Kommunikativa strategier

I en kommentar till en bokrecension i fordonsklassen skriver Anita: ”Bra jobbat, Kalle! Du har med många olika aspekter på boken som ska fin-nas med i en recension!” Kommentaren kompletteras av betyg och Ani-tas namnteckning. Jag har tidigare visat att Anita arbetar med en tät per-sonlig kommunikation, som bl.a. innefattar frågor. Förnamnstilltalet in-går i denna strategi, liksom Anitas vana att underteckna texterna med förnamn eller initialer. Namnteckningen är dels ett bevis på att hon läst texten, dels en personlig hälsning. Varje kommenterad text kan uppfat-tas som ett brev från Anita till skribenten, och är ett sätt att skapa och upprätthålla en personlig relation till varje elev. Sådana relationer, präg-lade av vänskap och lojalitet, kan vara starkt motivationsskapande i klas-ser där intresset för att läsa och skriva annars är litet.

Varken Barbro eller Christian använder förnamnstilltal i skrift. Inte heller undertecknar de lästa och kommenterade texter – kanske ett teck-en på att dteck-en personliga lojalitetteck-ens roll som motivationsskapare hos

eleverna är mindre framträdande. Det innebär naturligtvis inte att per-sonligt tilltal saknas. Alla lärarna använder t.ex. du-tilltal i sina skrivna kommentarer. Barbro och Christian skriver dessutom ibland i jag-form.

Du-tilltalet kan ge sken av att det är fråga om en kamratlig, jämställd kommunikation, där läraren är den välvilliga rådgivaren, som i jag-form talar utifrån sin erfarenhet. Christian skriver t.ex. med en typisk univer-sitetsvinkling:

Jag skulle nog säga att det skulle vara passande att ta upp ditt ämne i ett riktigt 20 p-specialarbete eller varför inte i en universitetsupp-sats.

Oftast framgår det dock klart av lärarnas formuleringar att kommunika-tionen inte är symmetrisk. Också i försiktigt formulerade påpekanden, som Christians råd under rubriken ”Att tänka på”, skymtar motsättning-en mellan lärarmotsättning-en som rådgivare och som bedömare fram:

Texten ger ibland ett litet slarvigt intryck. I detta fall har jag överseen-de med överseen-det, eftersom du har tagit dig an och lyckats med en av överseen-de svå-rare uppgifterna, men tänk på att titta igenom språket en extra gång. Det förekommer också att lärarens maktposition framträder i klartext, som när Barbro skriver:

En bra stomme till beskrivning, dock med en hel del missar och fråge-tecken, som jag vill att du åtgärdar.

När lärarna skriver i jag-form handlar det ofta om textkommentarer som innehåller kritiska synpunkter och där jag-formen understryker lärarauk-toriteten. För Barbros del ingår så mycket som 80 % av jag-formerna i kritiska kommentarer.10 Styckeindelningen hör till det som får en kritisk jag-kommentar (med minustecken):

– även om du typografiskt indikerar vem som tänker vad, blir det en smula rörigt, då du också för in dialogpartier. Jag tror att en korrekt styckeindelning och en luftigare layout skulle öka läsbarheten. Och den enda gång Anita använder jag-form påpekar hon brister i tex-ten:

Du måste även skriva ut vilka källor du använt dig av. – Jag saknar även en förteckning över Shakespeares mest kända verk.

Även om lärarauktoriteten alltså oftast tar till orda i jag-form i egenska-pen av bedömare och normbevakare finns det undantag. I en tidigare ci-terad kommentar yttrar sig Christian starkt berömmande om en text och 10 Det faktiska antalet

är relativt litet. Barbro använder jag 15 gånger i hela materialet.

ger dessutom, med stöd av den auktoritet han har som historielärare, råd om elevens framtid:

Du har sett bortom de källor du har använt och på så sätt har du dra-git egna mycket insiktsfulla slutsatser. Jag anser att du ”ska” läsa histo-ria på universitetet. Du har läggning för det!

Man skulle möjligen kunna vänta sig att lärarnas användning av direkt du-tilltal var jämnare fördelat mellan kritiska och berömmande kom-mentarer än det auktoritativa jag. Så är dock inte fallet. Snarare förefal-ler det som om lärarnas allmänna kommentarstrategier avspeglas just i det direkta tilltalet.

Tabell 1. Berömmande, neutralt och kritiskt du hos Anita, Barbro och

Christian. Antal och procent.

Anita

Antal % ^BarbroAntal % ^ChristianAntal % Berömmande du 8 24 17 30 190 68 Neutralt du 15 44 6 10 45 16 Kritiskt du 11 32 34 60 46 16 Summa 34 100 57 100 281 100

Av tabell 1 framgår hur stor andel av lärarnas du som ingår i berömman-de, neutrala och kritiska kommentarer. Det faktiska antalet du är relativt litet: 34 hos Anita, 57 hos Barbro och 281 hos Christian. Anita använ-der i stor utsträckning neutralt direkt tilltal. I en kommentar till en argu-menterande text skriver hon t.ex.:

Vad anser DU, Johan? Tips:

”Jag anser att…, Min uppfattning är…”

Liknande kommentarer ges till andra elever i fordonsklassen: Försök utveckla dina argument ytterligare!

Skriv till en avslutning där du poängterar, understryker dina egna ar-gument.

”Jag hävdar bestämt att…”

”Enligt min åsikt är det självklart att…”

före-slår också formuleringar som ska hjälpa eleven att bygga ut texten och formulera sina åsikter. De starkt betonande versalerna (”DU, Johan”) och understrykandet av skribentens ”egna argument” belyser Anitas strategi: att genom tät personlig kommunikation öka elevens självförtroende och uppmuntra till utbyggande av den argumenterande texten och till skri-vande i allmänhet.

Anitas kommentarer implicerar naturligtvis att texten har avgörande brister. Hennes kommentarer skiljer sig dock från de i klartext beröm-mande eller kritiska kommentarerna hos Barbro och Christian. Barbros framförställda plus och minus signalerar i sig hur kommentaren ska upp-fattas:

+ skickligt uppbyggd argumentation; du varvar argument med ett bemötande av motargument

– i inledningen (andra stycket) tappar jag bort mig – det blir mot- sägelsefullt det du säger (se kommentar) [I marginalen finns frågan ”Hänger detta ihop?”]

När Barbro använder det direkta du-tilltalet sker det, liksom i fråga om jag, oftast i kritiska kommentarer. För Christian gäller det omvända: du-tilltalet ingår i hans strategi att genom specifikt beröm öka elevernas skrivlust och skrivfärdighet. I en kommentar som behandlar ”styckein-delning, variation, ordval, textbindning, stilnivå” skriver han t.ex.:

Du skriver på ett personligt sätt, utan att för den skull tappa i objek-tivitet. Man kan, tack vare att du skriver med dina egna ord, utläsa ditt kunnande och engagemang. En sak att tänka på: Markera alltid nya stycken!