Kommunernas uppgifter

Kommunerna skall på uppdrag av staten utföra fem uppgifter: risk- och sårbarhetsanalyser, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, vissa kvarvarande åtgärder avseende höjd beredskap samt rapportering. Nedan framgår för varje uppgift hur den formulerats i Kommunöverenskommelsen, vad som framkommit vid kommundialogerna samt analysgruppens

bedömning.

2.1.1 Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunöverenskommelsen

Kommunerna skall för varje mandatperiod fastställa planer för hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommunernas planer skall baseras på nämndvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse inklusive sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag.

Det viktigaste syftet med analyserna är att

• öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga,

• ge underlag för information till kommuninvånare och anställda,

• ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar risker och sårbarhet,

• stödja den fysiska planeringen och

• utveckla förmågan att hantera inträffade kriser.

Kommundialogerna

Alla kommuner har påbörjat analysarbetet men bara någon har hunnit analysera flera prioriterade verksamheter. Kommunerna har förankrat och organiserat arbetet internt och i de flesta fall kommit igång med eller blivit färdig med något enstaka område t.ex. pandemi, elavbrott eller störningar på VA-området. I några fall har kommunerna börjat med en grovanalys för hela kommunen i avsikt att därefter gå vidare till ett verksamhetsområde.

Analysgruppens bedömning

Risk- och sårbarhetsanalys är en fortgående och tidskrävande process. Flera kommuner har endast hunnit påbörja sitt analysarbete. Uppgiften är omfattande och komplex, eftersom den omfattar ett flertal olika kommunala verksamheter och bygger på olika scenarier. Det kommer följaktligen att dröja innan kommunerna har en samlad bild av risker och sårbarheter. Av detta skäl är det viktigt att såväl länsstyrelsen som MSB fortsätter och utvecklar sitt stöd

till kommunerna. Hur stödet skall utformas bör ske i dialog med kommunerna.

Det kan påpekas att MSB har föreskriftsrätt avseende kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Ett antal kommuner har börjat med att analysera pandemi och bortfall i elförsörjningen, vilket kan bero på dessa områden har lyfts fram av KBM pga. inträffade händelser.

Arbetet har inneburit att medvetenheten hos politiker och

verksamhetsansvariga om risker och sårbarhet i kommunens verksamhet ökat.

Därmed kan man anta att förmågan att hantera kriser har förbättrats.

2.1.2 Geografiskt områdesansvar

Kommunöverenskommelsen

Kommunen skall verka för att de förberedelser för hantering av en extraordinär händelse som inom kommunens geografiska område genomförs av statliga myndigheter, landstinget samt organisationer och företag samordnas. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen verka för samordningen av krishanteringen inom kommunens geografiska område.

Sammanfattningsvis innebär detta geografiska områdesansvar att kommunen skall vara sammankallande för ett krishanteringsråd (eller motsvarande) med representanter för de lokala krisaktörerna samt verka för att de lokala

krisaktörernas förberedelser för och åtgärder under en extraordinär händelse samordnas liksom informationen till allmänheten.

Kommundialogerna

Endast två kommuner av 15 har etablerat ett krishanteringsråd. Ett flertal av de övriga referenskommunerna pekar på svårigheten att rekrytera representanter till ett sådant råd. Flera kommuner anser att samordningen av förberedelser, åtgärder och information bör göras på den regionala nivån och inte lokalt.

Särskilt uppmärksammas behovet av samarbete med näringslivet.

Analysgruppens bedömning

Avstämningen visar att det finns stora svårigheter med att genomföra det geografiska områdesansvaret i kommunerna på det sätt som avsågs i

överenskommelsen. Uppgiften upplevs ofta som otydlig och teoretisk. Berörda aktörer (polis, landsting, näringsliv m.fl.) medverkar inte i krishanteringsråden i den omfattning som överenskommelsen förutsätter, dvs. att delta i samtliga kommuner för att företräda sitt verksamhetsområde. En alternativ lösning är att flera kommuner går samman och bildar ett regionalt råd.

Behovet av samordning finns men enligt analysgruppen måste formerna för detta ses över. Avstämningen visar att samordningen av aktörernas

beredskapsförberedelser och krishantering i större utsträckning bör ske på den regionala nivån.

Analysgruppen anser att metoden krishanteringsråd har blivit ett mål i stället för ett av flera möjliga medel för samordningen. På den lokala nivån kan också andra sätt att åstadkomma en samordning prövas.

2.1.3 Utbildning, övning

Kommunöverenskommelsen

Kommunen skall svara för att förtroendevalda och anställda får erforderlig utbildning för att kunna lösa sina uppgifter och att övning av kommunens ledning och berörda förvaltningar sker regelbundet. Länsstyrelserna skall ge kommunerna stöd i övningsverksamheten.

Kommundialogerna

De flesta kommuner har haft någon utbildnings- eller övningsaktivitet för politiker och central tjänstemannaledning. Några få har också utbildat eller övat en eller flera förvaltningar. Fem kommuner har en fastställd övningsplan.

Analysgruppens bedömning

Avstämningen visar på svårigheter att klara övningsuppgiften. En fortlöpande övningsverksamhet av kommun- och förvaltningsledningar är mycket

tidskrävande. Många kommuner har varken resurser eller kompetens för att planera, genomföra och utvärdera egna övningar. Analysgruppen saknar en systematisk och sammanhållen övnings- och utbildningsverksamhet som utgår från behoven hos kommunledning och förvaltningar.

En fungerande verksamhet på detta område måste utgå från en långsiktig utbildnings- och övningsplan. Genom utvärdering av genomförda övningar skall resultatet tas tillvara för att utveckla krisberedskapen. Länsstyrelsen bör verka för att kommunerna antar utbildnings- och övningsplaner och själv medverka vid utvärderingen av kommunernas övningar. Länsstyrelsen bör även bevaka att behovet av utbildning i kommunerna tillgodoses och vid behov medverka i utbildningen. MSB bör utveckla den centrala nivåns stöd till kommunernas övningsverksamhet. Bl.a. bör modeller för enkla övningar i seminarieform, scenarier och vägledningar tas fram.

Ett sätt att komma igång med en fortlöpande övningsverksamhet är att samverka över kommungränserna. Länsstyrelserna bör verka för att kommunerna samverkar i nätverk för övning. Ett annat sätt är anskaffa en gemensam resurs för övningsledning i länet eller i samverkan mellan flera län.

2.1.4 Höjd beredskap

Kommunöverenskommelsen

Kommunen skall förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till

kommunens disposition av staten. Kommunen skall vidare underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap.

Kommundialogerna

Flera kommuner anser att kostnaderna för hantering av räddningstjänst-materiel och andningsskydd inte täcks av den statliga ersättningen. Uppgiften att förvara andningsskydd upplevs inte alltid som meningsfull.

Analysgruppens bedömning

Analysgruppen påminner om att Statens Räddningsverk påbörjade ett arbete med översyn av hur den räddningstjänstmateriel som kommunerna förvarar åt staten ska hanteras. Uppgiften har nu förts över till MSB. En utgångspunkt i denna översyn är att materiel som kan vara till nytta i fred vid räddningstjänst eller krishantering stannar hos kommunerna medan övrig materiel avvecklas.

Analysgruppen anser att detta arbete bör slutföras så fort som möjligt.

När det gäller förvaringen av andningsskydden kan konstateras att regeringen har anfört att den avser låta avveckla skydds- och förstärkningsmateriel för höjd beredskap (prop. 2007/08:92, sid 28).

2.1.5 Rapportering

Kommunöverenskommelsen

Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder för att minska risker och sårbarhet i kommunen och för att förbättra

krishanteringsförmågan som kommunen vidtagit. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen ge länsstyrelsen fortlöpande information om läget i kommunens egen verksamhet och i det geografiska området.

Kommundialogerna

Kommunerna anser överlag att rapporteringen till länsstyrelsen fungerar bra.

Telefonkonferenser bedöms tillräckligt för att införskaffa och uppdatera en gemensam lägesbild.

På några håll framkommer en tveksamhet beträffande verktyget webbaserat informationssystem, WIS, främst beroende på att systemet inte används i

vardagen. Det är ofta bara någon enstaka tjänsteman i en kommun som kan hantera WIS.

Analysgruppens bedömning

Analysgruppen konstaterar att rapporteringen mellan kommun och

länsstyrelse fungerar väl. Dock anser analysgruppen att MSB bör utreda hur WIS kan användas i det vardagliga arbetet eftersom många kommuner inte kan se vardagsnyttan av systemet och därför inte tror att det kan användas vid en kris. MSB bör ge kommunerna vägledning för användningen av WIS såväl under en kris som till vardags.