Komparation mellan etniska bakgrunder

100% 120% Samma program

som kompisar ^Samma

skola som kompisar Föräldrar ^Sysko n Lärare Stu di e- o ch yrkesvägledare

Närhet till bostad

Skolans rykte Skolans utseende och miljö Gymnasieskolans information Mycket viktigt/viktigt Mindre viktigt/oviktigt

Diagram 4:1 Flickor och pojkar med utländsk bakgrund

De absolut viktigaste faktorerna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund är föräldrar, 73 procent, samt studie- och yrkesvägledare, 70 procent. Ytterligare två faktorer har tillgivits majoritet i svarsalternativet mycket viktig/viktig, dessa är skolans utseende och miljö, 58 pro-cent, samt dess information, 64 procent. Det som är allra minst viktigt för informanterna i denna grupp är att välja samma program eller skola som kompisar. Faktorer som syskon, lära-re och skolans rykte har inte lika stor diffelära-rens i informantgruppen. I dessa faktolära-rer är man mer kluven huruvida de är viktiga eller ej. Majoriteten anser dock att faktorerna är mindre viktiga än viktiga.

8.5.1 Komparation mellan etniska bakgrunder

I det stora hela har elever med utländsk bakgrund fler faktorer som de anser vara viktiga än oviktiga. Dessa elever har fyra faktorer som har majoritet i att vara viktiga medan elever med svensk bakgrund istället har två. De faktorer som har liknande utfall i de båda grupperna an-gående vad som är viktigt för deras val är skolans utseende och miljö samt dess information. Den faktor som är minst viktig i de båda informantgrupperna är samma program som kompi-sar. De faktorer som skiljer sig mest åt i grupperna är föräldrar samt studie- och yrkesvägleda-re. I faktorn om föräldrar är viktiga för deras gymnasieval svarar nästan tre fjärdedelar av ele-verna med utländsk bakgrund att det stämmer medan ca en tredjedel av elever med svensk bakgrund anser detsamma. Samma fördelning gäller även faktorn studie- och yrkesvägleda-ren.

9 Sammanfattande diskussion och vidare analys

9.1 Kön

Undersökningens resultat visar att skillnaden mellan kön och faktorer som ligger till grund för gymnasieval är relativt liten. Det var endast vid vissa faktorer som en mer påtaglig skillnad gick att se. Exempelvis ansåg fler pojkar, även om de var i minoritet, än flickor att samma program och skola som kompisar var viktigt. En annan faktor som skiljde sig lite åt var den att 15 procent fler flickor än pojkar tyckte att gymnasieskolans information var av stor vikt för deras val. Det relativt homogena resultat som går att urskilja mellan könen tyder på att dessa inte fungerar som en vattendelare då det gäller vilka faktorer som väger tyngst respektive lät-tast i valet till gymnasieskolan. Istället går de att se ett samband mellan faktorer och bostads-område, vilket påvisas genom att pojkar och flickor från samma område har fler faktorer som överensstämmer än vad flickor respektive pojkar från olika områden har. Detta stärker även bilden av att kön inte är någon betydande bakomliggande faktor för de olika faktorer som spe-lar in i elevers gymnasieval. För att återknyta till teoridelen visar diagrammen i resultatdelen snarare att det är elevers kulturella och ekonomiska kapital som skiljer faktorernas betydelse åt än deras kön.

Resultatet av att kön inte har någon betydelse för vilka faktorer som anses viktiga för gym-nasieval, går i samma linje som Franssons och Lindhs (2004) avhandling. Denna redovisar att skillnaden i elevers utbildningsnivå inte heller är könsrelaterad utan istället beror på andra bakomliggande faktorer. Fransson och Lindh betonar istället att skillnader vid exempelvis studieinriktning och utbildningsval snarare beror på uppväxt och socioekonomiska förutsätt-ningar än kön. Författarna har använt sig av ett bredare perspektiv i sin avhandling och därför inte gått in på detaljer som exempelvis faktorer till gymnasieval. Franssons och Lindhs tat rörande kön ger ändå indikationer som överrensstämmer med denna undersöknings

resul-att det är skillnaden mellan kön som genererar ett visst resultat, fast det istället beror mer på det kapital och habitus individen innehar.

9.2 Klass

I jämförelsen mellan de olika elevernas kapital, blir skillnaden mellan vilka faktorer som var viktiga och oviktiga betydligt mer märkbara än i jämförelsen mellan kön. Den faktor som var viktigast bland informanter från öst var studie- och yrkesvägledare, vilken inte alls var lika viktig bland informanterna från väst. Istället ansåg de från väst att yttre faktorer, som skolans utseende och miljö var desto viktigare för deras gymnasieval. Flera av de faktorer som elever-na med ett lågt kapital valde som mycket viktiga eller viktiga rör sig i områden som har med personer att göra till exempel föräldrar, lärare, syskon och som redan nämnts studie- och yr-kesvägledare. Detta indikerar på att dessa elever har ett större kommunikationsbehov angåen-de angåen-deras gymnasieval än vad elever med ett högt kapital har.

Lund (2006) påpekar detta behov av ökad kommunikation som han menar kan uppstå i och med den ökade valfriheten i skolan. Enligt författaren gynnas främst de målinriktade eleverna av denna valfrihet medan andra, mer osäkra, istället kan missgynnas. Detta kan vara en anled-ning till att informanterna som i denna undersökanled-ning som har ett lågt kapital även har ett stör-re kommunikationsbehov.

Eftersom studie- och yrkesvägledarens relevans angående elevernas gymnasieval skiljer sig så markant åt beroende på elevers kapital väcks det vissa funderingar om vad detta kan bero på. Beror den mindre betydande roll som studie- och yrkesvägledare har, bland elever med ett högt kapital, enbart på att dessa elever redan vet och bestämt vad de ska välja för gymnasieprogram? Eller har det även att göra med att eleverna inte anser att de får den hjälp de efterfrågar av studie- och yrkesvägledarna? Anser i så fall eleverna med lågt kapital att deras studie- och yrkesvägledare innehar den kompetens som krävs för att vägleda dem efter-som de anser dem vara av stor vikt? Huruvida studie- och yrkesvägledare används av infor-manterna eller ej är det behov av förnyelse och utveckling som Skolverket efterlyser av stor vikt. Används studie- och yrkesutbildarna flitigt och anses betydande är det viktigt att de arbe-tar mot läroplanens mål för studie- och yrkesorientering (Skolverket, 2007) så att eleverna får en samtidsanpassad och så kompetent rådgivning som möjligt. Anses studie- och yrkesvägle-dare istället vara oviktiga bör frågan ställas om varför det är så. I detta fall är det verkligen aktuellt att förnya och förbättra vägledningen då eleverna möjligtvis inte anser att den fyller

någon större funktion. Eller är det endast så att de målmedvetna eleverna inte har något behov av ytterligare vägledning då de redan vet vad de ska välja?

Sandell (2007) menar att olika samhälliga strukturer begränsar individers handlingsområde och att detta påverkar våra val. Strukturerna är enligt Sandell starkt förankrade i de kulturella sammanhang vi befinner oss i. Detta går enligt oss att tolkas som att personer med olika kultu-rella kapital har olika handlingsområden och därför också gör olika val.

Varför informanternas faktorer till sina gymnasieval skiljer sig så markant åt beroende på kapital kan tänkas bero på det som Bourdieu kallar habitus. Informanter med ett högt kapital i undersökningen visar att faktorer som rör yttre omständigheter är av störst vikt, vilket kan tänkas ha ett samband med just deras habitus. Dessa informanter kan antas ha en gångbar ha-bitus, vilket gör att de känner en trygghet inför situationen, gymnasievalet. Därmed behöver inte dessa informanter samma hjälp av andra personer inför valet som informanter med ett lågt kapital behöver. Informanterna med lågt kapital får istället anpassa sitt habitus till situa-tionen och för att göra detta kräver de mer information och kommunikation. Att informanter-nas faktorer till gyminformanter-nasievalet skiljer sig åt beroende på kapital stärks även genom Bourdieus fältbegrepp då han menar att individer agerar och gör val beroende på de positioner och de fält som de befinner sig i. Ses skolan som ett stort fält skulle det kunna antas att faktorerna till gymnasievalen var relativt lika mellan informanterna. Eftersom habitus och fält istället sam-spelar med varandra går det alltså inte att göra den förenklingen att skolan är en homogen grupp individer med samma åsikter och behov. Det är därmed inte anmärkningsvärt att elever med olika sociala bakgrunder skiljer sig åt när det gäller vilka faktorer som anses vara viktiga just för dem.

9.3 Etnisk bakgrund

Jämförelsen mellan svensk och utländsk bakgrund påminner mycket om komparationen mel-lan kapital. Detta beror på att alla informanter med utländsk bakgrund även visade sig ha lågt ekonomiskt kapital. De av dessa informanter som även hade lågt kulturellt kapital finns

repre-mantgrupperna var att föräldrar och studie- och yrkesvägledare var mest viktiga bland infor-manterna med utländsk bakgrund medan de viktigaste faktorerna bland inforinfor-manterna med svensk bakgrund var skolans utseende och miljö samt information. Anledningarna till dessa likheter och skillnader kan antas vara samma som i ovanstående diskussion kring kulturellt och ekonomiskt kapital (se kap. 9.2).