Uppgift för utfallet år 2019 saknas på de nyckeltal som är blanka. Uppdateras när SCB släpper sin statistik senare under våren 2020
Syftet med redovisade nyckeltal är att återspegla kvalitet, resultat och resurser över tid och göra det möjligt att göra jämförelser med andra kommuner och med riket. För att nyckeltalen som redovisar kostnader ska kunna vara jämförbara med andra kommuner så innefattar de all kultur- och fritidsverksamhet som genomförs i kommunen inte enbart det som görs inom förvaltningen Kultur & Fritid.
Den långsiktiga trenden när det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar är att deltagandet i åldersgruppen sjunker. I en jämförelse ligger Lidköping ännu strax över rikets genomsnitt.
Avsikten är att ta fram statistik för hur mycket idrottslokalerna är bokade i förhållande till när de är tillgängliga för bokning för att redovisa täckningsgraden.
Fysiska besök i anläggningarna är till viss del väderberoende (Framnäsbadet och Vänermuseet).
Besöksstatistiken för bibliotek i allmänhet är vikande, men för Lidköpings del är den ökande efter öppnandet av det nya biblioteket.
Antal lån på bibliotek minskar över tid, men Lidköping ligger över rikets genomsnitt.
Kostnad och nettokostnaden speglar all kultur- och fritidsverksamhet i Lidköpings kommun. Det innebär att även kostnader för musikskola, fritidsgårdar och andra fritidsanläggningar som inte ligger inom Kultur & Fritids ansvarsområde redovisas här. Kostnaden för kultur- och fritidsverksamhet utgör en minskande andel av kommunens totala driftskostnad. I jämförelse med andra kommuner och riket ligger Lidköping högre.
Medborgarindex från medborgarundersökningarna används för att få återkoppling från medborgarna om hur nöjd man är med verksamheten. Resultatet ligger högt i förhållande till andra kommuner och riket.
Budget 2021 och plan 2022-2023 Långsiktig investeringplan
Maskininvesteringar 3 675 1 000 675 1 000 1 000 2 000 2 000 2 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000
Inventarier 750 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250 250
Eventgolv Arenan 6 000 4 500 6 000
Sarger och plexiglas ishall 0 1 500
Investeringar Fritid 750 300 150 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300 300
Nyinvestering 0
Konstinköp 600 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200 200
Disposition 0
Nämndens disposition 1 950 1 000 600 1 000 725 1 000 625 625 725 725 725 725 725 725
Summa Kultur- och fritidsnämnd 8 750 7 875 2 750 2 475 3 750 3 375 3 375 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475
Inriktningsbeslut SPB 2021-2023 7 875 7 875 2 475 2 475 3 375 3 375 3 375 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475 2 475
Differens -10% 0% -10% 0% -10% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
2020-01-21
§ 10 Dnr KS 2019/369
Inriktningsbeslut strategisk plan och budget SPB 2021-2023
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten
”Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023” och uppmanar nämnderna att utarbeta underlag till budgetberedningen utifrån inriktningsbeslutets innehåll vad gäller förslag till budgetramar för drift och investering.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att uppmanar nämnderna att framföra eventuella synpunkter på jämställdhetsmålet och föreslå lämpliga nyckeltal och indikatorer inklusive målvärde för målet till budgetberedningen.
Deltar inte i beslutet
Rasmus Möller (M) och Pär Johnson (L) deltar inte i beslutet i ärendet.
Ajournering
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar, i samband med hanteringen av ärendet, om en ajournering kl 10:30-10:35.
Sammanfattning av ärendet
Inriktningsbeslutet omfattar ekonomiska förutsättningar för budget- och planperioden 2021-2023. För delarna i inriktningsbeslutet hänvisas till rapporten ”Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023” i bilaga.
Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige (KF §146) att tillsammans med nämnder och styrelser ta fram jämställdhetsmål och indikatorer som ska kunna användas i kommunens styrkort och för strategisk budget- och verksamhetsplanering perioden 2021-2023.
Förslag till jämställdhetsmål:
Kvinnor och män i Lidköping ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
2020-01-21
Politiska prioriteringar är att:
-Ohälsotalet för kvinnor ska minska.
-Stärka möjligheterna för äldre kvinnor och män att behålla och utveckla sociala nätverk.
-Fördelningen av vård- och omsorgstjänster ska vara jämställd och behov ska bedömas på ett jämställt sätt.
-Förbättra möjligheter till social gemenskap för dem som lider av social isolering till följd av sitt vård- och omsorgsansvar.
Nämnd med särskilt ansvar: KS, SAN, VON
Uppföljningsansvarig tjänsteperson: utvecklings- och kommunikationschef
Förslag till beslut på sammanträdet (yrkande)
Frida Nilsson (C) yrkar bifall till förslag till beslut enligt tjänsteskrivelsen.
Beslutsunderlag
TjänsteskrivelseInriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023 Inriktningsbeslut strategisk plan och budget 2021-2023
Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
Inriktningsbeslut Strategisk plan och
budget 2021-2023
Innehållsförteckning
1 Politiska prioriteringar inför strategisk plan och budget 2021-2023 ... 2 1.1 Politiska inriktningar ... 3 2 Inledning ... 4 2.1 Omvärldsanalys och utmaningar ... 4 2.2 Befolkningsutveckling ... 4 3 Ekonomi ... 6 3.1 Ekonomiska förutsättningar ... 6 3.1.1 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning ... 6 3.1.2 Finansnetto ... 7 3.1.3 Beräkningsförutsättningar ... 8 3.2 God ekonomisk hushållning ... 9 3.2.1 Balanskravsresultat ... 10 3.3 Budget ... 10 3.3.1 Resultatbudget ... 10 3.3.2 Finansbudget ... 11 3.3.3 Investeringsbudget ... 12 3.3.4 Driftbudget ... 12 3.3.5 Taxor ... 13 3.3.6 Soliditet ... 13 3.4 Budgetramar, drift 2021-2023 ... 14 3.4.1 Budgetramar 2021 ... 14 3.4.2 Budgetramar 2022 ... 14 3.4.3 Budgetramar 2023 ... 15
1 Politiska prioriteringar inför strategisk plan och budget 2021-2023
Vi, i den politiska majoriteten i Lidköping bestående av S, C, KD och MP, är fast beslutna och samarbetar aktivt för att Lidköping är, och ska vara en välkomnande och hållbar kommun. Inriktning för hur vi genomför arbetet med att nå de strategiska målen tas genom beslut om strategisk plan och budget för år 2021-2023.
Den programförklaring majoritetspartierna gjorde efter valet 2018, Samarbetsprogram 2019-2022, gäller.
Programförklaringen är omsatt i styrkort för åren 2020-2023 och anger verksamhetsmål för förvaltningarna. Vi kan konstatera att flera av de politiska prioriteringar som är angivna i programförklaringen efter ett års samarbete redan är verkställda, eller är på gång att genomföras. Framgången och styrkan ligger i vårt samarbete mellan nämnder, samt i nämnderna. Vi ser kommunen som en helhet där samhörighet och samarbete över
förvaltningsgränserna är en förutsättning för att nå våra strategiska mål.
För år 2021 och åren som följer därefter ser vi behov av att understryka några av prioriteringarna samt
understryka och formulera några viktiga principer för att vi ska skapa den utveckling vi vill se. Vi ser behov av att förtydliga den politiska förväntan på de kommunala nämnderna vad gäller följsamheten till den övergripande politiska viljan och till den ekonomiska ram som kommunfullmäktige fastställt.
Inför processen att ta fram och genomföra strategisk plan och budget för åren 2021-2023 vill vi tydliggöra arbetsgång och ansvar:
1) Kommunfullmäktige beslutar om budget samt fastställer hur resurser ska fördelas mellan nämnder och verksamheter. Den politiska viljeinriktningen omsätts till ekonomiska ramar, mål och uppdrag för de olika nämndernas verksamhet kommande år. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för samtliga nämnder är i linje med den politiska färdriktningen och utgår från att kommunens resurser används till rätt saker på ett
kostnadseffektivt sätt. Det ska tydliggöras vad kommunens resurser ska räcka till. Nämnder och verksamheter har enskilt och gemensamt ansvar för att bidra till hela kommunens positiva utveckling.
Förvaltningsorganisationen har i uppdrag att systematiskt arbeta mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både nämnder och helheten. Uppföljningen ska även innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som
verksamheten planerar för kommande budgetår.
2) Nämnden ansvarar för, att innan verksamhetsårets början, fastställa verksamhetsplan som beskriver nämndens mål och uppdrag. Nämnden har i uppdrag att fastställa en budget utifrån den av kommunfullmäktige beslutade ekonomiska ramen. Nämnden ansvarar för att kontinuerligt följa upp kvalitet och resultat i sitt ansvarsområde och uppdrag samt formulera utvecklingsmål. Om ekonomisk obalans uppstått i nämndens verksamhet ska beslut om åtgärder fattas skyndsamt. Hänsyn ska tas till lagstiftning och ambitionsnivåer fastställda av kommunfullmäktige. Detta innebär att nämnden har mycket långtgående befogenheter och skyldigheter att vidta åtgärder för att hålla budget. Nämnden är skyldig att hålla sig informerad om den ekonomiska utvecklingen, uppföljning och prognoser över budget- och verksamhetsutfall. Utöver beslutade rapporteringstillfällen ska nämnden skyndsamt rapportera till kommunstyrelsen om väsentliga förändringar inträffar i verksamhet och resultatutveckling.
3) Budget är en fördelning av de ekonomiska resurserna för att genomföra nämndens uppdrag. Budgeten speglar den politiska viljeinriktningen och prioritering. En viktig faktor i kommunens budgetmodell är att någon
kompensationsekonomi inte ska råda. Tilldelad budget ska ses som ett kontrakt för att få verksamheten utförd.
4) Tilläggsanslag ska tillämpas med stor restriktivitet. Omständigheter som innebär att det vid budgettillfället råder stor osäkerhet, kan medföra att fullmäktige och/eller kommunstyrelsen avsätter budgetutrymme för att senare i yttersta undantagsfall fördela tilläggsanslag. Alternativt kan kommunen budgetera en ram inom vilken de svårprognostiserade kostnaderna ryms.
5) Ledamöter och tjänstgörande ersättare i nämnder har ansvar för, och har till uppgift att medverka i beslut om åtgärder som syftar till en budget i balans. Åtgärder ska vara genomförbara under året och ska leda till att den av fullmäktige fastställda budget kan hållas.
1.1
Politiska inriktningar
Barn- och skolnämnden ska få förutsättningar för att fortsätta främja en jämlik skola samt medel för kompetensutveckling.
Barn- och skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, samt vård- och omsorgsnämnden ska få förutsättningar i sitt uppdrag att verka för fler och mer kvalitativa tidiga samordnade insatser, både generellt och individuellt riktade. Insatserna främjar social hållbarhet och möjliggör en uthållig kommunal ekonomi.
Social- och arbetsmarknadsnämnden ska få förutsättningar för att säkerställa insatser till dem som behöver det, samt för att trygga kompetensförsörjning.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att mer effektivt ta fram detaljplaner och handlägga bygglov. Arbetet ska ske inom rambudget.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genom en bostadsakademi sätta större fokus på att tillskapa fler bostäder. Arbetet ska ske i samarbete med fastighetsägare och exploatörer. Arbetet ska ske inom rambudget.
Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att fokusera på att dra nytta av kommunens sjönära läge i arbetet med att skapa en än mer attraktiv kommun för såväl bostäder som etableringar, exempelvis turistnäringen Arbetet ska ske inom rambudget.
Servicenämnden ska ge god service till kommunens verksamheter samt skapa ökade förutsättningar för näringslivet i Lidköping att vara entreprenörer åt kommunen.
Den politiska majoriteten i Lidköping S, C, KD och MP
2 Inledning
Styrprocessen är den process där målen för verksamheterna beslutas samtidigt som resurserna fördelas. Syftet är att förbättra verksamheten och förverkliga kommunens vision ”Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun”. Inriktningsbeslutet fungerar som ”stafettpinne” som kommunstyrelsen härmed överlämnar till nämnderna.
2.1 Omvärldsanalys och utmaningar
Det gjordes en omvärldsanalys i Lidköpings kommun hösten 2017. I den identifierades det 15 trender som sker i omvärlden och som bedöms ha stor påverkan på det kommunala uppdraget. Den innehåller även en bedömning av vilka konsekvenser trenderna kan få för kommunen.
Sammanfattningsvis blir det tydligt att kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren för att skapa ett hållbart samhälle. Växande sociala, miljömässiga, ekonomisk utmaningar och ökade krav från medborgare kommer innebära stora påfrestningar för kommunerna. För att klara detta så krävs det ett förebyggande arbete, verksamhetsutveckling och ett stort mått av nytänkande som byggs på kunskapsutveckling och nyttjande av tekniska möjligheter.
Vi kan även se att människors engagemang fortfarande är stort men det tar sig andra former och uttryck.
Kommunerna behöver kunna möta människors engagemang oavsett om det är i form av en förening eller annan sammanslutning exempelvis tillfälliga nätverk för att möjliggöra medborgardialog och medskapande.
Avgörande frågor för kommunen tenderar att falla utanför den enskilda kommunens påverkan och därmed växer betydelsen av att samverka och samarbeta med andra aktörer. Det gäller inom och mellan aktörer i alla sektorer.
Det finns många skäl till att kommuner bör samverka med varandra – ekonomiska skäl genom samordning av resurser, underlätta den gemensamma kompetensförsörjningen eller samplanering för större möjligheter till utveckling, innovationer och nytänkande.
Omvärldsanalysen var en viktig utgångspunkt vid framtagning av styrkortet som antogs 2019. I styrkortet finns mål för 2020-2023 och politiska prioriteringar för att möta trender och utmaningar som kommunen står inför.
2.2 Befolkningsutveckling
Lidköping har en positiv befolkningsutveckling och år 2030 beräknas det enligt senaste prognos (april 2019) att bo cirka 43 000 personer i Lidköpings kommun. Enligt samma prognos skulle det bo 40 176 personer i kommunen 31 december 2019 vilket bedöms vara något för högt värde då det 1 november bodde 40 106 personer i kommunen.
Sveriges Kommuner och Regioner pekar på den effekt befolkningens sammansättning kommer att ha på den kommunala ekonomin. Störst relativ förändring sker bland de riktigt gamla där ökningen är markant och långvarig.
Lidköpings kommun är inget undantag. Tabellen nedan visar att det beräknas ske en ökning i samtliga
åldersgrupper men antalet äldre över 80 år kommer att öka mest, cirka 48 procent. Antalet i arbetsför ålder (20-64 år) kommer enbart att öka med cirka 2 procent. Denna demografiska utveckling kommer ha stor påverkan på den kommunala sektorn och ställer krav på nya arbetssätt och prioriteringar för att kunna möta morgondagens utmaningar.
Nedanstående diagram och tabell visar prognostiserad befolkningsökning för olika åldersgrupper i Lidköpings kommun.
0 år 1-5 år 6 år 7-15 år 16-19 år 20-64 år 65-79 år 80- år
2019 417 2 178 458 4 202 1 769 21 927 6 773 2 451
2020 426 2 187 459 4 257 1 806 22 000 6 847 2 505
2021 434 2 199 464 4 326 1 829 22 062 6 906 2 581
2022 440 2 226 455 4 349 1 909 22 069 6 943 2 711
2023 445 2 241 473 4 333 1 950 22 159 6 945 2 846
2024 448 2 282 450 4 396 1 951 22 226 6 890 3 022
2025 451 2 308 466 4 373 2 021 22 283 6 861 3 161
2026 453 2 328 473 4 379 2 032 22 331 6 863 3 300
2027 454 2 344 479 4 418 1 996 22 417 6 854 3 422
2028 455 2 356 484 4 445 2 027 22 410 6 898 3 520
2029 454 2 364 487 4 467 2 014 22 465 6 904 3 634
Förändring 2019-2029, % 8,9 8,6 6,3 6,3 13,8 2,5 1,9 48,2
3 Ekonomi
3.1 Ekonomiska förutsättningar
Det framstår nu som sannolikt att konjunkturen är på väg ner i vad som beskrivs som en mild lågkonjunktur. För Sveriges kommuner märks det tydligt i att skatteunderlagets ökningstakt kraftigt bromsar in. Sveriges kommuner och regioner (SKR) redovisar i sin oktoberrapport att tillväxttakten för 2020 och 2021 realt enbart uppgår till 0,3 respektive 0,4 procent för att längre fram åter öka något. Detta samtidigt som de demografiska behoven ökar med drygt 1 procent årligen. Även om ökningstakten för de demografiska behoven reviderats ner något är det
uppenbart att resurserna ökar långsammare än behoven. För att klara resultatnivån blir tilldelningen av resurser mindre än de kostnadsökningar som förväntas om verksamheten ska bedrivas på samma sätt. Dessutom har en del uppgifter i större omfattning lagts på kommunerna som en effekt av statliga neddragningar inom exempelvis arbetsförmedlingen och försäkringskassans striktare tolkningar av personlig assistans och låg uppräkning av ersättningen för denna.
Utmaningen framåt blir att klara större verksamhetsvolymer med resurser som ökar långsammare utan att kvaliteten försämras. Kommunsverige tar sig an uppgiften att leverera välfärd på ett effektivare sätt genom till exempel:
• generella minskningar av budgetramarna på någon eller några procent
• inga uppräkningar eller enbart uppräkningar i obligatoriska verksamheter och inte i frivilliga
• riktade besparingar
• nya arbetssätt med hjälp av digitalisering inom administration
• samlokalisering och nya arbetssätt för minskade lokalkostnader
• inköpsstopp och särskild prövning av konsulter
För många mindre kommuner framför allt i glesbygd är kompetensförsörjningen utmanande. Relativt sett färre i arbetsför ålder behöver i större omfattning rekryteras till kommunerna för att klara bemanning inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Dessa bekymmer har hittills varit små för Lidköpings kommun. I det korta perspektivet bedöms detta läge kvarstå. Ett medvetet arbete för att öka andelen av arbetstiden som kan ägnas åt
kärnuppdraget gör det lättare att klara välfärdsuppdraget framöver. Exempel på detta är den digitalisering av processen kring ekonomiskt bistånd som är påbörjad inom social- och arbetsmarknadsnämnden.
Ändrade arbetssätt med hjälp av digitalisering behövs men samtidigt måste syfte och mål med förändringarna vara klara. Verksamhetsutveckling ska ske utifrån de behov som finns, inte för digitaliseringens skull. Långsiktiga förvaltningskostnader behöver beräknas och finansieringen säkras. Vinsthemtagning av de nyttor som uppnås måste göras oavsett om det är sänkta kostnader eller minskad tidsåtgång. Om motsvarande minskning inte görs kan digitaliseringen möjligen ge högre kvalitet, men knappast bidra till att klara den ekonomiska utmaningen framöver.
Osäkerhet råder kring några av beräkningsförutsättningarna för 2021-2023. Indikationer finns på att kommande befolkningsprognos som förväntas komma i mars kan vara något lägre befolkningsutveckling. Detta påverkar såväl intäktssidan i form av skatter och statsbidrag som beräkningen av målgruppspengar. Den sammanlagda effekten är inte möjlig att förutse i nuläget. En annan viktig faktor är avtalsrörelsen som 2020 omfattar flertalet avtalsområden. Utfallen av de centrala avtalen har stor betydelse för kostnaderna för löneökningar.
3.1.1 Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning
Skatteunderlagets utveckling i landet styrs av två komponenter - antalet arbetade timmar och timlönen. Prognoser för hur skatteunderlaget utvecklas presenteras av olika prognosmakare såsom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Ekonomistyrningsverket (ESV) och regeringen (reg) med flera. Tabellen nedan visar deras respektive förväntade procentuella förändring av skatteunderlaget. Skatteunderlaget fortsätter bromsa in 2020 som en följd av en pågående avmattning på arbetsmarknaden och förväntad sysselsättningsnedgång. Under 2021 beräknas en svag vändning uppåt. Ökningen under 2022-2023 ligger nära den historiska trendtillväxten. Prognosmakarnas siffror avviker något från varandra då synen på i vilken takt arbetade timmar respektive timlön stiger skiljer sig åt.
Regeringen räknar exempelvis med större ökning av sysselsättningen än SKR som istället räknar med större lönehöjningar.
Procentuell förändring 2019 2020 2021 2022 2023 2019-2022
SKR dec 3,3 2,6 3,1 3,8 3,8 13,4
ESV nov 2,9 2,5 3,2 3,4 3,2 12,6
SKR okt 3,2 2,5 3,2 3,9 3,7 13,3
Reg sep 3,4 2,6 3,2 3,4 13,2
Källa: SKR, cirkulär 19:59
I denna rapport används SKR:s prognos från december 2019 och den befolkningsutveckling som senaste befolkningsprognosen från våren 2019 visar.
Intäkterna är beräknade efter en skattesats på 21,26 kr. En förändring av skattesatsen med 10 öre innebär en effekt på cirka 9 mnkr.
Slutavräkning -1,8
Generella bidrag från staten 2,4
Skatter och statsbidrag, totalt 2 333,6 2 415,4 2 501,6 2 590,9 2 677,4 2 768,5 2 870,9
Procentuell förändring 2,62% 3,51% 3,57% 3,57% 3,34% 3,40% 3,70%
3.1.2 Finansnetto
Finansiella intäkter
De finansiella intäkterna utgörs till största delen av värdeuppgång på kommunens fondplaceringar. De 65,1 mnkr som är budgeterade motsvarar en värdeökning på cirka 2,5 procent. Ränteintäkter internbanken avser bolagens räntekostnader för upplåning i internbanken. Även administrationsavgift och borgensavgift för bolagen ingår i de finansiella intäkterna, liksom intäkter från hel- och delägda kommunala bolag eller intressen.
Finansiella kostnader
Finansiella kostnader består främst av internbankens räntekostnader för bolagen och kommunen, utöver detta ingår också exempelvis kostnader för pensioner och internbankens administrativa kostnader.
Finansiella intäkter och kostnader 2021 2022 2023
Kapitalförvaltningen 65,1 65,1 65,1
Övriga finansiella intäkter 7,2 7,2 7,2
Borgensavgift 4,9 5,1 5,7
Administrativ avgift internbanken 0,8 0,8 0,9
Ränteintäkter internbanken 10,4 12,0 14,7
Summa finansiella intäkter 88,4 90,2 93,6
Räntekostnader kommunen -14,1 -17,8 -22,3
Övriga finansiella kostnader -6,2 -6,5 -7,6
Administrativa kostnader internbanken -1,5 -1,5 -1,5
Räntekostnader internbanken -10,4 -12,0 -14,7
Summa finansiella kostnader -32,2 -37,8 -46,1
Finansnetto 56,2 52,4 47,5
Internbanken
Internbanken sköter kapitalförsörjningen för kommunen och de helägda bolagen. Genom att samordna behovet av upplåning hålls kostnader för krediter och administration nere. För internbankens arbete betalar bolagen en administrationsavgift på 0,05 procent på respektive bolags lånevolym. Internbankens arbete och mandat regleras i finanspolicyn.
Borgensavgift
Borgensavgiften ska täcka och neutralisera det stöd som kommunen genom sin styrka ger sina bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Samtliga kommunala bolag omfattas av EUs konkurrensdirektiv. För
bostadsbolaget gäller dessutom lagstiftningen om kommunala bostadsaktiebolag (den så kallade "Allvill-lagen").
Denna lagstiftning förtydligar EUs konkurrensdirektiv för kommunala bostadsbolag.
Borgensavgiftens storlek för 2021-2023 framgår nedan. Borgensavgiften beräknas på nyttjat kreditutrymme.
Bolag Borgensavgift, procent
AB Bostäder i Lidköping 0,30
Lidköping Energi AB 0,40
Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 0,35
Lidköping Hovby Flygplats AB 0,35
3.1.3 Beräkningsförutsättningar
Pris- och personalkostnadsjusteringar
De beräkningsförutsättningar som inriktningsbeslutet för budgetförslag 2021-2023 grundar sig på framgår av tabellen nedan.
2021 2022 2023
Personalkostnadsökningar, % 2,4 2,4 2,4
Personalomkostnadspålägg, % 40,15 40,15 40,15
Inflationsuppräkning, intäkter, % 2,0 2,0 2,0
Kostnadsjustering inflation, % 1,5 2,0 2,0
Externa hyror, uppräkning, % 2,7 2,8 2,0
Interna hyror, uppräkning % 0,8 2,43 2,44
Uppräkning Kost, % 2,45 2,64 2,64
Intern ränta, % 1,5 1,5 1,5
Ränta externa lån, % 0,67 0,74 0,81
Elpris, öre/kWh (inkl skatt och nätavgift, exkl moms) 98,15 96,97 97,42
Volymförändringar i målgrupper
Förändringar i demografin, kallad målgruppsförändringar, används för att kompensera nämnderna för ändrade volymer i verksamheten. Förändringarna grundar sig på befolkningsprognoser där årets prognos jämförs med den som gjordes föregående år. De nämnder som omfattas av målgruppspeng baserad på demografin är barn- och skolnämnd, utbildningsnämnd samt vård- och omsorgsnämnd. Förändring av volymen, ökning eller minskning, ger en målgruppspeng som påverkar nämndernas budgetramar.
I inriktningsbeslutet har 2019 års prognos använts för att beräkna förändring av målgrupp för år 2023. När ny befolkningsprognos kommer under våren 2020 kommer målgruppsberäkningarna att uppdateras för samtliga år, 2021-2023.
Målgruppsberäkning görs även för LSS-insatser. För vård- och omsorgsnämnden tillämpas från 2019 års budget en jämförelse mellan prognosen för antalet LSS-insatser innevarande år med prognosen för insatser året därpå.
Det innebär att verksamheten får budgetjustering det år som det sker förändringar i verksamheten, utan eftersläpning. Det totala antalet insatser har ökat men det är en mix av ökningar och minskningar av de olika typerna av insatser med olika prislappar vilket ger den minskade målgruppspengen.
Även social- och arbetsmarknadsnämnd ingår i målgruppsberäkningar för LSS-insatser samt boendestöd. I inriktningsbeslutet finns ingen beräkning av målgruppspeng för social- och arbetsmarknadsnämnden, den kommer under vårens budgetarbete.
Nämnd Ändrat
Social- och arbetsmarknad LSS-insatser Social- och arbetsmarknad, boendestöd
Summa budgetpåverkan -0,1 -0,1 14,4
3.2 God ekonomisk hushållning
Vad god ekonomisk hushållning är skiljer sig från kommun till kommun beroende på de unika utmaningar som finns. Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. I styrkorten anges förtroendevaldas viljeinriktning för att nå visionen och vad som ska prioriteras
Vad god ekonomisk hushållning är skiljer sig från kommun till kommun beroende på de unika utmaningar som finns. Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. I styrkorten anges förtroendevaldas viljeinriktning för att nå visionen och vad som ska prioriteras