Vid mina observationer och intervjuer blev det tydligt att kompisar är en stor del av mina informanters liv och vardag. Mycket av det de gör kretsar kring just kompisar och att underhålla dessa relationer. Den sociala mötesplatsen Ungdomsgården kan ses som en naturlig samlingspunkt för ungdomarna i den här stadsdelen. Men informanterna använder sig även av olika informations och kommunikations tekniker, i detta fall MSN och Lunarstorm, för att underhålla relationerna med sina kompisar. Internet med dess verktyg ökar en persons nåbarhet vilket gör att sociala relationer lättare kan underhållas. Som en av informanterna uttryckte sig, ‖Man använder
typ chatten som en telefon”. Ett av skälen till detta är att det ses som ett billigt och enkelt alternativ till
vanliga telefoner och mobiltelefoner. När jag under intervjuerna frågade vad informanterna tittar på för tv-program svarade de flesta att de inte tittar på så mycket tv överhuvudtaget. De menar att det inte finns så mycket som riktar sig till ungdomar utan mest barn och äldre.
Att vara ung betyder ofta att ha sparsamma ekonomiska medel vilket också gällde för många av mina informanter. När jag frågade vilka tidningar de brukar läsa, svarade de flesta att de oftast läser de gratistidningar som finns att tillgå samt de lokaltidningar som finns på Ungdomsgården. De svarade också att de nyheter som intresserade dem mest var de som behandlade närområden och lokala nyheter. På Ungdomsgården finns det en tidning som heter Glöd vilket är en gratis ungdomstidning som ges ut av Statens folkhälsoinstitut. Den riktar sig till läsare mellan 13 och 19 år och dess syfte är att ‖stärka ungdomars självkänsla, identitet och hälsa‖117. Tidningen är för
ungdomar men arbetas även fram i samarbete med ungdomar. När jag frågade mina informanter om tidningen svarade han:
Henrik – Brukar du läsa vad de andra ungdomarna skriver i den (glöd)?
– Inte så ofta, men ibland. Det är så här ganska mycket intressant i den. Samma saker som man själv går igenom
Henrik – Kan du utveckla det?
– ööh jaha du. Det är väl att man känner igen sig så pass mycket att det är kul. Sen är det kul att veta vad andra håller på med och vad andra känner… nej inte vad andra känner … ah…
Henrik – Är det för att andra ungdomar har skrivit det?
– ja. Hade det varit vuxna som skrivit det så hade det varit tråkigt.
Som citatet påvisar att veta hur andra ungdomar har det och på så sätt hålla sig uppdaterad kring olika ungdomliga referensramar. Detta tror jag kommer från ett behov av att underhålla sina kompisrelationer genom att ständigt vara uppdaterad om de olika referensramar som värderas och används inom de olika gemenskaper individen befinner sig i. Under mina observationer fick jag uppfattningen att deltagandet och användandet av olika vardagskulturella funktioner som till exempel tv-program, tidningar eller chatter och forum, riktar in sig på att just hålla sig uppdaterad kring dessa referensramar. När jag frågade en annan informant som är 18 år och snart på väg mot arbetslivet om vad hon tyckte om ungdomstiden svarade hon:
Henrik – Vad är det som skiljer dig från de vuxna så att säga?
– Vi har roligare saker att göra tror jag. Nä men asså det är nu det vuxna livet börjar eller vad man ska säga eller. Typ det är nu man måste börja jobba då och då för att tjäna sina egna pengar och så. Men alltså ungdomsgruppen aah… asså vi behöver inte tänka så här jag kan inte gå ut ikväll för imorgon ska jag jobba och så eller vissa gör det så här. Men aah vi har roligt.
Henrik – När skulle du säga att ungdomstiden tar slut och vuxenlivet tar vid?
– Asså jag kan säga så här. Man ska vara barn eller ungdom så länge som möjligt fast man har jobb och sånt där. Jag har ingen bra ålder där hehe
Att bli betraktad som en ung individ och att tillhöra ungdomen kan innebära att bli betraktad som
ännu-inte vuxen, eller som not-yets vilket nämns antologins inledande kapitel.118 Detta är ett sätt att
skilja unga människor från vuxna människor och på det sättet även skapa gränser. Ungdomar måste till stor del förhålla sig till vuxenvärlden som sätter gränser och normer i något som jag kallar en blandad gemenskap. Inom dessa gemenskaper skapar ungdomarna sina egna regler och normer och på så sätt sin egen sfär. Det skulle kunna kallas den ungdomliga sfären vilket syftar till ett område inom den blandade gemenskapen där ungdomarna själva till stor del skapar normerna
118 Näsman, Elisabet, Vuxnas intresse av att se med barns ögon, i Lars Dahlgren & Kenneth Hultqvist (red.), Seendet och
och sätter gränserna. Genom att röra sig mellan olika sfärer och gemenskaper skapas nya mellanmänskliga kontakter vilket även utvecklar det personliga sociala nätverket. Det kan även skapas nya sfärer inom de olika sociala gemenskaperna genom nya mellanmänskliga relationer och dessa omformar på så sätt det sociala nätverket. Individerna får på så vis även ta del av och lära sig sfärernas och gemenskapernas olika referensramar. När jag vid en annan intervju ställde samma fråga till två andra informanter fick jag svaren.
Henrik – Vad är det som skiljer er från de vuxna?
1 – man jobbar mer med skolan
2 – aah …nä men jag tror ändå att vi ungdomar måste ändå ta på ett sätt lika mycket ansvar som vuxna på en del saker… men ändå så tycker jag att vuxna… jag vet inte hur jag ska förklara .. men de tar väl mer ansvar än vad vi ungdomar gör…. vi tar väl mer ansvar för våra grejer och de sköter nästan allt, asså om man är i en familj så tar de ansvar för själva familjen och så
Detta kan tolkas som att unga individers ansvar vara koncentrerat kring sig själva till skillnad från vuxna som kan ha ett mer bredare spektrum av ansvar. De vuxna i de blandade gemenskaperna har bland annat ett ansvar att vägleda unga individer och genom denna vägledning lär sig ungdomarna att ta ansvar samt att själva vara förebilder. Med vägledning menar jag att det finns mycket utrymme och tolerans för självutvecklande men även möjlighet att testa sig fram i en social samvaro. Skapandet av nya värderingar kan därmed skapas i samspråk med vuxna och kan även sprida sig vidare till de olika gemenskaperna samt sfärerna. Ungdomarna själva skapar med andra ord normer kring ansvarstagande i samråd med de vuxna. Att själva få vara med och påverka och bestämma över olika aktiviteter och regler är ett bra exempel på hur de unga individerna vägleds av de vuxna.