Projektredovisning
Inte(GR)erad bostadsplanering
med fokus på äldre
September 2012
FoU i Väst/GR
2
Innehåll
Innehåll ... 2 Sammanfattning ... 3 English summary ... 4 Inledning ... 51. Äldres boende – en utmaning inför framtiden ... 6
En åldrande befolkning ... 6
Vem har ansvar för den strategiska planeringen?... 9
Medverkande kommuner - olika karaktär ... 11
2. Projektbeskrivning – grundidé, syfte och mål... 13
Projektets grundidé ... 13
Syfte och mål ... 14
3. Projektets genomförande ... 16
Projektets organisering och rollfördelning ... 16
Projektets aktiviteter ... 17
4. Kommunernas undersökningar – tillvägagångssätt och resultat ... 25
Behov, önskemål och preferenser... 25
Inventering av kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet ... 27
Resultat från undersökningarna ... 29
5. Vad har projektet bidragit till? ... 35
Gemensam terminologi ... 35
Metoder som underlättar en strategisk planering ... 35
Samverkan inom och mellan kommuner ... 37
Tillvaratagandet av äldres perspektiv ... 39
6. Projektets processer ... 40 Svårigheter ... 40 Framgångsfaktorer ... 41 Bakomliggande förutsättningar ... 43 7. Avslutande diskussion ... 44 8. Sammanfattning från följeforskningen ... 45 9.Referenser ... 47
3
Sammanfattning
Andelen äldre kommer att öka markant i Sverige inom en relativt snar framtid. Idag finns inte tillräckligt med bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet som kan möta behoven hos en åldrande befolkning. Kommunerna ansvarar för frågan och behöver därför planera strategiskt för att möta kommande behov. Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre, som genomförts i samverkan mellan FoU i Väst/GR, GR Planering samt de fem kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn, har fokuserat på metodutveckling för att underlätta en sådan
strategisk planering. Projektet har finansierats av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar som syftar till att
stimulera nytänkande, kreativitet och utveckling av bostäder och boendemiljöer för äldre och pågår fram till och med december 2012.
Det övergripande syftet med projektet har varit att utveckla användbara och verksamhetsnära metoder för att kartlägga information och kunskap som ger underlag för kommunernas strategiska boendeplanering för äldre personer. Syftet var också att utveckla samverkan över sektorsgränserna mellan samhällsplanering och äldreomsorg inom kommunerna samt över
kommungränserna. I projektet har kommunerna genomfört undersökningar av äldres behov, önskemål och preferenser och av kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet. Metoderna har utvecklats utifrån kommunernas eget behov av kunskap.
Projektet har främst bidragit till ökad samverkan inom kommunerna men också mellan kommuner. Några nya strukturer för samverkan har dock inte utvecklats. Vinsterna syns istället i form av ökade kunskaper och förståelse för varandras roller, kunskaper och ansvar samt lagt grunden till fortsatt samarbete. Projektet har också skapat lärdomar om metoder för att undersöka både äldres önskemål, behov och preferenser samt för att
inventera tillgängligheten i fysisk miljö och bostadsbestånd. Kommunerna har fått värdefull information genom undersökningarna och som kan användas i den fortsatta planeringen. Projektet har utvärderats genom följeforskning och extern utvärdering.
4
English summary
The Swedish municipalities are about to face a challenge due to an ageing population. There is need for more and better planning for housing and living environments for older residents. The project Integrated housing planning with focus on older people aimed at improving these planning processes. The project has been funded by the Swedish Institute of Assistive Technology within the government commission Growing older living well,
aimed at supporting innovative thinking and the development of housing and living environments for older persons. The project focused on increased cooperation within and between municipalities with the aim of developing knowledge and methods that could improve the planning for housing and living environments for older residents. Civil servants and managers working with elderly care and physical planning in five municipalities in western Sweden participated. They conducted surveys to senior residents and investigated the accessibility of residential areas. Results of the project are for example increased cooperation within and between municipalities, greater knowledge of older resident’s needs and preferences regarding their current and future living conditions and the accessibility of residential areas.
5
Inledning
Det behövs fler bostäder som är attraktiva och möjliga att bo och leva gott i även på äldre dar. Men hur kan kommunerna planera för att tillgodose äldre invånares egna behov, önskemål och synpunkter på hur de vill bo? Vilken kunskap och information behövs för att fatta mer välgrundade och
långsiktiga beslut i planeringen av äldres boende? Och hur kan den
kunskapen hämtas in? I Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre har FoU i Väst/GR, GR Planering och samhällplanering och socialtjänst/äldreomsorg i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn samverkat kring dessa frågor. Vi vill här rikta ett stort tack till samtliga projektmedverkande som genom hela projektet delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Projektet har finansierat av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för
regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Bo bra är ett regeringsuppdrag som pågår fram till och med december år 2012. Syftet är att stimulera till
nytänkande, kreativitet och utveckling vad gäller bostäder och
boendemiljöer för äldre. Den här rapporten är en omskriven version av projektets slutredovisning till Hjälpmedelsinstitutet.
Sara Nordenhielm och Katarina Idegård
6
1. Äldres boende – en utmaning inför
framtiden
Projektet Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre genomfördes i samverkan mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och GR-kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Projektet hade som övergripande syfte att utveckla metoder för att kartlägga information och kunskap som ger underlag för kommunernas strategiska boendeplanering för äldre. För att få en förståelse för projektet utgångspunkter, syfte och genomförande krävs dock att det sätts i ett större sammanhang. Följande kapitel innehåller en bakgrundsbeskrivning om utmaningarna vid planering av goda och attraktiva bostäder för en åldrande befolkning.
En åldrande befolkning
Den äldre delen av befolkningen i Sverige förväntas öka i påtaglig takt inom snar framtid. Andelen personer från 64 år och uppåt ökar i eskalerande takt. Även den äldre åldersgruppen, det vill säga den andel av befolkningen som är över 80 år, antas öka kraftigt omkring år 2020 (SCB 2010). Prognoser för Västra Götaland följer huvudsakligen den nationella trenden och liksom på nationell nivå kommer gruppen över 65 år stadigt öka (VGR 2009). Idag finns det dock inte tilläckligt med bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet som kan möta behoven hos en allt mer åldrande befolkning. Äldreboendedelegationen betonar att tillgängligheten i befintliga
flerbostadshus kan komma att blir en ödesfråga för att samhället ska kunna hantera den demografiska utvecklingen. Det ordinarie bostadsutbudet behöver således utvecklas. Dessutom behövs boendeformer som
kompletterar och erbjuder alternativ till såväl det ordinarie bostadsbeståndet som vård- och omsorgsboende. Detta kan exempelvis vara seniorboende, trygghetsboenden eller gemenskapsboenden (SOU 2008:113). Att en åldrande befolkning innebär nya krav på samhällets bostadsförsörjning är inte unikt för Sverige. Större delen av Europa och den rika delen av världen står inför samma utmaning (Kovács 2010).
7 400 200 0 200 400 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Tusental Ålder
2011
Män KvinnorDiagram 1. Befolkningspyramid , Sveriges befolkning, år 2011 .
Diagram 2. Befolkningspyramid, prognos för Sveriges befolkning år 2030
Hur bor äldre idag?
I Sverige bor de flesta äldre i det ordinära boendet, även högt upp i åldrarna. Inom pensionärsgruppen bor cirka hälften i villa och hälften i lägenhet med bostads- eller hyresrätt. Även i gruppen med äldre som är 80 år bor de flesta i vanliga bostäder. Efter 85 års ålder blir vård- och omsorgsboende en allt vanligare boendeform. Det är först bland äldre personer som är 100 år eller mer som det är vanligare att bo i vård- och omsorgsboende än i ordinärt boende (SOU 2008:113).
Redan idag finns det svårigheter för medelålders och äldre som vill flytta till en mindre bostad. Situationen försvåras av den generella bostadsbristen i storstadsregionerna. Många äldre personer tvingas därför att bo kvar i
400 200 0 200 400 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Tusental Ålder
2030
Män Kvinnor Nationell prognos År 2011 var 18,90 procent av befolkningen 65 år och äldre. År 2020 förväntas andelen utgöra 20,8 procent. År 2030 beräknas hela 22,7 procent av befolkningen att vara 65 år och äldre.Det innebär en ökning, mellan år 2011 och år 2030 på nationell nivå av cirka 560 000 personer 65 år och äldre.
Källa:
Befolknings-framskrivningar, SCB. Hämtat november 2011.
8
otillgängliga eller svårskötta bostäder (Länsstyrelsen Västra Götalands län 2010). Bristande tillgänglighet i landets bostäder är snarare regel än undantag. Endast en fjärdedel av landets cirka 4,5 miljoner bostäder uppskattas vara tillgängliga, med avseende på markplan och hiss (SOU 2008:13). År 2002/2003 uppskattades det att hälften av landets äldre personer över 80 år bodde i otillgängliga bostäder (Socialstyrelsen 2007). Kvarboendeprincipen, det vill säga att samhället ska möjliggöra för den enskilde att kunna bo kvar i sitt eget hem, har länge varit en hörnsten i svensk äldrepolitik (Paulsson 2008). Tröskeln för hur länge det bedöms vara möjligt att bo kvar hemma har dock förskjutits under årens lopp. Larsson (2006) talar till och med om en ny boendeform – kvarbo – det vill säga ett påtvingat kvarboende för äldre personer som vill men inte kan flytta till ett särskilt boende. Även de som är anhöriga till äldre med vård- och
omsorgsbehov kan uppleva en stor bundenhet i samband med detta.
Vikten av goda boendemiljöer för äldre
I takt med stigande ålder vistas äldre personer allt mer i hemmet, vilket innebär att boendemiljön i allt högre grad påverkar den äldres möjligheter till aktivitet och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer självständighet och kan minska hjälpberoendet. Brister i boendemiljöer kan istället medföra att personer som drabbas av åldersrelaterade förändringar i rörlighet och styrka, tvingas bli mindre aktiva eller tvingas att flytta (Iwarsson 2008). Avsaknaden av tillgängliga bostäder bidrar inte enbart till konsekvenser för den enskilde individen utan även till samhällsekonomiska kostnader. Brister i boendemiljöerna kan innebära att den äldre alltför tidigt behöver flytta in på vård- och omsorgsboende, vilket innebär en stor kostnad för kommunen (Arman & Lindahl 2005). Även hemtjänstinsatserna påverkas. I en
omfattande studie i Malmö, kunde ett samband mellan bostadens
tillgänglighet och nyttjandet av hemtjänstinsatser påvisas. Äldre personer som bodde i flerbostadshus utan hiss behövde i större utsträckning hjälp med inköp än de som bodde i flerbostadshus med hiss (Ekvall 2005). Ur ett planeringsperspektiv är det därför viktigt att skapa förutsättningar dels för att äldre människor ska kunna leva ett liv som aktiva samhällsmedborgare, och dels för att samhällets resurser ska kunna utnyttjas på ett optimalt sätt.
Hur vill äldre bo?
Vi vet att äldre människor flyttar i mindre utsträckning än den övriga befolkningen (Håkansson 2004). De flesta bor kvar i sin bostad, sitt område
9
eller i sin kommun. Hemmet är ofta förknippat med känslomässiga band och trygghet. Att bryta upp från en invand miljö blir för de flesta äldre ett stort steg, eftersom det innebär att orientera sig i en ny miljö och att bygga nya sociala nätverk (Fransson 2004). De flesta äldre önskar därför att bo kvar där de bor eller i närmiljön, men det förutsätter att bostäderna och
omgivande miljö är tillgängliga och trygga. En undersökning i Göteborgs Stad av äldre personer med hemtjänst eller trygghetslarm, visade att de flesta ansåg att det viktigaste var att de fick bo kvar i bostaden för att fortsätta känna sig trygga (SCB 2007). Orsaken till den låga
flyttbenägenheten kan vara att många äldre förnekar sitt eget åldrande (Lindahl, Martini & Malmqvist 2010), vilket i förlängningen bidrar till att många bor kvar i sina otillgängliga lägenheter tills det är för sent för att flytta.
Den nya generationen äldre kan komma att efterfråga alternativa
boendeformer i större utsträckning än tidigare generationer. Högre inkomst och utbildning har medfört bättre hälsa, ökad medellivslängd och en mer aktiv livsstil (SOU 2008:113). Det är därför viktigt att undersöka och analysera hur ”morgondagens äldre” bor idag samt hur de ser på sitt framtida boende. Deras preferenser behöver inte nödvändigtvis
överensstämma med tidigare generationer av äldre. Ett ökat intresse för seniorboende kan tolkas i ljuset av detta (Boverket 2006).
Vem har ansvar för den strategiska planeringen?
Vem har då ansvar för att planera inför den framtida utmaning som den demografiska utvecklingen medför? Boverket betonar vikten av att
kommuner kontinuerligt analyserar läget på bostadsmarknaden för att skapa en väl förankrad strategi och handlingsberedskap inför framtida
förändringar. På så sätt skapas också förutsättningar för en utveckling i önskad riktning (Boverket 2006). Även Äldreboendedelegationen betonar kommunernas ansvar:
Det åligger kommunen att bedöma hur invånarnas skiftande behov av bostäder under olika skeden i livet på bästa sätt kan mötas och mot den bakgrunden bestämma bostadsbyggandets omfattning och inriktning både när det gäller nyproduktion och anpassning av det befintliga bostadsbeståndet (SOU 2007:103 s 84).
Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) har kommunerna ansvar för planering och genomförande av
10
socialtjänstlagen (5 kap 5 § socialtjänstlagen) att verka för att äldre
människor får goda bostäder och att tillhandahålla särskilda boendeformer för dem som behöver det. Dessutom sker mycket av äldreomsorgens omsorgsarbete i den enskildes hem (SOU 2008:113), vilket innebär att frågan även är relevant ur ett arbetsmiljöperspektiv. Frågan är således angelägen både för kommunernas samhällsbyggnad och socialtjänst.
Integrering av olika perspektiv behövs
Eftersom boendefrågor berör flera delar av den kommunala förvaltningen behövs samverkan över gränserna för att kunna skapa en gemensam bild av vilka problem och utmaningar kommunen står inför. Socialtjänsten har en viktig roll i att förmedla sina erfarenheter och kunskaper om äldres nuvarande boende samt förändringar i framtiden (Boverket 2006). Det är dock vanligt att sociala aspekter hamnar i skymundan eller helt förbises i kommunernas fysiska planering (Olsson 2005; 1989). Sektorerna för socialtjänst och samhällsbyggnad har olika kunskaper och erfarenheter gällande äldres boendesituation. Samverkan över gränserna behövs för att integrera både tekniska och sociala aspekter i en strategisk boendeplanering. En kommuns bostadsmarknad är inte en intern angelägenhet, utan påverkas av utvecklingen i de kommuner som ligger inom pendlingsavstånd
(Boverket 2006). En välfungerande bostadsmarknad kan dessutom vara ett sätt för landsbygdskommuner att skapa tillväxt, utveckling och
attraktionskraft (SmåKom 2008). Karaktären på kommunen, som påverkas av dess storlek, befolkning, befintligt bostadsbestånd och geografiskt läge, påverkar också dess möjligheter att skapa förutsättningar för att alla
invånare i kommunen ska kunna bo i goda bostäder. Ett tydligt exempel på varierande förutsättningar är att små kommuner med ett övervägande
bestånd av småhus ofta brottas med höga kostnader för bostadsanpassningar (Boverket 2010). En tvärsektoriell samverkan inom kommunen är utifrån ett sådant exempel inte tillräcklig. Regional samverkan över kommungränserna behövs också för att erfarenheter och kunskaper mellan kommuner med olika förutsättningar ska kunna spridas.
Morgondagens äldre förväntas ställa ökade krav på ett mer varierat och bättre anpassat utbud av varor och tjänster. Det är viktigt att beakta att äldre personer är betydelsefulla samhällsaktörer, starka konsumenter och i hög grad en kraft att räkna med (Majanen m.fl. 2007). Äldre måste få möjlighet att framföra sina egna behov, önskningar och preferenser angående sitt framtida boende. Brukarbegreppet utgår också från tanken att medborgaren är aktiv, vill påverka och vara delaktig, samt är en viktig kunskapsbärare
11
och intressent (Steinholtz Ekecrantz 2008). För att brukarnas röster ska bli hörda och deras erfarenheter ska tas tillvara är det av yttersta vikt att de också medverkar i välfärdsorganisationernas processer och faktiskt får reell möjlighet att påverka densamma (Dahlberg & Vedung 2001). I
kommunernas strategiska planering för äldres boende bör därför ett tydligt brukarperspektiv finnas. Detta ökar möjligheterna att planera attraktiva boenden som utgår från äldres egna behov.
Medverkande kommuner - olika karaktär
De kommuner som medverkat i projektet, det vill säga Ale, Härryda Kungälv, Mölndal och Tjörn, är olika till sin karaktär och med skillnader i bland annat befolkningsmängd och befintligt bostadsbestånd. Både små, mellanstora och stora kommuner fanns representerade. Digrammet visar hur kommunerna skiljer sig åt storleksmässigt utifrån befolkningsmängd.
Diagram 3. Befolkningsmängd i projektets kommuner.
Även i den demografiska sammansättningen finns skillnader, se diagram 4. Tjörn har störst andel av befolkningen som är mellan 65-79 år (17,3
procent) samt 80 år och äldre (5,4 procent). Mölndal har lägst andel personer mellan 65–79 år (11 procent) och Härryda lägst andel personer som är 80 år och äldre (3,5 procent). I diagrammet visas andel av befolkningen som är 65-79 år och 80 år och äldre.
14959 27 577 34854 41 538 61 337 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000
Tjörn Ale Härryda Kungälv Mölndal
A
n
ta
l i
n
vå
n
ar
e
Källa: SCB 2011-12-3112
Diagram 4. Andel av befolkningen som är 65-79 år och 80 år och äldre i projektet kommuner.
Medan Tjörn och Härryda har ett bostadsbestånd med en övervägande andel småhus (88 procent), har Mölndal ett bostadsbestånd med en övervägande andel flerbostadshus (53 procent). Kungälv och Ale har en någorlunda jämn fördelning, se diagram 5.
13
2. Projektbeskrivning – grundidé, syfte och
mål
I detta kapitel ges en beskrivning av projektets grundidé, syfte och mål.
Projektets grundidé
Projektets utgångspunkt var att kommunernas planering av bostäder och boendemiljöer för äldre bör ske i samverkan mellan sektorerna för samhällsplanering och för äldreomsorg, med kunskaper från äldre själva, med kunskaper från tidigare forskning och liknande projekt samt även genom regional samverkan över kommungränserna.
Projektet utformades som ett samverkansprojekt mellan två avdelningar vid Göteborgsregionens kommunalförbund, FoU i Väst/GR och GR Planering, och fem kommuner inom regionen, Ale Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Kommunerna är olika till sin karaktär och skiljer sig åt bland annat vad gäller storlek, befolkningssammansättning och bebyggelse och därmed skulle de ha olika erfarenheter att bidra till i en kommunövergripande samverkan. Tanken var att kommunerna medverkade med nyckelpersoner från sektorerna för samhällsbyggnad och äldreomsorg. Genom att kunskaper från båda sektorer integreras och ett erfarenhetsutbyte sker över
kommungränserna, skulle förutsättningar för ett lärande skapas i projektet. Fokus låg också på att utveckla en gemensam terminologi för kommunernas samhällsbyggnad och äldreomsorg, som integrerar både tekniska och sociala aspekter av boendeplaneringen.
För att planera strategiskt krävs kunskap om äldres behov, önskemål och preferenser när det gäller boende (efterfrågesidan). Det krävs också kunskap om kommunernas befintliga bostadsbestånd (utbudssidan). Skillnader mellan utbud och efterfrågan blir ett underlag som möjliggör strategiska lösningar för äldres boende. Bilden nedan illusterar efterfråge- och utbudssidan.
14
För att kunna identifiera gapet mellan utbud och efterfrågan behöver
metoder utvecklas för att undersöka och kartlägga information och kunskap om äldres boendesituation. En sådan metodutvecklingsprocess har varit projektets grundstomme. Projektets grundidé har således varit att utveckla en gemensam terminologi och användbara undersökningsmetoder för att kartlägga äldres behov, preferenser och önskemål samt boendets kvaliteter; att utveckla samverkan och kunskaper; samt integrera lärande och
erfarenheter från olika kommuner, olika sektorer och äldre själva.
Syfte och mål
Projektets övergripande syfte var att utveckla användbara och
verksamhetsnära metoder för att kartlägga information och kunskap som underlättar den strategiska planeringen av bostäder och boendemiljöer för äldre. Projektet delades upp i två delprojekt som tillsammans bildar en helhet:
Del 1 syftade till utveckla metoder för att undersöka äldres behov, önskemål och preferenser gällande sin nutida och framtida
boendesituation.
Del 2 syftade till att undersöka vad som är goda boendemiljöer och utveckla metoder för att praktiskt genomföra inventeringar av fysisk miljö inklusive bostadsbestånd.
Gemensamt för båda delarna var att de också syftade till att utveckla metoder för samverkan över gränserna mellan
kommunernas sektorer för samhällsbyggnad och äldreomsorg, samt regional samverkan över kommungränserna.
Målet med projektet var också att ta tillvara på äldres egna synpunkter på hur de vill bo samt utveckla en gemensam terminologi mellan
samhällsbyggnad och äldreomsorg. Ett långsiktigt mål var att ta fram ett underlag för utvecklandet av en kunskapsdatabas som innehåller och förmår
15
integrera metoder, kunskaper och information som kan användas som ett verktyg i en strategisk planering. Nedanstående bild beskriver hur de båda delarna var tänkta att förhålla sig enskilt och till varandra.
Inom ramen för delprojekt 1 skulle varje kommun testa en metod för att undersöka äldres behov, önskemål och preferenser genom att genomföra en mindre undersökning. Inom ramen för del 2 skulle varje kommun testa en metod för inventering av fysisk miljö inklusive bostadsbestånd genom att genomföra en mindre undersökning inom ramen för projektet.
Tillvägagångssätten för undersökningarna skulle inte bestämmas på förhand utan istället utvecklas med utgångspunkt i de medverkande kommunernas behov av kunskap och information.
16
3. Projektets genomförande
I detta kapitel beskrivs projektets genomförande. Kapitlet inleds med en beskrivning av projektets organisering samt rollfördelning. Därefter följer en beskrivning av projektets aktiviteter samt genomförande utifrån dess tre olika faser: planerings-, genomförande- och avslutningsfas. I nästa kapitel presenteras hur medverkande kommuner har arbetat i projektet.
Projektets organisering och rollfördelning
FoU i Väst/GR har varit projektägare. Projektledare, projektassistent och följeforskare har haft sin organisatoriska tillhörighet på FoU i Väst/GR. Projektledningen har haft övergripande ansvar för samordning och
genomförande av aktiviteter inom ramen för projektet. En representant från GR Planering har suttit med i projektets styrgrupp samt bidragit med expertkunskaper under projektets gång.
Projektgrupp
I projektgruppen har samtliga av projektets kommuner medverkat med minst en nyckelperson från samhällsbyggnad och en från äldreomsorg. Projektgruppen har varit ansvarig för genomförandet av projektet i respektive kommun. Följande tabell illusterar vilka yrkeskategorier som medverkat i projektgruppen.
Tabell 1. Förteckning över yrkeskategorier i projektgruppen.
Kommun Samhällsplanering/byggnad Socialtjänst/Äldreomsorg Ale Översiktsplanerare
Lantmäteriingenjör
Verksamhetschef ÄO Planeringssekreterare
Härryda Mark- och bostadschef Statistiker
Planarkitekt
Administrativ chef, Socialtjänst
Kungälv Planarkitekt Verksamhetschef ÄO
Anhörigkonsulent
Mölndal Planarkitekt Enhetschef, Vård och omsorg
Tjörn Planarkitekt
Lokalsamordnare
Utvecklingsledare, Socialförvaltningen
17
Styrgupp
Projektet har haft en styrgrupp med ledningsfunktion vars syfte har varit att styra och leda projektet. Den har bestått av projektledare, projektassistent, en representant från GR Planering, följeforskare från FoU i Väst/GR samt två representanter från projektgruppen (en från samhällsbyggnad respektive en från äldreomsorgen) och en senior konsult (prof. em. arkitektur vid Chalmers tekniska högskola).
Referensgrupp
I referensgruppen har det ingått representanter för pensionärs- och brukarorganisationer, kommunala pensionärsråd, kommunala
fastighetsbolag, Senior Göteborg, fastighetskontoret Göteborgs Stad, arkitekter, folkhälsa, andra GR-kommuner samt andra personer som på olika sätt kunde bidra med kunskap om bostäder och boendemiljöer för äldre. Referensgruppens syfte har varit att bidra med vägledande synpunkter under projekttiden.
Utvärdering/följeforskning
Lisbeth Lindahl, forskare vid FoU i Väst/GR, har genom följeforskning följt projektet från början till slut, i syfte att skapa förutsättningar för ett
kontinuerligt lärande under projektets gång. Syftet med följeforskningen var främst att följa och beskriva projektets processer i relation till projektets mål
(se kapitel 8.).
Skillnaden mellan följeforskning och traditionell utvärdering är att forskaren är aktiv i projektets processer istället för att utvärdera med distans. Genom att följeforskaren ger fortlöpande återkoppling, synpunkter och rådgivning till projekt- och ledningsgrupp möjliggörs kontinuerligt förändring och anpassning av projektet (Brulin & Jansson, 2009). För att också få en extern granskning av projektet har Contextio Ethnographic AB genomfört en utvärdering med fokus på projektets måluppfyllelse (se bilaga 1.).
Projektets aktiviteter
Projektet har genomfört olika aktiviteter såsom workshops för projektgrupp och andra inbjudna, referensgruppsmöten, slutkonferens. Nedanstående tabell beskriver de aktiviteter som genomfördes inom ramen för projektets olika faser.
18
Planeringsfas maj – okt 2011
Typ av aktivitet Deltagare Syfte/innehåll Tid
Uppstartmöte Projektgrupp, projektledning, följeforskare Presentation av projektet och kommunerna, förväntningar/farhågor Heldag, maj Workshop 1 80 representanter för pensionärs- och brukarorganisationer, politiker, tjänstemän
Förankra och sprida projektet. Ta fram kriterier för ett attraktivt och gott boende för äldre.
Halvdag, sep Workshop 2 – 3 Projektgrupp, projektledning, följeforskare Planera undersökningarna. Inspirationsföreläsningar. Heldag sep, halvdag okt Referensgruppsmöte Brukarorganisationer, arkitekter, tjänstemän, bostadsbolag etc. Dialog om projektets syfte, mål och tillvägagångssätt. Input till undersökningarna. Halvdag, okt
Genomförandefas nov 2011 – feb 2012
Typ av aktivitet Deltagare Syfte/innehåll TidWorkshop 4-5 Projektgrupp, projektledning, följeforskare.
Erfarenhetsutbyte och lärande kring pågående undersökningar. Planering av slutkonferens.
Halvdag, nov halvdag, feb
Avslutningsfas mars – maj 2012
Typ av aktivitet Deltagare Syfte/innehåll Tid
Lärseminairum 1-2 Projektgrupp, projektledning, följeforskare.
Erfarenhetsutbyte och lärande kring genomförda undersökningar. Halvdag mars, Heldag, mars Referensgruppsmöte Brukarorganisationer, arkitekter, tjänstemän, bostadsbolag etc. Presentation och
diskussion kring resultat. Input på framtaget material. Halvdag, april Slutkonferens 200 deltagare. Brukarorganisationer, politiker, tjänstemän, bostadsbolag från samtliga GR-kommuner.
Sprida kunskaper och arbetssätt från projektet.
Heldag, maj
Avslutningsmöte Projektgrupp, projektledning,
Planera för fortsatt arbete. Ta del av resultat
Halvdag, juni
19
Planeringsfas
Planeringsfasen pågick mellan maj till och oktober 2011. I början av planeringsfasen gick det mycket tid åt att rigga projektet. Det innebar att projektgrupp, styrgrupp och referensgrupp skulle bemannas och hitta sina former. Det innebar också en hel del praktisk samordning så som ta fram tidsplan, planera projektets aktiviteter och lösa en webbaserad projektplats där projektledning och deltagare kunde utbyta information samt
kommunicera och förankra projektet. I ett senare skede innebar det att kommunerna skulle formulera syfte, mål och tillvägagångssätt för sina undersökningar av äldres behov, önskemål och preferenser samt av kvalitéer i det befintliga bostadsbeståndet.
Gemensam terminologi
En viktig del i planeringsfasen var att i gemensam diskussion och reflektion hitta en gemensam terminologi, begrepp och definitioner. Ett begrepp som behövde definieras var goda boendemiljöer för äldre. Detta var i fokus på en inledande workshop där tjänstemän från samhällsbyggnad, äldreomsorg och folkhälsa, företrädare från pensionärs- och brukarorganisationer, politi-ker från berörda nämnder, och representanter från de kommunala
bostadsbolagen bjöds in. Totalt deltog ungefär 70 personer.
följeforskare. från följeforskning/extern utvärdering.
Kontinuerliga/övriga aktiviteter
Typ aktivitet Deltagare Syfte/innehåll Tid
Kunskapsspridning
Broschyrer, checklistor,
nyhetsbrev med mera.
Av medverkande kommuner, projektledning och följeforskare.
Förankra och sprida projektet.
Kontinuerligt
Kommunbesök Projektledning har genomfört 2-6 besök per kommun.
Handledning och stöd för undersökningarna.
Kontinuerligt
6 styrgruppsmöten Styrgrupp. Avstämning om hur projektet arbetar för att uppnå syfte och mål. Planering av aktiviteter. Kontinuerligt 3 nätverksmöten, västsvenska nätverket Bo Bra Projektgrupp och projektledning. Erfarenhetsutbyte med andra projekt/kommuner inom Bo Bra.
20
Syftet med workshopen var att i samverkan enas kring vad som
kännetecknar ett gott och attraktivt boende för äldre personer. Detta utgjorde sedan grunden för fortsättningen av projektet. Diskussioner fördes först i tvärgrupper kring olika fallbeskrivningar för att belysa hur utformningen i boendemiljön påverkar äldres förutsättningar till ett självständigt och meningsfullt liv. Deltagarna enades om att följande sju kriterier kännetecknar attraktiva och goda boendemiljöer för äldre:
1. God yttre och inre tillgänglighet 2. Möjligheter till gemenskap 3. Integrerat boende
4. Stimulerande utemiljö 5. Upplevd trygghet 6. Valfrihet
7. Möjligheter till aktivt liv
Dokumentation från dagen finns tillgänglig på FoU i Väst/GR:s webbplats:
www.grkom.se/fouivast
Planering av kommunernas undersökningar
Kommande workshops ägnades bland annat åt planering av de mindre undersökningar kommunerna skulle genomföra inom ramen för projektet, det vill säga av äldres behov, önskemål och preferenser och av kvalitéer i det befintliga bostadsbeståndet. Projektgruppen fick här formulera vilket behov av kunskap och information som kommunen har för att kunna planera för äldres boende. För att kommunerna skulle få inspiration, idéer och metodkunskap till sina egna undersökningar bjöds en representant från fastighetskontoret i Göteborgs stad och en konsult från Luleå kommun in. Föreläsningarna handlade om hur T-märkning kan användas för att inventera tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet och hur inventering av bostadsbeståndet kan genomföras utifrån faktorerna tillgänglighet, trygghet och närhet till service och kommunikation.
För att ytterligare ge stöd i planeringsfasen besökte också projektledningen samtliga kommuner på hemmaplan. Kommunerna fick stöd från
projektledningen i metodkunskap i vilka befintliga verktyg som finns för att inventera tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet (exempelvis T-märkning, Tibb, Housing Enabler) och hur undersökningarna av behov, önskemål och preferenser kunde genomföras (exempelvis enkät, intervjuer, fokusgrupp).
21
Referensgruppsmöte
Referensgruppens möten ägnades inledningsvis till att föra en dialog i gruppen om projektets övergripande syften, mål och tillvägagångssätt. Flera av deltagarna hade också medverkat i projektets initiala workshop. Under det inledande mötet diskuterade bland annat vad som är viktiga aspekter att ha med i kommunernas undersökningar behov, önskemål och preferenser samt vid inventeringar av kvalitéer i bostadsbestånd. Här framfördes exempelvis synpunkter om att efterfrågan på trygghetsbostäder behöver undersökas, att det behöver planeras för olika lösningar eftersom äldre har olika behov/önskemål samt att det finns ett behov av naturliga och
planerade mötesplatser i boendemiljön som möjliggör gemenskap och social samvaro.
Undersökningsfas
I undersökningsfasen arbetade kommunerna med att genomföra sina planerade undersökningar av äldres behov, önskemål och preferenser samt av kvalitéer i det befintliga bostadsbeståndet.
Kontinuerligt metodstöd och erfarenhetsutbyte
Projektets avslutande workshops ägnades främst åt fortlöpande metodstöd, diskussion och erfarenhetsutbyte kring pågående undersökningar. Tillfällena inleddes med att respektive kommun fick delge varandra hur arbetet fortlöpt och vad som planerades framöver. Därefter fick respektive kommun lyfta frågor eller problem som dykt upp till gemensam diskussion i
projektgruppen. Det kunde handla om konkreta funderingar som uppstått, som exempelvis vilka mätpunkter som kan användas för att uppskatta ett bostadsområdes närhet till service och kommunikation eller utformningen av specifika enkätfrågor. Det kunde också handla om mer övergripande diskussioner som exempelvis hur samarbetet med kommunala och privata bostadsbolag skiljer sig åt mellan kommunerna eller olika erfarenheter av mellanboendeformer.
Projektledningen besökte återigen kommunerna minst en gång för att ge handledning och metodstöd. På efterfrågan bistod också projektledningen med praktisk samordning.
22
Avslutningsfas
I avslutningsfasen arbetade kommunerna med att analysera, bearbeta och sammanställa resultaten från sina undersökningar.
Lärseminarium i projektets kommuner
Ett viktigt moment i avslutningsfasen var att kommunerna skulle få ta del av varandras resultat och erfarenheter av projektet för att bidra till en
lärandeprocess, genom så kallade lärseminarium. Under två dagar fick samtliga kommuner presentera hur sin kommun arbetar med planering av bostäder för äldre, hur de gått tillväga i projektets undersökningar, vilka resultat som framkommit samt reflektioner kring arbetssättet i projektet. I samband med detta fick också projektgruppen observera vilka
boendemiljöer som inventerats, till exempel visade projektmedverkande i Ale runt i det bostadsområde i Nödinge som inventerats.
I avslutningsfasen sammanställde varje kommun sitt arbete i var sin projektrapport. Rapporterna finns tillgängliga på FoU i Väst/GR:s webbplats: www.grkom.se/fouivast.
Referensgruppsmöte
Under avslutningsfasen träffades också referensgruppen på nytt. Fokus var att presentera och diskutera resultaten från kommunernas undersökningar. Här diskuterades bland annat fördelar och nackdelar med olika
upplåtelseformer och bostadstyper för äldre samt hur vilka ekonomiska hinder som finns för att stimulera till flytt. Referensgruppen fungerade också som bollplank gällande vilka kunskaper som är viktiga att sprida utifrån projektets resultat och också ge synpunkter på de checklistor som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 7-8).
Slutkonferens
En viktig del av avslutningsfasen var att sprida arbetssätt, resultat och erfarenheter från projektet. Den 9 maj genomfördes projektets slutkonferens på temat ”Hur kan vi tillsammans skapa attraktiva och goda boendemiljöer för äldre”. Syftet med dagen var dels att sprida kunskaper och erfarenheter från projektet men också att sätta in frågan om planering av äldres boende i ett större perspektiv. Som ett led i att sätta placera frågan bjöds också föreläsare utanför projektet in. Under dagen deltog tjänstemän inom
23
äldreomsorg, samhällsbyggnad och folkhälsa, politiskt förtroendevalda och pensionärs- och brukarorganisationer i samtliga GR-kommuner.
Dokumentation från dagen finns tillgänglig på FoU i Väst/GR:s webbplats:
www.grkom.se/fouivast.
Övriga aktiviteter
Nätverket Bo bra på äldre dar
Projektkommunerna har också medverkat i det västsvenska nätverket för Bo bra på äldre dar. Syftet med nätverket var erfarenhetsutbyte gällande boende och boendemiljöer för äldre, ökad samverkan inom och mellan kommuner, bygga upp kompetens kring bostäder och boendemiljö samt underlätta ett strategiskt arbete med boendefrågor för äldre.
Kunskapsspridning
En viktig del av projektet har varit att erfarenheter, resultat och lärande spridits på olika sätt. Detta har skett kontinuerligt under projekttidens olika faser – både via olika kanaler och i olika former. FoU i Väst/GR arbetar med olika former för kunskapsspridning där bland annat föreläsningar, dialogmöten, seminarier, konferenser, FoU-cirklar och skriftliga rapporter ingår. Dessa kanaler för kunskapsspridning har gynnat projektets
möjligheter att nå ut.
För att nå ut till fler kommuner än de som medverkade har projektledning och följeforskare informerat och spridit kunskaper från projektet i flera olika sammanhang inom GR, som exempelvis nätverk för äldreomsorgschefer, stads/samhällsbyggnadschefer och kommundirektörer och FoU i Väst/GR:s samrådsgrupp för äldrefrågor.
Projektgruppen har också arbetat på olika sätt med kunskapsspridning och förankring av projektet i respektive kommun. Detta har bland annat skett i olika politiska nämnder och genom dialog med brukarrepresentanter via kommunala pensionärsråd. Deltagarna i referensgruppen har bidragit med kunskapsspridning från projektet till sina organisationer. Inom ramen för projektet har också olika typer av material tagits, till exempel en broschyr, olika checklistor och nyhetsbrev.
24
Fortsatt kunskapsspridning
Efter projektets slut fortgår kunskapsspridningen i olika former. FoU i Väst/GR har under flera år ägnat sig åt ett tydligt temaområde som handlar om hur samhället möter behov hos äldre personer. Inom detta område har en studie och aktiviteter genomförts som berör tillgänglighet i kollektivtrafik och gemensamma miljöer, hinder och möjligheter att förbättra
tillgängligheten i äldres boendemiljö, nyttan och värdet av bostadsanpassningar med mera. Projektet har bidragit med
kunskapsutveckling inom detta temaområde och kommer att förvaltas och spridas av FoU i Väst/GR. Denna omskrivna projektrapport är en del i detta. Följeforskare och projektledare kommer också sprida kunskap från projektet genom medverkan arrangemang av och medverkan i konferenser och
seminarier på temat äldres boende. Kommunerna sprider fortsatt på olika sätt kunskaper från projektet internt till politiker och tjänstemän och externt till kommunens invånare.
25
4. Kommunernas undersökningar –
tillvägagångssätt och resultat
I detta kapitel ges en övergripande beskrivning av hur kommunerna har genomfört sina undersökningar av 1) äldres behov, önskemål och
preferenser och 2) kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet. För en mer detaljerad beskrivning av resultaten se respektive kommuns
projektredovisning som finns tillgängliga på FoU i Väst/GR:s webbplats (www.grkom.se/fouivast).
Behov, önskemål och preferenser
För att undersöka den första delen i projektet - äldre kommuninvånares behov, önskemål och preferenser gällande sitt nuvarande och framtida boende - har kommunerna gått tillväga på olika sätt. Undersökningarna har anpassats utifrån kunskapsbehov och förutsättningar i respektive kommun. Deltagarna i projektgruppen har själva fått forska, pröva och lära vid val och användning av metod. De har anpassat befintliga metoder utifrån sina egna förutsättningar, såsom befintligt bostadsbestånd och demografisk
sammansättning, och behov av information. Nedan sammanfattas kommunernas val av metod och det urval som de har gjort.
26
Enkätundersökningar
Ale, Härryda och Tjörn valde att skicka ut enkäter till äldre personer eller personer som är på väg att bli äldre. I enkäterna har kommunerna utformat frågorna på olika sätt men de behandlar en del gemensamma teman. Samtliga har i sina enkäter ställt frågor angående äldres flyttplaner. Kan de tänka sig att flytta och i så fall när? Samtliga frågar också vad de vill flytta till. Är det till villa, radhus eller lägenhet? Till ett seniorboende eller
trygghetsboende? Frågor om vilken upplåtelseform som efterfrågas samt till vilket område de önskar flytta har också ställts. I enkäterna ställdes frågor också om trygghet, om än på lite olika sätt. Det kunde till exempel vara frågor om vikten av en trygg utemiljö vid flytt till ett nytt boende eller om man känner sig trygg i sin bostad och i sitt område. Samtliga enkäter
innehöll även frågor om vad som kännetecknar ett gott och attraktivt boende för äldre. Är det exempelvis närhet till service i form av affärer och
kollektivtrafik som prioriteras eller en attraktiv närmiljö med parker och grönområden?
Av de personerna som har svarat på enkäterna var majoriteten mellan 55-74 år, sammanboende, bodde i villa eller radhus och hade inte hemtjänst. Könsfördelningen bland de svarande var jämn.
Kvalitativa metoder
Kungälv och Mölndal har också frågat äldre om deras tankar och önskemål om sitt boende och vad som utgör goda kvaliteter, men med hjälp av kvalitativa metoder. Kungälv har genomfört personliga intervjuer med tio personer i åldern 60-85 år i ett flerbostadshusområde, varav fyra hade hemtjänstinsatser. Intervjuerna genomfördes i hemmet. Mölndals Stad har genomfört två stycken fokusgrupper på två olika träffpunkter för äldre i kommunen, med totalt tio äldre kvinnor. Personerna bodde i ett
flerbostadshusområde och hade kontakt med hemtjänsten. Mölndal valde att inrikta sig på vilka kvaliteter i boendet som är viktiga för att bo bra. De frågade intervjupersonerna upplevelser av gemensamma utrymmen och utemiljö, och inte av själva bostaden. De har också intervjuat en person som gör förebyggande hembesök om äldre personers upplevelser av sin
boendemiljö och den offentliga miljön i kommunen.
Kungälvs kommun bad hemtjänsten att svara på en enkät om äldre
personers behov av hjälp med matinköp, tvätt, posthämtning, sophantering och utevistelse. Utöver behoven av hjälp frågade de också hur många personer som skulle ha klarat sig på egen hand om det inte funnits hinder i
27
den fysiska miljön. Svaren bygger på 50 avidentifierade personers behov av hjälp.
Äldre personers hem utgör också arbetsplatsen för många inom vård- och omsorgssektorn. Kungälvs kommun anordnade en fokusgrupp med fyra undersköterskor i hemtjänsten för att höra vilka konsekvenser den fysiska utformningen i bostaden och närmiljön får för dem i deras arbete. Syftet med fokusgruppen var även att personalen skulle dela med sig av sina kunskaper om de äldres boendesituation i området.
Inventering av kvaliteter i det befintliga
bostadsbeståndet
I projektets andra undersökningsdel har kommunerna inventerat kvaliteter i det befintliga bostadsbeståndet. Vissa av kommunerna har valt att inventera gemensamma utrymmen och utemiljön medan andra även har tittat på kvaliteter inne i bostaden. Bostadsområde att fokusera på i sin undersökning har valts av olika skäl. Det kan handla om att där bor många äldre eller många som inom en snar framtid kommer att bli äldre, att det finns goda förutsättningar för äldre att bo bra såsom nära till service och kollektivtrafik, eller att förutsättningarna inte är bra och behöver förbättras. Tabellen nedan visar en sammanställning över metod och tillvägagångssätt.
Tabell 3. Genomförda undersökningar av kvalitéer i befintligt bostadsbestånd.
Fyra kommuner genomförde en inventering av flerbostadshus med hjälp av så kallad T-märkning. T-märkning är ett verktyg för att inventera
28
samverkan mellan privata och kommunala fastighetsägare,
stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Senior Göteborg och Boplats Göteborg. Det är en checklista som undersöker tillgängligheten inne i bostaden, i trapphuset/entrén samt utemiljön. Den ser också på tillgång till service såsom samlingslokal, dagligvarubutik och flexlinje. Det är främst framkomlighet med rullator som undersöks och framkomlighet med rullstol till viss del (www.boendeportalen.goteborg.se). Kommunerna anpassade checklistan genom att antingen lägga till eller dra ifrån kriterier efter egna behov av information och förutsättningar.
Mölndal valde att genomföra en tillgänglighets- och trygghetsvandring i ett flerbostadshusområde tillsammans med olika aktörer såsom fastighetsägare, polis, brottsförebyggande rådet, hemtjänst och ungdomsverksamhet. För att särskilt belysa tillgänglighetsfrågor deltog en person med rullator och en med rullstol.
Härryda kommun gjorde också en översiktlig inventering av bostadsbeståndet i hela kommunen utifrån byggår, bostadstyp och upplåtelseform, med hjälp av kunskaper från en före detta anställd inom samhällsplanering. Syftet var att kommunen på ett snabbt och enkelt sätt ska kunna få en tydlig bild av hur kommunens bostäder är spridda geografiskt och hur fördelningen mellan småhus och flerbostadshus ser ut.
Ale och Kungälvs kommun tog hjälp av hemtjänsten för att genomföra inventeringar, då de har god kunskap om tillgänglighet både i utemiljön och inne i bostaden. Ale samlade också in kompletterande information från bistånds- och bostadsanpassningshandläggare för området.
Vilka områden har inventerats och varför?
Härryda, Kungälv och Mölndal har genomfört sina undersökningar i typiska miljonprogramområden byggda på slutet av 1960-talet och början på 1970-talet. Området i Härryda är beläget strax utanför Mölnlycke centrum och består uteslutande av hyreslägenheter. Området valdes bland annat för att det är kommunens största bostadsområde där den begränsade projekttiden kunde göra störst nytta. Kungälv riktade in sig på ett bostadsområde som också ligger strax utanför centrum. Området valdes eftersom det bor en stor andel äldre samt blivande äldre där. Andelen personer i behov av
serviceinsatser är också något högre där än i övriga kommunen. I området finns både hyresrätter och bostadsrätter. Mölndals Stad har valt ett
bostadsområde som ligger några kilometer från centrum. I området finns både hyresrätter och bostadsrätter. Det är ett plant område med stora fria ytor mellan husen. Området valdes bland annat för att det pågår andra
29
projekt här som syftar till att höja boendekvaliteten i området. Ale har genomfört sin inventering i ett bostadsområde i en av kommunens två huvudorter. Området är plant och ligger ett stenkast från centrum där det finns ett bra serviceutbud. Andelen personer över 65 år är stor i området. Tjörns kommun har inventerat hyresrätter i flerbostadshus i fyra olika tätorter utspridda på ön. Kommunen har ett begränsat utbud av
flerbostadshus och de lägenheter som finns har i de flesta fall liknande planlösning och utformning.
Ale, Kungälv och Tjörn har tittat på kvaliteter både inne i bostaden och i utemiljön medan Härryda och Mölndal har begränsat sig till gemensamma utrymmen såsom entré, tvättstuga och soprum samt utemiljön. Nedan visas i en tabell med exempel på vad som har inventerats inne i bostaden, i
utemiljön samt i gemensamma utrymmen.
Tabell 4. Exempel på vad som inventerats.
.
Resultat från undersökningarna
I detta avsnitt presenteras resultat från kommunernas undersökningar. Kommunerna har använt sig av delvis olika metoder och har formulerat sina
Inne i bostaden Utemiljö Gemensamma utrymmen
Trösklar -finns? -höjd Kollektivtrafik -finns? -avstånd Entré -nivåskillnad -dörrbredd -dörröppnare -ledstång -kontrastmarkering Badrum -dörrbredd -rymlighet Service -vilken finns? -avstånd Hiss -finns? -nivåskillnad -rymlighet Balkong -finns? -nivåskillnad -dörrbredd Spontana mötesplatser -finns? -nivåskillnad Soprum -avstånd -nivåskillnad -tung dörr Tvättstuga -avstånd -nivåskillnad -tung dörr Gemensamhetslokal -finns? -avstånd -nivåskillnad
30
frågeställningar på olika sätt. Det är därför ur ett metodologiskt perspektiv problematiskt att jämföra och dra generaliserbara slutsatser från det samlade resultatet av kommunernas undersökningar. Det går dock att urskilja vissa gemensamma teman som vi redogör för här.
Flyttbenägenhet
Kommunerna har ställt frågor om flyttbenägenhet. Kan man tänka sig att flytta och i så fall när? Det finns en tendens till att få personer kan tänka sig att flytta inom det närmsta året, men att majoriteten kan tänka sig att flytta i framtiden och speciellt om man inte kan klara sig i sin nuvarande bostad. Diagrammet nedan visar resultatet från Härrydas enkät.
Diagram 6. Andel personer som kan tänka sig att flytta.
Här anger 57 procent att de nu eller i framtiden kan tänka sig att flytta till en bostad som är bättre anpassad för äldre personer bara om de inte skulle klara sig i sin nuvarande bostad. 26 procent svarar ”ja, absolut” och 10 procent ”nej”. Som motiv till att inte vilja flytta har en relativt stor grupp i denna undersökning angett att de redan bor i en bostad som är väl anpassad för äldre personer. Kommunernas undersökningar ger stöd för att de flesta vill bo kvar på sin hemort och i närheten av släkt och vänner. Detta
framkommer exempelvis i de intervjuer som Kungälv har genomfört där de flesta svarar att de inte har funderat på framtiden eftersom de inte kan veta
31
vad som kommer att hända, men att de vill bo kvar i sin nuvarande bostad med hjälp av från hemtjänst.
Alternativa boendeformer
Vad man kan tänka sig att flytta till för boende har också varit intressant för kommunerna att veta. Det verkar som att det finns ett intresse för att flytta till seniorboende och trygghetsboende. Diagrammet nedan visar vilka boendeformer som äldre efterfrågar i Tjörns undersökning.
Diagram 7. Andel personer utifrån efterfrågad boendeform.
*Totala procenten överstiger 100 vilket beror på att det gick att välja flera av alternativen.
45,1 procent har svarat att de helst vill flytta till ett seniorboende och 36,3 procent har svarat trygghetsboende.
Bostadstyp, upplåtelseform och boendekostnad
Kommunerna har också frågat äldre personer om vilken bostadstyp och vilken upplåtelseform de kan tänka sig, samt vad de är beredda att betala för sitt boende. Lägenhet framstår som ett mer efterfrågat alternativ än
villa/radhus och majoriteten vill hyra sin bostad. Det förefaller som att boendekostnaden helst inte ska bli högre än idag. I Ales enkät svarade 66 av 79 svarande på frågan att det är mycket eller ganska viktigt att
13,7 36,3 5,5 41,8 45,1 0 10 20 30 40 50 Procent
Vad skulle du helst vilja ha för bostad
om du flyttar? (Tjörns kommun)
32
boendekostnaden inte blir högre än idag vid en flytt. Ett bostadsområde med blandade åldrar verkar också vara viktigt för en majoritet av de tillfrågade.
Trygghet
Kommunerna har frågat om upplevelsen av trygghet och vad som skapar trygghet. Undersökningarnas resultat visar att de flesta tillfrågade äldre verkar känna sig trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde. Följande citat sagt av en person som Kungälvs kommun har intervjuat, år ett sådant exempel.
”Ibland på morgonen när jag går upp och ska ta tidningen så kan jag upptäcka att jag glömt att låsa. Jag är inte ett dugg orolig.” (Boende i Komarken)
Härryda har i sin enkät ställt frågan ”Vad får dig att känna dig trygg i din bostad/ i ditt bostadsområde? Svaren visar bland annat att gatubelysning, säkra lås, titthål och att man känner sina grannar är viktigt för att känna sig trygg i sin bostad och i sitt bostadsområde.
Tillgänglighet och närhet till service och möteplatser
Resultaten tyder på att en majoritet anser att det är viktigt med närhet till sociala mötesplatser. Det är främst spontana mötesplatser som efterfrågas. Vid inventeringarna har det visat sig att det oftast finns tillgång tillgemensamhetslokaler i bostadsområdena.
Resultaten från de inventerade områdena visar att det ofta saknas hiss och när det finns hiss så är den i de flesta fall trång. Följande citat, från en fokusgrupp som Mölndal, är ett exempel på vad konsekvensen kan bli av att det inte finns hiss.
”När jag inte klarar trappan får jag väl sitta inne.” (Boende i Bifrost)
Både vid inventeringar och intervjuer har det visat sig att det förekommer tunga dörrar till entré, tvättstuga och soprum. Andra problem är att
avstånden till sopstationer i en del fall är långa och att badrummen är små och trånga, vilket skapar ett ökat hjälpberoende. Nedanstående citat är från den fokusgrupp som Kungälv har anordnat med hemtjänstpersonal.
33
”Om det fanns stora och rymliga toaletter skulle fler klara sig själva. Nu får de ställa rullatorn utanför för att dörrarna är för smala.”
(Hemtjänstpersonal i Komarken)
De lägenheter som Tjörns kommun har inventerat har dock en god tillgänglighet.
Undersökningarna visar att äldre tycker det är viktigt med närhet till service i form av affär, vårdcentral och kollektivtrafik. I de inventerade
bostadsområdena är det dock ofta långt till service och kollektivtrafik. Nedan visas en bild över avstånd till bland annat kollektivtrafik, samlingslokal, mataffär och molok-station (sopnedkast) som Kungälvs kommun har tagit fram. Bilden visar att molok-stationer för att slänga sopor är placerade i områdets utkant.
Undersökningarna visar också att nästan samtliga anser att det är viktigt med närhet till parker, grönområden och natur. Även tillgång till balkong eller uteplats förefaller viktigt för de flesta. Av resultatet från de
genomförda inventeringarna framstår det som att utemiljöerna har en god tillgänglighet och att det finns trevliga uteplatser med sittbänkar,
planteringar och annan grönska. På vissa håll har åtgärder gjorts för att förbättra trygghet och tillgänglighet i utemiljöer. En tabell sammanfattar resultat av vad som är viktigt vid flytt till en ny bostad från den
34
Tabell 5. Viktiga faktorer vid flytt.
Om du skulle flytta till ett nytt boende, hur viktigt är det då att följande finns i närheten? (Antal personer, Ale
kommun)
Inte alls viktigt/ Inte särskilt viktigt Ganska viktigt/ Mycket viktigt Affärer och annan service såsom
dagligvarubutik, apotek och bank
0 78
Kollektivtrafik 3 72
Sociala mötesplatser såsom samlingslokaler, föreningslokaler, bibliotek
8 65
Vänner och anhöriga 26 57
Hemmet som arbetsplats
Kungälvs kommun har genomfört en fokusgrupp med omsorgspersonal från hemtjänsten för att belysa hemmet som arbetsplats och ta tillvara på de kunskaper som finns inom personalgruppen. Negativa aspekter i
arbetsmiljön som lyftes var trånga badrum och andra trånga utrymmen som gör det svårt att arbeta i par, avsaknad av hiss och trånga hissar samt kuperat område. Nedanstående citat belyser hur personalen i hemtjänsten upplever sin arbetsmiljö.
”7 liter vatten och dricka och 8 liter kattsand. Det är mycket att bära i trappor.” (Hemtjänstpersonal i Komarken)
”Man slår i sig för att det är för trångt. Man behöver klättra över rullatorn för att komma åt.” (Hemtjänstpersonal i Komarken)
Positiva aspekter i arbetsmiljön som kom fram var att de får motion av att springa i alla backar och trappor, att det ofta finns fungerande hjälpmedel, en trevlig utemiljö med uteplatser och bänkar och att brukarna trivs bra trots svårigheter.
35
5. Vad har projektet bidragit till?
I detta kapitel redovisar och diskuteras projektets resultat i förhållande till uppställda syfte och mål. Detta görs med stöd av kommunernas egna projektrapporter, projektledningens egen dokumentation av
projektprocessen samt från resultat av följeforskning och extern utvärdering.
Gemensam terminologi
Ett mål i projektet var att skapa en gemensam terminologi mellan sektorerna för samhällsbyggnad och äldreomsorg. Projektets inledande workshop var en viktig aktivitet för att uppnå detta mål. Där enades representanter för pensionärs- och brukarorganisationer, politiker och tjänstemän från samhällsbyggnad, äldreomsorg och folkhälsa om kriterier för vad som är viktiga kvaliteter i boendemiljöer för äldre. De sju kriterierna som togs fram har ständigt varit levande i projektet. De har diskuterats fortlöpande i
projektgruppen, använts som utgångspunkt och operationaliserats i
kommunernas undersökningar samt fungerat som gemensam förståelseram. Utöver detta har en kontinuerlig diskussion och reflektion kring exempelvis begrepp som trygghetsboende, tillgänglighet och vad som skiljer äldres behov från önskemål, förts i projektet. I någon kommun valde man också att på egen hand definiera olika mellanboendeformer i syfte att skapa
gemensamma begrepp och ökad förståelse mellan samhällsbyggnad och äldreomsorg.
Metoder som underlättar en strategisk planering
Det övergripande syftet med projektet var att utveckla användbara och verksamhetsnära metoder som kan underlätta den strategiska
boendeplaneringen för äldre. Projektet har arbetat mot detta mål genom att projektmedverkande fått utveckla, pröva, och lära sig olika metoder för att dels undersöka äldres behov önskemål och preferenser och dels undersöka kvalitéer i det befintliga bostadsbeståndet.
De som medverkat i projektet har med hjälp av metodstöd från projektledning och inspirationsföreläsare fått utforma vad som skulle undersökas och hur det skulle undersökas. Som ett resultat av detta har kommunerna också använt sig av delvis olika tillvägagångssätt i sina
36
undersökningar. Detta har bidragit till ökade kunskaper för andra metoder än den man själv har använt. Resultaten från följeforskning och extern utvärdering stödjer också att projektmedverkande har fått ökade kunskaper om metoder för att undersöka hur äldre invånare vill bo och för att inventera tillgängligheten i bostadsbeståndet.
I kommunernas projektredovisningar framgår att flera kommuner planerar att kontinuerligt använda sig av framtagna metoder. Exempelvis funderar projektmedverkande från Härryda, Ale och Tjörn på att genomföra liknande enkätundersökningar i framtiden i syfte att få mer eller uppdaterad kunskap om vad äldre personer efterfrågar. Flera av kommunerna har också planer på att inventera fler bostadsområden än de som hunnits med inom ramen för projektet. I Härryda kommun finns exempelvis planer för ett utökat samarbete med både kommunala och privata bostadsbolag/fastighetsägare för att komplettera bilden av antalet tillgängliga lägenheter i kommunens befintliga bestånd. I Mölndal planerar projektmedverkande att delta i en uppföljning av den tillgänglighet- och trygghetsvandring som genomfördes inom ramen för projektet. Förhoppningen är att tillgänglighetsperspektivet ska inkluderas permanent i den struktur som redan finns för
trygghetsvandringarna.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att de metoder som tagits fram inom ramen för projektet kan fungera som användbara och långsiktiga verktyg i planeringen av goda bostäder för den äldre delen av kommunbefolkningen.
Underlag för fortsatt planering
Projektets mål var i första hand att utveckla metoder som underlättar planeringen äldres boende, men genom projektets undersökningar har kommunerna också fått ett bättre informations- och kunskapsunderlag att planera utifrån. I kommunernas projektrapporter framkommer att flera kommuner tänker använda den kunskap och information som framkommit genom deras undersökningar av äldre behov, önskemål och preferenser samt inventeringar av tillgängligheten i befintligt bostadsbeståndet i den fortsatta planeringen av bostäder för äldre. Det kan exempelvis handla om använda materialet som underlag för bostadsförsörjningsprogram eller
boendeutredningar.
Det skiljer sig dock mellan kommunerna vilket helhetsgrepp som har tagits i undersökningarna och därmed också i vilken utsträckning resultaten kan komma att användas i en strategisk planering. I projektredovisningen lyfter exempelvis några kommuner att det behövs ett politiskt uppdrag för att även i fortsättningen samverka kring planeringen av bostäder för äldre. Tanken i
37
dessa kommuner är att använda sig av projektets resultat, kunskaper och erfarenheter för att få till ett sådant uppdrag. Detta kan också i förlängingen skapa förutsättningar för att ett helhetsgrepp tas i frågan.
Kunskapsdatabas och checklistor
Från början var det tänkt att en kunskapsdatabas skulle utvecklas inom ramen för projektet. Den skulle finnas kvar som ett varaktigt, användbart och verksamhetsnära verktyg efter projektets slut. Syftet med databasen skulle vara att kommunerna får tillgång till en gemensam plats för
informations- och kunskapsinhämtning. Innehåll och upplägg var tänkta att diskuteras fram gemensamt med kommunerna för att säkerställa att deras behov av kunskap och information tillgodosågs. Kunskapsdatabasen skulle också inkludera metoder och resultat framtagna i projektet.
Under hösten 2011 gjordes en hel del förberedelser i projektet för att ta fram underlaget till en sådan kunskapsdatabas. Det visades sig dock vara svårt att hinna med att ta fram ett sådant verktyg inom ramen för den korta
projekttiden. Risken var att det inte skulle utgå från kommunernas
kunskapsbehov om processen hastades fram. Det fanns också farhågor kring hur databasen skulle kunna utvecklas och leva vidare efter projektslut. I november togs beslut i både styrgrupp och projektgrupp att inte gå vidare med kunskapsdatabasen utan istället ta fram enklare verktyg i form av checklistor. Utifrån förslag från projektgruppen togs två checklistor fram. Den ena är tänkt som en hjälp för äldre personer som funderar på att flytta och den andra är tänkt som hjälp för kommuner och bostadsföretag för planering och genomförande vid inventeringar av tillgängligheten i
befintligt bostadsbestånd. Checklistorna finns tillgängliga på FoU i Väst/GR webbplats, www.grkom.se/fouivast
Samverkan inom och mellan kommuner
Ett prioriterat mål i projektet var att utveckla samverkan över gränserna mellan äldreomsorg och samhällplanering samt över kommungränserna. Har projektet bidragit till ökad samverkan inom och mellan kommuner?
Samverkan inom kommuner
Det blev tydligt redan vid projektstart att kommunerna hade olika erfarenheter och rutiner för samverkan mellan samhällsbyggnad och socialtjänst/äldreomsorg. I någon kommun fanns redan välfungerande
38
samverkansstrukturer med regelbundna möten över sektorsgränserna. I de flesta kommunerna var det dock första gången som de enskilda personerna överhuvudtaget träffade varandra och något samarbete över gränserna fanns inte. Initialt tog det därför tid för att lära känna varandra, förstå varandras roller och hitta sätt att samarbeta i projektet. I detta skede bidrog projektet främst till att skapa kontaktytor över sektorsgränserna. För kommuner där samverkan redan fanns behövdes inte denna startsträcka, utan det gick ganska snabbt att komma igång. Här har projektet främst bidragit till att samverkan förstärkts och att mer informella kontakter tagits. Detta styrks också av följeforskningens och utvärderingens resultat.
Samverkan över sektorsgränserna har utvecklats kontinuerligt under projekttiden. Detta framkommer bland annat i samtliga av kommunernas projektrapporter där värdet av samarbete tydligt understryks. Ökat lärande och ökade insikter om varandras verksamheter, synliggörande av varandras roller och kunskaper är några positiva aspekter som lyfts fram. Projektet upplevs ha bidragit till en gemensam förståelseram och ökad helhetssyn kring planering av bostäder för äldre samt lagt en grund för fortsatt samarbete.
Projektet har främst bidragit till att initiera (i de kommuner strukturer saknades) samverkansprocesser över sektorsgränserna eller förstärka (i de kommuner strukturer fanns) samverkansprocesser över sektorsgränserna. Däremot har inga faktiska strukturer för samverkan utvecklats.
Mellan kommuner
Projektet har också bidragit till samverkan över kommungränserna, främst genom projektets gemensamma aktiviteter. I kommunernas projektrapporter framhålls bland annat att samverkan över kommungränserna bidragit till ökade kunskaper om andra kommuners grundförutsättningar att planera goda bostäder för äldre. Det har också ökat kunskapen om varandras planeringsprocesser och gett insikt om att olika kommuner står inför olika problemställningar. Detta har gett inspiration och lärdomar att ta med i det fortsatta arbetet. Det har också varit givande att kommunerna använt olika metoder för undersökningarna, vilket bidragit till ett lärande som
39
Tillvaratagandet av äldres perspektiv
Ett ytterligare mål i projektet var att kunskaper från äldre själva och
pensionärs- och brukarorganisationer skulle ha stor betydelse för projektet. Detta har skett på flera olika sätt, dels genom brukarmedverkan i projektets olika delar och dels genom att äldres egna synpunkter på hur de vill bo har tagits tillvara på.
Brukarmedverkan har skett i flera av projektets aktiviteter, till exempel i den första workshopen deltog representanter från brukarorganisationer och kommunala pensionärsråd från projektets samtliga kommuner. Workshopen utgick från äldres perspektiv. Genom gemensam diskussion kring olika fallbeskrivningar belystes hur utformningen i boendemiljön påverkar äldres förutsättningar till ett självständigt och meningsfullt liv. I projektets
referensgrupp har det ingått representanter för pensionärs- och
brukarorganisationer och på så vis har deras synpunkter tagits tillvara på. Vid slutkonferensen medverkade också representanter från
brukarorganisationer både från projektets kommuner och från övriga GR-kommuner. Flera representanter som suttit med i referensgruppen deltog i en paneldiskussion på konferensen om hur brukarperspektivet kan
inkluderas i planeringsprocessen.
Kommunernas undersökningar av äldres behov, önskemål och preferenser har tydligt utgått från äldres perspektiv och bidragit till kunskaper om hur äldre kommuninvånare vill bo nu och i framtiden. Detta möjliggör en planering som tar hänsyn till äldre invånares perspektiv.
Flera kommuner har informerat om och fört en dialog om projektet i kommunala pensionärsråd. Det fanns dock en högre ambition när det gäller brukarmedverkan i kommunernas undersökningar. Kommunerna har exempelvis uppmuntrats att i samverkan med representanter från
pensionärsråd eller brukarråd genomföra inventeringar av kvalitéer i det befintliga beståndet. Detta har dock inte gjorts i någon större utsträckning. Detta kan bero på tidsbristen i projektet, men också på att det fanns
