Kohortstudie om övergripande hälsokonsekvenser av långtidsexponering för

luftföroreningar

Budget

Delprojektledare

Göran Pershagen, Karolinska Institutet

Övriga deltagare (urval)

Johanna Penell, Michal Korek, Tom Bellander, Ulf de Faire, Nancy Pedersen, Claes-Göran Östenson, Laura Fratiglioni, Bert Brunekreef, Gerhard Hoek, Rob Beelen, Timo Lanki, Annette Peters, Barbara Hoffman, Francesco Forastiere och Nino Künzli.

Mål

Projektet syftar till att kvantifiera sambandet mellan långtidsexponering för olika luftföroreningskomponenter och ett brett spektrum av hälsoeffekter, med särskild inriktning på sjuklighet och dödlighet avseende luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar. Delmål:

‐ Bygga upp en gemensam databas för luftföroreningsforskning baserad på fyra kohortstudier i Stockholms län.

‐ Utveckla metodik för exponeringsbedömning för luftföroreningar i Stock- holms län baserad på land use regression (LUR) och spridningsmodeller. ‐ Analysera samband mellan exponering för olika luftföroreningskomponen-

ter och hälsoutfall i de fyra kohorterna.

‐ Samverka med ett Europeiskt projekt (ESCAPE) rörande utveckling av metodik för uppskattning av långtidsexponering för luftföroreningar. ‐ Genomföra gemensamma analyser med ett flertal kohorter inom ESCAPE

rörande samband mellan långtidsexponering för luftföroreningar och ni- våer av inflammationsmarkörer i blod, ateroskleros, hypertoni, hjärtinfarkt, stroke och lungcancer samt orsaksspecifik dödlighet.

Huvudresultat

Med utgångspunkt från fyra kohortstudier baserade i Stockholms län har en databas byggts upp som består av ca 23 000 deltagare i åldersgruppen 35-103 år som rekry-

terats mellan åren 1992 och 2004. Efter en uppföljning till 2010 (motsvarande en genomsnittlig uppföljningstid av 10,6 år) har bl a 636, 764 och 135 fall av hjärtin- farkt, stroke och lungcancer inträffat. Inom ramen för samarbetet rörande ESCAPE har LUR-modeller utvecklats för att beräkna nivåer av luftföroreningar vid undersöknings-individernas boendeadresser. Förklarad varians för NO2, NOX,

PM10, PM2.5 och sot var 0,80, 0,82, 0,80, 0,83 respektive 0,87. Tidsvägd expone-

ring för olika luftföroreningskomponenter har beräknats utgående från boendea- dresserna (> 33 000) under observationstiden för kohortdeltagarna med både LUR och spridningsmodeller.

Ett utvecklingsarbete pågår för att lägga LUR-variabler till data genererade med dispersionsmodeller för att förbättra kvaliteten i exponeringsuppskattningen. I två av de svenska kohorterna förelåg en statistiskt säkerställd riskökning för stroke knuten till exponering för NOX, men inte i de övriga två kohorterna. Den samlade

analysen inom ESCAPE visar samband mellan olika luftföroreningskomponenter och inflammationsmarkörer, hypertoni samt hjärtinfarkt. I vissa fall förekom en heterogenitet i resultaten mellan olika centra, vilket kan ha att göra med skillnader i exponering för olika typer av luftföroreningar. Analyserna fortsätter under hösten 2012 och färdiga rapporter beräknas senast till årsskiftet 2012/13.

Resultatens betydelse för nationellt och internationellt

miljövårdsarbete

Studier av hälsoeffekter av långtidsexponering för luftföroreningar har avgörande betydelse för riskbedömningen och härigenom för nationellt och internationellt policyarbete. Eftersom analysarbetet inom projektet fortfarande pågår kan endast preliminära slutsatser dras:

‐ En databas har skapats av fyra kohorter i Stockholms län med detaljerad individuell beräkning av långtidsexponering för luftföroreningar som läm- par sig för analyser av kvantitativa samband mellan olika luftförorenings- komponenter och hälsoeffekter.

‐ Inledande analyser visar samband mellan exponering för luftföroreningar och kardiovaskulära sjukdomar i vissa av kohorterna men inte i andra. Or- sakerna till dessa skillnader analyseras vidare.

‐ Preliminära analyser inom ramen för ett europeiskt samarbetsprojekt visar på samband mellan olika luftföroreningskomponenter och inflammations- markörer, hypertoni och hjärtinfarkt. Orsaker till heterogenitet mellan olika centra undersöks vidare men kan ha att göra med skillnader i exponering för luftföroreningar.

‐ Analysarbete och rapportskrivning beräknas vara avslutade vid årsskiftet 2012/13 då säkrare slutsatser kan dras om kvantitativa samband mellan långtidsexponering för olika luftföroreningskomponenter och

hälsoeffekter.

Extern finansiering

Ett flertal finansieringskällor har förutom Naturvårdsverket bidragit till upparbet- ning av databasen baserad de fyra kohorterna i Stockholm, bland andra FAS och Hjärt-Lungfonden. Det internationella samarbetsprojektet ESCAPE finansieras av EU. Genom att den synnerligen resurskrävande datainsamlingen och longitudinella uppföljningen av de olika kohorterna redan finansierats från andra källor blir pro- jektet inom SCARP mycket kostnadseffektivt.

Referenser

Mot bakgrund av den tidskrävande uppbyggnaden av databasen är publiceringen från projektet ännu begränsad. Inom det närmaste året förväntas dock ett stort antal vetenskapliga artiklar publiceras i internationella tidskrifter som kommer att få betydelse för hälsoriskbedömningen av luftföroreningar i Europa.

Beelen R, Hoek G, Vienneau D, Eeftens M, Dimakopoulou K, Pedeli X, Tsai MY, Künzli N, Schikowski T, Marcon A, Eriksen KT, Raaschou-Nielsen O, Stephanou E, Patelarou E, Lanki T, Yli-Tuomi T, Declercq C, Falq G, Stempfelet M, Birk M, Cyrys J, von Klot S, Nádor G, János Varró M, Dedele A, Grazuleviciene R, Möl- ter A, Lindley S, Madsen C, Cesaroni G, Ranzi A, Badaloni C, Hoffmann B, Non- nemacher M, Krämer U, Kuhlbusch T, Cirach M, de Nazelle A, Nieuwenhuijsen M, Bellander T, Korek M, Olsson D, Strömgren M, Dons E, Jerrett M, Fischer P, Wang M, Brunekreef B, de Hoogh K. Development of NO2 and NOx land use regression models for estimating air pollution exposure in 36 study areas in Europe The ESCAPE project. Atmospheric Environment 2013;72:10-23.

Cyrys J, Eeftens M, Heinrich J, Ampe C, Armengaud A, Beelen R, Bellander T, Beregszaszi T, Birk M, Cesaroni G, Cirach M, de Hoogh K, De Nazelle A, de Vocht F, Declercq C, Dėdelėo A, Dimakopoulou K, Eriksen K, Galassi C, Grazulevičienė R, Grivas G, Gruzieva O, Hagenbjörk Gustafsson A, Hoffmann B, Iakovides M, Ineichen A, Krämer U, Lanki T, Lozano P, Madsen C, Meliefste K, Modig L, Mölter A, Mosler G, Nieuwenhuijsen M, Nonnemacher M, Oldenwening M, Peters A, Pontet S, Probst-Hensch N, Quass U, Raaschou-Nielsen O, Ranzi A, Sugiri D, Stephanou EG, Taimisto P, Tsai MY, Vaskövi E, Villani S, Wang M, Brunekreef B, Hoek G. Variation of NO2 and NOX concentrations between and

within 36 European study areas: results from the ESCAPE study. Athmosheric Environment (in press).

Eeftens M, Beelen R, de Hoogh K, Bellander T, Cesaroni G, Cirach M, De- clercq C, Dedele A, Dons E, de Nazelle A, Dimakopoulou K, Eriksen KT, Falq G, Fischer P, Galassi C, Gražulevičienė R, Heinrich J, Hoffmann B, Jerrett M, Keidel D, Korek M, Lankki T, Lindley S, Madsen C, Molter A, Nador G, Nieuwenhuijsen MJ, Nonnemacher M, Pedeli X, Raaschou Nielsen O, Patelarou E, Quass U, Ranzi A, Schindler C, Stempfelet M, Stephanou EG, Sugiri D, Tsai M, Yli-Tuomi T, Varro MJ, Vienneau D, von Klot S, Wolf K, Brunekreef B, Hoek G. Development

of land use regression models for PM2.5, PM2.5 absorbance, PM10 and PMcoarse in 20 European study areas; results of the ESCAPE project. Environ Sci Technol. 2012;46:11195-205.

Künzli N, Perez L, von Klot S, Baldassarre D, Bauer M, Basagana X, Breton C, Dratva J, Elosua R, de Faire U, Fuks K, de Groot E, Marrugat J, Penell J, Seissler J, Peters A, Hoffmann B. Investigating air pollution and atherosclerosis in humans: concepts and outlook. Prog Cardiovasc Dis 2011;53:334-43.

Wang M, Beelen R, Basagana X, Becker T, Cesaroni G, de Hoogh K, Dedele A, Declercq C, Dimakopoulou K, Eeftens M, Forastiere F, Galassi C, Gražulevičienė R, Hoffmann B, Heinrich J, Iakovides M, Künzli N, Korek M, Lindley S, Mölter A, Mosler G, Madsen C, Nieuwenhuijsen M, Phuleria H, Pedeli X, Raaschou- Nielsen O, Ranzi A, Stephanou E, Sugiri D, Stempfelet M, Tsai MY, Lanki T, Udvardy O, Varró MJ, Wolf K, Weinmayr G, Yli-Tuomi T, Hoek G, Brunekreef B. Evaluation of Land Use Regression Models for NO2 and Particulate Matter in 20 European Study Areas: The ESCAPE Project. Environ Sci Technol. 2013 Apr 16. [Epub ahead of print]

Forastiere F, Cesaroni G, Staffogia M, Andersen Z, Badaloni C, Beelen R, Galassi C, Lanki T, Penell J, Pershagen G, Hampel R, Hoek G, Hoffman B, Fuks K, Migliore E, Raaschou-Nielsen O, Tiittanen P, Weinmayr G, Wolf K, Peters A. Long-term exposure to ambient air pollution and the incidence of coronary and cerebrovascular diseases in the EU ESCAPE cohorts. Presented at the 24th Annual Conference of the International Society for Environmental Epidemiology, Colum- bus, South Carolina 2012.

Fuks K, Weinmayr G, Hampel R, Peters A, Oudin A, Foraster M, Basagana X, Künzli N, Dratva J, Schindler C, Oftedal B, Panasevich S, Beelen R, Hoffman B, Östensson CG. Long-term effects of fine particulate matter and nitrogen oxides on blood pressure in European cohorts. Presented at the 24th _{Annual Conference of the}

International Society for Environmental Epidemiology, Columbus, South Carolina 2012.

Hampel R, Peters A, Beelen R, Cyrus J, Fuks K, König W, Penell J, Tiittanen P, Wolf K, Yli-Tuomi T, Lanki T. Association between residential long-term expo- sure to air pollution and fibrinogen. Presented at the 24th _{Annual Conference of the}

International Society for Environmental Epidemiology, Columbus, South Carolina 2012.

Penell J, Bellander T, Korek M, de Faire U, Fratiglioni L, Östenson CG, Peder- sen N, Pershagen G. Long-term exposure to traffic-related air pollution on stroke in four cohorts from Stockholm. Presented at the 24th Annual Conference of the International Society for Environmental Epidemiology, Columbus, South Carolina 2012.

Perez L, Basagana X, Beelen R, Fuks K, Hampel R, Henning F, Hoffman B, de Faire U, Penell J, Rivera M, Wolf K, Peters A, Künzli N. Traffic-related pollution and atherosclerosis in European Cohorts. Presented at the 24th _{Annual Conference}

of the International Society for Environmental Epidemiology, Columbus, South Carolina 2012.

1.8 Långtidsexponering för luftföroreningar,