Studiens undersökningsperiod i Idun karaktäriseras av kvinnornas kamp för sina medborgerliga rättigheter och ökad emancipation. Kvinnorna gör anspråk på att inom olika områden i samhället uppnå lika rättigheter och få samma möjligheter som män i det offentliga rummet. Under studiens första undersökningsår koncentreras kampen till lika formella medborgerliga rättigheter för kvinnor och män. Undersökningsåren 1919 och 1921 belyser främst den gifta kvinnans myndighet och diskussioner kring vilket genomslag kvinnornas ökade rättigheter skulle få i praktiken. Under studiens sista undersökningsår riktas fokus på hur kvinnorna ska formera sina formella rättigheter till reella för att på samma villkor som män verka i det offentliga och politiska rummet. Kvinnans möjligheter och förutsättningar i yrkeslivet upptar en stor del av artiklarna som är publicerade 1929. Tidningen Idun riktades till kvinnor och det framgår tydligt i studiet av materialet. I enlighet med studiens syfte och frågeställningar som utgår från att undersöka föreställningen om manligt och kvinnligt under perioden märktes männens frånvaro i materialet. Männen omnämns av kvinnor i stor utsträckning vilket påverkar studiens resultat.
Utifrån Scotts genusteoretiska ansats belyser hon att genus måste undersöka subjektet på olika nivåer vilket innebär både på en organisation- och individnivå. Det måste ske för att förstå
37
sambandet dem emellan och hur genus förändras.146 De sociala föreställningarna om kön synliggörs i Idun främst utifrån kvinnornas beskrivning av sig själva och hur de diskuterar män och manlighet i kontext till den kvinnliga emancipationen på olika nivåer i samhället och hemmet. Utifrån tolkningen av Scotts genusteoretiska element som tidigare analyserats efter varje undersökningsår kan man urskilja likheter och skillnader i materialet över tid. Utifrån den tolkning som har gjorts av Scotts första element om kulturella symboler kan utläsas att synen på de manliga och kvinnliga egenskaperna är relativt lika under samtliga undersökningsår. Det framställs främst genom manliga och kvinnliga motsatsförhållanden. De skillnader som kan utläsas är hur man betonar och använder dessa motsatsförhållande i argumentationen över tid. Det kvinnliga framställs med egenskaper som viljestyrka, handlingskraft, vildhet, arbetsamhet och uthållighet. Männen beskrivs i motsats som trångsynta, rädda, konservativa, stela och med brist på handlingskraft. Det tydliggörs även att omskrivningarna av kvinnor utgår ifrån vilken klasstillhörighet kvinnorna har. Utifrån Holgerssons forskning framgår det att klass är ett mångfacetterat begrepp som inte kan ses som ett enhetligt historiskt subjekt. I hennes studie framgår det att kvinnor utifrån klasstillhörighet beskrivs med olika egenskaper. Det framgår av hennes material att det i stor utsträckning är de yrkesarbetande kvinnorna som framställs med eftersträvande egenskaper. De egenskaperna saknar ofta de kvinnor som anses som bildade och ”bättre”.147 I föreliggande studie framgår det inte att de borgerliga kvinnorna skulle sakna dessa
egenskaper utan snarare tvärtom. Det kan förmodligen förklaras genom att Iduns målgrupp är kvinnor i de högre och borgerliga klasserna. Det beskrivs istället att landsbygdens kvinnor, de religiösa och mindre bemedlade kvinnorna hade samma egenskaper men att de inte var lika intresserade och engagerade i rösträttskampen. Det kan ses och tolkas som att kvinnorna strategiskt försöker samla kvinnor som enhetlig grupp och istället för att betona kvinnors olikheter utifrån klasstillhörighet framhäva de kvinnliga egenskaperna som beundransvärda. Det skulle kunna uttolkas som strategiskt i kontext till kvinnornas ”krigsföring” mot männen för ökade medborgerliga rättigheter under studiens första undersökningsår. Det genom att som enad grupp samla mer kvinnor till kampen för att man tror att det då kan ske en förändring. Flera artiklar uppmanar och utreder hur man skall kunna samla de kvinnor som inte är politiskt engagerade och hur man skall nå ut till fler kvinnor med olika klasstillhörigheter. Utifrån Skölds avhandling framkommer även att veckotidningar för damer ger utrymme för gemenskap, identifikation och delaktighet.148 Det skulle tala för att veckotidningen Idun skulle kunna ses
146 Scott 2018, s. 42–43. 147 Holgersson 2005, s.297.
38
som en bra plattform för att påverka kvinnor till politiskt engagemang och även för att nå ut till kvinnor som inte läser och engagerar sig i de mer politiskt orienterade publikationerna. Männen och manlighet beskrivs genomgående under alla undersökningsår med olika egenskaper utifrån om de ansågs som kvinnovänner eller inte. De män som beskrivs som kvinnovänner framställs med samma egenskaper som kvinnorna. Under det sista undersökningsåret framställs manliga egenskaper med en särskild form av manlig vänskap och solidaritet, som innebär att män beskrivs mer känsliga än tidigare. Utifrån Josefin Rönnbäcks forskning149 kan man även i hennes material tydligt urskilja hur rösträttskampen och rösträttsrörelsen fördes på olika könssegregerade arenor. Rönnbäck belyser att kvinnorna upplevde en misstro mot att maktinnehavande män verkligen arbeta för kvinnornas rätt till ökade medborgerliga rättigheter. Misstron är något som synliggörs och genomsyrar hela materialet under undersökningsperioden i denna studie och målas upp som ett stilla krig mellan könen.
Utifrån Scotts andra element kan man se att kvinnorna under studiens första undersökningsperiod framställde sig själva som kompetenta för det politiska uppdraget. Det genom att belysa hur deras egenskaper som beskrivs som normativt manliga för tiden skulle införliva nytt liv i den stela, trötta och konservativa svenska politiken. De uttrycker även att de har den kompetensen som männen innehar och att vara man inte längre kan anses tillräckligt för det politiska monopolet. Under senare undersökningsår är det de kvinnligt normativa egenskaperna som moderlighet och omvårdnad som används i argumentationen kring större politiskt inflytande. Det framhävs då för att betona kvinnornas kompletterande egenskaper inom politiken. Rönnbäck betonar i sin studie att dessa kompletterande egenskaper som kvinnorna framställde i fråga om kvinnlig rösträtt som en samarbetsnorm. Strategin skulle verka för att männens maktposition inte skulle anses hotad.150 I denna studie kan den kompletterande samarbetsnormen snarare urskiljas i kvinnornas kamp för reellt politiskt inflytande efter genomförandet av den formella rösträtten för kvinnor. Samarbetsnormen synliggörs även under studiens sista undersökningsår genom den kvinnliga konkurrensen på arbetsmarknaden. Kvinnorna använder samma strategi för att öka sitt inflytande på den mer maskulint kodade arbetsmarknaden. Strategin kan utläsas som att argumentera för kompletterande egenskaper istället för att utgöra konkurrens eller ett hot mot männen.
149 Rönnbäck 2004, s. 85–115. 150 Rönnbäck 2004, s. 85–115.
39
Det framställs även i materialet under den senare delen av studien att kvinnorna nu börjar bryta sig ur den tidigare maskulina dominansen. I Severins avhandling undersöker hon hur fenomenet moderna kvinnor uppfattades under 1920-talet i Sverige. Hon beskriver i sin forskning hur den traditionella historiesynen i Sverige som fokuserat på kvinnlig emancipation utifrån arbete och självförsörjning istället kan ses ur ett genusförhandlandade perspektiv utifrån kvinnas ökade juridiska rättigheter. De juridiska rättigheterna anser hon vara bärande för att kvinnorna så småningom kunde nå en mer jämlik position inom samhällslivet. Valfriheten som följde med de juridiska rättigheterna för kvinnor innebar även att det heterosexuella partnerskapet inte längre var en nödvändighet. Kvinnornas ökade emancipation möjliggjorde även för att de kunde ställa krav och var mindre beroende av att verka utifrån männens intressen inom partnerskapet.151 Det kan sammankopplas till den oro som betonas i materialet under föreliggande studies senare undersökningsår. Då diskussionerna främst fokuserades kring hur och om maktbalansen mellan könen skulle förändras utifrån kvinnans ökade emancipation. Diskussionerna utgår då från den gifta kvinnans myndighet och den ökade kvinnliga emancipationen i såväl samhällslivet som innanför hemmets väggar. I Idun diskuteras även kvinnans moral utifrån den nya moderna kvinnan med ökad emancipation.
Utifrån hur genusrelationer synliggörs på samhälleliga och sociala institutioner i studien kan man tyda det manliga monopolet inom politiken och yrkesarbetet. I Victor Lundbergs forskning studerar han det politiska klimatet i Sverige vid sekelskiftet mellan 1800 och 1900. Han studerar pamfletter och politiska flygblad i kontext till införandet av den allmänna rösträtten för män. Han betonar att ”folket” ansågs som det största begreppet i diskursgemenskapen och att det i den rösträttsfrågan diskuterades orättvisor i fråga om ojämlikheter mellan den styrande samhällseliten och det rättrådiga folket. Han betonar även att maskulina och exkluderande idéer manifesterades vid detta sekelskifte.152 Utifrån hur maktbalansen synliggjordes i Lundbergs avhandling kan man även diskutera likheter med den kvinnliga rösträttskampen utifrån de orättvisor kvinnorna upplevde. Det synliggörs i båda rösträttskamperna en grupp människor som innehavande av makt och som av den exkluderade gruppen framställdes som mindre kompetent att föra den exkluderade gruppens talan. Utifrån begreppet ”folket” som lyfts fram i Lundbergs studie kan kampen jämföras med kvinnornas rösträttskamp tio år senare. Där den exkluderade gruppen framställer sig själva som minst lika kompetenta om inte mer än de
151 Severinsson 2018, s.253–256. 152 Lundberg 2007, s.202.
40
”stelbenta och uråldriga” makthavare som vid de olika tiderna var innehavare av den politiska makten.
Det framgår under undersökningsperioden omförhandlingar av genus genom att kvinnorna succesivt intar ett större utrymme inom de mansdominerade institutionerna. Det kan dock inte ses som att män och kvinnor har samma reella inflytande även när de formella medborgerliga rättigheterna är instiftade för kvinnor. Utifrån kvinnornas utsago verkar det även som att synen på det manliga monopolet ändras under undersökningsperioden. När kvinnorna får sina formella medborgerliga rättigheter kan inte längre de juridiska förhållandena anses som grunden till kvinnans position i samhället. Det tydliggörs genom studiens sista undersökningsår där kvinnorna diskuterar andra orsaker till den fortsatt manliga dominansen. I argumentationen anses männens kollektiva solidaritet gemensamt verka för att utestänga kvinnor som kollektiv både på arbetsmarknaden och inom politiken. Kvinnorna argumenterar då utifrån hur deras egenskaper skall komplettera männens vilket bildar en harmonisk helhet inom såväl politiken som arbetslivet. Det kan utläsas som en strategi utifrån att minska kvinnan som hot eller konkurrens gentemot männen för att på det sättet öka sitt inflytande inom olika nivåer i samhället.
Det framgår av diskussionerna under perioden att kvinnorna sakta rör sig från hemmet och in i den samhälleliga offentligheten. Gullan Sköld har undersökt konstruktionen av kvinnan över tid i publicerad veckopress.153 I hennes resultat framkommer det att kvinnan går från moder till samhällsvarelse utifrån att hon över tid verkar mer och mer i det offentliga yrkeslivet. Skölds studie undersöker en senare tidsperiod än vad som behandlas i denna studie. Det går dock att skönja början på denna process under denna studies undersökningsperiod där kvinnan över tid och i större utsträckning börjar verka alltmer utanför hemmet. En viktig aspekt att ta hänsyn till i detta avseende är Iduns priviligierade målgrupp vilket förmodligen påverkar resultatet då de förmodas ha större möjligheter än den genomsnittliga kvinnan vid tiden.
Utifrån Scotts fjärde element som behandlar den subjektiva identiteten kan man se att kvinnorna under hela undersökningsperioden ser sig själva i förhållande till männen som mer kompetenta och arbetsamma i alla olika tidigare nämnda områden. I studiens första undersökningsår kan man tydligt urskilja hur kvinnorna ser sig själva som hjältinnor i kampen mot fienden (männen). Undersökningsåren 1919 och 1921 betonas främst av diskussioner om vad deras ”vinst” i realiteten innebär och hur den skall förvaltas. Under studiens sista undersökningsår är det en ny
41
stridslystnad som kan urskiljas men då i form av hur kvinnorna strategiskt skall kunna verka i arbetslivet och det politiska rummet på samma villkor som män. Det som är genomgående under alla undersökningsår är att kvinnan framställs som en form av vardagshjälte som är oumbärlig för männens överlevnad. Det framställs även som att kvinnor innehar många positiva egenskaper som både kan kopplas till det normativt manliga och det normativt kvinnliga. Den kvinnliga synen på dem själva som kompetenta och heroiska synliggörs även i Skölds avhandling. Hon betonar synen på att kvinnor anser sig besitta inneboende egenskaper som män saknar.154 Det tydliggörs även i denna studie utifrån hur kvinnorna omskriver sina egna och männens egenskaper. Männens subjektiva identitet är utifrån materialet svårt att närmare identifiera då mestadels av materialet utgått från kvinnornas syn och beskrivningar av män och manlighet. Det som framgår är att männen främst framställs som fienden och de som hindrar utvecklingen av kvinnans emancipation. Utifrån olika kontexter under undersökningsåren kan mannen beskrivas som missunnsam, rädd, feg, misstänksam och maktinnehavare. Det framkommer även att kvinnor besitter både normativt manliga och kvinnliga egenskaper medan männen helt saknar de kvinnliga.
Utifrån studiens diskursinriktade vinkel kan inte studiens resultat göra anspråk på att avspegla de allmängiltiga genusnormerna för tiden. Resultatet kan istället eventuellt ses som ett komplement till tidigare genusforskning och studier av manligt och kvinnligt under tidigt 1900- tal i Sverige. Språket i materialet har synliggjort genusskapande normer och en omförhandling av genus har även framgått. I Rönnbäcks forskning använder hon sig av Hirdmans teoretiska ansats om genussystem.155 Det framgår i hennes forskning och även tydligt i denna studie hur isärhållandet av kön genomsyrar hela undersökningsperioden på alla olika undersökta nivåer.
8.1 Avslutande kommentarer och vidare forskning
Arbetet med denna uppsats har varit både intressant och spännande. Genom studiet av publicerad veckopress har jag fått upp ögonen för ett unikt och rikt historiskt material som möjliggör en mängd ingångar till olika former av historisk forskning. Då materialet redan är publicerat och tidningen Idun är ansvariga för utgivning behövde inte några etiska överväganden göras utifrån att skydda skribenterna. Materialet återges i enlighet med de publicerade artiklarna och refereras till för att visa transparens. Materialet har varit omfattande
154 Sköld 1998, s.364. 155 Rönnbäck 2004, s. 85–115.
42
och många timmar har lagts åt att läsa olika artiklar i Idun. I genomläsningen och kartläggningen av materialet har jag både skrattat och förfasat mig över olika kvinnors livsöden och åsikter. Jag tyckte att det var intressant hur tydligt kvinnorna beskrev sig själva och deras inneboende egenskaper som motsatsförhållande till männens egenskaper. Jag överraskades även av den heroiska bild kvinnorna målade upp om sig själva då det inte var något jag förväntat mig.
Utifrån ambitionen att undersöka synen på manligt och kvinnligt i kontext till studiens syfte upplevde jag en del svårigheter med att undersöka den subjektiva identiteten hos männen utifrån att det inte fanns så många manliga skribenter publicerade under undersökningsperioden. I slutändan kan man i resultatet se att undersökningen till stor del utifrån fokus på kvinnors uttalanden visade kvinnors samtida syn på kvinnlighet och manlighet under tidigt 1900-tal. Det vore utifrån den slutsatsen intressant att undersöka liknande frågeställningar som i denna studie på ett annat material där männen representerades i större utsträckning. För vidare forskning skulle jag även vilja utvidga undersökningsperioden för att ur ett längre perspektiv kunna undersöka hur manligt och kvinnligt synliggörs i Idun eller andra veckovist utgivna publikationer. Utifrån rollen som blivande historielärare ser jag materialet i Idun eller andra publikationer som en fantastisk möjlighet att använda i undervisningen. Läsningen av denna form av källmaterial anser jag levandegör den enskilda människan och riktar ett annat ljus över olika perioder i svensk historia.