Kostnaderna i Norrbottens län för placerade barn och unga i åldern 10-18 år varierar mycket, de kommuner med högsta kostnaden år 2007 är Luleå ca 27 miljoner, Piteå ca 19 miljoner, Boden ca 11 miljoner, följt av Kalix ca 8 miljoner, Älvsbyn ca 6 miljoner och Överkalix ca 4 miljoner. År 2005 var det också Luleå ca 29 milj, Boden ca 12 milj och Piteå ca 11 milj som hade högsta kostnaden, följt av Kalix ca 4 milj, Gällivare ca 3 milj och Överkalix ca 3 milj.
När det gäller typ av placering är det Hvb/SiS-hemmen som har ökat mest, totalt 45 % från år 2005 till år 2007, följt av familjehemmen som har ökat med 13 %. De förstärkta familjehemmen har minskat i antal fram till år 2007, därav lägre kostnad år 2007. Den genomsnittliga dygnskostnaden för Hvb/SiS hemmen har ökat med ca 200 kr.
Placeringskostnaden utanför länet har också ökat fram till år 2007, från ca 32 miljoner till ca 43 miljoner, detta motsvarar en 32 procentig ökning.
Sammanfattningsvis har antalet barn och unga som har en placering minskat från 261 till 252, trots detta har kostnaderna ökat från ca 69 miljoner till ca 85 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 24 %. År 2007 var det färre placeringar än år 2005 trots detta har ändå antalet vårddygn ökat från 65 161 till 69 268. För mer information se tabellerna 4.1 till 4.3.
Tabell 4.1 Placeringskostnader i Norrbottens län år 2007 ÅR 2007
Typ av placering
Kronor Andel av totala kostnaden (%)
Antal dygn
Andel av de totala antal dygnen (%)
Typ av placering Kronor Andel av totala kostnaden (%)
Antal dygn
Andel av de totala antal dygnen (%)
Tabell 4.2 Placeringskostnader fördelat efter kommuner i Norrbottens län år 2007 Kommun Totalt antal
kronor år
Tabell 4 .3 Placeringskostnader inom länet och utanför länet år 2007
Placeringar 2007 Kostnad (kronor)
År 2007
10 Annat boende: SoL, särskilt boende 7 kap 1§ p2 SoL.
11 Denna kostnad är när en person har varit placerad både i egna kommunen och i en annan kommun inomlandet.
Kapitel 5
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
Syftet med uppföljningen är att kartlägga kostnadsutvecklingen och antalet placeringar för åldersgruppen 10-18 år, under år 2007 i jämförelse med år 2005. Dessutom har en resursinventering genomförts under åren undersökningarna pågått, det vill säga under 2006 och 2008.
RESURSER
Vård och behandlingsresurserna i Norrbottens län har både minskat och ökat från tidigare undersökning. Utbudet av HVB/SiS -hems platser inom länet har minskat från 88 platser år 2006 till 69 platser år 2008, minskningen motsvarar 21 procent. Antalet platser på förstärkta familjehem har däremot ökat, antal förstärkta familjehem år 2008 är 24 stycken.
PLACERINGAR
År 2005 var 261 barn och unga placerade utanför det egna hemmet, under 2007 minskade siffran till 252 barn och unga, en minskning med 9 personer. När det gäller placeringsform har HVB/SiS–placeringar ökat, medan antal placeringar i familjehem och förstärkta familjehem minskat. 100 placeringar gjordes på HVB/SiS –hem mot 90 i föregående undersökning. När man tittar på den sociala problematiken bakom placeringarna så har ”eget beteende” ökat från år 2005. Materialet visade även på att en tredjedel av placeringarna sker utanför länet, av HVB/SiS –hems placeringar sker 64 procent utanför länet, denna siffra har ökat. Placeringar med stöd av LVU har också ökat totalt sett sen föregående undersökning, dessa uppgår nu till en tredjedel (31%) av alla placeringar.
PLACERINGSKOSTNADER
Trots att antalet barn och unga samt antalet placeringar har minskat, har kostnaderna i jämförelse med den tidigare undersökningen ökat från ca 69 miljoner kronor till närmare 85 miljoner kronor, detta är en ökning med 24 procent. Kostnaden för HVB/SiS –hemmen är den största kostnadsandelen, drygt 54 miljoner kronor, 64 procent av kostnaderna. Antalet vårddygn för placeringar har ökat från drygt 65 000 till över 69 000.
Sen den första studien har placeringskostnaderna utanför länet ökat från drygt 32 miljoner till närmare 42.6 miljoner, dvs. drygt 31 procent. Antalet placeringar utanför länet har också ökat, dock endast med ca 7 procent. Utanför länet används främst HVB/SiS –hem för placeringar.
SLUTSATSER I KORTHET
2005 2007 Procentuell
förändring
Antal placerade barn 261 252 - 3.5
LVU - placeringar 67 (26% av totala antalet placeringar)
78 (31% av totala antalet placeringar)
+16.4
Totala kostnader för placeringar
68 857 049 85 337 787 + 23.9
Kostnader HVB/SiS 37 300 196 54 162 215 + 45.2
Kostnader Familjehem 18 454 599 20 789 752 + 12.7
Kostnader placeringar utanför länet
32 367 600 42 583 426 + 31.6
LITTERATURFÖRTECKNING
Socialstyrelsen (2008). Barn och unga insatser år 2007. Socialtjänst 2008:9.
Socialstyrelsen (2008). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapporter 2007.
Internet
Socialstyrelsen (www dokument) ULR http://www.socialstyrelsen.se, (080715) Statistiska centralbyrån, (www dokument) URL http://www.scb.se, (080802)
Bilaga 1
Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och
ungdomar med psykosocial ohälsa
År 2006 genomfördes en kartläggning av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa i Norrbottens län på uppdrag av länets socialnämnds ordföranden. Kommunförbundet Norrbottens styrelse har gett i uppdrag att utreda behovet av vård och behandlingshem i länet.
Syftet med denna kartläggning är dels att följa upp föregående års undersökning och dels som underlag till den kommande utredningen kring behovet av vård och behandlingshem i länet för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa.
Bifogad enkät avser översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa året 2007.
Svar på enkäten skickas in senast 15 mars 2008 till Kommunförbundet Norrbotten
Box 947
971 28 LULEÅ
Vid frågor kontakta;
Agneta Bygdell Ingrid Carlénius
0920-20 54 10 eller 070-227 58 10 0920-20 54 04 eller 070-213 58 15
KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN
Frågeformulär
(ett per barn/ungdom)
Översyn av vård- och behandlingsinsatser för barn och ungdomar med psykosocial ohälsa
Målet för översynen är att utarbeta underlag för beslut i syfte att verka för en sammanhållen vård och behandling inom länet för barn och ungdomar med psykosociala problem.
Målgruppen är barn och unga som var placerade för vård utanför det egna hemmet år 2007, samt är födda mellan åren 1989-1997 (10-18 år).
Pojke Flicka
Födelseår: ……….
Hemkommun: ………..
Problembild
Barn i fara1(föräldrars bristande omsorgsförmåga)
Missbruk Kriminalitet
Övergrepp Misshandel
Annan problembild………
”Farliga” barn2(eget beteende)
Bokstavsdiagnoser exempelvis ADHD, neuropsykiska funktionshinder Psykiska sjukdomar exempelvis depression, personlighetsstörningar, antisocialt beteende, Anorexi/Bulimi, självskador och självmodsförsök.
Missbruk Kriminalitet
Annan problembild………
Vilka placeringar har beviljats
1 Barn i fara: är de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrars handlingar eller brist på handlingar eller övergrepp från andra utanför familjen.
2 ”Farliga” barn: är de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar (användning av alkohol och andra droger, kriminalitet och prostitution).
Familjehem
Förstärkta familjehem, vilket………..
HVB hem, vilket……….
Antal placeringar (st) under 2005 (en person kan ha haft flera olika placeringar under ett år tillexempel 2 st olika familjehem)
………..Familjehem
………..Förstärkta familjehem
………..HVB hem
Orsaken till placeringen Utredning Vård
Annat:………
……….
Placeringar
Inom kommunen Inom länet, var:
………
Utanför länet, var:
……….………
Har familjen eller barnet varit aktuell hos socialtjänsten sen tidigare
JA
NEJ
Ja, men i annan kommun
Har familjen tidigare, innan placering haft biståndsinsatser
Om JA vilka:……….
Har man vänt sig till landstinget för utredning/samverkan i samband med placeringen JA
NEJ
Om JA: tillhandahöll landstinget utredning/samverkan JA NEJ Placeringskostnader för kommunen
(Ringa in den gällande lagstiftningen)
Lag Typ av placering Totalt antal kronor Antal Dygn
LVU SoL HVB hem ……… ………
LVU SoL Familjehem ……… ………
LVU SoL Förstärkta familjehem ……… ………
Tack på förhand!
Barnuppdraget
i Norrbottens län 2006 - 2007
Titel Barnuppdraget i Norrbottens län 2006 - 2007 Författare: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sociala enheten Kontaktperson: Berit Sunnerö, Länsstyrelsen i Norrbottens län,
971 86 Luleå.
Telefon: 0920-96000, fax: 0920-22 84 11, E-post: lansstyrelsen@bd.lst.se
Internet: www.bd.lst.se
Förord
Regeringen har gett landets samtliga länsstyrelser i uppdrag att under år 2006 och 2007 granska den sociala barn- och ungdomsvården, det s.k. barnuppdraget.
Bakgrunden till uppdraget är att insatser från socialtjänsten kan innebära stora ingrepp i barns och deras familjers liv. Det måste därför ställas höga krav på rättssäkerhet i handläggningen samt insatsernas säkerhet och kvalitet.
Regeringsuppdraget har omfattat följande;
granskning av handläggning och dokumentation i utredningar om barn och unga i alla kommuner
• och se till att handläggningen är rättssäker samt att barn kommer till tals
granskning av kommuners hantering av familjehemsärenden och familjehemsplaceringar av
• barn och unga
se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma
• kommun, kommuner, eller olika huvudmän tvistar
granskning av hur kommuner hanterar anmälningar om barn som far illa samt åtgärda
• eventuella brister
påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den
• vård, omsorg och tillsyn de behöver
strukturerad och operativ tillsyn över samtliga enskilda och offentliga verksamheter där barn och
• unga ges insatser av socialtjänsten (HVB-hem och öppenvård)
Uppdraget redovisas i en gemensam rapport till regeringen i slutet av mars 2008. Den del av uppdraget som är tillsyn av HVB-hem kommer att redovisas till regeringen i en separat rapport i slutet av
2008. En arbetsgrupp med representanter från länsstyrelserna har tolkat uppdraget och formulerat ett antal nyckelfrågor för varje granskningsområde, som utgår från gällande lagstiftning på området, samt gemensamma mallar för uppdragets genomförande. I uppdragets alla områden ingår också ett barnperspektiv samt ett jämställdhetsperspektiv. Svaren på nyckelfrågorna utgör grund för den gemensamma rapporten till regeringen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har genomfört uppdraget under år 2006 och 2007. All tillsyn har avslutats med ett beslut till berörd kommun och HVB-hem. Besluten finns publicerade på Länsstyrelsens hemsida, www.bd.lst.se. I den här rapporten redovisas en sammanfattning av barnuppdragets genomförande och resultat i Norrbottens län.
Rapporten har sammanställts av socialkonsulenterna Kristina Lundberg och Sven Mikko
Berit Sunnerö Socialdirektör
Barnuppdraget i Norrbottens län – vad och hur har vi gjort?
Länsstyrelsen har besökt alla 14 kommuner i länet med anledning av barnuppdraget, under åren 2006 och 2007. Uppdraget har genomförts med hjälp av de centralt framtagna nyckelfrågorna och mallarna för tillsynen. Länsstyrelsen har redovisat resultatet vid möten med socialnämnd och förvaltningsledning eller skriftligt kommunicerat det preliminära resul-tatet för synpunkter innan tillsynen avslutats med ett beslut.
Alla länets HVB-hem för barn och ungdomar ska besökas. En kartläggning har gjorts av samtliga kommuners öppenvårdsverksamheter för barn och ungdomar. Tillsyn av samtliga öppenvårdsverksam-heter i en kommun har genomförts. Vid tillsynen av HVB-hem och öppenvårdsverksamheter har ungdo-mar och vårdnadshavare intervjuats.
Samtliga kommuner har besökts för tillsyn av hand-läggning och dokumentation i utredningar om barn och unga. Sammantaget har 300 personakter, jämt fördelade mellan pojkar och flickor, granskats. Soci-alnämndernas måldokument, riktlinjer och informa-tionsmaterial har också granskats och behandlats vid tillsynen under intervjuer med handläggare, chefer och politiker.
Familjehemsärenden och familjehemsplaceringar har granskats i sju av länets kommuner. Sammanlagt har 160 akter, hälften barnakter och hälften familjehems-akter, har granskats. Samtal har genomförts med ett urval familjehemsplacerade barn.
Tillsyn med syfte att se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna har genomförts i en av länets kommuner, avseende samverkan mellan barn- och familjeenheten och handikappenheten. Ett urval av akter i de barnärenden som varit eller borde ha varit aktuella för samverkan mellan de båda enheterna har granskats. En gruppintervju har genomförts med chefer och handläggare inom båda enheterna där ett syfte har varit att samverkan ska initieras vid intervjutillfället samt att den preliminära återföring-en av resultatet ska starta processåterföring-en för att åtgärda eventuella brister omgående.
Genom en enkät till samtliga kommuner har uppgif-ter om socialtjänstens handläggning av anmälningar om barn som misstänks fara illa sammanställts.
Socialtjänstens hantering av anmälningar har disku-terats med kommunernas företrädare vid en temadag om barnuppdraget.
Uppdraget att påverka kommuner att aktivt planera för de resurser som behövs för att barn och unga ska få den vård, omsorg och tillsyn de behöver har ge-nomförts och funnits med i samtliga övriga gransk-ningar enligt barnuppdraget.
För att komma tillrätta med de brister som har upp-märksammats har Länsstyrelsen beslutat om åter-rapporteringskrav i berörda beslut. Förnyad tillsyn kommer att genomföras i några kommuner.
Handläggning och dokumentation av utredningar
Utgångspunkterna för tillsynen av handläggning och dokumentation av utredningar är att barn i behov av insatser från samhället ska få det skydd och stöd de behöver. Handläggningen ska vara lagenlig och rättssäker och ha ett tydligt barnperspektiv. Följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen:
är barnets förhållanden väl utredda dvs. håller
• utredningen god kvalitet?
har barnet kommit till tals och har dess åsikter
• beaktats?
har socialnämnden gjort en egen bedömning av
• barnets behov och hur detta kan tillgodoses?
står det klart på vilka grunder nämnden fattat
• beslut om insats?
Resultatet av tillsynen visar att i sex av länets kom-muner är barnets förhållanden väl utredda. Utred-ningarna har i dessa kommuner överlag god kvalitet och det står också klart på vilka grunder nämnden fattat beslut om insatser. Barnen har i stor utsträck-ning fått komma till tals och deras åsikter samt hur åsikterna beaktats framgår av utredningen. Det framgår också att handläggningen är rättssäker och har barnens bästa i fokus i dessa kommuner.
I tre kommuner har det i alltför hög grad saknats ett barnperspektiv i utredningarna och kvaliteten i ut-redningsarbetet måste förbättras. I dessa kommuner finns också vissa brister i dokumentationen avseende omfång och innehåll på journalanteckningar.
Uppgift om kommunicering, samtycke till utredning och kontakter med utomstående samt meddelande av beslut saknas i många ärenden.
I övriga fem kommuner är bristerna i flertalet utred-ningar så stora att det inte alltid står klart på vilka grunder nämnden fattat beslut samt om insatsen svarar mot barnets behov. De brister som iakttagits i dessa kommuner är också handläggningstider på upp till 1 år utan beslut om förlängning eller skäl därtill, avsaknad av förhandsbedömningar, svårigheter att följa ärendets gång, avsaknad av barnsamtal och att barnet är osynligt i utredningen. En redovisning av vårdnadshavarnas förmåga att tillgodose barnets be-hov saknas i dessa ärenden. Stora brister finns också i dessa kommuner i dokumentationen avseende kom-municering, samtycke till kontakter, beslutsdatum,
I de kommuner där allvarliga brister har iakttagits har länsstyrelsen begärt en återrapportering av hur bristerna åtgärdats. Resultatet av tillsynen är ännu inte fullt synligt då inte alla berörda kommuner har lämnat sina redovisningar av vidtagna åtgärder.
Trots ovan redovisade brister finns det överlag en ökande medvetenhet om barnperspektivet under hela 2000-talet. Barnen blir alltmer synliga och föräldrars problematik bedöms i förhållande till barnets behov.
I flertalet kommuner finns rutiner för att tala med barn, men däremot redovisas inte alltid barnets syn-punkter och inställning till socialtjänstens förslag.
I några kommuner används särskilda metoder eller verktyg för att prata med barnen.
Nästan samtliga av länets kommuner ingår i nät-verk för utbildning i BBIC, ett enhetligt system för dokumentation av utredningar och uppföljningar, vilket deltagande kommuner anser kommer att leda till ytterligare kvalitetshöjning av utredningsarbetet.
Några av länets kommuner anlitar kvalificerade me-todhandledare för att öka kvaliteten och
lagenligheten i handläggningen.
Inga större skillnader har setts i beskrivningen av eller bedömningen av pojkar och flickors behov.
Däremot finns en övervikt av bedömningar om mammors förmåga att tillgodose barnets behov medan bedömningen av pappornas förmåga alltför ofta saknas i utredningarna. Riskbedömningar från barnets perspektiv i de ärenden där våld förekom-mit görs i några kommuner men saknas i alltför stor utsträckning i flertalet kommuner.
Övrigt som kommit fram i tillsynen är att föräldrar uppges själva aktivt söka hjälp och stöd av social-tjänsten i allt större utsträckning. Vissa tendenser finns till att bistånd ges som service, utan någon utredning av barnens egentliga behov.
Familjehemsvården
Uppdraget innebär granskning av socialnämndens planering inför ett barns placering och uppföljning av familjehemsvården där följande nyckelfrågor har ingått i tillsynen:
står det klart att nämnden följer vården noggrant
• och ser till att målet med vården uppnås?
gör socialtjänsten regelbundna besök i det hem
• där barnet vistas och har enskilda samtal med barnet?
omfattar uppföljningen barnets hälsa, utveckling,
• sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar och andra närstående?
Resultatet av tillsynen visar att uppföljning genom regelbundna besök och telefonkontakt överlag fung-erar bra i de sju granskade kommunerna. Övervä-ganden om fortsatt vård görs regelmässigt inom sex månader. Kontakterna med barnets vårdnadshavare är överlag goda. Enskilda samtal med barnen eller observationer sker som regel i samtalen med barnen talar man oftast om trivsel i familjehemmet, skol-gång, fritid och barnens kontakter med anhöriga. Dä-remot talas det sällan eller aldrig om barnets fysiska hälsa, utveckling eller sociala beteende. I några kom-muner får barnen och familjehemmen en telefonlista på vart de kan vända sig om de är missnöjda eller har frågor de inte får svar på av sin handläggare. Några kommuner har också rutiner för avslutning av place-ringen samt uppföljande samtal några månader efter avslutad placering.
De brister som framkommit är rekrytering och ut-bildning av familjehem. Det är endast ett fåtal kom-muner som har skapat en ”bank” av färdigutredda familjehem. Vid placering i annan kommun sker sällan samråd med placeringskommunen. Rutiner och riktlinjer för placeringar, uppföljning, vårdnads-överflyttning saknas i flertalet kommuner. I några kommuner fanns allvarliga brister; familjehems-utredningar saknades i några ärenden och i några ärenden hade utredningen färdigställts först efter att barnet placerats i familjehemmet. Bedömning om fa-miljehemmets förmåga att möta det enskilda barnets särskilda behov saknades. Vidare framkom brister i uppföljningsansvaret. Övervägande om fortsatt vård sker inte alltid inom föreskriven tid, sex månader, utan i vissa fall en gång per år.
Alltför många placeringar saknar vårdplaner och genomförandeplaner och de planer som finns uppfyl-ler inte lagens krav på innehåll och utformning.
Uppföljning av barnets skolgång eller hälsoutveck-ling görs oftast inte annat än om barnet har skolpro-blem eller någon konstaterad sjukdom. Övervägande om släkting- eller nätverksplacering görs inte alltid.
Övervägande om vårdnadsöverflyttningar har blivit allt vanligare men leder sällan till en ansökan.
Länsstyrelsen har begärt en skriftlig återrapportering om hur bristerna ska åtgärdas i tre kommuner.
Barnens röster
I samband med Länsstyrelsens granskning av fa-miljehemsvården i länet har tolv barn intervjuats, sju flickor och fem pojkar. Urvalet har gjorts bland de granskade ärendena i respektive kommun och i samråd med handläggare. Innan intervjuerna togs kontakt med både familjehem och vårdnadshavare samt med den unge. Alla intervjuer har skett i famil-jehemmen. Barnen var födda mellan 1987 och 1994.
Intervjun omfattade följande områden: skola, hälsa, fritid, familjehem, uppföljning/kontakt med social-tjänsten.
Kontakterna med skola både inför placeringen och under placeringen tas som regel av familjehemmen.
Åtta av barnen upplever sig friska. Ett barn upp-ger sig inte ha någon att vända sig till om hon/han mår dåligt och ett barn säger att han pratar med sin mamma när han känner sig sjuk. Alla barn uppger att de har ett eller flera fritidsintressen. Alla barn utom ett, som delar rum med jämnårigt biologiskt barn, har eget rum. De har i olika grad fått vara med och bestämma möbler och möblering. Nio av barnen säger att de brukar prata med någon i familjehemmet om de är ledsna eller funderar över något. Ett barn tycker sig inte ha någon att tala med och ett barn vänder sig i första hand till handläggaren. Ett barn vet inte vem man vänder sig till om man behöver prata med någon.
Flertalet av barnen uttryckte besvikelse över att placeringarna gått alltför fort. Barnen önskar att de själva får vara mer delaktiga i val av familjehem. Av de sex barn som inte kände sina hem sedan tidigare eller placerades vid späd ålder hade två barn inte fått tillfälle att träffa familjehemmet mer än en gång och två barn inte alls innan placeringen.
Tio av barnen uppger att de vet vem som är deras socialsekreterare. Fem barn har telefonnummer till handläggaren. De flesta är nöjda och tycker att den kontakt man har med handläggaren är tillräcklig.
Två ungdomar efterlyser litet mer spontana kontak-ter från handläggarnas sida, t. ex att hon/han ringer upp någon gång mellan halvårsbesöken bara för att
Två ungdomar efterlyser litet mer spontana kontak-ter från handläggarnas sida, t. ex att hon/han ringer upp någon gång mellan halvårsbesöken bara för att