Upplevelsebaserat lärande som tidigare nämnts enligt Kolb (1984) ses som ett holistiskt lärande i den meningen att det riktar sig till hela eleven. Eleven ses som en värdefull resurs i det egna lärandet, deltar dessutom aktivt i undervisningsprocessen. PBL och CM bygger enligt Egidius (1999, 2000) på att eleven ska söka den information som behövs för att lösa olika problem och för att klara av nya situationer. Det är inte delarna för sig som är viktiga, utan hur de hänger ihop. Enligt Egidius (1999) är det detta holistiska synsätt som utgör själva basen i både det problembaserade lärandet och casemetodiken.
31
Kolbs modell kopplat till PBL och CM ger då:
Konkreta erfarenheter genom direkta upplevelser: Eleven upplever med alla sinnen och
känslor för vad som finns i situationen, i stället för att ta till sig fakta som de först visar sig.
Det är viktigt att eleven ser en mening med undervisningen Reflektion och observation:
Eleven reflekterar över samt ger uttryck åt det den personligen upplevt eller det den observerat att andra upplevt,
helst i grupp eller med läraren.
Skapa aktiviteter som gör det möjligt för eleven att uppleva hur det känns att handskas med olika situationer.
Abstrakt begrepps- och teoribildning:
Eleven delar upp intrycken i begrepp samt skapar teorier
Eleven utvecklar tankeprocesser som är nödvändiga för att kunna lösa problem – till exempel söka svar på frågor,
använda fantasi och kreativitet. Aktivt experimenterande:
Eleven praktiserar de nya kunskaperna och insikterna på olika problem samt situationer.
Eleven är fysiskt och/eller mentalt aktivt involverad i lärprocessen.
Lärarens uppdrag blir att vägleda gruppen i hur den kan använda sig av de enskilda medlemmarnas erfarenheter för att möta utmaningar som leder till ansvarstagande, självförtroende och självtillit, ömsesidigt beroende och personlig tillfredsställelse (Egidius, 1999). I de här metoderna ska läraren försöka välja undervisningsmetoder utifrån syftet med undervisningen, det innehåll som ska behandlas, samt ta hänsyn till elevernas olika lärstilar (ibid). Det gäller att hitta metoder som ökar elevernas motivation, göra komplicerade ämnesområden mer begripliga samt skapa samband mellan teori och praktik (Egidius, 1999; Sillén, 2004). Lärande utvecklar ofta förmågor som problemlösning, kommunikation, samarbete, empati, samt analys och reflektion, vilket även är kopplat till syftet med företagsekonomi som ämne (skolverket, 2011b). Metoderna kan ge ett ökat intresse då lärandet påverkar samtliga inblandade, eftersom problemet som löses kommer få olika resultat baserat på hur gruppen/individen tolkat situationen.
32
6 Diskussion
Det gäller att hitta undervisningsmetoder utifrån syftet med undervisningen samt utgå från det innehåll som ska behandlas. Eleverna är olika individer med olika förutsättningar och de har även olika förhållande till inlärning för läraren att ta hänsyn till. Likaså finns det pedagogiska grundprinciper som är gemensamma för upplevelsebaserade undervisningsmetoder som anses vara centrala, listan av dessa grundprinciper är begränsad och det finns inte något direkt svar på hur och när dessa grundprinciper kan kombineras sinsemellan eller med andra pedagogiska grundbegrepp samt undervisningsmetoder, vilket inte är märkligt i sig då det handlar om modeller. I ämnet företagsekonomi är det ofta ett problem som behöver en lösning och eleverna behöver få tränas i att diskutera, förhandla, argumentera för att slutligen komma fram till en gemensam förklaring, något även Skolverket (2011b) lyfter. I den teoretiska aspekten av företagsekonomin, när det inte handlar om kalkyler och budgetering, finns det sällan en förutbestämd lösning, och här ser jag ett behov av att integrera ämnet med hjälp av både teori samt praktik. Här menar jag att det saknas bra ämnesdidaktiska undervisningsmetoder i ämnet företagsekonomi som blir en länk mellan teori och verklighet, oavsett vilken inriktning som valts. Det handlar om att i slutänden omsätta de teoretiska kunskaperna till en helhetsbild med hjälp av verklighetsförankrade exempel. Oberoende av vilken av metoderna som används behöver eleverna en grundläggande teoretisk genomgång innan de introduceras till övningen, men även återkoppling efteråt. Återkoppling är en viktig del i användandet av metoderna, då det bland annat ger eleven respons på att den inhämtade kunskapen är korrekt samt en bekräftelse, vilket i sin tur kan leda till en ökad motivation för eleven att söka kunskap på egen hand.
Den forskning jag utgått ifrån visar att fallstudier i undervisningen leder till bättre djupinlärning samt aktivitet hos eleven (Lundgren, 2013), men även en utveckling av elevens förmåga att reflektera, kritiskt tänkande samt arbeta i grupp (Yew & Goh, 2016). Oavsett metod, PBL eller CM, är den gemensamma uppfattningen enligt forskningen att metoderna ger eleverna en långvarig kunskap samt en ökning av den metakognitiva förmågan (Yew & Goh, 2016: Norén, 2015).
Undervisa i ekonomi eller företagsekonomi kräver nya infallsvinklar samt angreppssätt, det handlar om att få eleverna att se en helhet, inte bara lära sig fakta utan koppla den till ett större sammanhang med hjälp av teori förenat med verkligheten (Colander, 2004). Fallstudiemetodik som metod kan även öka elevernas motivation, då arbetsmetoderna inbjuder till en nyfikenhet
33
i lärandet (Gunnarsson, 2011). Det upplevelsebaserade lärandet finns i olika utföranden och både problembaserat lärande samt casemetodik menar jag hör till några utav dem. Metoderna kan inte enbart göra komplicerade ämnesområden mer begripliga, men även skapa samband mellan teori och praktik. Båda metoderna är tänkta att utveckla förmågor som problemlösning, kommunikation, samarbete, analys såväl som reflektion, vilket klingar väl med de förmågor som ska främjas enligt kursens syfte och mål enligt skolverket (2011b). Givetvis är ingen av metoderna friktionsfria, då det ställs höga krav på eleverna och deras förmåga att fördela ansvar, lösa konflikter samt arbeta i grupp. Men här visar sig metoderna även vara en bra inkörsport som en introduktion till exempelvis grupparbete som arbetsform, då upplägget kan vara både specificerat samt ospecificerat i innehållet, men fast i sin form och struktur, vilket gynnar samarbetet i gruppen då eleverna har ett behov av varandra för att lösa det gemsamma problemet.