I detta kapitel ges en övergripande beskrivning av hur kommunerna har genomfört sina undersökningar av 1) äldres behov, önskemål och
preferenser och 2) kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet. För en mer detaljerad beskrivning av resultaten se respektive kommuns
projektredovisning som finns tillgängliga på FoU i Väst/GR:s webbplats (www.grkom.se/fouivast).
Behov, önskemål och preferenser
För att undersöka den första delen i projektet - äldre kommuninvånares behov, önskemål och preferenser gällande sitt nuvarande och framtida boende - har kommunerna gått tillväga på olika sätt. Undersökningarna har anpassats utifrån kunskapsbehov och förutsättningar i respektive kommun. Deltagarna i projektgruppen har själva fått forska, pröva och lära vid val och användning av metod. De har anpassat befintliga metoder utifrån sina egna förutsättningar, såsom befintligt bostadsbestånd och demografisk
sammansättning, och behov av information. Nedan sammanfattas kommunernas val av metod och det urval som de har gjort.
26
Enkätundersökningar
Ale, Härryda och Tjörn valde att skicka ut enkäter till äldre personer eller personer som är på väg att bli äldre. I enkäterna har kommunerna utformat frågorna på olika sätt men de behandlar en del gemensamma teman. Samtliga har i sina enkäter ställt frågor angående äldres flyttplaner. Kan de tänka sig att flytta och i så fall när? Samtliga frågar också vad de vill flytta till. Är det till villa, radhus eller lägenhet? Till ett seniorboende eller
trygghetsboende? Frågor om vilken upplåtelseform som efterfrågas samt till vilket område de önskar flytta har också ställts. I enkäterna ställdes frågor också om trygghet, om än på lite olika sätt. Det kunde till exempel vara frågor om vikten av en trygg utemiljö vid flytt till ett nytt boende eller om man känner sig trygg i sin bostad och i sitt område. Samtliga enkäter
innehöll även frågor om vad som kännetecknar ett gott och attraktivt boende för äldre. Är det exempelvis närhet till service i form av affärer och
kollektivtrafik som prioriteras eller en attraktiv närmiljö med parker och grönområden?
Av de personerna som har svarat på enkäterna var majoriteten mellan 55-74 år, sammanboende, bodde i villa eller radhus och hade inte hemtjänst. Könsfördelningen bland de svarande var jämn.
Kvalitativa metoder
Kungälv och Mölndal har också frågat äldre om deras tankar och önskemål om sitt boende och vad som utgör goda kvaliteter, men med hjälp av kvalitativa metoder. Kungälv har genomfört personliga intervjuer med tio personer i åldern 60-85 år i ett flerbostadshusområde, varav fyra hade hemtjänstinsatser. Intervjuerna genomfördes i hemmet. Mölndals Stad har genomfört två stycken fokusgrupper på två olika träffpunkter för äldre i kommunen, med totalt tio äldre kvinnor. Personerna bodde i ett
flerbostadshusområde och hade kontakt med hemtjänsten. Mölndal valde att inrikta sig på vilka kvaliteter i boendet som är viktiga för att bo bra. De frågade intervjupersonerna upplevelser av gemensamma utrymmen och utemiljö, och inte av själva bostaden. De har också intervjuat en person som gör förebyggande hembesök om äldre personers upplevelser av sin
boendemiljö och den offentliga miljön i kommunen.
Kungälvs kommun bad hemtjänsten att svara på en enkät om äldre
personers behov av hjälp med matinköp, tvätt, posthämtning, sophantering och utevistelse. Utöver behoven av hjälp frågade de också hur många personer som skulle ha klarat sig på egen hand om det inte funnits hinder i
27
den fysiska miljön. Svaren bygger på 50 avidentifierade personers behov av hjälp.
Äldre personers hem utgör också arbetsplatsen för många inom vård- och omsorgssektorn. Kungälvs kommun anordnade en fokusgrupp med fyra undersköterskor i hemtjänsten för att höra vilka konsekvenser den fysiska utformningen i bostaden och närmiljön får för dem i deras arbete. Syftet med fokusgruppen var även att personalen skulle dela med sig av sina kunskaper om de äldres boendesituation i området.
Inventering av kvaliteter i det befintliga
bostadsbeståndet
I projektets andra undersökningsdel har kommunerna inventerat kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet. Vissa av kommunerna har valt att inventera gemensamma utrymmen och utemiljön medan andra även har tittat på kvaliteter inne i bostaden. Bostadsområde att fokusera på i sin undersökning har valts av olika skäl. Det kan handla om att där bor många äldre eller många som inom en snar framtid kommer att bli äldre, att det finns goda förutsättningar för äldre att bo bra såsom nära till service och kollektivtrafik, eller att förutsättningarna inte är bra och behöver förbättras. Tabellen nedan visar en sammanställning över metod och tillvägagångssätt.
Tabell 3. Genomförda undersökningar av kvalitéer i befintligt bostadsbestånd.
Fyra kommuner genomförde en inventering av flerbostadshus med hjälp av så kallad T-märkning. T-märkning är ett verktyg för att inventera
28
samverkan mellan privata och kommunala fastighetsägare,
stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Senior Göteborg och Boplats Göteborg. Det är en checklista som undersöker tillgängligheten inne i bostaden, i trapphuset/entrén samt utemiljön. Den ser också på tillgång till service såsom samlingslokal, dagligvarubutik och flexlinje. Det är främst framkomlighet med rullator som undersöks och framkomlighet med rullstol till viss del (www.boendeportalen.goteborg.se). Kommunerna anpassade checklistan genom att antingen lägga till eller dra ifrån kriterier efter egna behov av information och förutsättningar.
Mölndal valde att genomföra en tillgänglighets- och trygghetsvandring i ett flerbostadshusområde tillsammans med olika aktörer såsom fastighetsägare, polis, brottsförebyggande rådet, hemtjänst och ungdomsverksamhet. För att särskilt belysa tillgänglighetsfrågor deltog en person med rullator och en med rullstol.
Härryda kommun gjorde också en översiktlig inventering av bostadsbeståndet i hela kommunen utifrån byggår, bostadstyp och upplåtelseform, med hjälp av kunskaper från en före detta anställd inom samhällsplanering. Syftet var att kommunen på ett snabbt och enkelt sätt ska kunna få en tydlig bild av hur kommunens bostäder är spridda geografiskt och hur fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ser ut.
Ale och Kungälvs kommun tog hjälp av hemtjänsten för att genomföra inventeringar, då de har god kunskap om tillgänglighet både i utemiljön och inne i bostaden. Ale samlade också in kompletterande information från bistånds- och bostadsanpassningshandläggare för området.
Vilka områden har inventerats och varför?
Härryda, Kungälv och Mölndal har genomfört sina undersökningar i typiska miljonprogramområden byggda på slutet av 1960-talet och början på 1970-talet. Området i Härryda är beläget strax utanför Mölnlycke centrum och består uteslutande av hyreslägenheter. Området valdes bland annat för att det är kommunens största bostadsområde där den begränsade projekttiden kunde göra störst nytta. Kungälv riktade in sig på ett bostadsområde som också ligger strax utanför centrum. Området valdes eftersom det bor en stor andel äldre samt blivande äldre där. Andelen personer i behov av
serviceinsatser är också något högre där än i övriga kommunen. I området finns både hyresrätter och bostadsrätter. Mölndals Stad har valt ett
bostadsområde som ligger några kilometer från centrum. I området finns både hyresrätter och bostadsrätter. Det är ett plant område med stora fria ytor mellan husen. Området valdes bland annat för att det pågår andra
29
projekt här som syftar till att höja boendekvaliteten i området. Ale har genomfört sin inventering i ett bostadsområde i en av kommunens två huvudorter. Området är plant och ligger ett stenkast från centrum där det finns ett bra serviceutbud. Andelen personer över 65 år är stor i området. Tjörns kommun har inventerat hyresrätter i flerbostadshus i fyra olika tätorter utspridda på ön. Kommunen har ett begränsat utbud av
flerbostadshus och de lägenheter som finns har i de flesta fall liknande planlösning och utformning.
Ale, Kungälv och Tjörn har tittat på kvaliteter både inne i bostaden och i utemiljön medan Härryda och Mölndal har begränsat sig till gemensamma utrymmen såsom entré, tvättstuga och soprum samt utemiljön. Nedan visas i en tabell med exempel på vad som har inventerats inne i bostaden, i
utemiljön samt i gemensamma utrymmen.
Tabell 4. Exempel på vad som inventerats.
.
Resultat från undersökningarna
I detta avsnitt presenteras resultat från kommunernas undersökningar. Kommunerna har använt sig av delvis olika metoder och har formulerat sina
Inne i bostaden Utemiljö Gemensamma utrymmen
Trösklar -finns? -höjd Kollektivtrafik -finns? -avstånd Entré -nivåskillnad -dörrbredd -dörröppnare -ledstång -kontrastmarkering Badrum -dörrbredd -rymlighet Service -vilken finns? -avstånd Hiss -finns? -nivåskillnad -rymlighet Balkong -finns? -nivåskillnad -dörrbredd Spontana mötesplatser -finns? -nivåskillnad Soprum -avstånd -nivåskillnad -tung dörr Tvättstuga -avstånd -nivåskillnad -tung dörr Gemensamhetslokal -finns? -avstånd -nivåskillnad
30
frågeställningar på olika sätt. Det är därför ur ett metodologiskt perspektiv problematiskt att jämföra och dra generaliserbara slutsatser från det samlade resultatet av kommunernas undersökningar. Det går dock att urskilja vissa gemensamma teman som vi redogör för här.
Flyttbenägenhet
Kommunerna har ställt frågor om flyttbenägenhet. Kan man tänka sig att flytta och i så fall när? Det finns en tendens till att få personer kan tänka sig att flytta inom det närmsta året, men att majoriteten kan tänka sig att flytta i framtiden och speciellt om man inte kan klara sig i sin nuvarande bostad. Diagrammet nedan visar resultatet från Härrydas enkät.
Diagram 6. Andel personer som kan tänka sig att flytta.
Här anger 57 procent att de nu eller i framtiden kan tänka sig att flytta till en bostad som är bättre anpassad för äldre personer bara om de inte skulle klara sig i sin nuvarande bostad. 26 procent svarar ”ja, absolut” och 10 procent ”nej”. Som motiv till att inte vilja flytta har en relativt stor grupp i denna undersökning angett att de redan bor i en bostad som är väl anpassad för äldre personer. Kommunernas undersökningar ger stöd för att de flesta vill bo kvar på sin hemort och i närheten av släkt och vänner. Detta
framkommer exempelvis i de intervjuer som Kungälv har genomfört där de flesta svarar att de inte har funderat på framtiden eftersom de inte kan veta
31
vad som kommer att hända, men att de vill bo kvar i sin nuvarande bostad med hjälp av från hemtjänst.
Alternativa boendeformer
Vad man kan tänka sig att flytta till för boende har också varit intressant för kommunerna att veta. Det verkar som att det finns ett intresse för att flytta till seniorboende och trygghetsboende. Diagrammet nedan visar vilka boendeformer som äldre efterfrågar i Tjörns undersökning.
Diagram 7. Andel personer utifrån efterfrågad boendeform.
*Totala procenten överstiger 100 vilket beror på att det gick att välja flera av alternativen.
45,1 procent har svarat att de helst vill flytta till ett seniorboende och 36,3 procent har svarat trygghetsboende.
Bostadstyp, upplåtelseform och boendekostnad
Kommunerna har också frågat äldre personer om vilken bostadstyp och vilken upplåtelseform de kan tänka sig, samt vad de är beredda att betala för sitt boende. Lägenhet framstår som ett mer efterfrågat alternativ än
villa/radhus och majoriteten vill hyra sin bostad. Det förefaller som att boendekostnaden helst inte ska bli högre än idag. I Ales enkät svarade 66 av 79 svarande på frågan att det är mycket eller ganska viktigt att
13,7 36,3 5,5 41,8 45,1 0 10 20 30 40 50 Procent
Vad skulle du helst vilja ha för bostad
om du flyttar? (Tjörns kommun)
32
boendekostnaden inte blir högre än idag vid en flytt. Ett bostadsområde med blandade åldrar verkar också vara viktigt för en majoritet av de tillfrågade.
Trygghet
Kommunerna har frågat om upplevelsen av trygghet och vad som skapar trygghet. Undersökningarnas resultat visar att de flesta tillfrågade äldre verkar känna sig trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde. Följande citat sagt av en person som Kungälvs kommun har intervjuat, år ett sådant exempel.
”Ibland på morgonen när jag går upp och ska ta tidningen så kan jag upptäcka att jag glömt att låsa. Jag är inte ett dugg orolig.” (Boende i Komarken)
Härryda har i sin enkät ställt frågan ”Vad får dig att känna dig trygg i din bostad/ i ditt bostadsområde? Svaren visar bland annat att gatubelysning, säkra lås, titthål och att man känner sina grannar är viktigt för att känna sig trygg i sin bostad och i sitt bostadsområde.
Tillgänglighet och närhet till service och möteplatser
Resultaten tyder på att en majoritet anser att det är viktigt med närhet till sociala mötesplatser. Det är främst spontana mötesplatser som efterfrågas. Vid inventeringarna har det visat sig att det oftast finns tillgång tillgemensamhetslokaler i bostadsområdena.
Resultaten från de inventerade områdena visar att det ofta saknas hiss och när det finns hiss så är den i de flesta fall trång. Följande citat, från en fokusgrupp som Mölndal, är ett exempel på vad konsekvensen kan bli av att det inte finns hiss.
”När jag inte klarar trappan får jag väl sitta inne.” (Boende i Bifrost)
Både vid inventeringar och intervjuer har det visat sig att det förekommer tunga dörrar till entré, tvättstuga och soprum. Andra problem är att
avstånden till sopstationer i en del fall är långa och att badrummen är små och trånga, vilket skapar ett ökat hjälpberoende. Nedanstående citat är från den fokusgrupp som Kungälv har anordnat med hemtjänstpersonal.
33
”Om det fanns stora och rymliga toaletter skulle fler klara sig själva. Nu får de ställa rullatorn utanför för att dörrarna är för smala.”
(Hemtjänstpersonal i Komarken)
De lägenheter som Tjörns kommun har inventerat har dock en god tillgänglighet.
Undersökningarna visar att äldre tycker det är viktigt med närhet till service i form av affär, vårdcentral och kollektivtrafik. I de inventerade
bostadsområdena är det dock ofta långt till service och kollektivtrafik. Nedan visas en bild över avstånd till bland annat kollektivtrafik, samlingslokal, mataffär och molok-station (sopnedkast) som Kungälvs kommun har tagit fram. Bilden visar att molok-stationer för att slänga sopor är placerade i områdets utkant.
Undersökningarna visar också att nästan samtliga anser att det är viktigt med närhet till parker, grönområden och natur. Även tillgång till balkong eller uteplats förefaller viktigt för de flesta. Av resultatet från de
genomförda inventeringarna framstår det som att utemiljöerna har en god tillgänglighet och att det finns trevliga uteplatser med sittbänkar,
planteringar och annan grönska. På vissa håll har åtgärder gjorts för att förbättra trygghet och tillgänglighet i utemiljöer. En tabell sammanfattar resultat av vad som är viktigt vid flytt till en ny bostad från den
34
Tabell 5. Viktiga faktorer vid flytt.
Om du skulle flytta till ett nytt boende, hur viktigt är det då att följande finns i närheten? (Antal personer, Ale
kommun)
Inte alls viktigt/ Inte särskilt viktigt Ganska viktigt/ Mycket viktigt Affärer och annan service såsom
dagligvarubutik, apotek och bank
0 78
Kollektivtrafik 3 72
Sociala mötesplatser såsom samlingslokaler, föreningslokaler, bibliotek
8 65
Vänner och anhöriga 26 57
Hemmet som arbetsplats
Kungälvs kommun har genomfört en fokusgrupp med omsorgspersonal från hemtjänsten för att belysa hemmet som arbetsplats och ta tillvara på de kunskaper som finns inom personalgruppen. Negativa aspekter i
arbetsmiljön som lyftes var trånga badrum och andra trånga utrymmen som gör det svårt att arbeta i par, avsaknad av hiss och trånga hissar samt kuperat område. Nedanstående citat belyser hur personalen i hemtjänsten upplever sin arbetsmiljö.
”7 liter vatten och dricka och 8 liter kattsand. Det är mycket att bära i trappor.” (Hemtjänstpersonal i Komarken)
”Man slår i sig för att det är för trångt. Man behöver klättra över rullatorn för att komma åt.” (Hemtjänstpersonal i Komarken)
Positiva aspekter i arbetsmiljön som kom fram var att de får motion av att springa i alla backar och trappor, att det ofta finns fungerande hjälpmedel, en trevlig utemiljö med uteplatser och bänkar och att brukarna trivs bra trots svårigheter.
35