Planeringen av höghastighetsbanan är ett omfattande projekt som ger upphov till flera stadsbyggnadsprojekt, vilka kommunerna är ansvariga att genomföra. Stationskommunerna ska dessutom bistå med investeringar i form av medfinansiering och resurser. Frågan är hur kommunerna förhåller sig lokalt till detta i sin planering? Det finns på en övergripande nivå flera mål och förväntningar i samband med planeringen av höghastighetsbanan, men vad händer mer konkret beträffande kommunernas egna projekt på lokal nivå?
Översiktsplanen tillskrivs som ett betydelsefullt instrument för att bemöta de krav som Trosa kommun ska uppfylla. Informant 5 förklarar att plandokumentet har flera viktiga funktioner i planeringen. Den fungerar som stöd vid fattande av olika beslut och den ska dessutom attrahera fler intressenter och byggherrar till planeringsprocessen. Höghastighetsbanan/Ostlänken förekommer i de föregående översiktsplanerna från 2000-talet och upptar flera delar i översiktsplanen från år 2015. I den senaste antagna översiktsplanen finns utpekade områden som kommunen ska utveckla, vilket visar riktningen för kommunens framtida planering. Enligt informant 4 lägger Trosa kommun vikt vid sin översiktsplanering och har även idag påbörjat planeringsarbetet inför nästkommande översiktsplan (IP 6).
Översiktsplanen och respondenterna från Trosa kommun framhåller att planeringen för Ostlänken har hög prioritet. Järnvägsprojektet har således en stor inverkan i planeringen (IP 4; IP 5; IP 6). I anslutning till översiktsplanen under år 2009 framställdes till exempel en övergripande trafikstrategi. Syftet med strategin var att presentera de trafikfrågor som kommunen menade var viktiga att hantera (Trosa kommun 2015: 40). Kommunen använder sig därutöver av en ÖP-modell som gör översiktsplanen exploateringsförberedande (IP 6).
Tranås kommun skriver inte detaljrikt om planeringen av höghastighetsbanan i den gällande översiktsplanen från år 2011. Järnvägsprojektet finns enbart omnämnd på ett antal ställen, men kommunen betonar vilka möjligheter en ny höghastighetsbana kan bidra till (Tranås kommun 2011: 3-10). Tranås befintliga tågstation är idag placerad i centrum och kommunen beskriver att det nya resecentrumet borde lokaliseras så centralt som möjligt. I översiktsplanen tar kommunen ställning och presenterar även en potentiell järnvägsdragning. De betonar samtidigt ett önskemål om att järnvägen ska passeras genom en tunnel under staden. (Tranås kommun 2011: 13).
Konkretiseringsgraden för höghastighetsbanan är dock låg i översiktsplanen. Det finns en större helhetsbild i rapporten Sverigeförhandlingen Götalandsbanan Tranås station i jämförelse med Tranås översiktsplan (Tranås kommun 2016: 3-7). Utredningsarbetet i samband med järnvägsprojektet var emellertid stillastående under år 2011. Att utredningsarbetet för projektet stod stilla klarlägger motiven till att höghastighetsbanan inte redogörs för i större utsträckning (Tranås kommun 2011: 13).
Respondenterna från Tranås kommun ger en mer detaljerad och skiftande bild av hur planeringsarbetet ser ut jämfört med idag än vad dokumenten presenterar (IP 1; IP 3). Informant 1 förklarar till exempel att planeringen av resecentrum ger upphov till olika frågor. Hur ska stationsläget i den offentliga miljön se ut? Ska stationen vara en kommersiell byggnad eller ett stationshus som människor enbart sitter och inväntar tåg? (IP 1). Även Trosa kommun betonar att det potentiella resecentrumet har en betydande inverkan i kommunens planering (IP 6).
Planeringen var tidigare inriktad på att den befintliga järnvägsstationen i Trosa kommun skulle rivas och det nya resecentrumet skulle ersätta Vagnhärads befintliga tågstation. Planerna för lokaliseringen av resecentrum har emellertid ändrats och istället planeras ett nytt resecentrum ett par hundra meter ifrån den befintliga (IP 4; IP 5). Förändrade förutsättningar har bidragit till att resecentrumet har varit i behov av att föras till annan plats. Trafikverket har en styrande roll för var järnvägen ska förläggas, men styrs av olika parametrar. Det finns till exempel inte möjlighet att exploatera överallt. Planeringen var tvungen att genomgå förändringar när ett av Trafikverkets förslag orsakade intrång på ett Natura 2000-område. Länsstyrelserna är statens regionala företrädare och har ansvar att samordna samhällsintressen och tillhandahålla underlag för kommunens planering (Länsstyrelsen Södermanlands län). Länsstyrelsen i Södermanlands län hade satt upp särskilda villkor, vilket Trafikverket inte uppfyllde. De fick istället framställa en ny föreslagen korridor för järnvägsbanan (IP 6). Händelsen är ett fall som visar hur kultur- och naturvärden kan influera projekt. Likadana händelser kan återupprepas för projekt som täcker omfattande geografiska områden.
”[...] det ska inkorporeras och kopplas ihop med tätorten i övrigt så att det inte blir en utkastad satellit, utan det här ska hänga ihop med det övriga samhällsbygget.” (IP 5).
Enligt informant 5 innefattar en av de mest angelägna frågorna för Trosa kommun hur resecentrum och tillkommande bostäder ska integreras med befintlig bebyggelse. I kommunens översiktsplan betonas även det att denna fråga utgör en av de viktigaste strategiska frågorna som kommunen idag står inför (Trosa kommun 2015: 14).
Det finns en problematik att integrera järnväg och resecentrum med Tranås kommuns befintliga samhälle, vilket beror på sjön Sommen som har ett betydande värde och utgör ett riksintresse inom kommunen (Tranås kommun 2011: 8, 27). Tranås kommun vill inte följa Trafikverkets metoder vad gäller byggnationen av järnvägen, utan kommunen har en vilja att höghastighetsbanan ska uppföras på bro för att bevara jordbruksmark vid Säbydal (Tranås kommun 2017). Informant 3 menar att det är utförandeformer som kan minska påverkan på jordbruksmark, skogsbruk och miljö (IP 3). Tranås kommun anstränger sig för att rikta blicken utåt och söker efter ny teknik. Informant 1 förtydligar att järnvägen borde byggas med modern teknik och att inspiration ska inhämtas från andra länder som har verkställt likadana projekt som höghastighetsbanan (IP 1). Trosa kommun planerar i liknande banor. Flera representanter från Trosa kommun har granskat hur planeringen av Botniabanan hanterades. Kommunen har på plats undersökt hur stationer och broar har implementerats. Informant 6 menar att lärdomar ska tas från tidigare projekt och erfarenheterna kan sedan inkorporeras i den kommunala planeringsprocessen (IP 6).