Kollegor hjälper varandra 43

På FAB hjälper kollegor varandra, i alla fall om frågan ställs till de anställda. Under intervjuerna framkom en enad syn på hur kollegor skall bete sig gentemot varandra och en aspekt som särskilt lyftes fram var viljan att hjälpa varandra, att ta sig igenom svårigheter i arbetet tillsammans. Att hjälpa varandra kan röra sig om allt ifrån att hjälpa varandra i ett stort projekt som närmar sig deadline, en kollega som inte hinner med allt denne ska eller har varit sjuk och på så sätt i någon mån hamnat efter med sina arbetsuppgifter. En anställd på FAB förklarade detta fenomen på följande sätt:

”Jag ser kollegor som hjälper andra, något som inte alltid kan avkrävs av just dom. Det jag sysslar med är att ständigt lösa problem. Men även om man inte har med det att göra hjälps

man till ändå. Det måste jag säga att det gör vi mycket.”

FAB har under de senaste decennierna expanderat och ställts inför många nya prövningar, de anställda som varit med under expansionen och har en uppfattning om hur det varit och hur det är idag uttrycker att det idag på företaget är mycket vanligare att kollegor hjälps åt.

”Det finns idag en hjälpsamhet. Det har blivit en bättre hjälpsamhet måste jag säga” Hjälpsamheten har idag fått en så pass stor roll inom hur de arbetar på företaget att de anställda beskriver hjälpsamheten som en del av kulturen.

”Så brukar vi arbeta, att vi alla hjälps åt. Så det är inget konstigt. Det sitter liksom i väggarna, denna hjälpsamhet.”

Dessa citat är beskrivningar av anställda och hur de själva uppfattar sitt dagliga arbete. Vi kan utöver dessa beskrivningar identifiera att hjälpsamhet inte bara är något det pratas om som en förskönande beskrivning av hur det fungerar på företaget. Vi kunde själva observera hur kollegor på företaget sällan stängde dörren till kontoret och hur de hade ett positivt bemötande gentemot varandra. Vidare fanns det även ett bord, mitt inne på kontoret som fungerade som en tillfällig arbetsstation. Vid denna tillfälliga arbetsstation hände det upprepade gånger att en person som behövde hjälp med något stod eller satt och fick hjälp av kollegor att lösa sitt problem.

Att hjälpa kollegor, hjälpsamhet eller vad vi än väljer att kalla det så är det i stor utsträckning möjligt att kunna klassificera dessa hjälpande beteenden som finns i organisationen som OCB-dimensionen altruism. Vi kan dock ställa oss frågan huruvida det inte är rent sunt förnuft och att det är något som förekommer på varje arbetsplats, att hjälpa varandra? Organ & Ryan (1995) påpekar att de individer som är nöjda med sina jobb och upplever att de behandlats rättvist är mer benägna att uppvisa OCB. Således är det inte orimligt att kollegor som hjälper varandra inte är något unikt för FAB. Det kan mycket väl vara så att det förekommer på många och kanske till och med de flesta arbetsplatser. När kollegorna hjälper varandra är detta inget som formellt förväntas av organisationen, de gör det av någon annan anledning. Organ et al.’s (2006) fyra exempel (se figur 4) på altruism är tydliga exempel på vad som kan klassas som OCB. När kollegor på FAB hjälper varandra är det i stor utsträckning beteenden som kan liknas vid de exempel som lyfts fram. Klassas altruism som ett beteende som ”hjälper andra” är det i än större grad tydligt att det i FAB är vanligt att kollegor uppvisar altruism. Trots att det är ett beteende som i stor utsträckning kan uppvisas på många arbetsplatser är det inte desto mindre OCB, vi kan dock uppfatta att de anställda på FAB sannerligen hjälper varandra och delar viljan att hjälpa varandra.

Men om det nu då inte är ett beteende som förväntas, varför gör de som de gör? Vi lyfte tidigare fram ett citat som pekade på att det är så man gör på FAB, det sitter i väggarna. Vi kan uppfatta att hjälpsamhet är så djupt rotat bland de anställda på FAB att det faktiskt kan tänkas vara en del av kulturen på företaget att kollegor ska hjälpa varandra. Utifrån Scheins (2010) tre nivåer av kultur är hjälpsamheten ett beteende vi kan uppfatta på två nivåer, artefakter samt gemensamma värderingar och trosföreställningar. Vi kan se, höra, till och med uppfatta hur de anställda faktiskt engagerar sig och hjälper varandra i det dagliga arbetet således tar sig hjälpsamheten uttryck i form av artefakter. Ett exempel på sådana artefakter vi

uppfattat genom observationer är att kollegor står vid ett bord och hjälper varandra. De gemensamma värderingarna och trosföreställningarna är en aning svåråtkomliga, men den samstämmighet som råder bland de anställda på företaget tyder ändå på att det är något som de gemensamt delar syn på. Således är det möjligt att klassa hjälpsamheten i företaget som en gemensam värdering. Något som ytterligare stärker upp detta är det faktum att hjälpsamheten har utvecklats över tiden och blivit mer påtaglig. Enligt Schein (2010) är det nödvändigt att den ursprungliga idén som gett upphov till värderingen fortsätter vara framgångsrik. I och med att hjälpsamheten utvecklats över tiden och blivit påtagligare är det högst rimligt att tänka sig att det är något som gett en positiv effekt på arbetet och gjort vardagen lättare. Det är således en värdering som över tiden befästs om och om igen och blir allt djupare förankrat i organisationskulturen. Med tanke på respondenters beskrivningar av hjälpsamheten kan vi urskilja att de är medvetna om hjälpsamheten som en del av företagets kultur, Schein (2010) framhåller att ett grundläggande antagande ofta är omedvetet. Detta är ytterligare en orsak till att hjälpsamheten bör klassas som en gemensam värdering.