5.3 Föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling
5.3.2 Kommunikation i arbetslaget
Kommunikation verkar vara av vikt hos några av informanternas arbetslag när det kommer till föreställningar om hur dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling. Informant 4 tycker att dokumentation ligger till grund för förskoleutveckling och menar att tillit och kommunikation i arbetslaget är viktiga faktorer för ett fungerande arbete. Informant 4 menar att ”det är så lätt att man blir hemmablind, man gör saker för att man alltid har gjort dem” men
35
med hjälp av att dokumentera, när det blir nerskrivet och finns svart på vitt, så händer något mer och dokumentationen gör att nya saker synliggörs.
’Det var inte så vi tänkte att det såg ut’ Att man ser nya saker, jag tycker att det. Man jobbar så nära i ett arbetslag och vi har alla olika erfarenheter, hur vi ser på saker och ting. Har man det framför sig svart på vitt, så här går det till då är det lättare att gå framåt och att utvecklas när vi har det gemensamt.
Föreställningarna kring dokumentation och förskoleutveckling i arbetslaget har ändrats med tiden efterhand som kunskapen har ökat och man ser vilken skillnad arbetet gör för verksamheten. Likaså har det varit avgörande att hitta sitt eget arbetssätt för informant 4 och hens arbetslag, ett arbete som var svårt att komma igång med och det då fanns kolleger som sa ” ska man inte få göra saker bara för att göra dem, för att det är roligare”.
För det är svårt i början för man vet inte riktigt, vad ska jag dokumentera och hur ska jag gå vidare och sånt. Och sättet man gör det är kanske lite jobbigt och nu är man snabbare för man har fått lite rutin.
Men nu har föreställningarna kring dokumentation och förskoleutveckling förändrats och det är inte bara jobbigt längre menar informant 4.
Informant 5 tror att förskolan utvecklas även utan dokumentation men menar att med dokumentation blir det mer kvalitativ utveckling om det sköts på rätt sätt. Men tror även att om det finns en övertro på dokumentationen och om den får ta över för mycket då kan det leda till sämre utveckling och uttrycker att det kan bli ett dilemma. Informant 5 anser att ”om man får välja så tror jag att barn utvecklas mer av närvarande pedagoger än pedagoger som springer och skriver tabeller och diagram och tar en massa foto men om man tar det på rätt nivå så mår båda sakerna bra av varandra” och poängterar att pedagoger ska fundera på varför man dokumenterar.
Informant 5 menar att det är viktigt att ha diskussioner i arbetslaget om ”vad vi vill ta till oss på vår förskola” för det kommer nya saker hela tiden. I arbetslaget som informant 5 tillhör konstrueras föreställningar tillsammans i gemensamma diskussioner, ett arbetssätt som har arbetats fram över tid och som upplevs som positivt samt även gör att alla känner sig delaktiga. Detta kan jämföras med informant 7 som uppger att ” Vi har egentligen aldrig pratat om det gemensamt, det är så mycket ord som kommer till en hela tiden” och som inte verkar ha en
36
gemensam syn utan varje pedagog har sin egen föreställning utifrån sin egen kontext och deras outtalade överenskommelser sinns emellan. Även om informant 7 hela tiden återkommer till att de pratar mycket med varandra på avdelningen för att utveckla förskolan så är det inget som dokumenteras gemensamt och kan vara grund till förskoleutveckling.
Informant 6 ger ingen tydlig bild av vilka föreställningar som konstrueras i arbetslaget gällande dokumentation av barns utveckling och lärande som ligger till grund för förskoleutveckling. Det som framkommer är att informant 6 har föreställning från sin tidigare arbetsplats kring detta som gärna ska implementeras i det nuvarande arbetslaget och det skulle i så fall kunna bli en social konstruktion utifrån denna erfarenhet men om detta har skett är som sagt otydligt. Däremot är det tydligt att informant 6 tycker att förskolan är spretig.
Jag vet inte om vi har en gemensam syn i huset, dels har jag inte varit här så länge och ibland … vi jobbar åt samma mål utåt men det är outtalat…jag har nog inte varit med om en förskola som är så spretig men det har jag sagt till cheferna. Vi gör på så olika sätt.
Sammanfattning
Det framgår av informanterna att tid och diskussioner i arbetslaget är av stor vikt för en positiv syn på dokumentationen av barns utveckling och lärandes roll i förskoleutveckling. Denna föreställning är mycket tydlig och informanterna uppger att den stärks när arbetslaget ser en utveckling i verksamheten, vilket visar på att kunskap eller syn är en föränderlig social konstruktion. Studien visar även att känna sig hörd och delaktig är av betydelse för hur informanternas syn på dokumentationens roll i förskoleutvecklingen konstrueras på arbetsplatserna.
37
6 Diskussion
Detta kapitel är indelat i fyra delar. Först diskuterar jag mitt resultat utifrån tidigare forskning, min framtida yrkesroll för att sedan diskutera min metod och tillvägagångssätt och jag avslutar med förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet från min studie visar på att det finns återkommande faktorer som verkar vara av betydelse för de föreställningar som finns i arbetslag i förskolan kring dokumentation och förskoleutveckling. Dessa faktorer är tid, diskussioner i arbetslaget, delaktighet och att våga prova olika sätt. Men framförallt faktorn tid, att låta processen i arbetet få ta tid för att möjliggöra goda resultat är av stor vikt visar både min studie och tidigare forskning.
Tidigare forskning (Bjervås, 2011) visar att trots att dokumentation tar tid från barngruppen så upplever pedagoger att vinsten ändå är större med den utveckling som dokumentationen ger än om den inte skulle göras. Även det kollegiala samtalet med ett gemensamt meningsskapande är positivt för det ger tillbaka till barnen. Bjervås har även funnit att pedagoger upplever att färre dokumentationer är att föredra då det ger mer tid för reflektion och analys vilket genererar mer utveckling i verksamheten. Min studie visar också på detta. De informanter som i sitt arbetslag ges tid till ett gemensamt meningsskapande genom diskussioner har i huvudsak en positivare bild av vad dokumentation används till och har djupare förståelse för dess syfte.
Min studie har även visat att det finns en annan syn på dokumentation där den i huvudsak används till pedagogers planering och inte till barns lärprocesser. Forskning har även visat på detta (Alvestad & Sheridan, 2015) och att det inte är tydligt att pedagoger ser sambandet mellan planering, dokumentation och barns utveckling och lärande utifrån läroplanens mål. Men även en viss osäkerhet har framkommit i min studie om vad som ska dokumenteras, hur det ska dokumenteras och varför dokumentation ska ske och vad den ska användas till. Detta resultat överensstämmer med forskningsresultat (Emmoth, 2014; Elfström, 2013) kring osäkerhet hos förskolans personal angående dokumentation. Elfström (2013) menar även att pedagogisk dokumentation kan användas till att utveckla förskolans arbete men att det är ett omfattande arbete som kräver kunskap och förståelse. Studien visar att det tar tid att befästa detta arbetssätt
38
samt även nyfikna och engagerade pedagoger behövs. Elfström anser att den kunskap som arbetslagen konstruerar kan styras av vilka verktyg och arbetsformer som används och även begränsa processer. Min studie visar att de informanter som har gett arbetet med dokumentation tid har ett tydligare syfte med sina dokumentationer. Dessa informanter har diskuterat mycket i arbetslagen och provat olika sätt att dokumentera men framförallt har de uttryckt en känsla av delaktighet i att skapa gemensamma föreställningar i sitt arbetslag vilket har resulterat i ett positivt engagemang och meningsskapande. Av informanterna använder några färdiga mallar, någon använder ingen mall längre men gjorde i början som stöd men upplevde att det begränsade dem och nu har arbetslaget istället hittat sitt eget sätt. En informant använder årshjul för att inte glömma bort något område och har utgått från ett färdigt koncept. Tre av informanterna uttrycker tydligt att de gör dokumentationer som leder till förskoleutveckling och dessa informanter använder sig av olika verktyg men gemensamt är att de tillsammans i arbetslaget under en längre tid tillsammans har diskuterat, provat sig fram och till slut kommit fram till vilket som är deras sätt att arbeta med dokumentationer och utvecklingsarbete. Men denna föreställning menar de är föränderlig och att detta är ett ständigt pågående arbete. Min studie visar även att de som använder sig av färdiga mallar ofta utrycker att dokumentation tar tid från barnen och ifrågasätter varför det ska dokumenteras. Elfström Petterssons (2017) studie visar att förskollärare gärna efterfrågar mallar till dokumentation då dessa kan antyda till att inte ta tid från barnen men Elfström Pettersson menar att färdiga mallar kan vara begränsande då de inte är anpassade efter den egna verksamheten och kanske inte passar denna utan mallen istället styr utvecklingsområde och vad som synliggörs. Det gör att det läggs mer fokus på själva dokumenterandet än på det utvecklingsarbete som dokumentationen ska vara en del av. Detta synsätt tycker jag mig kunna utläsa i min studie hos några av informanterna som använder mallar men som inte riktigt ser en tydlig koppling till att dokumentationen ska användas till utvecklingsarbete utan blir mer av en dokumentation av vad barnen har gjort. Jag tolkar det som att det finns en viss osäkerhet kring dokumentation liksom Emmoth (2013) och Elfström (2014) sett i sina studier. Elfström (2014) anser att det finns en övertro till färdiga mallar för dokumentation som ska leda till verksamhetsutveckling och lyfter även att det har väckts kritik mot pedagogisk dokumentation i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Då det hos många förskollärare har blivit en teknik där bara det barnet har gjort synliggörs men dokumentationen används inte för vidare utmaning och utveckling eftersom pedagogen inte haft den komplexa förståelse och kunskap som behövs för att göra pedagogisk dokumentation. Detta syns även i min studie där en informant beskriver just hur foto sätts upp på väggar för att synliggöra dem
39
för barnen och prata tillsammans med barnen och anser att detta är pedagogisk dokumentation men jag menar att det saknas reflektion och analys för vidare utmaning och utveckling.
6.2 Framtida yrkesroll
Det jag tar med mig från studien i min framtida yrkesroll om dokumentation och förskoleutveckling är att som arbetslag ge oss tid. Tid för samtal, diskussioner, fortbildning och att prova olika verktyg och arbetssätt för att tillsammans hitta ett arbetssätt som är rätt för arbetslaget. Men även att se detta arbete som föränderligt och under ständig utveckling.
6.3 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte och frågeställningar valde jag att genomföra en kvalitativ studie och använde mig av semistrukturerade intervjuer som spelades in med diktafon. Jag valde bort att filma och använde istället kompletterande anteckningar för att dokumentera kroppsspråk då filmning kan upplevas hämmande för informanterna. Ljudinspelning valdes istället för att bara föra anteckningar för att inte ta mitt fokus som intervjuare från samtalet vilket gjorde att nyanser som jag inte uppfattade under samtalets gång fanns dokumenterade och gjorde att jag kunde använda dem i studien. Mitt val att använda semistrukturerad intervju som form har gjort att intervjuerna inte har genomförts på exakt samma vis utan informanterna har haft utrymme att påverka innehållet men även gett mig som intervjuare möjlighet att välja följdfrågor utifrån studiens syfte och frågeställningar. Användande av intervjuer kan även innebära att informanterna kan ge ett tillrättalagt svar utifrån vilket svar de tror att jag vill få men då intervjuer som metod även ger möjlighet till informanternas egna djupare tankar och föreställningar valde jag denna metod.
Jag gjorde ett strategiskt urval av informanter utifrån att få en bred bild och för att få variation av informanter. Jag är medveten om att mitt urval kan ha påverkat studiens resultat och att annan fördelning av både huvudman och pedagogiskprofil kunde ha visat annat resultat.
6.4 Vidare forskning
Då min studie är begränsad till sju intervjuer så skulle det vara intressant att göra en större studie med fler kommunalt anställda pedagoger och då gärna från olika kommuner samt även
40
fler privat anställda pedagoger med olika pedagogiska inriktningar. Det skulle även vara intressant att göra en studie på om resultaten jag sett gällande att arbetslags föreställningar kring dokumentation och förskoleutveckling skiljer sig så mycket mellan olika montessoriförskolor är representativa.
Något som även Vallberg Roth (2015) nämner att det saknas forskning kring och som skulle kunna ses som en fortsättning på min studie är pedagogers bedömningskompetens och bedömningsformer.
41
7 Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvestad, Torgeir & Sheridan, Sonja (2015) Preschool teachers' perspectives on planning and documentation in preschool, Early Child Development and Care, 185:3, 377-
392, DOI: 10.1080/03004430.2014.929861
Bjervås, Lise-Lotte (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25731
Burr, Vivien (2003). Social constructionism. 2. ed. London: Routledge
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur
Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. 1. uppl. Stockholm: Liber
Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95692
Elfström Pettersson, Katarina (2017). Teachers’ actions and children’s interests Quality becomings in preschool documentation. Nordisk Barnehageforskning. 14:2, s. 1-17 Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.7577/nbf.1756
Emmoth, Katarina (2014). Grunden läggs i förskolan Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. Umeå: Umeå universitet
Tillgänglig på Internet: http://umu.diva-
42
Lager, Karin (2010). Att organisera för kvalitet - en studie om kvalitetsarbete i kommunen och förskolan Organizing Quality Assessment Practices in Municipalities and Pre-Schools.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/24068
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.],] (2016). Stockholm: Skolverket
Rintakorpi, Kati & Reunamo, Jyrki (2017) Pedagogical documentation and its relation to everyday activities in early years, Early Child Development and Care, 187:11, 1611- 1622, DOI: 10.1080/03004430.2016.1178637
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Norstedts Juridik AB
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan-pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket
Vallberg Roth, Ann-Christine (2015). Delstudie 2 Bedömning och dokumentation i förskola. I Tallberg Broman, Ingegerd, Vallberg Roth, Ann-Christine & Persson, Sven (red.). Förskola tidig intervention. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 61-95
Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och- utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-06-15-forskola-tidig-intervention.- delrapport.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: