Kommunerna har i nuvarande läge besvarat remissen för Trafikverkets nationella transportplan och inväntar Sverigeförhandlingens slutrapport. I december år 2017 presenterar Sverigeförhandlingen sin slutrapport. Staten ska senare granska avtalen och under våren år 2018 fastställs ett slutgiltigt beslut angående den nationella transportplanen 2018-2029 (Sverigeförhandlingen 2017). Under intervjuerna illustrerades hur planeringen av höghastighetsbanan har påverkat samhällsutvecklingen och kommunernas bild går i enighet med varandra. Det upplevs framförallt som utmanande att utveckla samhället:
”[...] det ligger en liten död hand över en del andra ytor som man lika väl skulle kunna tänka sig utveckla för andra ändamål som förvarande av utrymmeskorridor. Läget flyttas lite fram och tillbaka. Så även om vi kanske inte tror oss veta vilket håll det lutar så har vi ändå ytor som idag har förfrågningar och kan vidareutvecklas, men som vi inte kan göra någonting på [...]” (IP 5 Trosa kommun).
”[...] det lägger den normala dagliga stadsplaneringen lite på is i det område som vi tror att en eventuell järnväg ska gå. Då får vi ligga och avvakta för att istället göra något annat. Så vi inte bygger något som sedan plötsligt måste rivas för att det sen plötsligt kommer ett järnvägsspår” (IP 1 Tranås kommun).
Trosa kommun betonar i ovanstående första citat att planeringen av höghastighetsbanan begränsar planeringsarbetet. Det skapar en problematisk situation för att planera specifika områden genom att linjedragningen ännu inte har fixerats. Det finns tillgängliga markområden som kan utvecklas, men kommunen väljer istället att avvakta (IP 4; IP 5; IP 6). Informant 1 beskriver att det förekommer ett liknande tillstånd i Tranås kommun. Kommunen kan inte fullständigt utveckla samhället i den takt som de begär och det berör främst platser som inkluderas i den förordade järnvägslinjen (IP 1). Kommunerna har valt att avvakta och intar en mer återhållsam ställning till planeringen. Tranås och Trosa kommun utgör sett till antalet invånare två mindre kommuner i jämförelse med de utpekade stationsområdena. Informant 1 framhäver att Tranås kommun samtidigt inte vill bygga i detalj eller starta upp planeringsprojekt eftersom det kan leda till att bebyggelsen senare kan bli i behov av att rivas när ett slutgiltigt beslut fastslås (IP 1). Det kan bidra till ekonomiska konsekvenser samt riskera att kommunerna inte har möjlighet att genomföra de projekt som har undertecknats (IP 4). Stationskommunerna ska,
som tidigare konstaterats, bistå med medfinansiering, uppföra resecentrum samt nya bostäder etc. Kommunerna har inte likadana förutsättningar att utveckla områden som till exempel Stockholm eller Malmö. Tranås och Trosa kommun har både en mer begränsad ekonomi och en begränsad mängd resurser i jämförelse med andra utpekade stationsområden som Stockholm, Göteborg och Linköping. Kommunerna är således aktiva aktörer i planeringsprocessen, men hämmas samtidigt av järnvägsplaneringen. Kommunerna vill parallellt med detta inte utgöra hinder i planeringsprocessen om beslutet kommer innebära att järnvägen och resecentrum ska genomföras. Det är av den anledningen viktigt att planeringsarbetet inte blir stillastående. Tranås kommun har av den anledningen valt att inte helt påverkas av vänteläget. Kommunerna är i behov av att vidta proaktiva åtgärder och driva sina intressen i processen. Tranås kommun har till exempel fattat egna beslut vad gäller sitt planeringsarbete. De har startat upp utredningar som de anser är nödvändiga att genomföra (IP 1; IP 3).
”[...] så provokativa vill vi vara för att verkligen understryka vikten av att det blir av och att Tranås kan vara med i matchen när det börjar dra ihop sig” (IP 1).
Tranås kommun söker egna svar på frågor som förekommer i planeringen. Utredningarna gäller särskilt det tunnelalternativ som kommunen vill åstadkomma. De undersöker samtidigt flera frågor som finns i anslutning till tunnelalternativet. Vilka kostnader kan en tunnel medföra? Vilka metoder kan tillämpas? Hur har andra länder världen över hanterat problematiken? Tranås kommun har förhoppningar om att de med egen kompetens kan fortskrida planeringsarbetet och utveckla vidare sina utredningar (IP 1). Trosa kommun har förståelse för att kommunens intressen inte enbart kan beaktas, utan att Trafikverket styrs av olika parametrar som ska följas. Det finns följaktligen ett flertal frågor och faktorer som ska tas hänsyn till vid järnvägsutredningar och lokalisering av resecentrum (IP 5).
”[...] nu är det väldigt lite vi kan påverka. För det är regeringen som bestämmer till sist. Det är en sak som ska förankras i riksdagen, men vi kan göra vad vi kan för det. Vi ska avtala med Sverigeförhandlingen och det gör vi innan årsskiftet” (IP 6).
”[...] planering behöver inte ta lång tid för sakens skull, men vissa av de här processerna är lite tidskrävande och det kan vara markförvärv och mycket annat som vi vill göra. Det är förhandlingar med vissa markägare [...] Så det känns som viktigast just nu. Att vi får ett fixerat läge och därefter börja jobba på riktigt med våra frågor”. (IP 5).
Under intervjun framhöll informant 5 hur Trosa kommun vill skapa ett sådant välutvecklat samhällsbyggnadsprojekt som möjligt och uppmärksammar att förhandlingar med markägare kan vara tidskrävande att genomföra. Informant 5 menar att det finns flera osäkerheter och frågor som därutöver ska bemötas, vilket tar tid, kraft och pengar (IP 5). Trosa kommun har en önskvärd riktning att påverka positionen av resecentrum i den mån det går tills det har fattats ett beslut (IP 5; IP 6). Även Tranås kommun kommer arbeta aktivt för att åstadkomma ett sådant centralt stationsläge som möjligt (IP 1). Kommunerna har idag behov av ett beslut angående järnväg och stationsläge ska fastställas, vilket kan leda till att planeringen kan inta nästa steg i processen (IP 1; IP 5; IP 6).
Analysen utgår från det analytiska ramverk som presenterades i kapitlet 4.6 och studeras utifrån kategorierna aktörer, relationer, institutionella ramverk samt beslutsprocesser. Vidare avslutas analysen med en redogörelse för hur uppsatsens teoretiska utgångspunkter kan åskådliggöras i det empiriska materialet.
Det kan utifrån det empiriska materialet urskiljas att åtskilliga aktörer är inblandade i planeringsprocessen. Det är av den anledningen angeläget att beskriva de nätverk som går att identifiera. Nätverken ger en ökad förståelse för hur aktörerna samverkar med varandra och en övergripande bild av viktiga resultat som framträder i underlaget. Vidare kommer det att sättas i anknytning till aktörer, relationer, institutionella ramverk samt beslutsprocesser.