De kommunala valen, en bakgrund

De kommunala valen 1919 var de första med regeln en röst en person. Från och med detta val hade varje man och kvinna rösträtt i den kommun man var mantalsskriven i. En person kunde inte längre ha rösträtt i flera kommuner. Det var inte längre möjligt för juridiska perso-ner att ha rösträtt, Det fanns vissa begränsningar i rösträtten. Rösträtt hade inte omyndiga, personer i konkurs, de som var omhändertagna av fattigvården eller personer som inte betalt sin kommunalskatt. Kommunallagen skiljde mellan landsbygdskommuner och städer. För landsbygdskommuner och köpingar innebar den kommunala rösträtten rätt att delta i kom-munalstämmans överläggningar. Om antalet invånare var över 1 500 skulle kommunen ha ett fullmäktige. Stämman valde då ledamöterna i fullmäktige. Från 1939 ändrades gränsen för kravet på fullmäktige så att kommuner med över 700 invånare skulle ha kommunfullmäk-tige.TPF

80

FPT

Genom att redovisa yrkestillhörigheten bland kommunfullmäktiges ledamöter kan förändring-arna i samhället avläsas. För att studera förändringförändring-arna i kommunfullmäktiges sammansätt-ning har jag valt att dela in ledamöterna i fem olika yrkesgrupper. Mina huvudgrupper är Järnvägspersonal, arbetare, hantverkare, näringsliv och övriga. Till gruppen järnvägsperso-nal hör även pensionerade järnvägspersojärnvägsperso-nal. Till gruppen arbetare hör även olika specialyr-ken. Till gruppen hantverkare har jag fört även yrken typ bagare. Näringslivet domineras av handlare och affärsledning som direktör. Under gruppen övriga finns offentligt anställda, poli-tiska uppdrag, fri yrken inkl. lantbrukare samt titlar som fru och fröken.

Jag har delat in hela köpingens tidsperiod i tre underperioder.

7.5 Perioden fram till 1930

Köpingens kommunalstämma valde ledamöter till kommunfullmäktige. Det första valen till kommunfullmäktige görs år 1915.

80

Under perioden 1915 till 1928 genomförs sex val till kommunfullmäktige varav de två första inte baserades på allmän och lika rösträtt. Till valen 1915 och 1917 hade vissa kvinnor röst-rätt men de var inte valbara.

Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabeller B 3:1 till B 3:6

Valsystemet förändrades inför 1919 års val i och med att alla röstberättigade endast fick en röst och även kvinnor fick allmän rösträtt.

Även till landstinget skedde val 1919 enligt de nya reglerna. Förändringar jämfört med det tidigare valet för Kronobergs län innebar att Högern förlorade och Bondeförbundet ökade sin andel. Ingen kvinna blev invald i landstinget. I Västra Värends domsaga till vilket Älmhults köping tillhörde röstade 72,9 % av männen och 64,7 % av kvinnorna. TPF

81

FPT

1928 utökades antalet ledamöter i kommunfullmäktige till 25 och nyval genomfördes. Befolk-ningen ökade med över 1000 personer och en betydligt större landsbygd tillkom.

Tabell 2

Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1915 till 1928 Valår Järnvägs-

personal

Arbetare Hantverkare Näringsliv Övriga Summa ledamöter 1915 7 2 4 6 1 20 1917 4 1 1 3 1 10 1919 5 5 1 5 4 20 1922 6 4 6 4 20 1926 5 2 2 10 1 20 1928 6 6 1 5 7 25 Summa perioden 33 20 9 35 18 115 Andel i procent 28,7 17,4 7,8 30,4 15,7 100

7.6 Perioden 1930 till 1950

Under perioden 1930 till 1950 genomförs fem val till kommunfullmäktige nämligen valen åren 1930, 1934, 1938, 1942 och 1946. 1950 års val redovisas nästa period.

Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabellerna B 3:7 till B 3:11

Perioden 1930 till 1946 speglar stora förändringarna i samhället. 1928 utökades köpingens område vilket innebar att 1930 års ordinarie val ökar andelen arbetare i fullmäktige.

81

Arbetarepartiet får egen majoritet 1934 och behåller detta under tidsperioden. Det saknas uppgifter om valdeltagandet. Lokala listor fanns 1930, 1934, 1938 och 1942 därefter är lis-torna kopplade till rikspartierna.

Tabell 3

Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1930 till 1946 Valår Järnvägs-

personal

Arbetare Hantverkare Näringsliv Övriga Summa ledamöter 1930 4 7 2 9 3 25 1934 6 7 1 7 4 25 1938 5 6 2 7 5 25 1942 6 6 6 7 25 1946 5 6 6 8 25 Summa perioden 26 32 5 35 27 125 Andel i procent 20,8 25,6 4,0 28,0 21,6 100

7.7 Perioden 1950 till 1970

Perioden 1950 till 1966 har fem val till kommunfullmäktige nämligen åren 1950, 1954, 1958, 1962 och 1966. 1970 års val avser den nya kommunen och redovisas inte här.

Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabellerna B 3:12 till B 3:16

Det finns inte längre några lokala listor utan det är listor kopplade till riksdagspartierna. An-talet partier med representation ökar och 1966 års val finns det sex partier med represen-tanter i fullmäktige. Andelen kvinnor i kommunfullmäktige är fortfarande lågt och i 1966 års val invaldes färre kvinnor än i 1962 års val. Troligen av det skälet att fler partier tog plats i fullmäktige.

Tabell 4

Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1950 till 1966 Valår Järnvägs-

personal

Arbetare Hantverkare Näringsliv Övriga Summa ledamöter 1950 3 5 7 10 25 1954 1 8 7 9 25 1958 1 8 1 6 9 25 1962 2 5 1 7 10 25 1966 1 8 6 10 25 Summa för perioden 8 34 2 33 48 125 Andel i procent 6,4 27,2 1,6 26,4 38,4 100

I gruppen övriga ingår offentligt anställda, politiska uppdrag, fria yrken inkl lantbrukare samt titlar som fru och fröken

Diagram 5 visar fördelning av yrken i procent under åren 1915 till 1928, 1930 till 1946 och 1950 till 1966. Den procentuella fördelningen är hämtad från tabell 2, 3 och 4

Andel olika yrken i procent

0 10 20 30 40 50 Järnvägsperso nal Arbet are Hant verkare Näringsliv Övri g a Typ av yrken Andel i pr ocent 1915 t 1928 1930 till 1946 1950 till 1966

7.8 Analys

I nya fullmäktige 1919 fick järnvägspersonal en stark ställning. Sex ledamöter hade

kopplingar till järnvägen. Fem ledamöter var hantverkare och fem ledamöter hade kopplingar till näringslivet. Valet 1919 skapade säkert oro i samhället och uppkomsten av en ny parti-beteckning ”Enigheten” pekar mot en sorts politisk samling. Att tre kvinnor valdes in kan kanske mera ses som en tillfällig markering eftersom antalet kvinnor sjönk nästkommande val.

Under perioden 1915-1930 är det arbetarepartiet som går fram med listor med partibeteck-ning som även finns på riksnivå. Perioden har sex allmänna val varav ett val 1928 är ett extra val. Valen 1915 och 1917 valde ledamöter på 2 år eller 4 år. 1919 års val är det första valet med principen en person en röst.

De borgerliga partierna har lokala listor som Samlingslistan, Enighet och De Borgerliga. Lis-torna speglar järnvägspersonalens politiska vikt i köpingen under hela perioden. För perio-den 1915 till 1928 är människor från näringsliv och järnvägspersonal de helt dominerade yrkesgrupperna i kommunfullmäktige. Båda grupperna har 30 % vardera av fullmäktiges le-damöter.

Det extra valet 1928 års innebar vissa förändringar inom det socialdemokratiska partiet. Av Arbetarepartiets ledamöter kom fem från järnvägen. Arbetare inom glasindustrin tillkom eftersom i det område som tillfördes köpingen fanns ett stort glasbruk. Möbel och träindustri är representerade. Det fanns två borgerliga listor. I de borgliga partier fanns flera köpmän men också nu flera lantbrukare.

Under perioden 1930 till 1950 genomfördes fem val där endast åtta kvinnor blev invalda varav endast en med yrkestitel. Arbetarepartiet domineras av järnvägspersonal och industri-folk. De borgliga listorna domineras av handel, hantverkare och näringsliv. I slutet av perio-den tillkommer offentligt anställda på listor både hos Arbetarpartiet och de borgerliga listorna. Personal inom järnvägen har en stark ställning inom Arbetarepartiet trots att den relativa an-delen järnvägsanställda i samhället minskar under perioden.

Perioden 1950 till 1966 har fem valomgångar. Järnvägspersonalens andel av fullmäktiges ledamöter har sjunkit. Antalet arbetare har ökat. Gruppen övriga som innehåller offentligt anställda har ökat mycket kraftigt medan andelen människor kopplade till näringslivet har minskat. Gruppen hantverkare har nästan helt försvunnit.

Gruppen järnvägspersonal är nu en liten grupp och även näringslivets andel av de politiska uppdragen har minskat.

Aronsson har i sin forskning om stationssamhällen framförallt fört fram de nya entreprenörerna och hantverkarna. Detta gäller då främst den tidiga perioden under

köpingens etablering. Ser man på grupperna som representeras i fullmäktige är inte hantverk och näringsliv dominerande. Järnvägspersonalen är den grupp som har ett stort inflytande ända fram mot 1950-talet.

7.9 Sammanfattning

Under perioden från 1901 till 1970 genomgår den politiska strukturen stora förändringar. När köpingen bildades 1901 gällde fortfarande obegränsat antal röster kopplade till inkomsten. Det var först efter 1908 som detta ändras så att antalet röster blev högst 40.

Den allmänna rösträtten för både män och kvinnor kom först efter 1919. Före 1919 fanns det dock kvinnor med rösträtt eftersom de hade inkomst.

Kommunalfullmäktige inrättades först 1915 och ända fram till 1946 valdes fullmäktiges leda-möter av kommunalstämman.

Andelen kvinnor invalda i kommunfullmäktige är mycket liten under hela perioden. Som högst var det 1962 års val då fem kvinnor invaldes av 25 mandat. Vid tre tillfällen 1926, 1928 och 1930 valdes inga kvinnor in i fullmäktige.

Under perioden fram till 1946 är järnvägspersonalen en mycket dominerande grupp i full-mäktige. Från valet 1950 sjunker antalet ledamöter som har koppling till järnvägen. Gruppen offentligt anställda och fria yrken ökar från 1950. Personer kopplade till näringslivet har en något mindre andel perioden 1950-1966 men har under hela tidsperioden ett stort antal re-presentanter i fullmäktige.