Kommunikation kan ses som nödvändighet för att underhålla olika gemenskaper och
mellanmänskliga relationer. Genom kommunikation kan en individ få respons det som individen till exempel är osäker på eller undrar över. Det är en sorts informationsöverföring vilket påverkar samspelet mellan olika individer och på så sätt även påverkar deras inre tolkningar. Det yttre är på så sätt förbundet med det inre i ett dynamiskt förhållande och en individs samspel mellan dessa kan även påverka de mellanmänskliga relationerna. Till exempel kan inre känslor såsom ilska påverka hur en person beter sig gentemot andra individer och deras respons blir samtidigt något som påverkar personen. Det dynamiska samspelet mellan individer är något jag tror sker genom olika sociala uttryck. Med sociala uttryck menar jag det som förmedlas av en individ i samspelet med andra individer, som till exempel kroppsspråk, talspråk, jargong, kläder, frisyrer eller till och med hur en individs bil ser ut. Under den enskilda intervjun pratade jag med informanten om att diskutera med andra kring det hon tar del av genom medier:
Henrik – Brukar du diskutera det du har sett tv, tidningar eller på Internet med kompisar eller vuxna?
– Jah det brukar jag… faktiskt.
Henrik – På vilket sätt då?
– Men typ om det står i tidningen att någon blivit våldtagen eller nått sånt där då kan man sitta och prata med kompisar eller vuxna om varför det ens händer och så
Henrik – Vad betyder det för dig att kunna lufta såna här tankar i diskussioner?
– Det känns skönt… för när jag läser sånt i tidningar eller på Internet då blir jag så jäkla irriterad för att sånt händer…. Jag… nää så kanske man inte ska säga nu … Asså jag skulle kunna [borttaget] som gjorde nått sånt mot nån jag känner. Asså så irreterad blir jag. Så det känns så skönt att prata med folk som tycker likadant. Asså så där.
Detta visar att informanterna tar till sig det som förmedlas genom statiska medier. Genom att få en respons och ett igenkännande från individer som hon litar på kan hon försäkra sig att hon förhåller sig riktigt till situationen. Ett annat exempel på hur individer kan ta intryck av det som förmedlas i olika medier och väljer hur mycket de vill ta till sig och hur de förhåller sig till det som förmedlas kan belysas av en annan intervju där vi diskuterar kring tidningen Glöd:
Henrik – Vad fick dig att läsa den?
– Det är intressant att se hur ungdomar har det och så. Vad annat folk, alltså andra ungdomar håller på med.
Henrik – Betyder det mycket för dig att du får läsa om vad andra ungdomar gör och hur de spenderar fritiden?
Henrik – På vilket sätt då?
– Då kanske man… alltså … typ ifall om man gör nått dåligt så står det vad som hänt om den personen och så och då vet man att man själv inte ska göra det eller… Man får tips om saker och så där
Vid flera tillfällen fick jag svaret att det är mest intressant att läsa om hur andra ungdomar har det och att möta andra ungdomar. Det kan bero på att informanterna framförallt kan identifiera sig själva med dem som befinner sig i liknande livssituationer som dem själva. Individerna kan till exempel vägledas till att undvika negativa situationer som andra ungdomar varit med om. Som en informant uttryckte sig när vi diskuterade vad det betydde för henne att läsa om andra ungdomar: ‖ifall om nån gör nått dåligt så står det vad som hänt om den personen och så och då vet man att man själv inte
ska göra det eller‖.
Det är viktigt att belysa att individer inte bara tar intryck av olika medier utan även påverkar dem själva. Speciellt forum och chattar är dynamiska medier där uttryck kan användas och testas. Men även genom att till exempel skriva till olika tidningar eller medverka i olika tv-program. Responsen i de statiska medierna är inte lika snabb eller dynamisk som den direkta respons som de dynamiska medierna medför. En av informanterna beskriver hur han använder Lunarstorm för att snabbt få respons på sina tankar och uttryck.
Henrik – Brukar ni använda er av någon medieform för att uttrycka känslor tankar eller liknande?
– klotterplanket på lunar brukar vara bra om man är sne eller nått sånt där
Henrik –Vad är det?
– det är… man får skriva i stort sett vad man vill där … och då kan alla som vill se det liksom.
Henrik – Hur känns du att få uttrycka sig på det sättet
– amen det är rätt skönt liksom. . Det finns ingen som kan säga, varför gjorde du så där. Är det nån som gör det är det bara att skita i det liksom.
Portaler som Lunarstorm erbjuder ett val av anonymitet vilket ger en möjlighet för individer att testa olika sociala uttryck. Anonymitet är i detta fall viktigt då den individ som lägger fram sina egna åsikter kan skydda sin identitet vilket kan ses som att skydda sig själv genom att det bara är individens skriftliga uttryck som syns. Det går därmed att testa sina tankar mot en publik utan att själv riskera att bli utpekad eller förknippad med den åsikten. Det inre skyddas till en viss del men blir samtidigt påverkad genom responsen av de sociala uttryck som förmedlas genom det yttre. En respons som informanten i detta fall tar ganska lätt på.
Under mina observationer blev det tydligt hur viktigt det är att kunna de sociala uttryck och referensramar som används vid Ungdomsgården och andra sociala mötesplatser, då i synnerhet
medlemmarna av den gemenskapen119. Vid några tillfällen var det tydligt att personalen inte var
införstådd i den jargong som användes, vilket tyder på att många det finns meningar, ord och uttryck som tillhör den ungdomliga sfären. Ett exempel på detta var när ett par killar började sjunga ‖my hump, my hump, my lovely little lumps‖ åt en tjej när hon gick förbi. Dessa ord kommer från en låt och musikvideo av Black Eyed Peas som anspelar en viss sexualitet. Tjejen som hörde detta förstod direkt vad killarna menade och sa åt dem att sluta samtidigt som hon försökte skyla sin bakdel. En person i personalen satt i närheten och uppfattade inte situationen på det sättet. Jag förklarade hur jag såg på sången och dess budskap vilket fick honom reagera och ta ställning till det som skedde.
Det fanns även många tillfällen då personalen var helt införstådda med de sociala uttryck som förmedlades. Vid en observation som ägde rum när informanterna höll på att förbereda för julmarknaden med olika julpyssel träffade jag en kille med en stor falsk diamantklocka på armen som skulle göra ett sorts smycke. Medan han tillverkade smycket uttryckte han att smycket var
Bling-bling, vilket även syftade på klockan han bar på armen. Bling-bling är ett uttryck som bland
annat används på tv-kanalen MTV och syftar exempelvis till diamanter, eller olika värdefulla föremål som glänser och utstrålar att ägaren till föremålet är rik. När jag frågade mina intervjuinformanter vad bling-bling betyder svarade de:
Henrik – Vad betyder det för er… bling bling?
1 – Bling bling betyder.. jaa här ute betyder det falska guldklockor, falska jacob & co och falska…
2 – Falska gucci skor
1 – falska smycken man köpt på HM eller snott i mammas garderob eller nått. ‖ja har äkta diamant jao‖ … det är bling bling.
Detta visar att den ursprungliga värderingen har omtolkats till att passa informanternas egen referensram. När informanterna använder det uttrycket tillhör det platsens och gemenskapens referensramar. Detta var ett uttryck som personalen var införstådda i och något som de själva använde vid några tillfällen vilket även understryker den blandade gemenskapen.
Ett sista exempel ska visa hur sociala uttryck även förmedlas till andra gemenskaper och sociala mötesplatser och på så vis sprider sig vidare. Softish kan definieras som ‖ett positivt integrerat
ord sprunget ur Rinkebysvenskan‖120. Även det är ett uttryck som används flitigt, både i sin
ursprungliga form och i en omvandlad form, på Ungdomsgården. I omvandlad och omtolkad form används endast suffixet -ish som fästs vid andra ord som kan visas genom följande mening vilken är tagen från en chatt-situation på Lunarstorm: ‖Jepp d ska gå=), nu ska jag laga lite matish men
119http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=215593 2006-08-22 kl. 20:40 120http://susning.nu/Softish 2006-04-21 kl. 14:35
vi måste höras av senare, ha de göttish, puss‖. Vad begreppets verkliga ursprung är vet jag inte, men
poängen med denna redogörelse är att visa hur sociala uttryck som jargong, kläder och kroppsspråk med mera, används av individer för att kommunicera och förmedla tankar inom olika sociala gemenskaper och sfärer. Därmed (re)produceras de sociala uttrycken i samband med sociala möten och ges olika innebörder som är beroende av de gemenskaper, referensramar och individer genom vilka de används och tolkas.