer till hur omvårdnad upplevs från parterna och därför kan det vara betydelsefullt med ett emotionellt stöd från sjukvården (Carlsson & Wennman-Larsen, 2014). Det positiva med omvårdnad i hemmet är att närstående och patienten hinner ta tillvara på varandra, men är inte patienten förväntad döende och plötsligt dör blir förberedelsen kort och upplevs extra svår (Regionala cancercentrum i samverkan, 2016). Hälso- och
sjukvården kan behöva bjuda in närstående till deltagande och vara öppna för särskilda önskemål kring omvårdnad, vid omhändertagande av den döda kroppen (Kock-Redfors, 2011).
Krisreaktion
Begreppet kris har en psykologisk innebörd som innehåller psykiska och fysiska besvär. Vid en livskris uppstår en förändring i individens värld och omgivning, denna förändring kan erfaras mer eller mindre traumatisk. En traumatisk kris uppträder på grund av oväntade händelser. Rädsla, lidande, sömnbesvär och sociala svårigheter kan vara exempel på
symtom vid en krisreaktion (Cullberg, 2011).
Ett krisförlopp delas in i fyra olika faser som består av chockfasen, reaktionsfasen,
bearbetningsfasen och slutligen nyorienteringsfasen. Faserna är individuellt framskridande och det förekommer att faserna överlappar varandra (Cullberg, 2011).
• Chockfasen är kort, upp till några dygn. Vid en chock är det svårt att ta in och hantera information, vilket kan ge minnesluckor hos den drabbade. Skrik, upprepning av en och samma mening, tyst och stilla eller känslomässig paralysering är avvikande beteenden som kan uppträda.
• Reaktionsfasen varar mellan fyra och sex veckor. Vid detta skede börjar personen att bearbeta och ta in händelsen. I denna fas är det inte sällsynt att individen eftersträvar en anledning eller orsak till varför allt hände och kan uttrycka ett missnöje.
• Bearbetningsfasens varaktighet påverkas av situationens betydelse. Bearbetningsfasen innebär att personen långsamt börjar återvända till sin
ursprungliga vardag och skapar rutiner som underlättar hanteringen av till exempel plötslig död.
• Nyorienteringsfasen är den sista fasen och innebär att personen kan se händelsen som en erfarenhet, situationen har tillfört ny kunskap och bidragit till en personlig utveckling (Cullberg, 2011).
Emotionell omvårdnad
För hälso- och sjukvården innebär omvårdnad att skapa möjligheter till att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande (SFS 1982:763). För
sjuksköterskans profession innebär omvårdnad att möjliggöra olika fysiska och psykiska åtgärder till patienten. Där ingår även att stödja och vägleda närstående i bland annat hantering och balansering av de emotionella (Jakobsson & Lützén, 2014; Benzein et al., 2014). Det gör att emotionell stöd och omvårdnad kan sammanfattas som att hälso- och
välbefinnandet och hälsa i tillvaron (Socialstyrelsen, 2013). Omvårdnad relaterat till närstående innebär att sjuksköterskor fokuserar och tar in närståendes perspektiv i en situation. Som sjuksköterska ingår det i värdegrunden för omvårdnad att visa respekt mot integritet och autonomin även att visa empati, skapa tillit, ingjuta hopp samt vägleda att finna mening (Svenska sjuksköterskeföreningen, 2016). Det kan innebära att emotionell omvårdnad i form av kommunikation, ingjuta hopp och visad empati är
omvårdnadsåtgärder.
Döden ses inte alltid som en självklarhet för alla människor och kan därför upplevas som en chock när den inträffar (Kock-Redfors, 2011). Omhändertagandet av närstående grundar sig på bemötandet och när en nära person dör kan det innebära för sjuksköterskor att stödja omgivningen till en stressfri död samt närvara vid dödsfall (Peters et al., 2013). Risken för att närstående ska drabbas av psykisk stress minskar om de blir omhändertagna direkt efter personens plötsliga död och får stöd i sin sorg (Fauri, Ettner & Kovacs, 2000). Besked om att en person har dött ska främst meddelas personligt till närstående, det ska framförallt undvikas att meddelas via telefon. Vid samtal med närstående bör den givna informationen om att en person har gått bort vara tydlig, fåordig och upprepas vid flera tillfällen (Bogle & Go, 2015).
För den närstående kan förberedelserna vid plötslig död vara minimala och kan bli stressande. Den närstående ställs för en svår situation när en kris uppträder. Information om dödsfallet och kommunikation med hälso- och sjukvårdsteamet kan vara värdefullt och viktigt (Wiegand, 2012). Behovet av stöd för närstående som förlorat en person vid plötslig död är individuell och för att kunna gå vidare kan den drabbade behöva bemötas med empati och hopp (Purves & Edwards, 2005). I en studie av Parris, Schlosenberg, Stanley, Maurice, och Clarke (2007) sågs ett ökande behov av stöd till närstående ju lägre ålder den döda hade. I en annan studie upplevde närstående mindre trygghet när stöd från hälso- och sjukvården inte fanns tillgänglig (Bogle & Go, 2015). För hälso- och sjukvården kan det vara en utmaning att erbjuda god omvårdnad på grund av begränsad tid. Kontakten mellan sjukvårdspersonal och närstående är begränsad vid plötslig död, jämförelse med förväntad död där närstående och sjukvårdspersonal har kunnat skapa en relation (Rejnö, Danielson & von Post, 2013a).
Då hälso- och sjukvården brister i bemötandet av närstående vid plötslig död kan det resultera i försämrad krishantering. Sömnproblematik, frågor och funderingar kring händelsen samt ovetande till möjlighet för professionella samtal redovisades vara vanligt hos närstående (Walsh, Foreman, Curry, O'Driscoll & McCormack, 2008). Gruppterapi upplevs vara bättre när närstående förlorat en person vid plötslig död än enskild terapi, då deltagarna vid gruppterapi delar sina erfarenheter (Wiegand, 2012). Det framkommer att närstående upplevde brist på kunskap om vad för stöd sjukvården har möjlighet till att erbjuda i den akuta fasen (Walsh et al., 2008). Att låta närstående få läsa
journalanteckningar kan vara ett exempel på vad som kan bidra till större förståelse över situationen om hur patienten mådde, hur patienten blev omhändertagen och därför få svar på frågor som närstående eventuellt har (Baumann & Stark, 2015). Andra typer av stöd från hälso- och sjukvården där närståendes lidande kan lindras är genom att göra en obduktion, där en invändig undersökning av den döda kroppen görs (Kristensen et al., 2018; SFS 2014:832). Att närstående får närvara vid hjärt- och lungräddning [HLR] kan också lindra lidandet samt att organdonation kan förbättra bearbetningen av krisreaktioner (Hadders, 2007; Ralph et al., 2014).
Coping
Begreppet coping står för hantering av tillvaro och kan innefatta olika strategier för att balansera en persons upplevda lidande (Lennér Axelsson, 2010). Exempel på sådana strategier kan vara att hitta problemlösningar, självkontroll och socialt stöd. Det finns coping som är känslo- och problemfokuserad vilken används på närstående som har förlorat en person vid plötslig död. Enligt Lennér Axelson (2010) fick närstående som förlorat en person i plötslig död ta del av känslofokuserad coping genom samtalsterapi, vilket visade sig ha god effekt då närstående ökade både förståelse och acceptans för den oväntade döden. Att få information och kunskap om dödsfallet kan vara effektiv coping och bidra till snabbare förståelse över situationen. Närståendes upplevelser är individuella och därför kan coping vara ett bra exempel på att hantera känslomässig stress eftersom det handlar om att balansera och vänja sig vid en ny tillvaro (Odachowska, Trzebiński & Pruskik, 2019).
Teoretisk utgångspunkt
Joyce Travelbee (1999) är en omvårdnadsteoretiker som beskriver omvårdnad utifrån olika begrepp, människan som en unik individ, kommunikation, mening med livet, lidande och relation mellan människor. Enligt Travelbee (1999) kommer alla människor under livet erfara lidande, smärta samt sjukdom och det kommer finnas lika många olika upplevelser av det. Människan är unik och det finns ingen som kommer vara av samma slag.
Sjuksköterskans uppgift blir att vägleda hantering av lidandet och finna mening i tillvaron. Det menar Travelbee (1999) sker genom sjuksköterskans primära ansvarsområde som är omvårdnad och bygger på att skapa en relation mellan sjuksköterskan och motparten, för att kunna tillgodose behoven. Behoven av omvårdnaden kommer vara unik jämfört med tidigare erfarenhet av lidande eftersom de upplevs olika mellan människor. Empati enligt Joyce Travelbee (1999) är att skapa förståelse genom att visa medmänsklighet och hopp för den andre. Det innebär att sjuksköterskor kan lindra lidandet för närstående genom att ingjuta hopp om att de emotionella såren kommer att läka.
Travelbee (1999) beskriver kommunikation som en mellanmänsklig process som innebär att sjuksköterskan och personen som är i behov av omvårdnad skapar en relation till varandra under mötet med kommunikation som stöd. Kommunikation är ömsesidig och sjuksköterskan behöver i det syftet lära sig hur patienten hanterar och upplever sitt
sjukdomstillstånd, för att skapa den bästa omvårdnaden som är möjlig. Kommunikation är därför viktigt mellan parterna och det handlar om ett samspel där båda individerna delar med sig av känslor, tankar och funderingar för att skapa ett gott stöd. Däremot, dör personen i plötslig död finns inte samma möjlighet att skapa en relation mellan sjuksköterskor och vårdtagare, därför är vikten av god kommunikation betydande (Travelbee, 1999). Av denna anledning utgår författarnas teoretiska utgångspunkt från Joyce Travelbees (1999) perspektiv på omvårdnad eftersom då behovet av stöd för en lidande närstående är personlig och behöver hanteras utifrån individuella behov.
Problemformulering
Plötslig död kan ske i stor utsträckning och närstående har ingen tid att förbereda sig mentalt och känslomässigt när de inträffar. Hur närstående reagerar på händelsen är unik och det kan uppstå en livskris samt lidande. Samhället är uppbyggt av olika konstellationer av sociala relationer och det tas för givet att alla har familj och vänner att stödja sig mot. Författarna upplever att kunskap om betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död är bristfällig i sjuksköterskans
med en förbättrad arbetssituation, vilket kan bidra till en bättre och mer värdig vård för den närstående.
SYFTE
Syftet var att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död.
METOD Design
I denna studie genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt med hjälp av databaserna Public Medline (PubMed) och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). Enligt Polit och Beck (2012) ger en litteraturöversikt överskådlig uppfattning om redan befintlig forskning inom valt område och blir därför ett lämpligt alternativ. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats i denna studie och redovisas i resultatkapitlet. Review-publikationer exkluderades eftersom dessa studier inte ska ingå i en litteraturöversikt för att de grundar sig på andra vetenskaplig
forskningsresultat och är därför inte en originalartikel (Kristensson, 2014). Det finns två kategorier inom litteraturöversikt, systematisk och icke-systematisk, båda utgör hög kvalitet för trovärdig kunskap inom vetenskap. Vid en systematisk litteraturöversikt inkluderas alla sökresultat vilka granskas innan sammanställning. När det gäller en icke-systematisk litteraturöversikt är sökresultatet utvald efter relevans av forskningsområde för att ge djupgående information och kunskap om valt ämne (Kristensson, 2014). Därför valde författarna en icke-systematisk studiedesign eftersom det blev förenligt med storleken på detta arbete. För att litteraturöversikten skulle hålla god kvalitet och hög trovärdighet var det av stor vikt att den var reproducerbar (Polit & Beck, 2012).
Reproducerbara studier innebär att forskare får samma resultat om de tillämpar samma metod (Rosén, 2012). Likaså var studiens trovärdighet högre då datainsamling och analysförfarande kan återskapas (Polit & Beck, 2012).
Urval
Avgränsningar
Utifrån Forsberg och Wengströms (2015) urvalsprocess ska urvalskriterier definieras för att öka sökresultatets relevans. I denna studie genomfördes databassökningar med hjälp av Svensk Medical Subject Headings Karolinska institutet [MeSH KI]termer,
kvalitetsgranskning och genomläsning av de framtagna artiklarna. Datan var av hög kvalitet på grund av peer-reviewed som innebär att en eller flera forskare har kritiskt granskat artikeln, därför har författarna i denna studie gjort en peer-review begränsning i CINAHL (Polit & Beck, 2012). I databasen PubMed kontrollerades varje enskild artikel gällande om den var peer-reviewed och artiklar som inte var det exkluderades. Kvalitativ forskning beskriver människors erfarenheter och upplevelser genom observationer, intervjuer, videoinspelning eller öppna svarsalternativ i enkäter. Kvantitativ forskning genomförs av standardiserade mätmetoder och statistik, där resultatet presenteras i form av diagram, figurer, tabeller och siffror. Inom hälso- och vårdvetenskaplig forskning anses båda metoderna vara viktiga (Kristensson, 2014; Polit & Beck, 2012).
Inklusionskriterier
För att utföra sökningen för det valda området är inklusionskriterier ett viktigt
bedömningsunderlag (Polit & Beck, 2012). Studien baserades på den senaste vetenskapliga forskningen och sökningen begränsades därför till de senaste tio åren. Original- och peer-reviewed-artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades (Polit & Beck, 2012). Artiklar som berör närstående som förlorat en person vid plötslig död och deras behov av omvårdnad var aktuella för denna studie.
Exklusionskriterier
Information som inte var relevant för studien exkluderades och faller under
exklusionskriterier (Polit & Beck, 2012). Studier som inkluderar barn 18 år och yngre samt spädbarnsdöd exkluderades. Artiklar skrivna på annat språk än engelska uteslöts vilket är det officiella vetenskapliga språket (Polit & Beck, 2012). Reviews artiklar valdes bort.
Datainsamling
Ett möte med Sophiahemmet Högskolas bibliotekarie bokades in 2020-03-31 för att finna relevanta sökord och avgränsningar till studiens syfte. Databaserna CINAHL och PubMed anses enligt Polit och Beck (2012) vara relevanta för forskning som berör omvårdnad, därför används dessa för att söka fram väsentliga vetenskapliga artiklar. Med hjälp av Svensk MeSH KI togs det fram termer och användes i PubMed. CINAHL Subjects Heading användes för att ta fram sökord i CINAHL. Sökord användes för att hitta artiklar som svarar mot syftet (Polit & Beck, 2012). För att bredda och avgränsa sökningen användes booleska operatorer. Ordet “AND” användes för att specificera sökningen och ordet “OR” användes för att begreppen var synonymer (Karlsson, 2017). Denna studie uteslöt närstående till spädbarnsdöd och behövde därför utesluta “Child” och “Infant” som sökord, därför användes booleska operatoren “NOT” för att utesluta specifika sökord. I PubMed sorterades artiklarna efter de mest relevanta. Sjutton vetenskapliga artiklar användes i resultatet av totalt 12 082 träffar.
Tabell 1. Presentation av databassökning i CINAHL och PubMed. Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar PubMed 2020-04-21
((Death, Sudden[MeSH Terms]) OR
(Unexpected death) OR (Sudden loss)) AND ((sudden[All Fields]) OR (suddenness[All Fields]))) AND (((Relatives) OR (next of kin)) AND ((experience[All Fields])
156 37 15 1
PubMed
2020-04-21
((Death, Sudden[MeSH Terms]) OR
(Unexpected death) OR (Sudden loss)) AND ((sudden[All Fields]) OR (suddenness[All Fields]))) AND ((experience[All Fields]) OR (experience's[All Fields]) OR (experiences[All Fields])) 594 112 35 2 PubMed 2020-04-21 ((bereavement[MeSH Terms]) OR
(bereavement [All Fields]) OR( bereaved[All Fields])) AND ((support[All Fields])) AND ((helpfulness[All Fields]) OR (helpful[All Fields])) AND ((support[All Fields])
193 107 39 3
PubMed
2020-04-21
((("death, sudden"[MeSH Terms] OR ("death"[All Fields] AND "sudden"[All Fields])) OR "sudden death"[All Fields]) OR ("sudden"[All Fields] AND "death"[All Fields])) AND (("communication"[MeSH Terms]) OR "communication"[All Fields])) NOT ((Child[All Fields]) OR (infant[All Fields]))
187 65 16 1
PubMed
2020-04-21
((("death, sudden"[MeSH Terms] OR ("death"[All Fields] AND "sudden"[All Fields])) OR "sudden death"[All Fields]) OR ("sudden"[All Fields] AND "death"[All Fields])) AND ("bereavement"[MeSH Terms]) AND ("traumatic"[All Fields] OR "trauma"[All Fields]) AND ("family"[MeSH Terms] OR "family"[All Fields] OR
"families"[All Fields]) NOT ((Child[All Fields]) OR (infant[All Fields]))
9 9 4 1
PubMed
2020-04-21
((("death, sudden"[MeSH Terms] OR ("death"[All Fields] AND "sudden"[All Fields])) OR "sudden death"[All Fields]) OR ("sudden"[All Fields] AND "death"[All Fields])) AND (((("bereavement"[MeSH Terms]) OR "bereavement"[All Fields]) OR "bereavements"[All Fields]))
172 48 29 5
CINAHL
2020-04-21
(((MH "Death, Sudden") OR (death AND sudden) OR Sudden death) OR (sudden AND death)) AND (Emergency)
521 120 34 3
CINAHL
2020-04-24
(MH "Death, Sudden") OR (MH "Attitude to Death") AND (MH "Family Attitudes")
1259 98 23 1
Kvalitetsgranskning
De valda resultatartiklarna delades upp mellan författarna som granskade syfte, metod och resultat enskilt för att avgöra graden av kvalitet. Artiklarna graderades antingen som Hög kvalitet (I), Medel kvalitet (II) eller Låg kvalitet (III). Det framkom elva av hög kvalitet samt sex medel kvalitet och därefter diskuterades artiklarna mellan författarna som presenteras i bilaga A och B. Enligt Friberg (2017) innebär en kvalitetsgranskning att bedöma artiklarnas kvalitet för att uppmärksamma hur resultatet har framtagits och utvärdera resultatets teoretiska utgångspunkt, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Sophiahemmets Högskola har konstruerat en granskningsmall för vetenskaplig klassifikation och kvalitet, den tillämpades i studien, se bilaga A (Berg, Dencker & Skärsäter, 1999; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).
Dataanalys
En integrerad analys är en sammanställning av andra studiers resultat vilket användes i denna litteraturöversikt (Kristensson, 2014). För att kunna redovisa resultatet på ett överskådligt sätt presenterades artiklarna i förhållande till varandra vilket skedde i flera steg. Det första steget i analysprocessen var att läsa igenom artiklarnas titel, abstrakt och sedan resultatet för att söka efter likheter och skillnader (Kristensson, 2014). Vetenskapliga artiklars kvalitet varierade och därför behövdes de granskas kritiskt för ökad relevans till studien. I andra steget hittades liknande kategorier mellan artiklarna och i tredje steget sammanställdes informationen under det framtagna underkategorier (Kristensson, 2014). Analysen resulterade i två huvudkategorier och två underkategorier vilket användes som rubriker i denna studies resultat.
Forskningsetiska överväganden
Helsingforsdeklarationen är en etisk riktlinje som används inom medicinsk forskning till grund för etikprövningslagen. Alla vetenskapliga studier inom medicin måste göra en etikprövning för att få publiceras (Helgesson, 2015). Artiklarna i denna studie granskades av författarna utifrån de fyra etiska principerna, “Autonomiprincipen”,
“Rättviseprincipen”, “Göra gott principen” och “Inte skada principen”. Det innebär att det ska finnas ett självbestämmande i deltagande av studien, att det framgår att deltagarna behandlas lika och att studien ska göra gott och inte skada (Polit & Beck, 2012; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att det finns ett självbestämmande deltagande är en grundläggande rättighet i mänskliga rättigheter, vilket denna studie vill stå till svars för. Därför uteslöts artiklar som inte hade ett godkännande av etisk nämnd (SFS 2019:1143). En icke-systematisk litteraturstudie kan göra att forskare väljer studier som svarar på det som efterfrågas, därför är det viktigt att bedöma trovärdigheten i artiklarna (Rosén, 2012). Det är viktigt att utesluta egen föreställning och förförståelse vid tolkning och bearbetning av resultatet ur ett forskningsetiskt perspektiv (Helgesson, 2015). Författarna i denna studie har erfarenheter av plötslig död från tidigare yrke, men inte som närstående. Därför har de försökt att presentera ett transparent resultat som svarar på studiens syfte och inte från egna åsikter samt erfarenheter. Det får inte förekomma någon plagiering i studien vilket
kontrollerades i programvaran Urkund. Enligt Kjellström (2017) finns det riktlinjer för god medicinsk forskning vilken denna studie följer. Källor som användes i studien redovisades enligt Sophiahemmet Högskolas (2019) utformning av American Psychological
RESULTAT
Resultatet byggde på 17 vetenskapliga artiklar från kvalitativa och kvantitativa studier. Det resulterade i två huvudkategorier och två underkategorier som presenteras i tabell 2.
Tabell 2: Resultatkategorier
Huvudkategorier Underkategorier
Närståendes emotionella lidande vid plötslig död
Närståendes behov av emotionell omvårdnad vid plötslig död
• Stöd vid plötslig död
• Kommunikation vid plötslig död
Närståendes emotionella lidande vid plötslig död
Skuld, skam, sorg, depression, nedstämdhet, trötthet, ilska, ångest, rädsla, oro och sömnproblematik var emotionella reaktioner som närstående beskrev efter att förlorat en person vid plötslig död (Kõlves & De Leo, 2018; Van der Klink et al., 2010; Mayer, Rosenfeld & Gilbert, 2013; Yzermans, Baliatsas, Van der Velden & Dückers, 2020; Matthews, Bohle, Quinlan & Rawlings-Way, 2012). Närstående som förlorat en person på grund av självmord visade ha högre risk till självmordsbeteende (Kõlves et al., 2019). Närstående upplevde vid kontakt med hälso- och sjukvården att andra som förlorat en person i oväntad död, som inte berodde på självmord, blev bättre omhändertagna (Azorina et al., 2019). Deltagarna i Pitman, Stevenson, Osborn och King (2018) studie beskrev att det uppkom negativa attityder som påverkade deras tillvaro mest. Upplevelsen av en dömande omgivning skapade en skam vilket ledde till skuldkänslor. På grund av stigmatisering kring självmord var det svårt att samtala om händelsen med familj och vänner (Pitman et al., 2018). Beroende på tidigare erfarenheter av döden påverkade det sorgeprocessen positivt vilket kunde skapa en större förståelse och acceptans. Plötslig död som orsakades av stroke hade närstående lättare att inte känna skuld utan bara sorg. Detta på grund av att närståendes kunskap om stroke och dess komplikationer gav mer förståelse och upplevde det som respektlöst om patienten skulle ha ett fortsatt liv. Därför påverkades kunskapen om sjukdomstillståndet närståendes emotionella behov och acceptans av plötslig död (Rejnö, Danielson & Berg, 2013b; Azorina et al., 2019).
Forskning av Van der Klink et al. (2010) och Tobin, Lambert och McCarthy (2020) redovisade att många närstående hade sömnproblematik efter att förlorat en person vid oväntad död. I studien av Tobin et al. (2020) berättade deltagarna att nätterna var långa och att tankarna hindrade dem från att somna. Sömnlösa nätter upplevdes svåra och beskrevs skrämmande på grund av mörker, tystnad, ensamhet och att andra personer i omgivningen kunde begå självmord. Närstående upplevde en skyldighet att vaka över andra för att rädsla över att någon i sin omgivning kunde begå självmord. Sjukvården hjälpte deltagarna genom att ge emotionellt stöd som att lyssna, besvara frågor och efterlevandesamtal vilket lindrade lidandet (Tobin et al., 2020; Yzermans et al., 2020). I Logan, Thornton, Kane och Breen (2018) studie visade det att plötslig död inte behövde påverka närståendes tillvaro negativt vilket berodde på att det fanns en bredare kunskap om sjukdomstillståndet och tidigare erfarenhet av döden. Närstående som deltog i Pitman et al. (2018) forskning visade att omgivningen förväntade sig en snabb återhämtning, så närstående dolde sin sorg och
sitt lidande av plötslig död eftersom de ansågs vara en överreaktion (Pitman et al., 2018). Mayer et al. (2013) studie handlade om närstående, i det här fallet familjer, som förlorat en person vid plötslig död genom hjärtinfarkt. Studien undersökte hur familjens känsla av förlust hade betydelse i det fortsatta livet. Närstående berättade att förberedelserna inför personens död var kort och förlusten upplevdes förödande (Mayer et al., 2013). Chock var den första reaktionen, därefter uppträdde reaktionsfasen och närstående hade svårt att begripa vad som hade hänt. Familjens mående och relationer påverkades av uppkomna beteendeförändringar (Cu Rejnö & Bergs, 2019; Mayer et al., 2013; Azorina et al., 2019; Matthews et al., 2012). En närstående berättar i Mayer et al. (2013) studie att hen betedde sig mer beskyddande mot andra familjemedlemmar, saknade aptit och blev tillbakadragen. Empati i form av vänlighet och förståelse för krisen hade betydelse för att lindra lidandet hos närstående (Aoun, Breen, White, Rumbold & Kellehear, 2018). Andra människor som varit med om plötslig död och dödsfall av andra orsaker var till hjälp för hanteringen av tillvaron. Det framgick att närstående som var medveten om att personen skulle dö hade större förtroende för sjukvården än närstående vid plötslig död. Närstående uppfattade sjuksköterskor som mer engagerad vid en väntad död jämfört med en plötslig död om att besvara frågor kring tankar och funderingar om situationen (Aoun et al., 2018). Yzermans et al. (2020) beskrev i sin studie att närståendes välbefinnande och hälsa påverkades positivt av emotionell omvårdnad. Närstående såg den första tiden som kritisk men med rätt hjälp från hälso- och sjukvården avtog lidandet successivt. Genom att
sjukvårdspersonalen tog kontakt med närstående kunde funderingar och tankar besvaras och det var lättare för närstående att släppa taget om personens död. Beroende på vilken relation mellan den som dött och närstående försvann lidandet olika snabbt och att
sjukvårdspersonalen hade en betydande roll i hanteringen av situationen (Yzermans et al., 2020).
Även att delta i omhändertagandet av den döda kroppen var positiv och kunde inverka på bearbetningen av lidandet. Inom vissa kulturer och religioner finns det specifika sätt hur den döda kroppen ska tas om hand, till exempel hur kroppen ska tvättas, kläs och när i tiden jordfästningen ska äga rum. Det uppskattades av närstående att när
sjukvårdspersonalen visade hänsyn till det (Chapple & Ziebland, 2010). Att se kroppen var för många en lättnad även om personen var med om en olycka och skador var synliga. När närstående upplevde personen som fridfull och kunde ta farväl var det lättare att lämna smärta samt sorg och gå vidare (Chapple & Ziebland, 2010). Det fanns närstående som ångrade sig eftersom de inte hade förberett sig för vad som fanns i rummet. Möjligheten till att få se och röra den döda kroppen påverkade sorgearbetet positivt för närstående men ändå valde närstående att inte delta i visningen av kroppen. Det var på grund av okunskap om hur en död kropp såg ut, luktade, kändes men också att de var just bara en kropp. Närstående ville komma ihåg personen som den var levande. Bearbetningstiden blev längre men uppskattade möjligheten till att få välja själv om att se kroppen eller inte (Mowll, Lobb & Wearing, 2016).
Närståendes behov av emotionell omvårdnad vid plötslig död
Stöd vid plötslig död
Närstående som fick närvara vid HLR upplevde det som underlättande för bearbetningen av sorgen som uppstod efter att förlorat en person i hjärtstopp. Att närvara vid HLR har visats sig i flera studier att det var positivt för kris och sorgeprocessen (De Stefano et al., 2016; Mayer et al., 2013). Det positiva med att närvara var kopplat till känslor där
kände personen bäst personligt och önskade hjälpa till så länge det var möjligt. Deltagare uttryckte i studien av De Stefano et al. (2016) att genom vidröring av patienten innan det bara var en kropp blev avgörande för förståelse av döden. Många tackade även nej vid erbjudandet att närvara vid HLR på grund av rädsla, eftersom det upplevdes som brutalt att se på HLR och var skrämmande samt beskrevs som ett övergrepp. Att se sin kära kämpa för sitt liv som inte gick att rädda blev en chock (De Stefano et al., 2016). Beroende på hur närstående kunde finna en mening med personens död kunde de fortsätta livet trots den nya tillvaron (Mayer et al., 2013).
Det förekom att närstående glömde bort sig själva i situationen och de uppskattade att vårdpersonalen uppmärksammade deras behov av stöd (Cu Rejnö & Bergs, 2019). I Pitman et al. (2018) studie visade att närstående inte var mottagna för eget omhändertagande i den akuta fasen. Behovet av uppföljning och en kontakt med sjuksköterskan som tog hand om patienten var betydande för frågor och funderingar. Brist på omvårdnad av närstående skapade bland annat rädsla över att de själva kanske hade underliggande sjukdomar som de var ovetande om, och som kunde orsaka plötslig död. Närstående hade uppskattat
emotionellt stöd och hade tagit emot det om sjukvården hade erbjudit det. Uppföljning vid ett senare skede visade sig ha en positiv betydelse för hanteringen av krisen (Van der Klink et al., 2010).
Sjuksköterskors stöd rankades lågt för att närstående upplevde brist på empati och kunskap vilket påverkade hanteringen av lidandet negativt. Det visade sig att familj och vänner hade mer möjlighet till stöd “hemma” men att för dem som inte hade vänner och familj saknade tryggheten och fick nöja sig med hälso- och sjukvården trots allt (Aoun et al., 2018). Studien av Aoun et al. (2018) och Pitman et al. (2018) belyser om hur närstående kunde genom sociala relationer förbättra hanteringen av plötslig död. Sociala relationer som familj, vänner, släkt och begravningsbyrå var det bästa stödet vid förlust av en person. I Cu Rejnö och Berg (2019) studie redovisades att närstående som fick stöd från sociala
relationer i form av familj, släkt och vänner hade möjlighet att skapa en större samhörighet. De kunde stötta varandra och diskutera praktiska frågor i den svåra situationen (Cu Rejnö & Bergs, 2019). Studierna redovisade också att närståendes sociala relationer påverkades negativt. Vilket berodde på att deltagarna ansåg att de sociala interaktionerna var
påfrestande, på grund av rädslan om att prata kring dödsfallet, stigmatisering och tabu kring ämnet (Azorina et al., 2019; Pitman et al., 2018). Ytterligare berättade deltagarna att de undvek att tala om ämnet med hänsyn till människors obehag och missnöje av döden (Pitman et al., 2018). Närstående som förlorat en person i självmord hade högre behov av socialt stöd än närstående som förlorat en person i plötsliga död på grund av stroke eller hjärtinfarkt (Kõlves & De Leo, 2018; Kõlves et al., 2019). Upplevelsen om bristande stöd från hälso- och sjukvård, familj och vänner grundade sig på känslan av att ingen ville veta och bli inblandad i händelsen om döden. Ytterligare deltagare berättade om att de kände sig förminskade av människors känslokalla attityd. Däremot omgivning med tidigare erfarenheter av döden skapade en större förståelse för närstående, främst vid självmord (Azorina et al., 2019; Pitman et al., 2018).
Kommunikation vid plötslig död
Författarna Cu Rejnö och Bergs (2019) studie handlade om hur viktig kommunikationen var vid plötslig död. Relationen mellan närstående och hälso- och sjukvården har en inverkan på närståendes upplevelse av trygghet och förtroende. Information bidrar till sammanhållning med vården. Det fanns närstående som upplevde en brist på möjlighet till att ställa frågor (Cu Rejnö & Bergs, 2019). Närstående i Rejnö et al. (2013b) indikerade på
att information som mottogs från vården var svår att förstå, ta in och behövde därför upprepas. De upplevde informationen som oklar och suddig i den akuta fasen. Ytterligare anser närstående att kommunikationen med sjukvårdspersonalen är en viktig åtgärd i den akut situation, till exempel vid HLR (De Stefano et al., 2016). Närstående kunde få minnesluckor vilket medförde att viktig information inte togs emot och händelser under förloppet glömdes bort. Därav var det av stor vikt att närstående uppfattade att personen var död och fick information om situationen även senare. Informationen behövde vara begriplig och punktlig för närstående eftersom det ökade förståelsen kring situationen när de kände sig chockade av personens plötsliga död. Två viktiga faktorer för närstående var tydlighet samt upprepning av budskapet (Rejnö et al., 2013b). Kommunikationen kom fram som en avgörande faktor för hur upplevelsen av hälso- och sjukvården var för närstående. Omvårdnad som kunde påverka det emotionella positivt var att förbereda familjen för den döda kroppen. Det kunde vara genom att samtala om hur döden uppstod, förtydliga att närstående har förstått att personen var död, visa empati och ge hopp, erbjuda uppföljande samtal eller ställa fram något att dricka. Att respektera omhändertagande av den avlidna, uppmuntra till uttryck av sorg, ge möjlighet till frågor och lyssna in skapade trygghet för närstående (Zhang, Hu, Zeng, Ma & Li, 2020; Van der Klink et al., 2010).
DISKUSSION Resultatdiskussion
Ett fynd som var tydligt i denna litteraturöversikt och uppenbarade sig var att emotionell omvårdnad hade en positiv inverkan på lidandet hos närstående, som förlorat en person i plötslig död. Vilket gör att denna studie kunde besvara syftet. Närståendes tillvaro kan förändras drastiskt och kan komma att vara den värsta tiden i livet vid plötslig död. I flera studier framkom det att beroende på vilken typ av plötslig död som erfaras, påverkade hur hårt psykiska reaktioner yttrade sig hos närstående (De Stefano et al., 2016; Kõlves et al., 2019; Logan et al., 2018). De som lyfts fram i diskussionen är Närståendes emotionella lidande vid plötslig död. Hur mycket en närstående lider kan ha en påverkan över hur mottaglig den närstående är av emotionell omvårdnad. Det framgick att närstående som var medveten om att personen skulle dö hade mycket större förtroende för sjukvården än närstående vid plötslig död(Aoun et al., 2018). Därför kan det vara positivt att
sjukvårdspersonalen kan bedöma vilken typ av behov närstående är öppen för. Lidande kan därför ses som en viktig faktor för att se betydelsen av emotionell omvårdnad. Ytterligare ett fynd var stöd vid plötslig död. Ställer vi det som en fråga: Vad finns det för emotionellt stöd? Vad ansåg närstående var det bästa stödet? Detta för att kunna avgöra betydelsen och individanpassa omvårdnad för lidandet. Kommunikation vid plötslig död var ett annat fynd som har framkommit i resultatet vilket har visat sig vara en betydande faktor.
Kommunikation kan vara i både verbal och icke-verbal form vilket har bidragit till ökat förtroende, trygghet, acceptans och förståelse över den plötsliga döden och har därför lindrat lidandet snabbare (Travelbee, 1999).
Hur lidandet hos närstående kunde uttrycka sig var av olika psykiska reaktioner, vilka kunde vara skuld, skam, ångest, rädsla, depression, nedstämdhet, aptitlöshet, ilska och sömnproblematik (Aoun et al., 2018; Matthews et al., 2012; Pitman et al., 2018; Yzermans et al., 2020). Dessa yttrade sig i den första krisreaktionsfasen som är chockfasen vilket kan hålla i sig upp till ett dygn efter medveten händelse. Vid det här tillståndet var det vanligt att närstående inte tog in information och kunde upplevas som förvirrande (Cullberg,
av paralysering och tar inte in det som sjukvårdspersonalen informerade. Vilket kan skapa svårigheter för vården att klargöra att närstående förstår situationen och vilka behov som behövs tillämpas.
Beroende på vilken relation närstående hade med personen som plötsligt dött, påverkade lidandets densitet oavsett vad dödsorsaken berodde på (Naik, 2013). Plötslig död kan ske på grund av stroke men det kan också vara ett självmord som begås. Skillnaden mellan dessa dödsorsaker påvisade i studier att närstående kände mer skuld och skam när det berörde självmord och hade mer förståelse samt sorg vid stroke. Det kan bero på kunskapen om sjukdomstillståndet och närstående ansåg att personen inte skulle ha ett värdigt liv, på grund av komplikationer som kan uppstå vid stroke (Rejnö et al., 2013a; Rejnö et al., 2013b). Närstående som hade erfarenhet av självmord upplevde en negativ attityd från samhället och sociala relationer försämrades samt ett negativt mottagande från hälso- och sjukvården. Det kan vara en följd av stigmatisering på självmord och kan göra det viktigt att närstående kan bli erbjuden hjälp att hantera sina känslor, eftersom
beteendeförändringar och självmordsbenägenhet kunde förekomma på grund av känslan av ensamhet (Pitman et al., 2018; Azorina et al., 2019). Å andra sidan visade studier på att döden generellt oavsett orsak var ett tabubelagt ämne, vilket kan förbättras med att de uppmärksammas i samhället och att oavsett dödsorsak ha en stödjande omgivning. Exempel på åtgärd kan vara coping som fokuserar på känslor. Den typen skulle kunna bidra till att lindra lidandet eftersom det har visat god effekt när sjukvården implementerat de för närstående (Lennér Axelson, 2010; Odachowska et al., 2019). Coping kan också vara att genom sin personliga tro hitta strategier för att lindra lidandet, som till exempel att genomföra omhändertagandet av den döda kroppen enligt riktlinjer om hur den döda kroppen ska tas om hand, hur kroppen ska tvättas, kläs och när i tiden jordfästningen ska äga rum (Chapple & Ziebland, 2010).
Emotionell omvårdnad innebär för hälso- och sjukvården att stödja människor i hantering och balansering av känslor, för att förbättra välbefinnandet och hälsa i tillvaron
(Socialstyrelsen, 2013; Benzein et al., 2014). Därför kan emotionell omvårdnad vid plötslig död vara till exempel att närstående närvarar vid en akut situation eller efter vid omhändertagandet av den döda kroppen, få se samt röra personen och läsa journaltext. Det finns närstående som påstår att lidandet kan lindras genom att vara med under den akuta fasen när en person dör. Det finns fall där patienter dör oväntat på sjukhus där akuta åtgärder sätts in som HLR. I sådana situationer kan det vara viktigt att sjukvårdspersonal tar hand om både närstående och patient samt bedömer situationen, vilket anses vara ett stort ansvar (Hadders, 2007; De Stefano et al., 2016; Mayer et al., 2013). Dessa åtgärder har visat sig ha betydelse på lidandet hos närstående, när de har erbjudits praktiskt stöd som då kan leda till ett emotionellt lugn (Ralph et al., 2014; Baumann & Stark, 2015; Mowll et al., 2016; Chapple & Ziebland, 2010). Eftersom dessa åtgärder oftast sker vid chockfasen visade studier på att stöd vid senare skede hade god påverkan på
krishanteringen i reaktionsfasen och bearbetningsfasen (Van der Klink et al., 2010;
Cullberg, 2011). Det kunde bland annat vara gruppterapi vilket har rekommenderats istället för enskild terapi i flera studier, då erfarenheter har delats och känsla av sammanhang i form av sympati och empati har bidragit till lindrat lidande. Det grundade sig på att fler närstående gick igenom detsamma (Wiegand, 2012; Pitman et al., 2018; Travelbee, 1999). Samtal vid senare skede hade även mottagits positivt då chockfasen har gått över till reaktionsfasen, där funderingar och tankar uppkommer, vilket ofta leder till frågor som då kunde bli besvarade (Cullberg, 2011). Det visade god påverkan på lidandet. Att
snabbare, kanske för att det bidrog till att känna förståelse och acceptans av den plötsliga döden. Anledningen kan också vara att närstående upplevde en lättnad, när de upplevde medkänsla och förklarat av vården att sorg var en process, det kommer gå över och livet kommer fortsätta trots den nya tillvaron (Travelbee, 1999; Purves & Edwards, 2005). Detta var något som Joyce Travelbee (1999) omvårdnadsteori syftar till att medmänsklighet skapar relationer som leder till förtroende och trygghet, vilket i sin tur kunde leda till hopp och försoning.
Forskning visade också att genom obduktion kan närståendes lidande lindras och därför användas som en omvårdnadsåtgärd (Baumann & Stark, 2015). Vid en klinisk obduktion sker det en invändig undersökning av den döda kroppen. Undersökningen består av ytterligare ingrepp men i mindre omfattning och blodprovstagning vid behov (SFS 2014:832). Närstående får en mer djupgående insikt i vad som har hänt och därför får det lättare att acceptera den plötsliga döden. Obduktion sker inte alltid vid plötslig död utan sker ofta när en person dör helt oförklarligt (SFS 2014:832). Närståendes lidande kan lindras om de får se den döda kroppen, det kan även öka förståelsen (Kristensen et al., 2018). Organdonation vid plötslig död kan lindra lidandet och förbättra bearbetningen av krisreaktioner (Ralph et al., 2014). Det kan ses som att personen lever vidare men
närstående kan också uppfatta frågan som något påträngande och hänsynslöst. Hoppet om att personen fortfarande kan överleva finns kvar och acceptansen av bortgången blir svår. Det framgår i en studie att närstående svarade nej i stor utsträckning vid förfrågan om organdonation eftersom de ansåg sjukvården som “känslokall” och bara såg kroppen som ett objekt. Hälso- och sjukvårdens bemötande kan vara betydelsefullt för att kunna få ett samtycke till organdonation (Ralph et al., 2014). Det finns närstående som påstår att lidandet kan lindras genom att vara med under den akuta fasen när en person dör. Det finns fall där patienter dör oväntat på sjukhus där akuta åtgärder sätts in som hjärt- och
lungräddning (HLR). I sådana situationer kan det vara viktigt att sjukvårdspersonal tar hand om både närstående och patient samt bedömer situationen, vilket anses vara ett stort ansvar (Hadders, 2007).
Kommunikation enligt Travelbee (1999) är en mellanmänsklig process som ska vara ömsesidig, där samspelet mellan två individer som delar känslor, tankar och funderingar möjliggör stödet. Kommunikation i form av information som var kortfattad, tydlig och som upprepades visade sig vara god kommunikation (Van der Klink et al., 2010; Rejnö et al., 2013b). God kommunikation som ska vara individanpassad för närstående indikerade ha en lindrande effekt på lidandet. Detta kunde vara genom att sjukvårdspersonal visade empati, gav hopp som tidigare nämnt, medger information om händelseförloppet och var tydliga med att personen var död. Allt detta och ett upprepande av budskapet påvisade vara en positiv faktor för närståendes lidande i ett senare skede, att de förstod att personen var död även om det upplevdes som tjatigt (Rejnö et al., 2013b). Beroende på tidigare erfarenheter av döden hos närstående påverkade det sorgeprocessen positivt vilket kunde skapa en större förståelse och acceptans av den plötsliga döden. Det framgick att närstående som var medveten om att personen skulle dö hade mycket större förtroende för sjukvården än närstående vid plötslig död. Närstående uppfattade sjuksköterskor som mer engagerad vid en väntad död jämfört med en plötslig död om att besvara frågor kring tankar och
funderingar om situationen (Aoun et al., 2018; Azorina et al., 2019; Rejnö, Danielson & Berg, 2013b). Det kan bero på sjuksköterskans okunnighet om plötslig död, hur en död kropp ser ut, luktar, känns men också att de var just bara en kropp. Detta kan vara en svaghet med att arbeta inom vården där vårdpersonal förväntas kunna besvara frågor inom
erfarenhet av plötslig död vilket gör att vara medmänsklig som Travelbee (1999) talar om som positivt kan bli negativt eftersom det blir en personlig fråga då döden kan beröra båda parterna. Att framföra en information som inte bygger på erfarenhet kan uppfattas som okunskap (Walsh et al., 2008). Att sjuksköterskor gav intrycket av respekt kring
omhändertagande av den döda, uppmuntran till uttryck av sorg, utrymme för frågor och lyssnade skapade trygghet för närstående. Bristfällig information om den plötsliga döden gav varaktiga negativa effekter hos närstående såsom psykisk ohälsa. Följaktligen var verbal samt icke-verbal kommunikation en positiv emotionell omvårdnadshandling, för att lindra lidandet hos närstående som gått miste om en person i plötslig död (Zhang et al., 2020).
Utmaningar som vården kan ha är att tillämpa emotionell omvårdnad vid akuta situationer, vilken kunde bero på den stressiga arbetsmiljön. Från en del studier framkom det från närstående att det till exempel var brist på möjlighet att ställa frågor och att informationen var svårförstådd. Därför fanns en vilja att få den återupprepad men tiden räckte inte till för sjukvårdspersonalen. Det gjorde att informationen upplevdes oklar och diffus vid akuta skeden och då kunde det leda till försämrad krishantering (Cu Rejnö & Bergs, 2019; Rejnö et al., 2013b; Cullberg, 2011). I en studie av Aoun et al. (2018) framkom det att
sjuksköterskans stöd vid plötslig död rankades lågt på grund av bristfällig kunskap och empati. Att sociala relationer som vänner och familj rankades högre men att det medförde svårigheter för närstående att hantera händelsen, då frågor och funderingar inte besvarades från sjukvården. Det bidrog till negativa effekter på lidandet, närstående som inte kände trygghet och stöd ”hemma” fick nöja sig med hälso- och sjukvården ändå (Walsh et al., 2008; Van der Klink et al., 2010). Detta påvisades i både resultatet och bakgrunden i denna studie. Här kan Travelbees (1999) omvårdnadsteori vara en betydande fördel för
sjuksköterskans yrkesroll då emotionell omvårdnad kan lindra lidande.
I dagens samhälle är sjukvården redan högt överbelagd, ekonomin är otillräcklig och psykisk ohälsa har ökat (Socialstyrelsen, 2019). Om sjuksköterskor skulle få utbildning om emotionell omvårdnad skulle de kunna lära sig att hantera och visa förståelse till
närstående som gått miste om en person vid plötslig död (Rejnö et al., 2013a). Det kan i sin tur leda till minskad belastning på hälso- och sjukvården. En ytterligare aspekt är
närståendes individuella behov och intryck, som kan ha en betydelse för upplevelsen av omvårdnaden. Somliga närstående vill att sjuksköterskor ständigt ska vara tillgängliga, vilket medför en utmaning för vården. Närstående som upplevde att de inte blev
uppmärksammade eller bemötta på ett dålig sätt påvisade ökat lidande (Van der Klink et al., 2010). Däremot ska hälso- och sjukvården enligt lag bestå med god omvårdnad (SFS 1982:763).
Alla människor har inte möjlighet till en stöttande omgivning som bygger på sociala relationer och det kan förekomma en informationsbrist om var närstående kan vända sig. Det kan förtydligas genom att jämföra plötslig död som sker till exempel på ett sjukhus och i hemmet. I hemmet tillkallas polisen i första hand, främst vid självmord, vilket gör att ansvaret hamnar hos myndigheterna. Dock är det alltid en läkare som behöver skriva ett dödsbevis (HSLF-FS 2015:15). Dessa närstående hamnar då i ett mellanrum där enbart de själva får ett ansvar att söka stöd (Kõlves et al., 2019). Närstående som deltog i en studie visade att omgivningen förväntade sig en snabb återhämtning, så närstående dolde sin sorg och sitt lidande för plötslig död eftersom de ansågs vara en överreaktion (Pitman et al., 2018). Å ena sidan visade studier på att närstående som hade mer möjlighet till stöd
“hemma” lindrade lidandet, dock påverkades deras relationer emellan och berodde på beteendeförändringar (Aoun et al., 2018; Matthews et al., 2012; Azorina et al., 2019).
Metoddiskussion
Artiklarna i detta självständiga arbete bygger på 17 resultatartiklar. Dessa har granskats enligt författarnas forskningsetiska överväganden som tillämpades, se bilaga B. Denna studie stod främst till svars för mänskliga rättigheter vilket innebar att det skulle finnas ett självbestämmande i deltagandet av forskningen samt att respekt gentemot närstående redovisades då det berör ett känsligt ämne, döden. Enligt Polit och Beck (2017) ska forskning vara försvarbart gentemot de etiska principerna, vilket författarna i denna studie håller med om och har därför granskat artiklarna för att ytterligare lidande inte orsakats hos deltagarna.
Enligt författarna lyckades den valda metoden vägleda till att besvara betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. För att svara på studiens syfte valde författarna att utföra en icke-systematisk litteraturöversikt. Det anses vara den bäst passande metoden vid begränsad tid då en systematisk litteraturöversikt innebär en sammanställning av all väsentlig data. En systematisk litteraturöversikt hade dock höjt kvaliteten på arbetet och därför kan det ses som en svaghet till denna studie att en icke- systematiskt har tillämpats (Kristensson, 2014). Enligt Polit och Beck (2012) rekommenderas inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa urvalet. På grund av begränsat antal skandinaviska studier som svarade på syftet inkluderades andra studier från bland annat Storbritannien, Kina och Frankrike, vilket kan sänka kvaliteten på resultatet. Varför det sänker kan bero på att tillgångar inom vården skiljer sig åt i olika länder. Å ena sidan kan det ses som en styrka för att upptäcka andra perspektiv och synsätt för att tillföra ny kunskap inom valt ämnesområde
(Henricson, 2017). Å andra sidan att Sverige, Irland, Storbritannien, Australien, USA, Nederländerna, Frankrike och Kinas befolkning visade liknande reaktioner på plötslig död kan skapa en lättare generalisering om betydelsen av emotionell omvårdnad. Andra inklusionskriterier för denna studie var att resultatartiklar skulle vara original och Peer-Review samt tidigast publicerade år 2010. Det medför högre trovärdighet för arbetet eftersom de är vetenskapligt förankrade och aktuella (Henricson, 2017). Svaghet med fastställt publiceringsår kan utgöra att givande information exkluderas.
Sökord och avgränsningar diskuterades och framtogs tillsammans med Sophiahemmet Högskolas bibliotekarie för att se om vald ämnesområde var applicerbart. Artikelsökningen begränsades med att exkludera studier om spädbarnsdöd för att minska bredden på arbetet och därför föll många studier bort. Vid sökningen av resultatartiklar reflekterade
författarna om att många studier var Reviewed-artiklar, vilket inte får inkluderas i en litteraturöversikt (Kristensson, 2014). Det skapade en svårighet att hitta relevanta artiklar som svarade på syftet. Vid sökningen av artiklar använde författarna sig av fler databaser, CINHAL och PubMed, vilket anses vara en styrka för ett vetenskapligt arbete eftersom det ökar bredden på resultat som svarar på syftet (Polit & Beck, 2012). Risk att artiklar miss- samt feltolkas ökade eftersom författarnas förstaspråk inte var engelska, det var en svaghet i arbetet. Författarna hade kunnat läsa alla artiklar tillsammans för att minska
felöversättning. Studiens reliabilitet och trovärdighet stärktes genom en stegvis beskrivning av litteraturöversikt i metodavsnittet. På grund av att författarna var under utbildning kan det ses som en svaghet även fast kunskap om vetenskaplig forskning ökade under arbetet. Författarna har därför med hjälp av handledare och studenter erhållit feedback vilket
Enligt Sophiahemmets granskningsmall tillämpad av Berg et al. (1999) samt Willman et al. (2016) ansågs 11 av de inkluderade artiklarna vara av hög kvalitet och sex medelhög. Att göra en kvalitetsgranskning är en styrka och ökar trovärdigheten i en litteraturöversikt (Henricsson, 2017). Författarna delade upp artiklarna och granskade dem enskilt vilket kan ses som en svaghet, men artiklarna diskuterades mellan författarna. På grund av bristande kunskap om kvalitetsgranskning kan det innebära att författarna har bedömt artiklarna för högt eller för lågt vilket kunde påverka överensstämmelse med den egentliga kvaliteten. En integrerad analys gjordes för att sammanställa och kategorisera data. Enligt Kristensson (2014) är den mest lämpad när en analys görs av både kvalitativ och kvantitativ forskning, som denna studies resultat bygger på. En svaghet med integrerad analys kan vara att författarna fokuserade mer på de framtagna kategorierna, vilket kan leda till att intressant information i de valda artiklarna utelämnades vid överföringen till resultatet.
Rekommendation av Polit och Beck (2012) var att författarna har en neutral hållning till ämnet för att inte påverka resultatets innehåll. I denna studie erhöll författarna inte någon tidigare erfarenhet av plötslig död som närstående, däremot har de erfarit plötslig död i sina tidigare yrken.
Slutsats
När en person plötsligt dör blir det en chock och en ny kris kan uppkomma. I resultatet uppenbarar det sig att närstående har ett lidande som påverkar dem psykiskt och socialt. Depression, oro, ångest, sömnproblem och beteendeförändringar var vanligt. Emotionell omvårdnad hade positiv betydelse på närståendes hälsa och lidande. Detta genom att sjuksköterskor visar medmänsklighet och empati vid plötslig död. Författarna kan därför dra slutsatsen att hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma kunskapsbehovet hos sjukvårdspersonal och att sjuksköterskor har ett stort ansvar som omvårdnadsansvariga. Dem möter oftast närstående i den akuta fasen vilket innebär att Joyce Travelbees
omvårdnadsteori om mellanmänskliga möten kan vara viktigt att arbeta mot, då de lägger grund för en god relation.
Fortsatta studier
I nutida år 2020 lever vi i ett samhälle som är mitt i en pandemi, Covid-19, där plötslig död förekommer (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Sjukhusen är överbelagda och närstående får inte besöka på grund av smittorisk. Det skapar en stor svårighet för sjukvården att
prioritera närstående och det blir en svår situation för närstående att hantera då deras kära plötsligt dör utan att få närvara fysiskt. Därför skulle djupare forskning inom emotionella omvårdnadsåtgärder vara lämplig. Studier visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närstående på deras lidande som förlorat en person vid plötslig död, men att det finns en kunskapsbrist om de inom sjukvården. Genom fortsatta studier om emotionella omvårdnadsåtgärder och generell kunskap om död samt känslor som sjuksköterskor kan arbeta enligt, kan öka kunskapen kring emotionell omvårdnad vid plötslig död. Ytterligare forskning inom plötslig död om vad som kan vara viktigt, till exempel vilken påverkan sociala relationer har, kan bidra till minskad stigmatisering samt ökad kunskap i samhället. Författarna anser att det finns en kunskapslucka om vad emotionell omvårdnad som begrepp innebär samt vilken nytta det har inom vården. Djupare definition av emotionell omvårdnad skulle därför kunna bidra till bättre omvårdnad och hälsa.
Klinisk tillämpbarhet och hållbar utveckling
Denna litteraturöversikt inledde med att livet är skört vilket gör att döden berör, det kan innebära att denna studie kan ha en klinisk tillämpning var i vården det än gäller. Plötslig död innebär att det sker oförutsägbart och genom att belysa omvårdnadsbehovet av att hantera känslor som uppstår hos närstående, kan leda till ökad förståelse och kunskap om närståendes reaktioner vid plötslig död. Studien kan också ge sjuksköterskor och annan vårdpersonal kunskap om närståendes emotionella omvårdnadsbehov, som till exempel att uppmuntra till att våga ta kontakt och visa empati i en skör situation, eftersom det visar lindra lidandet och ger döden en mindre negativ beröring på tillvaron. Detta självständiga arbete kan uppmuntra att det är viktigt att tala om döden inom vården då den är en del av livet och på så sätt göra ämnet mindre tabubelagt. Att utbildning om döden får en större plats på grundutbildningen för sjuksköterskor skulle kunna få en stor betydelse för nyexaminerade, eftersom döden kommer sjuksköterskor att bemöta, väntad som oväntad. Forskning beskriver att första mötet med närstående som erfarit plötslig död kan vara överväldigande för alla inblandade, närstående och sjukvårdspersonal. Däremot skulle sjuksköterskor få möjlighet att genomgå utbildning både teoretiskt och praktiskt kan det leda till att situationen, plötslig död, blir mer lätthanterlig. Folkhälsomyndigheten (2020b) har utformat åtta folkhälsomål där två av målen denna studie kan bidra till. Mål två handlar om att ge kunskap, kompetens och utbildning och mål åtta handlar om att hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande. Denna studie ger ökad kunskap om att det finns ett behov av emotionell omvårdnad och att uppmuntra hälso- och sjukvården till att
möjliggöra emotionella stöd till närstående vid plötslig död.
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
Alla delar i denna litteraturöversikt har Victoria Karlsson och Eva Hanna i lika hög grad bidragit till.
REFERENSER
För att skilja på resultatets 17 artiklar från studiens övriga artiklar markeras dem med en asterisk (*) i referenslistan.
Andersson, M. (2013). Äldres sista tid. I B. Andershed, B-M. Ternestedt., & C. Håkanson (Red.), Palliativa vård: Begrepp & perspektiv i teori och praktik (1. uppl., ss. 379–391). Lund: Studentlitteratur.
*Aoun, S. M., Breen, L. J., White, I., Rumbold, B., & Kellehear, A. (2018). What sources of bereavement support are perceived helpful by bereaved people and why? Empirical evidence for the compassionate communities approach. Palliative medicine, 32(8), 1378– 1388. https://doi.org/10.1177/0269216318774995
*Azorina, V., Morant, N., Nesse, H., Stevenson, F., Osborn, D., King, M., & Pitman, A. (2019). The Perceived Impact of Suicide Bereavement on Specific Interpersonal
Relationships: A Qualitative Study of Survey Data. International journal of environmental research and public health, 16(10), 1801. https://doi.org/10.3390/ijerph16101801
Baumann, R., & Stark, S. (2015). The role of forensic death investigators interacting with the survivors of death by homicide and suicide. Journal of forensic nursing, 11(1), 28–32. https://doi.org/10.1097/JFN.0000000000000058
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala relationer. IM. Friberg & Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., ss. 67–85). Lund: Studentlitteratur.
Berg, A., Dencker, K., &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad, 1999:3). Stockholm: SBU, SFF.
Bogle, A. M., & Go, S. (2015). Breaking bad (news) death-telling in the emergency department. Missouri medicine, 112(1), 12–16.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6170084/?report=classic
Carlsson, C., & Wennman-Larsen, A. (2014). Ideellt engagemang och närståendes insatser. IM. Ehrenberg, Wallin & Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (2. uppl., ss. 213-239). Lund: Studentlitteratur.
*Chapple, A., & Ziebland, S. (2010). Viewing the body after bereavement due to a traumatic death: qualitative study in the UK. BMJ (Clinical research ed.), 340, c2032. https://doi.org/10.1136/bmj.c2032
*Cu Rejnö, Å., & Berg, L. K. (2019). Communication, the Key in Creating Dignified Encounters in Unexpected Sudden Death - With Stroke as Example. Indian journal of palliative care, 25(1), 9–17. https://doi.org/10.4103/IJPC.IJPC_117_18
Cullberg, J. (2011). Kris och utveckling. [E-bok läsarversion]. Hämtad från https://biblioteket.stockholm.se/titel/309778
Dahlborg-Lyckhage, E. (2010). Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. I G. Flensner (Red.), Vem är patienten? (1. uppl., ss. 116). Lund: Studentlitteratur.
*De Stefano, C., Normand, D., Jabre, P., Azoulay, E., Kentish-Barnes, N., Lapostolle, F., … & Adnet, F. (2016). Family Presence during Resuscitation: A Qualitative Analysis from a National Multicenter Randomized Clinical Trial. PLoS ONE, 11(6), 1–12. https://doi-org.sll.idm.oclc.org/10.1371/journal.pone.0156100
Fauri, D. P., Ettner, B., & Kovacs, P. J. (2000). Bereavement services in acute care settings. Death studies, 24(1), 51–64. https://doi.org/10.1080/074811800200694
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Analys och prognoser om pandemin covid-19. Hämtad 5 juni, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/analys-och-prognoser/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 11 maj, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur & kultur. Friberg, F. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 46). Lund: Studentlitteratur.
Hadders H. (2007). Relatives' presence in connection with cardiopulmonary resuscitation and sudden death at the intensive care unit. Nursing inquiry, 14(3), 224–232.
https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2007.00371.x
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 411–419). Lund: Studentlitteratur HSLF-FS 2015:15. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-10-13.pdf
Hui, D. (2015). Unexpected death in palliative care: what to expect when you are not expecting. Current opinion in supportive and palliative care, 9(4), 369–374.
https://doi.org/10.1097/SPC.0000000000000174
Jakobsson, E., & Lützén, K. (2014). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. IM. Ehrenberg, Wallin & Edberg (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. (2. uppl., ss. 23–44). Lund: Studentlitteratur.
Karolinska institutet Svensk MeSH. (u.å.). Behov. Hämtad 20 november, 2019, från https://mesh.kib.ki.se/term/D004328/drive
