ÄLMHULTS KÖPING 1901 – 1970

(1)

VÄXJÖ UNIVERSITET

HID 180

Institutionen för Humaniora

Magisteruppsats

Historia

VT

2006

Handledare Ulla Rosén

Examinator Kerstin Sundberg

ÄLMHULTS KÖPING

1901 – 1970

Från räls till IKEA

(2)

ÄLMHULTS KÖPING

Från räls till IKEA

Älmhults köping 1901 till 1970

Sida

1. Inledning

1

2. Syfte, forskningsläge och

frågeställningar

2.1 Syfte

2 2.2 Forskningsläge

3 2.3 Frågeställningar

6 2.4 Disposition

6

3. Teori, metod, källor och

avgränsningar

3.1 Inledning

7

3.2 Det konkretas dialektik

8 3.3 Strukturens

betydelse

9

3.4 Metod och källor

10 3.5 Avgränsningar

13

4. Sveriges

ekonomiska

utveckling från 1800-talet fram

till modern tid

4.1 Utvecklingen under 1800-talet

13

4.2 Perioden 1890 till 1930

15

4.3 Perioden 1930 till 1950

16

4.4 Perioden 1950 till 1975

17

4.5 Bakgrund till köpingens

bildande

18

4.6 Sammanfattning av den

(3)

5.3 Hur järnvägen påverkar

människors uppfattningar och

synsätt

23 5.4 Lokala

järnvägshistorien

i

Älmhult och Kronobergs län

25

6 Köpingens

befolkningsutveckling och

jämförelser

6.1 Köpingens

befolkningsutveckling i

jämförelse med länet och riket

27

6.2 Perioden fram till 1930

28

6.3 Perioden 1930 till 1950

30

6.4 Perioden 1950 till 1970

32 6.5 Analys

33 6.6 Sammanfattning

33

7 Den politiska kartan

7.1 Sveriges

kommuner

och

kommunerna i Kronobergs län

åren fram till 1971

34 7.2 Representationen

i

Riksdagen

35 7.3 Representationen

i

Landstinget

36

7.4 De kommunala valen en

bakgrund

37

7.5 Perioden fram till 1930

37

7.6 Perioden 1930 till 1950

38

7.7 Perioden 1950 till 1970

39 7.8 Analys

40 7.9 Sammanfattning

41

8 Näringslivets struktur i köpingen

8.1 Perioden fram till 1930

42

8.2 Perioden 1930 till 1950

47

8.3 Perioden 1950 till 1970

51 8.4 Analys

54 8.5 Sammanfattning

56

9 Skolan i Älmhult köping

(4)

9.2 Utvecklingen

i

köpingen

59 9.3 Analys

61

10 Intervjuer

10.1 Beskrivning

62

10.2 Analys och slutsatser

64

11 Svar på frågeställningar

64

12 Sammanfattning

67

13 Abstract

69

14 Referensförteckning

70

15 Förteckning över tabeller och

diagram

74 Bilagor

Bilaga 1 Befolkningsutveckling

Bilaga 2 Demografisk utveckling

Bilaga 3 Kommunfullmäktiges sammansättning

Bilaga 4 Näringslivsstruktur

Bilaga 5 Intervjufrågor

(5)

1. Inledning

Att skriva en uppsats om det samhället man själv bor i men inte är uppväxt i ger både fördelar och nackdelar. Genom att man inte har växt upp i samhället har man inte heller lärt känna samhället ”puls” och sätt att fungera. Att gå i skola i ett samhälle påverkar en som människa. Att senare i livet flytta in i detta samhälle innebär att man gör iakttagelser med lite andra ögon än de som växt upp här.

Min tanke med uppsatsen är att beskriva utvecklingen av en ort. Lokalhistoria består ofta i en uppräkning av händelser och personer utan att samtidigt beskriva struktur och samband. Det finns ett två böcker om Älmhults köping och några beskrivningar av köpingen som visar bil-der från gamla Älmhult. Böckerna om Älmhult beskriver utvecklingen men saknar en analys av utvecklingen.

Samhället Älmhult är en produkt av 1860 – talets utbyggnad av järnvägen. Samhället föddes i och med att södra stambanan fick den sträckning den nu har. Järnvägen påverkar än i dag samhället i mycket hög grad bl.a. med hänsyn till stadsplaneringen. Sedan 1950 – talet pågår en diskussion kring hur trafiken skall fördelas i tätorten. Tätorten delas numera mitt itu av järnvägen vilket i kombination med genomfartstrafik ger grundläggande trafikproblem som inte har blivit lösta.

Järnvägens betydelse har förändrats över tiden. Till en början var järnvägen grundläggande för samhällets utveckling. Senare minskade järnvägens betydelse som transportsystem. Un-der senare tid har betydelsen av järnvägstransporter både för gods och både för persontrafik ökat. Fördelen av att ligga vid stambanan är återigen en viktig infrautvecklingsfaktor.

Ett samhälle består av människor som alla på sitt sätt påverkar utvecklingen, några kanske mer än andra. Vissa människor kan ha ett stort inflytande i sin samtid men dess långsiktiga betydelse minskar över tiden. Andra människor får genom åtgärder som ligger utanför själva samhällets ram ett mycket stort inflytande över utvecklingen.

Sett i ett perspektiv från 1950-talets mitt torde Ingvar Kamprads beslut att placera IKEA på orten ha haft ett avgörande inflytande över samhällets utveckling. Över tiden har också det faktum att IKEA inte är en industri utan ett tjänsteföretag haft än större betydelse.

(6)

2. Syfte, forskningsläge och frågeställningar

2.1 Syfte

Historikern Sten Carlsson har i en bok från 1964 Grupper och gestalter tagit upp att sam-hällsgruppernas historia är oskriven med hänsyn till deras betydelse som samhällselement. Han anser att det behövs ett ökat antal biografiska undersökningar om andra- och tredje-plansmän ur skilda samhällsgrupper. Han talar om den ”anonyma mångfalden”.TPF

1

FPT

Historieforskningen har sedan dess visat ökat intresse mot lokalhistoria och historia om dess människorna.

Mitt syfte är att beskriva samhällets struktur och analysera hur denna förändrats under den tid som Älmhult var köpingen 1901 till 1970. Perioden på 70 år medför att en sådan

beskrivning blir ganska övergripande. Jag har lagt fokus på förändringar i befolkningens sammansättning och yrkesinriktning för att på så sätt spegla samhällets förändring. Jag har också gjort jämförelse mellan utvecklingen i köpingen och närliggande kommuner. Som historiker vill jag försöka se samband mellan människor, utveckling och de generella

strukturerna i omvärlden. Under uppsatsens gång har köpingens skolpolitik visat sig mycket intressant och viktig. Jag har därför valt att göra en särskild sammanställning av köpingens skolutvecklingsfrågor.

En del material som hämtas från kommunens arkiv har aldrig tidigare publicerats.

Samhället skapades från grunden år 1862 när järnvägen drogs fram genom bygden. Sam-hället blev köping 1901 en händelse som betydde mycket för de människor som bodde i samhället. Det var länets första köping. Vad hände sedan? Det finns lite skrivit kring ortens strukturella utveckling. Eric Andereks två böcker om Älmhult är till stor del en uppräkning och beskrivningar av den kommunala utvecklingen. I Andereks böcker finns ingen

problematisering av utvecklingsprocessen.

Jag har inte funnit några mera ingående beskrivningar av ett stationssamhälles utveckling. Detta gör att denna beskrivning av en köping och stationssamhälle kan bli en utgångspunkt för ytterligare forskning kring just stationssamhällenas utveckling under 1900-talets första hälft.

Själva orten Älmhult finns kvar men begreppet köping har upphört och 1971 ersatts av kom-munen Älmhult som omfattar ett betydligt större geografiskt område.

TP

1

(7)

2.2 Forskningsläge

Forskningen kring utvecklingen av samhällen kopplande till järnvägens utbyggnad är relativt smal. En serie uppsatser kring Stationssamhällen publicerades vid Universitet i Växjö 1999. Underrubriken var ”Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering”. Redaktörer var Peter Aronsson och Lennart Johansson. I en serie uppsatser redovisades olika perspektiv på stationssamhällen i allmänhet och i Kronobergs län i synnerhet. Peter Aronsson beskrev hur järnvägen påverkade människornas tänkande och den dynamik som fanns i just stations-samhällena. Aronson pekar på att mötet mellan marknadskultur och landsbygdskultur skapar en ny livsform. Stationssamhällen och brukssamhällen bildar ett centrum för den snabba ekonomiska utvecklingen under senare delen av 1800-talet. Stationssamhällena innebar något nytt. Dessa nya samhällen påverkar identitetsbildning och skapar ny social status i sin omgivning. På mikronivå har det gjorts lite forskning om dessa nya samhällen. Min egen upp-sats kan ses som en fortsättning av dessa uppupp-satser som ger olika aspekter på stationssam-hällen i Kronobergs län.

I början av 1900-talet skrev Eli. F. Heckscher en avhandling med titeln ”Järnvägarnas

bety-delse för Sverige ekonomiska utvecklingen”. Avhandlingen publicerades 1907 och

redovi-sade de stora dragen i järnvägens utveckling med betoning på hur stambanorna dragits och det politiska spelet bakom detta. Han visade också på hur de kommuner som låg vid järnvä-gen ökade sin befolkning medan de kommuner som inte fick järnvägsförbindelse minskade. Han beskriver olika slag av stationssamhällen. Han nämner ”Elmhult i Stenbrohults socken” men endast som en jämförelse mellan Kronobergs län och Kristianstads län vad avser ut-veckling. Heckscher tar inte upp själva stationssamhällena som något intressant i sig själv, kanske därför att avhandlingen skrevs på 1900-talets början då processen att skapa denna typ av samhällen fortfarande var aktuell.

Sverker Oredsson skrev en avhandling 1969 med titeln ”Järnvägarna och det allmänna”. Han beskrev liksom Heckscher 60 år tidigare den svenska järnvägspolitiken. Oredsson beskriver inte utvecklingen av de små samhällena utan inriktar sig mot utvecklingslinjerna. Han redovi-sar vilka som var aktörerna och argumentationen för statligt finansierade stambanor.

(8)

I ett nummer i Bebyggelsehistorisk tidskrift 1986 redovisas hur järnvägssamhällen byggts upp under rubriken ”Järnväg, bygd och bebyggelse”. Här beskrivs hur samhällen konstruera-des och påverkakonstruera-des av järnvägens placering. Artiklarna beskriver hur samhällen påverkakonstruera-des av järnvägens placering i det geografiska rummet och hur detta i sin tur påverkar näringsliv och köpenskap. Samhällen som skapades i samband med bansträckningen utvecklades ofta i en T-form med utgångspunkt från järnvägsstationen. Det var stationen som blev det cen-trala i samhället och utifrån denna punkt anlades vägar och butiker. Tidigare hade kyrkan legat mitt i byn, nu blev det järnvägsstationen. Älmhults köping byggdes upp enligt denna modell. Kyrka fanns inte till att börja med utan tillkom betydligt senare. Stadsplanen fastställ-des utifrån järnvägen och stationen.

Statens Järnvägar har gett ut flera utförliga verk om järnvägens utveckling i samband med sitt 50 års, 75-års och 100 års jubileum. Dessa skrifter redovisar utvecklingen i stort och tar inte upp järnvägens betydelse som infrastruktur. De två första böckerna är mycket omfat-tande medan boken om Statens Järnvägar 100 år är en bok full av bilder som snarare är ett tidsdokument.

Det finns enstaka litteratur om specialområden inom järnvägen. Uno Lindmark har gett ut en liten bok om ”Banvakts- banförmans- och banmästareminnen”. Boken redovisar kortfattat personal som arbetade inom Statens Järnvägars dåvarande organisation och handhade själva banorna d.v.s. nuvarande Banverket. Boken ger en intressant bild av hur Statens Järnvägars stora organisation fungerade. Samma sak ger Statens Järnvägars bok till 75-års jubileum som beskriver alla nivåerna inom denna stora organisation.

Åsa Lundqvist, som är sociolog, publicerade 2001 en avhandling med ämnet ”Bygden, bruket

och samhället”. Underrubriken är Om människor och organisationer i bruksamhället Bök-sholm 1900-1979”. BökBök-sholm var inget järnvägssamhälle utan ett industrisamhälle som

(9)

upp. Den lokala fackliga organisationen utgick ifrån att alltfler sociala frågor skulle lösas inom den offentliga sektorns ram.

Den forskning Lundqvist redovisar baseras på systemet med ett bruk och en speciell bruks-miljö i relation till ett samhälle. Älmhults köping avviker från en sådan beskrivning. Köpingen var dominerat av järnvägen och personalen vid järnvägen ända fram till början av 1950-talet. Mats Lindqvist är etnolog och publicerade 1994 en avhandling ”Klasskamrater” som beskri-ver utvecklingen i en industri som ligger i stationssamhället Svedala. Jämfört med Åsa Lund-qvist avhandling inriktas sig LindLund-qvist mot arbetarklassen och arbetskulturens uppbyggnad åren 1880 till 1920 snarare än samhällets struktur. Eftersom Svedala på samma sätt som Älmhult skapades vid järnvägen finns kopplingar mellan samhällena Svedala och Älmhult. Lindqvist pekar i avhandlingen även på järnvägens betydelse när orten skapas och dess betydelse för bygdens omvandling.

Aronsson skriver i ”Stationssamhällen” om ”den samhälleliga dynamiken”. Han pekar på att småföretagande ofta utgör en dominerade struktur i näringslivet i stationssamhället. Arons-son talar i liten utsträckning om järnvägsperArons-sonalens betydelse och framförallt deras ekono-miska betydelse. Just järnvägspersonalens ekonoekono-miska betydelse i de små stationssamhäl-lena är värda en särskild forskning eftersom just denna sida inte blivit belyst.

Industriförbundet utgav 1976 en bok med titeln ”Framgångsrika företagare”. Ett antal företa-gare har intervjuats inom en mängd olika branscher. I redovisningen finns delmoment som berör företaget och kommunen och företaget och lokalsamhället. De synsätt som redovisas torde ganska väl spegla relationerna mellan samhälle och företag i små orter.

(10)

Utöver litteratur kring järnvägens utveckling finns lite forskning om de små järnvägssamhäl-lenas utveckling. Det finns en hel del lokalhistoriskt material men detta är inriktad på beskriv-ningar och innehåller inga slutsatser eller analyser.

Eric H. Anderek har skrivit två böcker om Älmhults historia som väl beskriver samhällets ut-veckling. Den ena boken skrevs inför köpingens 50-års jubileum den andra som en fortsätt-ning inför kommunsammanläggfortsätt-ningen 1971. Båda böckerna ger beskrivfortsätt-ningar men även namnupplysningar som jag använt mig av i min egen uppsats.

Det finns på biblioteket i Älmhult ett antal jubileumsskrifter som avser olika föreningar, spar-banken i Älmhult, köpmannaföreningen i Älmhult och Historia om näringslivet. Det finns också böcker med bilder från Älmhults köping vid 1900-talets början. Olika jubileumsskrifter är viktiga som tidsdokument och förvisso har mycket arbete lagts ned för att skildra en före-ning, näringslivet eller ett enskilt företag som sparbanken. Oftast saknas dock källhänvisning i dessa skrifter.

Forskningsläget när det gäller stationssamhällen är i hög grad ojämn. Det finns mycket mate-rial och litteratur kring järnvägarnas utbyggnad och de motiv som styrde utbyggnaden. Det finns också en del litteratur om stationssamhällen i allmänhet. Jag har inte funnit någon litte-ratur om den ekonomiska strukturen inom själva samhället.

Det finns forskning om samhällen typ brukssamhällen och samhällen som nyskapas men även där saknas beskrivningar om samhällets ekonomiska och sociala struktur.

På lokal nivå redovisas ofta samhällets utbyggnad i form av planer, byggnationer, redovis-ningar av skolans utbyggnad etc. Det finns också beskrivredovis-ningar om människor som bodde och verkade i samhällena. Oftast sätts inte beskrivningen av samhällets in i sin historiska kontext.

2.3 Frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att beskriva en orts utveckling. Frågeställningarna är ganska brett formulerade för att belysa både strukturens, grupper och individens betydelse.

• Hur utvecklades orten med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i stort och relationen med omgivande kommuner utvecklingen i länet och riket?

• Hur förändras den sociala strukturen i köpingen över tiden?

• Vad har enskilda personer och grupper betytt för köpingens utveckling? • Hur ser enskilda människor på ortens utveckling och struktur?

2.4 Disposition

(11)

resone-mang och därefter av en beskrivning av filosofibegreppen hos Kosik som är basen för mitt tankesätt om individens betydelse. Metoddelen redovisar bl.a. vilka huvudkällor jag använt och mina arbetsmetoder.

Andra delen omfattar en bakgrundshistoria om Sveriges ekonomiska utveckling under den period jag beskriver, järnvägens utveckling samt en kort beskrivning av köpingens utveckling i stort. Dessa beskrivningar ger den bakomliggande kontexten.

Tredje delen är uppdelad i fem avsnitt befolkningsutveckling, demografi, politisk karta, när-ingslivets struktur och skolans utveckling. Inom varje avsnitt gör jag också en uppdelning i tidsperioder. I tredje delen ingår också en redovisning av de intervjuer jag genomfört. Inter-vjuerna redovisas inte separat var och en för sig utan som sammandrag av de synpunkter som förts fram. Totalt har jag intervjuat 24 personer. Deras synpunkter redovisas tillsam-mans.

Den sista fjärde delen är svar på mina frågeställningar och en sammanfattning. Abstract redovisas sist i uppsatsen.

Som bilagor redovisas fyra statistikbilagor, kartor och formulär för intervjufrågorna.

3. Teori, metod, källor och avgränsningar

3.1 Inledning

Att ha en teori kring utvecklingen av en ort eller trakt är inte lätt. Anders Berge tar i sin bok

”Att begripa det förflutna” upp frågor kring förutsättningar och orsaker och pekar på att ”Histo-riens variabler aldrig uppträder i renodlad form” TPF

2

FPT. Han pekar på svårigheten att renodla en

viss faktor eller kombination av fakta för att kunna studera dess verkan och prägel på en hi-storisk förklaring. Jag anser detta vara ett grundläggande synsätt för att kunna förklara en utveckling i ett geografiskt område eller i en kultursfär.

Historikern Rolf Torstendahl skapar en struktur över relationen staten, samhället och

kapitalismen i en uppsats ”Teknologi och samhällsutveckling 1850-1980” med anknytning till Byråkratiseringsprojektet vid Historiska institutionen i Uppsala 1989. Torstendahl ville visa på samhörigheten mellan teknologisk förändring och samhällsutveckling. Han pekar på fyra faser som går in i varandra men som präglar av den industriella eran i Västeuropa. 1) den klassiska industrikapitalismen som innebär mekaniserade processer för produktion av råmaterial, halvfabrikat och konsumtionsvaror i stora kvantiteter. Det skapar stora skillnader mellan olika skikt av arbetare. Förbindelsen mellan stat och industri är svag. 2) den

organiserade kapitalismen som baseras på nya energikällor och kraftkällor och en

arbetsdelning baserad på standardisering. Det finns en växande intressesfär mellan industri

TP

2

(12)

och stat. 3) Participatorisk kapitalism som är ett genombrott bör syntetiska material och kapitalkonsumtionsvaror. Ekonomerna stärker sin position på teknologernas bekostnad. Det blir en stark tillväxt av den offentliga sektorn. Den fjärde formen är korporativ kapitalism men då är vi framme i tiden efter 1970-talet. TPF

3

FPT Köpingen utvecklas under faserna den

organiserade kapitalismen och den participatoriska kapitalismen.

Den organiserade kapitalismen påverkades av den förändrade infrastrukturen bl.a. nya järnvägslinjer som gav motiv för en produktion i långa serier genom att nya marknader kunde lättare nås d.v.s. en förändrad logistik.

Peter Aronsson m.fl. tar i en artikel i Scandia TPF

4

FPT upp frågan ”Vem skapar historia"? Han

anser att inom den historiematerialistiska svenska traditionen har strukturanalysen varit dominerande i analysen av historiska framställningar. Författarna talar om åldersstruktur, familjestruktur, sociala strukturer. Sådana strukturer används för att ge bakgrundskunskap. Inom den svenska historiematerialistiska traditionen har detta blivit en huvudlinje.

Både Mats Lindqvist och Aronsson pekar på den tjeckiska filosofen Karel Kosik som inte betraktar människan som en abstrakt företeelse i en historisk process utan vill lyfta fram människans handlande som viktig i den historiska processen.

Aronsson uttrycker sin syn på följande sätt

”Går det att. på ett teoretiskt sammanhängande sätt, förstå historiens tillsynes obetvingliga tyngd över den enskilda människans intentioner och förena detta med en människosyn som sätter henne i centrum av historien, som dess skapande subjekt?

Problemet är inte nytt, men fortfarande lika brännande väsenligt. Inta bara, eller ens främst, av kunskapsteoretiska skäl, utan på grund av frågans ontologiska och samhälliga betydelse. Hur skapas samhällen och sociala relationer? Vilken roll kan historieskrivningen spela i den proces-sen? TPF

5

FPT

Jag delar Aronssons tankar att det inte enbart är strukturer typ ekonomi, infrastruktur som järnvägsbanornas sträckning som styr utvecklingen i samhället, Människor och kollektiv ska-par möjligheter och förutsättningar att förändra ett samhälle och en bygd genom egna initia-tiv. Jag blev mycket intresserad av Aronssons fråga ”Vem skapar historia"? Jag anser att utvecklingen i samhället påverkar av många faktorer och att både grupper och den enskilda människan kan ha en stor påverkan.

3.2 Det konkretas dialektik

Karel Kosik var en tjeckisk filosof vars tankar i hög grad påverkade utvecklingen i Tjeckoslo-vakien på 1960-talet. Hans bok ”Det konkretas dialektik” kom ut i Sverige 1978. Horace Eng-dahl skrev ett förord till den svenska boken i vilket han beskriver begreppet ”praxis” som är ett centralt begrepp i Kosiks filosofi.

TP

3

PT Torstendahl, Rolf Byråkratisering och maktfördelning sid. 133 - 143 TP

4

PTAronsson, Peter Vem skapar historia, Scania 1988 sid. 134 TP

5

(13)

Allt mänskligt görande kan inte betraktas som arbete menar Kosik. Hans begrepp ”praxis” är ett vidare begrepp som omfattar både det rent materiellt nödvändiga arbete och skapandet av samhällets livsformer. Men begreppen innehåller också människans uppfattning av värl-den och blir en grundförutsättning för uppfattning av verkligheten och för kunskapen om denna verklighet. Begreppet skall inte förväxlas med vardagsspråkets ”praxis” eller praktik i motsats till teori.

I sin bok tar Karel Kosik upp den moderna positivismen som anser att människan endast finns till i en fysikalisk värld. Men människan finns i även i andra världar. Den fysikaliska världen visar en bild av verkligen men behöver därför inte vara verkligheten själv. TPF

6

FPT

Positivismen inskränker människans värld och reducerar den mänskliga erfarenheten som växt fram i en historisk process.

Kosik för ett resonemang att alla delar i ett samhälle samspelar och står i sammanhang med varandra och med helheten. Helheten kan inte stelna till en abstraktion som står över delarna eftersom det är just delarna som formar sig till en helhet. TPF

7

FPT

Kosik talar om ”Vilket är vårt historiska faktum?” TPF

8

FPT Är historien en illusion som påverkade

och skapade historien eller är det en sanning som inte fanns vid den avgörande tidpunkten men kom i dagen senare. Kosik tar som exempel en politiker som i livet beskrivs som en stor politiker men senare efter sin död visar sig vara en medelmåttig politiker. Hans påstådda storhet var då en ”tidsbunden illusion”.

Just möjligheten att enskilda människor påverkar ett historiskt förlopp tycker jag är en mycket intressant tanke. Kosik pekar på att det är först i en historisk kontext som en människas be-tydelse kan utläsas. Resultatet av en handling eller åtgärd blir synlig först långt efter att handlingen genomförts. Jag tycker att ett av de mest klara exemplen på detta är Julius Cesar som år 45 f.kr genomför den julianska kalendern som påverkat hela västerlandet långt efter det att det romerska imperiet krossats. Den Julianska kalendern justerades 1582 genom ett beslut av påven Gregorius den XIII. Denna påve har gått till historien enbart på grund av justeringen av en kalender som skapades mer än 1600 år tidigare.

3.3 Strukturens

betydelse

Den svenska historiematerialistiska traditionen använder sig av begreppet struktur som ål-dersstruktur, familjestruktur. Begreppet struktur kan tolkas både som infrastruktur hur sam-hället är uppbyggt genom transportväsen, ekonomin och demografi. Begreppet kan också stå för en struktur i idéer.

TP

6

PTKosik, Karel Det konkretas dialektik, sid. 49 TP

7

PTKosik, Karel Det konkretas dialektik sid. 64 TP

8

(14)

Sociologen Anthony Giddens skriver i boken ”The constitution av Society” om struktur som ett mönster av mänskliga relationer som sträcker sig över tiden.TPF

9

FPT

Även Sven-Eric Liedman tar upp frågan om struktur som en serie idéer. Idéerna har en resi-stens och det är detta som skapar en institution. En institution kan vara statsmaken eller ett universitet eller en kommun. Liedman skriver:

”Ingen institution är således neutral i förhållandet till idéer, Ett kluster av idéer eller vad som här kallas en frusen ideologi finns inkapslad i institutionen, Vanligen är det inte bara en fråga om en enda frusen ideologi utan många, den ena lagrad över den andra. ”Ideologi” innebär en rad sammanfogade idéer, nära förbundna med handlingsmönster i en spänningsfylld enhet. Frusen-heten ligger i att det inte behöver vara en levande idévärld, närvarande i människors med-vetande; den frusna ideologin kan genom regelverket eller genom en kvardröjande, svårbegrip-bar män ändå påtaglig andra fortsätta styra dess steg.TPF

10

FPT

Liedman fortsätter att peka på att idéer är bara en sida av helheten. Andra sidor är hand-lingar och åtgärder som pekar mot grundläggande föreställningar.

Sociologen Philip Abrams tar i boken ”Historical Sociology” upp tre faktorer som konstituerar historisk sociologi. Det är övergången till industrialismen, ett nytt mönster för frihet för indivi-den och relationen mellan individer och samhälle. TPF

11

FPT

Just relationerna mellan individ och samhälle innehåller den sociala strukturen och som på-verkar samhällets utveckling.

Sammantaget kan struktur både var en abstrakt företeelse som idéer, ideologier och relatio-ner mellan individer men också något mera handfast som demografi och infrastruktur. Att beskriva ett samhälle genom demografi eller statistik ger enligt min mening en förenklad bild av verkligheten. Statistika uppgifter speglar självklart ett skeende men talar inte om hur denna verklighet fungerar. Jag tar i uppsatsen upp båda aspekterna genom att både be-skriva befolknings struktur och infrastrukturen inom näringslivet och dessutom försöka visa på känslan för samhället.

3.4 Metod och källor

Älmhults köping granskas genom att studera litteratur eller skrifter som antingen beskriver samhället och dess utveckling eller samma typ av samhälle. Köpingen studeras via statistik och arkivmaterial. Samhällets utveckling kan följas i de kommunala arkiven men även i sta-tistiska uppgifterna som ger sin bild av samhället. Bilden via litteratur och statistik är inte tillräcklig utan det behövs ett komplement för att skapa en känsla för hur samhället föränd-rats.

TP

9

PTGiddens, Anthony, The Constituion of Society sid. 17 TP

10

PTLiedman, Sven-Eric I skuggan av framtiden sid. 51 TP

11

(15)

För att studera en del av den sociala strukturen har jag använt röstlängder från åren 1899 och 1918. I röstlängderna anges både röstberättigades yrke eller titel samt deras inkomster. Röstlängderna innehåller enbart uppgifter om de röstberättigade.

För perioden 1918 till 1948 saknas röstlängder i kommunens arkiv. Jag har där istället an-vänt 1930 års uppbördslängd som anger vilka människor som varit mantalsskrivna och deras inkomst som ligger till grund för kommunal skatt. Varje kommun förde särskilda uppbörds-böcker eftersom kommunalskatten betalades kontant efter årets slut. Källskatt som vi använ-der idag är en betydligt senare metod.

Uppgifterna från uppbördslängderna är förvisso inte fullständiga men ger en bra bild av sam-hället. Jag har överfört uppgifterna till en databas. Därmed har jag möjlighet sortera efter yrkestillhörighet och inkomst. I 1930 års uppbördslista finns uppgifter om antal mantals-skrivna vuxna med. Kvinnornas namn anges inte om de hade inkomst gemensamt med ma-ken. Det finns ett antal personer som har fastigheter och betalar skatt men inte är mantals-skrivna. Jag har här valt att inte ta med dessa. Jag har inte heller tagit med juridiska perso-ner som betalar kommunalskatt. I 1930 års uppbördslängd finns ett antal persoperso-ner som är mantalsskrivna men saknar inkomst. De är inte noterade för kommunalskatt. Det är möjligt att personerna flyttat under året och skall betala skatt i sin nya kommun eller att de har t.ex. varit arbetslösa. För t.ex. sterbhus redovisas anges inte änkans namn även om det finns inkomst. Kvinnorna är i dubbel mening osynliga.

I vissa fall har det varit svårt att bedöma yrket via titeln. En ingenjör kan ju både arbeta inom industri eller järnväg. För att ange yrkestillhörighet har jag enbart använt titlar som direkt kan knytas till ett visst yrkesområde t.ex. glasblåsare tillhör glasbruket, lokreparatör tillhör järnvä-gen.

I längden finns uppgifter om aktiebolag som betalar kommunalskatt eller fastighetsskatt. Det är därmed möjligt att få en uppfattning om vilka aktiebolag som fanns i köpingen vid tid-punkten för längdernas tillkomst.

Att överföra detta register till databaser har varit ett mycket tidsödande arbete men har gett en bild av ett samhälles struktur som knappats studerats tidigare på denna nivå. Önskvärt vore att dessa register kunde digitaliseras. På så sätt skulle forskning få helt nya möjligheter att studera samhällen under 1900-talets främre hälft.

Från och med 1940 finns uppgifter om befolkningens uppdelning i olika yrken i Folkräkning-arna som genomfördes var 5:e eller 10:e år.

(16)

Genom att samla in uppgifter om ledamöterna i kommunfullmäktige och deras yrkan och därefter strukturerar dessa i olika grupper kan utvecklingen i samhället visas. Vissa

yrkesgrupper minskar i betydelse medan andra tillkommer eller ökar. Det är inte den politiska tillhörigheten som är viktigast utan snarare hur yrkestillhörigheten förändras över tiden. Jag har också använt mig av muntlig historia för att få en bild av samhället. Jag har inter-vjuat ett antal människor som bodde och verkade i Älmhults köping under senare delen av perioden. Människorna är nu gamla men det finns kvar ett minne och en känsla för samhället under denna perioden.

Urvalet av personer är inte representativt utan bygger på nätverk där ett samtal med en person ger kontakt med en annan person. Ett antal personer på min arbetsplats i kommunledningsförvaltningen i Älmhults kommun har gett mig tips på lämpliga

intervjupersoner. Jag har därför fått kontakt med personer både inom näringsliv, politik och undervisningsområdet.

Jag har valt att göra en mera strukturerad intervju med varje person och har använt ett antal punkter jag ber personen besvara. Min mall för frågor bifogas som bilaga. Jag har fört an-teckningar som intervjupersonerna sedan fått läsa och godkänna eller göra tillägg eller stryk-ningar i. Ett generellt problem vid intervjuer om tider långt tillbaka är att människor minns selektivt.

Intervjuerna bildar en grund för att kunna bedöma människors påverkan av utvecklingen i samhället. Jag har valt att inte redovisa varje intervju separat utan dessa ligger till grund för en beskrivning som redovisas under en särskild punkt.

Mina studier har i hög grad underlättats av den hjälp jag fått av kommunens arkivarie Ihne Pettersson och personalen vid kommunens bibliotek. Utan deras hjälp hade uppsatsen inte varit möjlig att slutföra. Älmhults kommunledning har visat intresse för min forskning och stött mig på olika sätt.

(17)

3.5 Avgränsningar

Avgränsning av ämnet kan göras på många olika sätt. När det gäller beskrivningen av en ort finns ett tidsperspektiv, det geografiska område och händelser i samhällets omvärld. Inom själva köpingen sker förändringar i näringsliv som inte kan beskrivas i detalj utan får ske översiktligt. Det är naturligtvis också omöjligt att beskriva alla människor som fanns i Älm-hults köping under 70 år.

När det gäller tiden har jag försökt begränsa redovisningen av ortens utveckling för tiden före år 1901. Det geografiska området är köpingen men närliggande område tas med i den statis-tiska beskrivningen eftersom det finns en koppling mellan området runt köpingen och utveck-lingen i köpingen. Beskrivningen av köpingen begränsas till befolkningsstrukturen och när-ingslivet i stort. Själva utvecklingen av köpingens offentliga verksamhet redovisas inte. Kommunfullmäktiges sammansättning redovisas eftersom detta ger en bild av samhällets successiva förändring. Det skulle vara möjligt att studera flyttningsrörelserna för enskilda personer ner på individnivå men detta är ett mycket omfattande arbete som kräver forskning inom folkbokföringen.

4. Sveriges ekonomiska utveckling från 1800 – talet

fram mot modern tid

4.1 Utvecklingen

under

1800-talet

Lennart Schön ger i sin bok En modern Svensk Ekonomisk historia sin syn på hur den eko-nomiska utvecklingen kan beskrivas som ett mönster över tiden.

1790 – 1850 Jordbrukets omvandling

1850 – 1890 Tidig industrialisering inom jordbrukssamhället 1890 – 1930 Det moderna industrisamhällets genombrott

1930 – 1975 Det moderna industrisamhällets utveckling med en växande tjänsteproduktion

1975 - Tjänstesamhällets eller det postindustriella samhällets genombrottsperiod

Sveriges tillväxt mätt i procent BNP har från 1850 – talet ökat kraftigt. Mellan 1800 till 1850 var den årliga tillväxten i BNP per capita 0,4. Perioden 1850 till 1890 var den 1,5. Perioden 1890 till 1930 var den 2,1. Perioden 1930 till 1975 var ökningen 3,2 procent årligen som snitt.

TPF

12

FPT

Utvecklingen av BNP visar en bild av utvecklingen i Sverige under perioden. En annan bild visar andelen sysselsatta inom jordbruk, industri- och byggnadsverksamhet samt tjänster

TP

12

(18)

under perioden. På 1870-talet var jordbruket den helt dominerade sektorn men har sedan dess konstant sjunkit. Jordbruk var dock större än industri- och byggnadsverksamhet fram till mitten av 1930-talet. Antalet sysselsatta inom industri- och byggnadsverksamhet och tjänster har ökat stadigt fram till slutet av 1960-talet då sysselsatta i tjänster fortsatte öka medan sys-selsatta i industri och bygg sjönk. Antalet syssys-selsatta inom tjänster har i vår tid samma domi-nans som jordbruket hade på 1870-talet. TPF

13

FPT

Förändringarna i Sverige från 1850-talet påverkas av ett flertal olika faktorer. Det gamla jord-brukssamhället präglades av ett statiskt system med handelstvång, skråtvång, begräns-ningar i rörlighet samt ett ståndssamhälle. Samhället var baserat på en stadsekonomisk poli-tik. Det fanns restriktioner mot fri inhemsk och utländsk handel. På landsbygden fanns förbud mot landsköp och i städerna fanns det gamla skråtvånget. TPF

14

FPT

1846 upphävs skråtvånget och en liberalisering av samhället tar sin början. 1864 genomför-des en generell näringsfrihet. Tullarna sänktes i slutet av 1850-talet och passtvånget upp-hävdes för resor inom och utom riket. Genom att passtvånget togs bort gynnades rörligheten på arbetsmarknaden. Förändringen genomfördes också på valutaområdet genom införande av guldmyntfoten vilket påverkade den ekonomiska stabiliteten. År 1864 fick Sverige en ny banklagstiftning.

Till detta kommer de politiska förändringarna genom en riksdagsreform 1866 och genomfö-randet av en kommunreform 1862.

Utbyggnaden av järnvägsnätet under 1860-talet och framåt får betydande effekt på utveck-lingen av ekonomin. Järnvägens behov av järn, verkstadsprodukter skapade en efterfråga. Under 1870-talet svarade järnvägarna för 10 % av verkstadsindustrins produktion. Järnvä-garna medförde också inkomsteffekter eftersom transportkostnaderna sjönk och varornas tillgänglighet ökade. TPF

15

FPT

Mellan åren 1820 till 1880 hade befolkningen ökat med cirka 1 % per år. Ökningstakten minskade därefter. Mellan åren 1880 till 1930 sjönk medelantalet barn från sex till två per familj. Industrisamhällets genombrott medförde en omvälvande övergång mot familjeplane-ring. Barnafödandet placerades i ett nytt ekonomiskt sammanhang. Kostnaderna för en stor barnaskara steg medan intäkterna eller fördelarna med den stora barnaskaran sjönk. Denna nya demografiska situation innebär en stor förändring för många kvinnor. Under långa perio-der blev kvinnorna mindre bundna till hemmet.TPF

16

FPT

Det är med denna allmänna ekonomiska utveckling som bakgrund som köpingens utveckling måste ställas.

TP

13

PTSchön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 14 TP

14

PTMagnusson, Lars Sveriges ekonomiska historia sid. 253 TP

15

PTMagnusson, Lars Sveriges ekonomiska historia sid. 310 TP

16

(19)

4.2 Perioden 1890 till 1930

Utvecklingen under 1890-talet blev ett genombrott för en svensk tillväxt jämfört med ett inter-nationellt perspektiv. Tillväxten ökade i flera länder men den blev mest kraftig i Sverige. Peri-oden 1890 till 1910 får ses som en andra industriell revolution. Den koncentrerades till orter som kunde svara upp mot de krav som nya möjligheter ställde. Städerna och särskilt de stora städerna blev i slutet av 1800-talet bas för utvecklingen. Stadstillväxten skapade också en efterfråga på arbetskraft. Utvecklingen innebär att tätorten ökar på landsbygdens bekost-nad. Även de mindre tätorterna påverkas av detta.

Första världskriget och dess effekter på både världsekonomin och den nationella ekonomin präglade utvecklingen från 1914. Kriget kom att ta upp det mesta utrymme som fanns för investeringar under 1910-talet och dess efterspel kom att dominera och forma 1920-talets utveckling. Kriget kom att omfördela förmögenheter och inkomster mellan nationer och inom nationer. Under kriget ökade vår export och vår import minskade. Åren 1917 och 1918 hade Sverige det största exportöverskottet någonsin (10 % av BNP) TPF

17

FPT

Under perioden stimulerades investeringarna som avsåg elektrifiering genom att vår import av stenkol blev dyrare. Priserna steg mycket kraftigt och prisstegringen spädde på en spe-kulation om framtida vinstmöjligheter. TPF

18

FPT Mot slutet av kriget uppstod en livsmedelsbrist och

en social oro.

Efter kriget mellan 1920 och 1922 föll den allmänna prisnivån med cirka 35 % och för export-varor var prisfallet ännu kraftigare cirka 50 %. Detta medförde dramatisk ökning i antalet ar-betslösa. De arbetslösas andel av arbetskraften ökade från 4-5 % till 25 %.TPF

19

FPT

Den svenska landsbygden hörde till förlorarna i 1920-talets kris. Jordbruket drabbades av en mycket ogynnsam prisutveckling. Mellan 1919 och 1922/23 föll jordbrukspriserna med cirka 60 %. Detta påverkade de som tagit lån för att anlägga små jordbruk eller för att öka spann-målsproduktionen. Produktiviteten i jordbruket var också svagare än i industrin.

Under perioden utvecklades marknaden för konsumtionsvaror. Köpkraften ökade hos stora delar av befolkningen. Nya konsumtionsvaror introducerades. Massproduktion gjordes möj-lig genom en standardisering. Varaktiga konsumtionsvaror som kylskåp, elspisar, tvättmaski-ner och radioapparater nådde marknaden under perioden. En annan innovation var konfek-tionssömnad. Konsumtionsökningen medförde att handeln expanderade. TPF

20

FPT

Läget i Sverige mot slutet av 1920-talet syntes god.

TP

17

18

19

20

(20)

4.3 Perioden 1930 till 1950

Perioden inleddes med en kris som i fråga om sociala och politiska konsekvenser var den mest destruktiva och kanske mest allvarliga som drabbat den industrialiserade kapitalismen.

TPF

21

FPT. Internationellt präglas decennierna av konflikter och svag tillväxt följt av en period 1950 –

1975 med stabilitet och rekordartad tillväxt.

Industrialismen genomgick en omvandling under åren 1930 till 1950 med två stora inslag dels nyttjandet av ny teknik för massproduktion i samspel med masskonsumtion dels ska-pandet av stabila handels- och kapitalinstitutioner. TPF

22

FPT

Den ekonomiska politiken påverkades av John Maynard Keynes teorier. Politiken skulle skapa en större trygghet för befolkningens flertal. Det gamla jordbrukssamhället var nu defi-nitivt ersatt av ett industrisamhälle.

Det var framförallt transporterna, industrin och den offentliga sektorn som utvecklades under 1930- och 1940-talen.

Den stora trettiotalskrisen kom till Sverige 1931. Flera olika händelser kom att prägla kris-åren. Det var demonstrationerna i Ådalen 1931, Kreugerkraschen 1932 och den socialdemo-kratiska valsegern september 1932.

Schön pekar på att Sverige klarade trettiotalskursen bra.

”Trettiotalskrisen blev djup och den kantades av flera chockerande händelser, men den blev för-hållandevis kortvarig i Sverige. Redan 1934 hade BNP passerat nivån för högkonjunkturåret 1930 och under 1930-talet som helhet kom den årliga tillväxten att vara över 3 procent. TPF

23

FPT

Trettiotalskrisen skapade nästan ett sammanbrott för den fria världshandeln. Den svenska exporten drabbades förhållandevis ringa. Den mest expansiva marknaden för svensk export under 1930-talet var Tyskland. Det var främst ökade behov av svensk järnmalm.

I början av 1930-talet ökade åldergruppen 20-29 år. Den fick sin högsta andel av befolk-ningen 1935. Denna ökning bidrag till en början till en ökning av arbetslösheten men sedan möjliggjorde den expansion och en växande efterfråga på konsumtionsvaror. Det är i denna grupp som familjebildningen sker. En ökad hushållsbildning leder till ökad efterfråga på ka-pitalvaror och boende. TPF

24

FPT

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under andra världskriget blev mycket skilt från första världskriget. Det första världskriget skapade vinnare och förlorare vad avser förmögenhets-fördelningen i Sverige. Under andra världskriget mobiliserades resurserna mot den inhemska försörjningen istället för att riktas mot exporten.

TP

21

PTSchon, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 327 TP

22

23

24

(21)

Genom den inhemska försörjningen med industrivaror skapades en bas för den industriella kapaciteten i Sverige. Genom en statlig industrikommission kom råvaruförsörjningen och industrin att inordnas i en större nationell plan. Genom den svenska militära upprustningen involverades stora delar av den svenska industrin.

4.4 Perioden 1950 till 1975

Under en 20-årsperiod från början av 1950-talet till början av 1970-talet växte världsekono-min till nivåer som tidigare aldrig hade uppnåtts. Industriländernas produktion växte med över 4 procent per år i snitt.

Livet förändrades som få hade föreställt sig. Sådan som tidigare var närmast en lyx blev en del av vardagen. Kapitalvaror av konsumtionskaraktär som bil, teve, kylskåp men också se-mesterresor blev en den av vardagen i industriländerna.

Industriländerna utvecklades dock olika. Länder som drabbats svårt av kriget som Västtysk-land och Japan ökade sin produktion till mycket höga nivåer.

Världshandeln kunde utvecklas genom skapandet av IMF (Internationella Valutafonden) som verkade för att stabilisera växelkurserna samt IBRD (Världsbanken) som skulle ge kre-diter för långsiktiga återuppbyggnadsprojekt. För återuppbyggnaden efter kriget fick den amerikanska Marshallhjälpen (1948- 1952) en stor betydelse.

GATT-avtalet skapades för att möjliggöra en friare handel. I Västeuropa togs steget mot en ökad integration i Europa genom Kol- och Stålunionen som senare övergick i Rom fördraget 1975 ( EEC senare EG) en grundpelare för EU i modern tid.

Länder utanför Romfördraget skapade EFTA 1960 där Sverige ingick.

Genom hög tillväxt och stabilitet i ekonomin framstår perioden 1950 till 1975 som en industri-alismens guldålder i Sverige. Utvecklingen bestod inte bara av industriproduktionen utan andra område som energiförsörjning, transporter, bostäder och offentlig sektor utvecklades. Kvinnors arbete förändrades våldsamt under perioden. Kring 1950 nådde sysselsättningen i hushållen en topp. 1,5 miljoner kvinnor skötte hushållen utan att ha avlönat arbete. År 1975 hade antalet kvinnor i hushåll minskat med 500 000 vilket innebar nästan samma antal som den offentliga sektorn vuxit med. TPF

25

FPT

Behovet av bostäder hade ökat genom städernas tillväxt. Genom kriget hade bostadspro-duktionen sjunkit och det fanns ett behov av nya bostäder. Bostadspolitiken förändrades un-der 1960-talet och bostadsbristen skulle byggas bort. En miljon nya lägenheter skulle byggas under en 10 års period (1965 – 1974). Detta innebar att både finansieringen av bostäder och själva byggmetoderna förändrades. TPF

26

FPT

TP

25

26

(22)

Genom en ökad elektrifiering skapades en förutsättning för en modernisering av hushållen. Tre produkter var viktiga för utvecklingen nämligen elspisen, tvättmaskinen och kylskåpet, Förändringen av hushållen och kvinnornas ökade förvärvsarbete skapade ett ökat tryck på den traditionella genusordningen.

De stora förlorarna på grund av strukturella förändringar var i första hand textil- och bekläd-ningsindustrin. 1950 hade cirka 100 000 personer arbetar inom branschen och 1975 återstod endast en fjärdedel.

Den svenska industrin hade en annorlunda sammansättning i början av 1970-talet än vad den hade haft 20-25 år tidigare. TPF

27

FPT

4.5 Bakgrund till köpingens bildande

Elmhults stationssamhälle bildades formellt genom att länsstyrelsen 1884 medgett att bygg-nadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skulle användas för stationsområdet. Kungl. Maj:t godkände detta den 6 februari 1885.

Länsstyrelsen eller som det då hette Konungens Befallningshafvandes i Kronobergs län gav 1887 Allmänna Kungörelse nr 31 Ordningsföreskrifter för Elmhults stationssamhälle TPF

28

FPT Detta

innebar att samhället fick ställning som municipalsamhälle. Året efter fick samhället en brandordningTPF

29

FPT

Det område som angavs som Elmhults stationssamhälle reglerades redan 1881 i ett särskilt dokument Laga hemmansklyvning Elmhult TPF

30

FPT Totalt reglerades 136 tunnland inlösensjord.

Protokollen från åren 1855 till 1892 har försvunnit. Under perioden 1893 till 1900 hade sam-hället sammanlagt 39 stämmor som protokollfördes. Enbart sista året 1900 protokollfördes 10 stämmor varav 3 extrastämmor.

På ett möte den 29 juni 1894 togs frågan om förslag till ”samhällets ordnande till egen

kom-mun”. En särskild kommitté bildades som bestod av

Lokomotivförareförman L Andersson Doktorn F S Öhrn

Stationsinspektor A Ljunggren Lokomotivförare A J Ahlstrand Skollärare Karl Strand TPF

31

FPT

Den 18 oktober samma år togs frågan upp på nytt då kommitterades i köpingefrågan redovi-sade ärendet. Stämman beslutade skriva till Kungl. Maj:t och hemställa om köpingrättigheter.

”blifwa skilt från övriga delen av Stenbrohults kommu och bilda egen borglig kommun med köp-inge fri- och rättigheter TPF

32

FPT

TP

27

28

PTKommunens arkiv, bilagor till protokoll kommunalstämma FII:1 TP

29

Kommunens arkiv, handling FII:2 1888:19 Allmänna Kungörelser PT

TP

30

PTKommunens arkiv, handlingar FII:2 TP

31

PTKommunens arkiv, Protokollsbok för kommunalstämma F1:1 TP

32

(23)

I sin skrivelse pekar man på att municipalområdet hade en befolkning på 857 personer och att Stenbrohults socken hade en total befolkning på 3 093 personer. Man pekar också på järnvägens betydelse samt att det fanns bankkontor, postkontor, distriktsläkare, medika-mentförråd. Önskemålet om att bli köping motiverades bl.a. med:

….Orsaken till den allmänna önskan bland municipalsamhällets invånare att Elmhult måtte blifva skildt från öfriga socknen och bilda egen kommun, ligger förnämligast däri, att , då Elmhult är beläget omkring 8 kilometer från Stenbrohults kyrka och sockenstuga, där kommunens angelä-genheter afgöras, det blir för dem svårt och, då en stor del af dem är tjänstgörande vid järnvägen, oftast omöjligt att bevaka samhällets intressen, hvilka icke sällan äro andra än de öfriga försam-lingens, och hvilka därför blifva illa tillgodosedda, samt att de olika intressena alltjämt åstad-komma split och oenighet mellan medlemmarna i samhället och af den öfrika delen i kommunen, hvarför allmänna tanken inom samhället är den att skiljandet helt säkert skulle leda till bådas bästa.TPF

33

FPT

Utvecklingen från stationssamhälle till köping tog sex år. Samhället präglades av en snabb utbyggnad och säkert också av att många i samhället var anställda vid järnvägen. De små stationssamhällena innebar att nya typer av människor samlades och skapade nya sociala strukturer. Utvecklingen av Älmhults stationssamhälle speglar väl denna utveckling. Arons-son beskriver detta i sin forskning av stationssamhällen där han talar om samhällets dynamik

4.6 Sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen och

köpingens

utveckling

Lennart Schön skriver i sin bok ”En modern svensk ekonomisk historia” att få perioder har varit så betydelsefulla i svensk ekonomisk historia som just decennierna kring sekelskiftet 1900. Sverige blev på allvar ett industriland kring 1890 och låg i täten bland världens indu-striländer när det gäller tillväxten. Ett mycket påtagligt uttryck för industrisamhället var stä-derna tillväxt. Urbaniseringen och en ökad rörlighet bidrog till nya sociala förhållanden. Även de små samhällena utvecklades snabbt och även för dessa ökade inflyttningen.

Utvecklingen av Älmhults köping började i och med att stationssamhället bildades 1884. Kö-pingen fick sina rättigheter 1901 efter sju års utredning. Stationssamhället levde ett liv delvis skilt från Stenbrohults kommun som var ”moderkommunen”. Aktiviteten i form av kommunal-stämmor tyder på detta. Köpingen var dock fortfarande betydligt mindre än omgivande kom-muner. Utvecklingen av befolkningen är snabb. Mellan 1900 till 1910 ökar befolkningen med 21 %. Fortfarande är dock landsbygden kring köpingen mycket dominerande. Stenbrohults kommun har mer än dubbelt så stor befolkning, Pjätteryds kommun har också en betydligt större befolkning. Älmhult blir från 1909 en järnvägsknut där tre linjer binds samman. Krono-bergs län är en bygd dominerad av jordbruk. Älmhults köping är en ort dominerad av kom-munikation och handel.

TP

33

(24)

Världskriget 1914 till 1918 innerbör en social och ekonomiska oro. Kriget kom att ta upp mycket av det utrymme som fanns för investeringar under 1910-talet och krigets efterspel kom att prägla 1920-talet. Efter första världskriget föll priserna drastiskt på jordbruksproduk-ter. Detta medförde stora svårigheter för lantbruket. Älmhults köping låg i en jordbruksbygd och bygden påverkas av att jordbrukspriserna föll. Samtidigt är många i köpingen anställda vid järnvägen och har en jämförelsevis hög inkomstnivå vilket torde påverka den lokala han-deln positivt. Det finns ingen litteratur som tar upp frågan om järnvägspersonalens stora ekonomiska betydelse för en ort. Den snabba utvecklingen av köpingen kan troligen kopplas till både en kraftigt ökad handel men också till det faktum att en ganska stor andel av

befolkningen hade en hög årsinkomst i relation till en normalinkomsttagare.

Mellan 1910 till 1920 ökar andelen av befolkningen i länet som är kopplad till industrin. In-dustrialiseringen har dock inte slagit genom i länet. Köpingen uppvisar en helt avvikande samhällsbild än vad som gäller länet.

Under 1920-talet fortsatte köpingen att växa och fick ett mera differentierat näringsliv genom att större industrier skapades. I länet börjar industrin få ökad betydelse och detta gäller även för köpingen även om köpingen fortfarande helt domineras av handel och järnväg. År 1899 fanns det i köpingen ett aktiebolag som betalade skatt till köpingen medan 1918 det fanns 10 aktiebolag som betalade skatt.

Trettiotalet inleddes med en svår ekonomisk kris. Krisen skapade nästan ett sammanbrott för världshandeln men den svenska exporten påverkades relativt lite. Trettiotalets konjunktur-nedgång påverkade även köpingen men troligen inte så kraftigt som på andra orter. Orsaken till detta måste sökas i järnvägspersonalens starka ekonomiska ställning. Järnvägens löner utbetalas även under en lågkonjunktur.

Perioden 1930 till 1950 innebär att Älmhults köping går från att vara ett järnvägssamhälle till att vara ett industrisamhälle. Den stora förändringen för köpingen sker i näringslivet. Kö-pingen har från 1901 präglats av handel och samfärdsel. Från 1940 är det industrin som blir allt viktigare och enligt befolkningsräkningen 1945 är det nästan hälften av befolkningen som är beroende av industrin.

(25)

Befolkningen i länet ligger still. I relation till den ökade befolkningen i riket är länets andel av rikets befolkning hela tiden sjunkande.

I relation till sin omvärld har köpingen hållit sina positioner och fortsatt expandera men för-ändrats snabbare mot industrialisering än länet som helhet.

Järnvägens betydelse är fortfarande stor men minskar i och med att befolkningen i stort ökar och järnvägspersonalens relativa andel minskar.

Perioden 1950 till 1970 innebär en ekonomisk tillväxt som tidigare setts. Kapitalvaror blir konsumtionsvaror. Byggandet ökar explosionsartat. Befolkningsökningen är våldsam. Under perioden ökar befolkningen med 70 % vilket kan jämföras med föregående period 1930 till 1950 där ökningen var 36 %. I jämförelse med länet expanderar köpingen kraftigt. Länet ökar sin befolkning med 8 % köpingen nästan nio gånger mer.

Älmhults köping är nu en industriort. Över hälften av befolkningen är kopplad till industri re-dan år 1950 men andelen sjunker något åren mellan 1960 till 1970.

5. Järnvägens

utveckling

5.1 Den allmänna järnvägsutvecklingen inför byggnationen av

stambanorna

Järnväg är en special form av landtransport som från början gick över korta sträckor. Syste-met baserades på vagnar som gick på en särskild räls, Utvecklingen av ångkraft ersatte muskelkraft och hästkraft som drivkraft. Detta tillsammans med utvecklingen av räls gjord av järn medförde en snabb utveckling av järnvägen i världen, Järnvägens fördel låg i att en rela-tivt liten kraft kan driva en tung last genom att nyttja låg friktion på rälsen.

Den moderna järnvägen skapades i Storbritannien kring 1825 och spred sig under tiden 1825-1850 främst till övriga Europa, Förenta Staterna och Canada,

Under 1840-talet fick järnvägarna sitt genombrott i stora delar av Europa och blev ett rätt allmänt transportmedel vid sidan av ångbåtar och diligenser. TPF

34

FPT

Frågan om att anlägga järnväg i Sverige togs upp första gången i riksdagen 1828/30 och därefter vid riksdagen 1840/41. TPF

35

FPT Vid båda tillfällena avstyrktes förslagen.

Vid riksdagen 1847/48 kom järnvägsfrågan upp igen via ett antal allmänt hållna motioner. Motionärerna önskade att samhället skulle engagera sig i järnvägsanläggningar. TPF

36

FPT

TP

34

PTHamilton, Ulf Teknik på böndernas villkor sid. 70 TP

35

PTHamilton, Ulf Teknik på böndernas villkor sid. 73 TP

36

(26)

Det var först 1853 som regeringen tog en definitiv ställning till hur järnvägarna skulle utveck-las i Sverige. Diskussionen hade dock gällt frågan om järnvägens finansiering och om denna skulle ske i samhällets regi eller i privat regi.

Regeringens föreslog riksdagen

”hädanefter icke några järnvägslinjer i Sverige må anläggas och utföras annorlunda än medelst statens omedelbara försorg och på dess bekostnad” TPF

37

FPT

Motivet varför det var staten som skulle anlägga stambanor har diskuteras inom historieäm-net. Sverker Oredsson anser att riksdagen var mer intresserad av att få järnvägar än frågan om bästa huvudmannaskap. Både riksdag och regering ansåg det var ett allmängiltigt värde i att staten byggde och trafikerade huvudbanorna. De indirekta vinsterna av järnvägen för näringslivet och också militärt och politiskt var om staten byggde och ägde de större järn-vägslinjerna i landet. TPF

38

FPT

Stambanebeslutet 1854 innebar inte att sträckningen var definitiv utan var bara ett beslut i mycket stora drag att dra västra och södra stambanan genom Sverige. Hösten 1856 invigdes de första järnvägssträckorna Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund. TPF

39

FPT

En särskild järnvägskommitté tillsattes som 1856 lämnade sitt förslag till sträckningen av stambanorna. Kommitténs förslag hade som målsättning att a) underlätta förbindelsen mel-lan huvudstaden och rikets förnämsta gräns- eller stapelorter, b) underlätta transporten av trupper och krigsmaterial till de i strategiskt hänseende viktigaste orterna samt c) med hän-syn till tidigare mål sammanföra punkter med behov av kommunikationer. TPF

40

FPT

5.2 Utvecklingen av järnvägssamhällen

Stationssamhällen växte upp i ett möte mellan marknadskultur och landsbygdskultur. Det blev till en ny livsform och därmed skapades en grund för en modernisering av den svenska landsbygden. Ofta skapades stationssamhällena på platser där det inte fanns något sam-hället tidigare. TPF

41

FPT

Utvecklingen av stationssamhällena och av järnvägens betydelse måste kopplas inte bara till en trafikinnovation utan också till en förändring av själva samhället. Regelsystemet för svenska handelsvaror liberaliserades under 1800-talet. Fram till 1846 rådde förbud för s.k. landsköp. Det innebar att handel fick ske enbart inom stadens ”hank och stör”. Ända fram till början av 1800-talet var begreppet ”hank och stör” kopplat till ett tullstaket vid vars bommar

TP

37

PTOredsson, Sverker Järnvägarna och det allmänna sid. 62 TP

38

39

40

41

(27)

eller portar ”lilla tullen” togs upp. TPF

42

FPT Skråväsendet gjorde att det tidigare enbart var vissa

hantverksyrken som skräddare, skomakare och smed som kunde bedrivas utanför städerna. Järnvägsutvecklingen och handelsliberalismen var två processor som kopplades samman. Dragningen av Södra stambanan utgick från Malmö och därefter vidare till Lund. Från Lund drogs banan inte mot Hörby, Kristianstad och Växjö utan i en linje väster därom. Nya samhällen skapades Höör, Hässleholm, Alvesta som blev de gamla marknadsplatsernas ”stand in”. I gamla samhällen fick järnvägen anpassa sig till den gamla bebyggelsen. Kyrkan var kvar som samhällets centrum. I de nya samhällena fanns oftast ingen kyrka. Stationen blev samhällets centrum. TPF

43

FPT

Järnvägssamhället skapade ett tryck på det tidigare samhället, om något sådant fanns. Af-färslivet fann ett intresse av att ligga i närheten av järnvägen. I stationssamhällen utan tidi-gare bebyggelse hamnade hotell, café, restaurang och kiosker i närheten av stationen. På bangårdens baksida kunde industrier eller företag etableras som hade nytta av järnvägens transportkapacitet. TPF

44

FPT

Aronsson tar i boken ”Stationssamhällen” upp fyra olika epoker i järnvägens utveckling i Kronobergs län perioden 1860 till 1900.

• 1860-talets etableringsfas med stambanan och den lönsamma Växjö-Alvesta järnväg som föredöme • På 1870-talet etableras de viktiga linjerna till Blekingekekusten. Utan tvekan har de nya hamnbanorna

seglat upp och blivit stora pulsådror för godstransporterna

• Det svarta 1880-talet ser i stort inga lyckade järnvägssatsningar i länet • Under 1890-talet sker en rad etableringar i länets västra och östra kant.

Till en början transporterade mycket kreatur och svin via järnväg. Det är dock skogens pro-dukter som blir allt viktigare att transporterades per järnväg. År 1885 skickades 112 kiloton virke. År 1890 skickades 142 kiloton. År 1895 hade den totala summan ökat till 160 kiloton och år 1900 har 317 kiloton virke skeppats från järnväg i länet. TPF

45

FPT

Placeringen av en station skapar ett incitament till en omvandling av en bygd. Detta medför att både bygdens näringsliv och sociala struktur påverkas. De nya samhällen som skapas blir en möjlighet till frigörelse från fattigdom och förtryck i och med att de skapas utifrån nya för-utsättningar. TPF

46

FPT

5.3 Hur järnvägen påverkar människors uppfattningar och

synsätt

Järnvägen är en innovation som påverkar samhället, den ekonomiska utvecklingen och människors sätt att tänka. Järnvägen knyter samman orter som tidigare alla haft sin egen tid. Att resa har varit något komplicerat som tagit tid och kraft i anspråk. Järnvägen frigör sig från

TP

42

PTAméen, Lennart Järnvägen i svenska landskap sid. 15 TP

43

44

45

PTAronsson, Peter Stationssamhällen sid. 17 TP

46

(28)

landsvägen. Den går genom områden som varit obebyggda och skapar en ny typ av samhö-righet och samspel.

Aronsson skriver att rälsen frigör tanken från vägen och bildar tillsammans med lokomotivet en helhet som koordineras av järnvägsbolaget. Tiden blir samma för hela banan på grund av hastigheten. Avståndet mellan orterna blir delar av samma tid. Avstånden blir mindre fysiska och rummet blir överkomligt. TPF

47

FPT

De samhällen som skapas utmed järnvägen bildar en ny typ av samhälle. Det är inte en stad och inte en bondby utan något nytt. Det är en tätort som växer fram utan att passa in i diko-tomin land – stad. TPF

48

FPT

Stationssamhällen är ofta en ö i en landsbygd. Det finns en traditionell kultur som möter ut-socknes entreprenörer. Inom ramen för det lokala samhället skapas ett nytt rum av närhet, förtroende och en modernisering av samhälle och kultur. Småföretagandet är inte begränsat till stationssamhällen men är ofta en dominerande del av näringslivet på orten. TPF

49

FPT

Samhället blir inte bara till något som placeras intill rälsen utan inbjuder till ett nätverk av sociala relationer och kulturellt och ekonomiskt utbyte. TPF

50

FPT

I en beskrivning från Pjätteryds socken ges en beskrivning av marknadsresor

”Även på marknadsresor till Älmhult (stolpastugen), Osby, Marklunda och Markaryd samlades en stor del av ortsbefolkningen i ett stort sällskap. Det år järnvägen kommit till Älmhult, var det ännu flera, som styrde kosan till denna marknad, enär de ville se tåget. Många i dessa sällskap körde ju med djur, som de skulle göra affärer med, men alla kunde ej åka utan fingo gå till fots, vilket blev mycket ansträngande innan resans slut. Dagen efter en sådan marknadsresa behövde i de flesta fall tagas till vilodag.” TPF

51

FPT

Järnvägen drog till sig lokala marknader genom att skapa ny och snabbare kommunikationer. I trakten kring Älmhult fanns sedan tidigare en marknad vid Stolpastugan. Platsen ligger mellan Diö samhälle och Älmhults tätort. Marknaden flyttades 1868 till Älmhult. Kringliggande socknar hade då fått yttra sig i ärendet. Pjätteryds kommunalstämma tillstyrkte förslaget 1864 med följande motivering.

”Till församlingens hörande och yttrande hade även frågan blivit framställd om Stolpastugu mark-nads flyttning till Älmhults gästgivaregård eller järnvägsstation och vid föredragning härav lämna-des enhälligt ett jakande svar. Såsom icke allenast för denna församling utanför hela orten här-omkring viktigt, emedan både tillförsel och avsättning på detta sistnämnda ställe bör bliva mycket betydligare än på det förra stället varför församlingen önskade och hoppades att denna flyttning förligaste första måtte bliva befordrad till verkställighet.” TPF

52

FPT

Beskrivningarna visar på att människorna i kringliggande trakter såg möjligheterna i järnvä-gen. Det visar också på avstånden i på landsbygden och att marknadsresor tog tid och kraf-ter i anspråk. Tillgången till järnväg ändrade detta.

TP

47

48

49

50

51

PTJohnsson, Janne Mormors berättelse sid. 46 TP

52