Om enkäten
En webbaserad enkät skickades av SKL i september 2008 till registrator för byggnadsnämnden eller motsvarande i landets samtliga kommuner. Tre digitala påminnelser och en påminnelse med brev skickades ut varefter kontakt söktes per telefon med de kommuner som inte svarat. Det slutliga resultatet var att 278 av 290 kommuner hade svarat.
Svarsfrekvensen är därmed närmare 96 procent.
En enkät är ett användbart verktyg då man vill fråga många samma sak på en gång. En av metodens nackdelar är att det är svårt att begränsa antalet frågor och deras detaljeringsgrad. Blir frågorna alltför många och svåra att svara på ökar bortfallet i alltför hög grad. En annan svårighet är att veta om de som svarar har förstått frågan så som frågeställaren avsett. Syftet med denna enkät är att få en övergripande bild av framförallt de resurser som kommunerna avsätter för det arbete som de enligt PBL är ansvariga för. Den höga svarsfrekvensen är en mycket god utgångspunkt. Genom den databas som skapats finns nu en möjlighet att tillsammans med annat material använda resultatet för att få kunskap om olika förhållanden och utvecklingstendenser. Vid en kartläggning på nationell nivå är det viktigt att vara medveten om kommunernas olika
förutsättningar. Kommunerna skiljer sig åt på många sätt och villkoren för deras arbete skiftar. Detta måste tas i beaktande vid all analys. I enlighet med detta har kommunernas svar relaterats till den
kommungruppsindelning som SKL fastlagt. Kommungruppsindelningen har bl.a. använts för att se till att vissa typer av kommuner inte blivit underrepresenterade. Ingen kommungrupp har lägre svarsfrekvens än 90 procent.
De svar som genom enkäten samlats in ger möjlighet till en stor kunskapsökning om den situation som råder i kommunerna. Det tål att upprepas att resultatet av enkäten måste hanteras med insikt om att en sammanställning av ett så omfattande verksamhetsområde på basis av en enkätundersökning rymmer en stor del osäkerhet.
Kartläggningen 39
Könsfördelning och åldersstruktur
Könsfördelning
Hösten 1998 skickade plan- och miljösektionen på dåvarande Svenska Kommunförbundet ut en enkät till Sveriges kommuner. I rapporten Plan
och byggverksamheten i kommunerna8 som kom 1999 konstaterade man
att resultatet av enkäten inte visade på några överraskningar. ”Problemen med sned åldersstruktur och könsfördelning bland kommunernas planerare är välkända.” Man skriver vidare att ”Skillnaden mellan antalet män och kvinnor är störst för byggnadsinspektörer /.../ och minst för arkitekter.” Resultatet från årets enkät visar inte på några påtagliga förändringar.
Antal kvinnor respektive män som arbetar med plan- och byggfrågor.
Totalt Totalt Kvinnor Män Personer Antal kommuner Andel kommuner Antal kommuner Andel kommuner 1 46 20% 45 18% 2–3 82 36% 96 39% 4–6 54 24% 76 31% 7–9 20 9% 15 6% >10 26 11% 17 7% Totalt 228 100% 249 100% Tabell 4.
8
Av diagrammen nedan, figur 20 och 21, framgår den andel kvinnor som nu arbetar med arbetsuppgifter inom planverksamheten. För kommuner med endast en anställd för plan- och byggfrågor råder en viss om än knapp mansdominans medan kommuner med fler anställda har motsvarande kvinnodominans. Resultatet visar att fördelningen mellan könen är relativt jämn på plansidan.
Figur 20. Andel kvinnor i kommuner med en eller flera anställda inom planverksamheten.
När det gäller byggfrågor är könsfördelningen däremot fortsatt ojämn.
Figur 21. Andel kvinnor i kommuner med en eller flera anställda inom byggverksamheten.
Karta 6 till 9 nedan visar vilka kommuner i landet som har lika många kvinnor som män anställda för plan- och byggfrågor alternativt har mans- eller kvinnodominans. Diagrammen under kartorna visar samma sak relaterat till antal kommuner.
Kartläggningen 41
Översiktsplanering Detaljplanehantering
Dominans: Män 50/50 Kvinnor Män 50/50 Kvinnor
Karta 6. Karta 7.
Kommuner med mans- respektive kvinnodominans inom plan.
Bygglov Bygganmälan
Dominans: Män 50/50 Kvinnor Män 50/50 Kv
Karta 8. Karta 9.
Åldersstruktur
I undersökningen från 1999 dominerar gruppen som är 50-59 år. Resultatet från årets undersökning visar detsamma. Den stora övervikten för äldre anställda visar sig framförallt på byggsidan.
Figur 22 och 23 nedan visar åldersfördelningen uppdelad på kön för dem som arbetar med planer. Särskilt stor är underrepresentationen för yngre manlig personal. Kvinnorna har dock en bättre åldersfördelning. Gruppen som helhet har alltför många äldre.
Figur 22. Åldersprofil för kommunanställda som arbetar med översiktsplanering.
Kartläggningen 43
Figur 24 och 25 nedan visar åldersfördelningen uppdelad på kön för dem som arbetar med bygglov och bygganmälan. De äldre männen är starkt överrepresenterade och det är stor brist på män i den yngsta
åldersgruppen. Kvinnorna har en bättre fördelning men även de är underrepresenterade i den yngsta åldersgruppen. Snedfördelningen är särskilt tydlig när det gäller bygganmälan.
Figur 24. Åldersprofil för kommunanställda som arbetar med bygglov.
Arkitektkompetens
I enkäten utskickad 2008 frågas efter vilken utbildningsbakgrund de anställda som arbetar inom området planering och byggande har. Svaren redovisas i tabell 5 nedan.
Utbildningsbakgrund hos anställda som handlägger plan- och byggfrågor.
Arkitektex Univ-/högsk.ex Gymnasium Annan bakgr
Översiktsplanering 253 277 62 34
Detaljplanering 493 348 124 79
Bygglov 278 208 268 81
Bygganmälan 40 257 277 73
Tabell 5.
Det enda specificerade kravet på yrkeskompetens som finns fastlagt i lag är kravet på att kommunen ska ha någon anställd med arkitektutbildning.9 Att det finns anställda med sådan utbildning blir därför av särskilt intresse.
År 2004 skickade Svenska Kommunförbundet ut en enkät till Sveriges kommuner som i viss mån var en uppföljning av den enkät som skickades ut 1999. I rapporten Hur ser det ut i din kommun10 som redovisade resultatet återfinns figur 26 nedan. Diagrammet visar i vilken utsträckning olika kommungrupper har tillgång till arkitektkompetens.
Figur 26. Tillgång till arkitektkompetens.
I kartorna 10 till 13 nedan redovisas vilka kommuner som har anställda med arkitektexamen för respektive verksamhet fördelade över landet. De kommuner som har detta är markerade med rött.
9
11 kap. 4 § PBL.
10
Kartläggningen 45
Översiktsplaner Detaljplaner
Karta 10. Karta 11.
Kommuner med personal med arkitektexamen inom respektive arbetsområde.
Bygglov Bygganmälan
Karta 12. Karta 13.
Karta 14 nedan redovisar kommuner som helt saknar anställda med arkitektexamen. Diagrammet under kartan visar samma sak relaterat till antal kommuner.
Saknar Har arkitektexamen.
Karta 14. Kommuner utan personal med arkitektexamen. .
Under 2008 har Sveriges Arkitekter som är en professions- och intresseorganisation för landets arkitekter gjort en analys av läget och framtiden för arkitekter i kommunerna. I rapporten Arkitekt i kommunen11 redovisas bl.a. förekomst av arkitekter i kommunal tjänst som är också är medlemmar i organisationen. I sammanhanget diskuteras att det för närvarande sker stora förändringar avseende utbildningsbakgrund för de kommunalt verksamma arkitekterna. De arkitekter som snart går i pension har nästan alla utbildning från någon av de tre svenska arkitektskolorna12 medan de unga som nu börjar arbeta i kommunal tjänst ofta kommer från
11
Arkitekt i kommunen, Sveriges Arkitekter, 2008.
12
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Chalmers Tekniska Högskola (CTH), Lunds Tekniska högskola (LTH).
Kartläggningen 47
utbildningar på andra högskolor och universitet.13 Titeln ”arkitekt” är inte skyddad och kan beteckna olika utbildningsbakgrund. När man tar del av statistik angående förekomsten av arkitekter måste man ha i minnet att antalet kan referera till olika typer av arkitekter. I den nu aktuella enkäten har anställda med arkitektexamen efterfrågats samtidigt som anställda med examen från universitet och högskola efterfrågas speciellt. Man bör uppmärksamma att kartorna ovan redovisar förekomst av anställda med arkitektexamen.
Tabell 6 och figur 27 nedan är hämtade från rapporten Arkitekt i kommunen och visar åldersfördelningen på medlemmar fördelade på arkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter.
Tabell 6. Figur 27.
Siffrorna manar till eftertanke. Den stora efterfrågan på arkitekter till tjänster inom planering och byggande som redan råder kommer att öka som en följd av den sneda åldersfördelningen. Ur ovan nämnda rapport hämtas: ”Under de kommande sex åren kommer närmare en fjärdedel av landets kommunalanställda arkitekter att gå i pension. Ser vi något längre, till den närmaste tioårsperioden, kommer 40 procent av dagens
kommunalt anställda arkitekter att gå i pension.” Detta sammantaget med den uppgift som lämnas om att 33 procent av de kommunalanställda arkitekterna regelbundet och aktivt söker nya arbeten visar på omfattningen av kommunernas uppgift att rekrytera och behålla kvalificerad personal.
13
Stadsarkitekt
Före tillkomsten av PBL fanns det i bygglagstiftningen, som redan nämnts, krav på att byggnadsnämnderna under vissa angivna
förutsättningar skulle ha stadsarkitekt. Det kravet finns alltså inte längre men många uppfattar att stadsarkitekten har en nyckelroll för stadens och kommunens utveckling när det gäller byggande och planering. Vad som idag innefattas i stadsarkitektrollen är inte entydigt. Flera olika
kommunala chefsroller finns dessutom och ansvar och befogenheter för dem skiftar från kommun till kommun. Samstämmighet råder dock om att överblick och helhetssyn krävs för att skapa en god och hållbar fysisk miljö. Det är inte minst i det sammanhanget viktigt att rollfördelning mellan politiker och tjänstemän är klar. Det finns därmed flera skäl till att närmare studera vilken betydelse en tjänstemannafunktion som uppfattas som stadens och kommunens representant kan ha. Sådana fortsatta studier motiveras dessutom av att man vet att kommunala chefer är en grupp som har en utsatt position. Den situation stadsarkitekter och personer med motsvarande förvaltningschefsansvar har påverkar vilka resultat de uppnår. Detta har också effekter på organisationen på andra plan genom att det påverkar stadsarkitektens betydelse som förebild.
Tabell 7 nedan redovisar svar från kommunerna på frågan om angivna befattningar finns i deras organisation.
Nedanstående befattningar finns i kommunen
Kommungrupp Antal Stadsarkitekt Planchef Bygglovschef Komm
uner
Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Storstäder Antal 2 1 3 0 2 1
Andel 67% 33% 100% 67% 33%
Förort Antal 20 15 28 4 21 10
Andel 56% 42% 78% 11% 58% 28%
Större städer Antal 21 4 22 2 19 5
Andel 81% 15% 85% 8% 73% 19% Pendling Antal 22 11 9 18 14 16 Andel 59% 30% 24% 49% 38% 43% Glesbygd Antal 17 17 6 27 12 23 Andel 46% 46% 16% 73% 32% 62% Varuproducerande Antal 25 13 10 23 12 22 Andel 63% 33% 25% 58% 30% 55% Övriga >25 000 inv. Antal 25 6 21 7 15 12
Andel 78% 19% 66% 22% 47% 38% Övriga 12 500–25 000 Antal 24 8 14 20 6 25
Andel 67% 22% 39% 56% 17% 69% Övriga <12 500 inv. Antal 24 2 8 15 9 15
Andel 77% 6% 26% 48% 29% 48%
Totalt Antal 180 77 121 116 110 129
Andel 70% 30% 51% 49% 46% 54%
Kartläggningen 49
Karta 15 och 16 visar kommuner med anställd stadsarkitekt respektive kommuner som delar stadsarkitekt med andra kommuner. Karta 17 visar om stadsarkitekten är anställd eller arbetar som konsult. Diagrammen under kartorna visar samma sak relaterat till antal kommuner.
Saknar Har stadsarkitekt Delar ej Delar
Karta 15. Karta 16.
Kommuner med anställd stadsarkitekt. Stadsarkitekt delas med annan kommun
.
Saknas Anställd Konsult
Anställningsförhållanden
I enkäten 2008 ställdes frågan om den personal som är anställd för att arbeta med planering och byggande hade tillsvidareanställning eller om man hade en tidsbegränsad anställning. I tabell 8 och 9 nedan redovisas kommunernas svar. Noteras kan att i vissa kommungrupper är andelen anställda som har en tidsbegränsad anställning hög.
Anställningsförhållanden för handläggare av planfrågor.
Kommungrupp Antal Översiktsplanering Detaljplanering
Kommuner Tillsvidare Tidsbegr. Tillsivdare Tidsbegr.
Storstäder Antal 3 3
Andel 100% 100%
Förort Antal 30 5 35 8
Andel 83% 14% 97% 22%
Större städer Antal 22 5 26 6
Andel 85% 19% 100% 23% Pendling Antal 31 7 30 8 Andel 84% 19% 81% 22% Glesbygd Antal 34 4 34 2 Andel 92% 11% 92% 5% Varuproducerande Antal 33 11 35 8 Andel 83% 28% 88% 20%
Övriga >25 000 inv. Antal 31 4 32 9
Andel 97% 13% 100% 28%
Övriga 12 500 – 25 000 Antal 35 4 36 5
Andel 97% 11% 100% 14%
Övriga < 12 500 inv. Antal 23 7 23 7
Andel 74% 23% 74% 23%
Totalt Antal 242 47 254 53
Andel 100% 100% 100% 100%
Tabell 8.
Anställningsförhållanden för handläggare av byggfrågor.
Kommungrupp Antal Bygganmälan Bygglov
Kommuner Tillsvidare Tidsbegr. Tillsivdare Tidsbegr.
Storstäder Antal 3 3
Andel 100% 100% 33%
Förort Antal 35 2 35 4
Andel 97% 6% 97% 11%
Större städer Antal 25 3 25 4
Andel 96% 12% 96% 15% Pendling Antal 33 3 35 3 Andel 89% 8% 95% 8% Glesbygd Antal 37 2 37 2 Andel 100% 5% 100% 5% Varuproducerande Antal 37 4 37 6 Andel 93% 10% 93% 15%
Övriga >25 000 inv. Antal 31 2 31 1
Andel 97% 6% 97% 3%
Övriga 12 500 – 25 000 Antal 35 35 3
Andel 97% 97% 8%
Övriga < 12 500 inv. Antal 29 2 29 3
Andel 94% 6% 94% 10%
Totalt Antal 265 18 267 27
Andel 100% 100% 100% 100%
Kartläggningen 51
Plan- och byggärenden 2007
Nedan redovisas data som kan ge en uppfattning om den arbetsbelastning som råder inom området planering och byggande idag. Information avseende översiktsplanering och detaljplanering nedan är hämtad från Boverkets rapport Boverkets plan- och byggenkät, länsstyrelsernas redovisning av läget för 2007.14
Översiktsplaner
Av rapporten framgår att aktiviteten kring översiktsplaneringen i kommunerna är hög, men det är få översiktsplaner som antas.
Av karta 18 och figur 28 nedan framgår hur många översiktsplaner som har tagits sedan 1990.
Figur 28. Karta 18.
14
Boverkets plan- och byggenkät. Länsstyrelsernas redovisning av läget för 2007, Boverket, 2008.
Detaljplaner
År 2007 antogs 2 135 detaljplaner i Sverige. Karta 19 nedan visar vilka kommuner som antagit detaljplaner under 2007. Som kartan visar varierar antalet antagna detaljplaner mycket mellan landets kommuner. Av de 101 kommuner som antagit någon detaljplan varierar antalet antagna planer från 1 till 53 planer. 31 kommuner har endast antagit en eller två
detaljplaner. 15 kommuner har antagit mellan tre och fyra planer. Många detaljplaner har antagits i storstadsområden och i kommuner med högskolor.
Kartläggningen 53
Bygglov och bygganmälan
I enkäten som ligger till grund för denna redovisning ombads
kommunerna ange hur många bygglovansökningar och bygganmälningar som inkommit under 2007. Resultatet redovisas i tabell 10 nedan.
Antal bygganmälningar och bygglovsansökningar samt beslut under 2007
Bygganmälningar Bygglov
Antal totalt och per kommun Ansökningar / anmälningar Beslut Ansökningar / anmälningar Beslut Totalt 60 656 60 570 106 509 100 078 Medelvärde 283 293 457 435 Minvärde 4 4 29 29 Maxvärde 3 336 3 122 7 179 5 835 Tabell 10.
Kommunernas senaste omorganisation
I Svenska Kommunförbundets rapport från 1999 konstateras att det under 1990-talet skett stora förändringar av kommunernas plan- och
byggverksamhet. Figur 29 nedan bekräftar det. Diagrammet visar också att förändringstakten är fortsatt hög. Vad de tydliga topparna beror på framträder inte självklart. Att införandet av PBL 1987 skulle ha haft någon större betydelse för kommunernas benägenhet att omorganisera ger diagrammet inte direkt stöd för. Den nya kommunallagen 1991 är dock troligen en förklaring till toppen 1992. Andra förklaringar som utan närmare analys kan antas ha betydelse är den allmänna ekonomiska situationen och förändringar i den politiska maktbalansen. För att få kunskap om vilka faktorer som påverkar organisationsförändringar krävs mer ingående studier. I diagrammet är enbart kommunernas senaste organisationsförändring redovisad. En samkörning med tidigare års undersökningar skulle behövas för att kunna dra mera vittgående slutsatser om när förändringsbenägenheten varit störst.