”Den verkliga elegansen
mellan de båda könen har
försvunnit och efterträtts av ett
stilla slagsmål”
- En genushistorisk studie av debatter om kvinnors
medborgerliga rättigheter i veckotidningen Idun under
perioden 1909–1929.
KURS:Historia för ämneslärare 90–120 hp
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan.
FÖRFATTARE: Malin Andersson
EXAMINATOR: Johannes Heuman
Abstract
The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, how women's emancipation and civil rights was debated in the women's magazine Idun during the period of 1909-1929. To be able to analyze the notion of masculinity and femininity in the material, the study's theoretical approach is inspired by Joan Wallach Scott's discourse analytical theory formation on gender as a useful category in historical analysis.
The result of the study shows that women's civil rights and the married woman's authority are largely discussed during the study's previous survey year. Towards the end of the period, it is instead women's real rights and influence that are discussed to a greater extent. The women's struggle for civil rights is presented as a silent war against the men in political power. Men are discharged as an obstacle to female emancipation and the place of women in the public sphere. In the material, female and male characteristics are presented as opposites. Women are portrayed as hardworking, competent, wild, and energetic, while men are portrayed as cowardly, conservative, tired and rigid. The different opposites are used in the argumentation in different ways during the investigation period.
In the analysis of the material, various female strategies emerge to loosen the male-dominated arenas and the male political monopoly of power. The strategies are largely based on emphasizing the normative female characteristics as a complement to the normative male ones to gain influence without threatening the men's position of power. The women present themselves as competent everyday heroes in most areas studied, while the men in contrast appear as the enemy or constitute an obstacle to female emancipation.
Innehåll
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 2
3. Material och avgränsningar ... 2
4. Metod och teori ... 4
5. Tidigare forskning ... 7 6. Bakgrund ... 10 7. Resultat ... 12 7.1 Resultat 1909 ... 12 7.1.2 Delanalys 1909 ... 16 7.2 Resultat 1919 ... 18 7.2.2 Delanalys 1919 ... 22 7.3 Resultat 1921 ... 24 7.3.2 Delanalys 1921 ... 29 7.4 Resultat 1929 ... 31 7.4.2 Delanalys 1929 ... 34
8. Komparativ analys och slutdiskussion ... 36
8.1 Avslutande kommentarer och vidare forskning... 41
9. Didaktisk vinkel ... 42
10. Referenslista ... 44
10.1 Källmaterial ... 44
1
1. Inledning
Synen på vad som ansetts kvinnligt och manligt har skiftat under historiens gång. Under 1800-talet influerades synen på manligt och kvinnligt av romantikens ideal. Övergången från den tidigare hushållsbaserade ekonomin till industriproduktion innebar en tillbakagång för kvinnan gentemot mannen och i den nya borgerliga offentlighet som hade skapats fanns till en början inget utrymme för kvinnor. Runt sekelskiftet 1900 skedde nya samhällsförändringar där det moderna samhället växte fram och skapade nya möjligheter för yrken och utbildningar riktade mot kvinnor. Debatten om kvinnligt och manligt skedde i skuggan av dessa förändringar och kvinnor krävde full delaktighet i det moderna samhället.1
Denna studie har en genushistorisk ansats och avser undersöka uppfattningar om manligt och kvinnligt vid början av 1900-talet. I studien undersöks diskussionerna om den kvinnliga emancipationen vid tiden för den allmänna rösträtten i Sverige och hur de fördes i den svenska veckovist utgivna tidskriften Idun. Den riktade sig till borgerliga kvinnor och hade en stor spridning bland dessa kvinnor under undersökningsperioden 1909 till 1929.
Utifrån ett genushistoriskt perspektiv är denna tid intressant att studera utifrån att diskussionerna i riksdagen länge koncentrerades vid den allmänna rösträtten för alla män som infördes 1909. När den kvinnliga och därigenom allmänna rösträtten beslutades 1919 var det närmast under tystnad och utan debatt i riksdagen. Flera kvinnor var även emot rösträtten och ”rösträttskvinnan hade dålig klang”.2 Under det första valet med allmän och lika rösträtt för
män och kvinnor år 1921 var kvinnors valdeltagande relativt lågt och det dröjde lång tid innan kvinnorna fick något större inflytande över rikspolitiken.3 Det väckte tankar och intresse att närmare undersöka hur uppfattningen kring manligt och kvinnligt var under denna tid. Varför ansågs män vara mer lämpliga för att fatta politiska beslut och vad fanns det för syn på kvinnans lämplighet att rösta till riksdagen? Både genushistoria och den allmänna rösträtten är vetenskapliga områden som tidigare undersökts ur olika perspektiv. I studien vill jag därför utifrån ett genusperspektiv undersöka artiklar ur damtidningen Idun som inte utger sig för att vara en politisk tidskrift för att synliggöra ett bredare perspektiv på den kvinnliga rösträtten och emancipationen i Sverige under det tidiga 1900-talet.
1Ida Blom & Anita Göransson (red.), Sekelskiften och kön: strukturella och kulturella övergångar år 1800, 1900 och 2000, Prisma,
Stockholm, 2000. s.12.
2 Riksarkivet. Om kvinnlig rösträtt i Sverige. Riksarkivet. 2021. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige (Hämtad 2021-03-12). 3 Jens Rydström & David Tjeder, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009. S.117.
2
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur samtiden debatterade kvinnans medborgerliga rättigheter och emancipation i den veckovist utgivna damtidningen
Idun under undersökningsåren 1909,1919, 1921 och 1929.
• Hur diskuterade man för och emot kvinnans medborgerliga rättigheter utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt?
• Hur diskuterade man för och emot kvinnans emancipation utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt?
• Vilka likheter och skillnader framkom över tid i diskussionerna om kvinnans medborgerliga rättigheter och emancipation utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt?
3. Material och avgränsningar
Material från dagspressen kan ses som en av historikers viktigaste primärkälla. Materialet har flera värden, där ett av dem är att ge en unik inblick i dagliga rapporteringar om olika händelser. Pressmaterialet möjliggör även att analysera och synliggöra vilka politiska och sociala synsätt som hade mest inflytande vid tiden för publiceringen av materialet. 4 Materialet som undersöks i denna studie är veckopress och möjliggör på motsvarande sätt att spegla samtidens föreställningar om manligt och kvinnligt utifrån publicerade artiklar.
Materialet utgår från Idun, en tidning som gavs ut mellan åren 1887–1963 och som riktades mot borgerliga kvinnor. Att undersöka debatten om lika rösträtt utifrån en damtidning som är skriven för kvinnor innan, under och efter de fått rösträtt är intressant utifrån ett genusperspektiv. Tidningen grundades av Fritjof Hellberg som en ”praktisk veckotidning för
3
kvinnan och hemmet”.5 Tidningens inriktning utvidgades och ändrades under åren och kom att få en mer allmän inriktning med debatt och aktuella reportage.6 Nedslagsåren i studien motiveras utifrån att den allmänna rösträtten för män beslutades år 1909. Kvinnornas rösträtt beslutades år 1919 och det första riksdagsvalet för kvinnor genomfördes 1921. Utifrån studiens syfte representerar 1919 och 1921 de år när den kvinnlig rösträtten införlivades i Sverige. Undersökningsåret 1929 motiveras utifrån att det var tio år efter det att den kvinnliga rösträtten hade beslutats. Det är intressant att undersöka hur den kvinnliga emancipationen diskuterats efter det att den kvinnliga rösträtten etablerats. Nedslagsåren i studien omfattar en period på 20 år och det möjliggör för en analys av hur kvinnans medborgerliga rättigheter och emancipation debatterats utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt i Idun över tid. Veckotidningen Idun gav ut 53 tidningar per undersökningsår vilket tillsammans utgör 212 utgivna tidningar under undersökningsperioden. Urvalet av materialet skedde i två steg där det första var att hitta de artiklar som behandlade kvinnans emancipation och medborgerliga rättigheter, utifrån värdeord som kunde sammankopplas till politik, riksdag, rösträtt, myndighet och rättigheter. Det resulterade i totalt 213 artiklar som sedan genomlästes för att slutligen resultera i 79 artiklar vars innehåll var relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Materialet presenteras kronologiskt utifrån undersökningsår under rubriken
resultat för att sedan analyseras.
Tidningen Idun som utgör källmaterialet i studien är riktat mot kvinnor och särskilt till den borgerliga klassens kvinnor vilket innebär att några källkritiska aspekter måste beaktas. Idun är en av flera veckotidningar som utgavs under undersökningsperioden, den kan därför inte anses representativ eller göra anspråk på att återspegla samhällets rådande uppfattningar om manligt och kvinnligt under perioden. Det publicerade materialet måste även utifrån dess målgrupp granskas källkritiskt, då innehållet eventuellt färgats av och behandlar en mer priviligierad samhällsklass. I undersökningen av manligt och kvinnligt förmedlar materialets målgrupp även en begränsad bild utifrån att tidningen riktas mot kvinnor. De källkritiska aspekterna är viktiga men anses inte utgöra några hinder för undersökningens syfte och frågeställningar.
Idun som material möjliggör att undersöka hur samtidens kvinnor diskuterade medborgerliga rättigheter och kvinnlig emancipation. Materialet kan även anses relevant och användbart i
5Nationalencyklopedin, Idun. http://www-ne-se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idun-(veckotidning) (hämtad 2021-03-10)
4
frågan om att undersöka hur samtidens föreställningar om manligt och kvinnligt skildrades i dampressen.
4. Metod och teori
För att besvara studiens frågeställningar undersöks materialet utifrån en kvalitativ textanalys med diskursanalytisk utgångspunkt. Diskursanalyser har en socialkonstruktivistisk grund och har många olika angreppsätt. De har dock den gemensamma utgångspunkten att språket är centralt och utgör grunden för att konstruera mening. Språket får olika mening och betydelse i olika kontexter och sammanhang vilket utifrån den diskursteoretiska ansatsen innebär att verkligheten är diskursivt konstruerad. I språket skapas och reproduceras representationer av verkligheten, som inte innebär rena avspeglingar. Det innebär då även att människors tillträde till verkligheten skapas genom språket.7 I studien undersöks uppfattningen om manligt och kvinnligt som återspeglas i ett för allmänheten publicerat material. Utifrån den diskursanalytiska teoriramen kan man se språket och den inneboende makten som språket ger som viktigt för genusskapande normer. I denna studie fokuseras analysen av materialet på de delar som uttrycker föreställningar om manligt och kvinnligt i kontext till rösträtt, politik, medborgliga rättigheter och kvinnlig emancipation. Då en gemensam utgångspunkt för de olika diskursanalytiska inriktningarna utgår från att samhället skapas av människor genom språk, handling och interaktion,8 ämnar studien undersöka och synliggöra samtidens genusnormer. Den diskursanalytiska ansats som inspirerat denna studies teoretiska utgångspunkt utgår från Joan Wallach Scotts teoribildning som presenteras i artikeln: Gender: A Useful Category of
Historical Analysis.9 Scott utgår från att genus skapas utifrån sociala föreställningar om kön och att hennes teoribildning ämnar ge historiker nya frågor och infallsvinklar till historiskt material. Scott belyser att i studiet av genus måste både det individuella subjektet och organisationen undersökas för att förstå förhållandet dem emellan. De är lika viktiga och nödvändiga för att studera genus och hur genus förändras. Hon betonar att historiker måste ställa sig kritiska och ersätta den allmänna uppfattningen kring att social makt är sammanhängande, enhetlig och centrerad. I den kontexten belyser hon att makt mer måste liknas med Michel Foucaults teorier om makt som spridda konstellationer av ojämlika, diskursivt konstruerade relationer. Inom dessa ramar av strukturer och processer finns det
7 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011. s. 474. 8 Peter Svensson, Diskursanalys, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2019. s.18.
5
utrymme för individen att skapa identitet och sociala relationer. Scotts definition av genus innehåller två delar med flertalet underkategorier. De är relaterande men måste analytiskt separeras. Den sammanhållande länken i definitionen vilar på en integrerad koppling mellan två propositioner. Den ena utgår från att genus är ett konstituerat element av sociala relationer som bygger på upplevda skillnader mellan könen. Det andra är att genus är ett primärt sätt att beteckna maktförhållanden. Förändringar inom organisationen av de sociala relationerna korresponderar alltid med förändringar i representationer av maktförhållanden. Dessa förändringar innebär inte nödvändigtvis att de endast går i en riktning.10
Scotts teorier om genus i betydelsen av ”konstruerande del av sociala förhållanden baserade på upplevda skillnader mellan könen”11 involverar fyra integrerade element. I denna studie
kommer en tolkning av dessa fyra element att analyseras i kontext till studiens material. Det presenteras under rubriken resultat genom fyra delanalyser som avslutar varje undersökningsår. På det sättet ger det en intressant ingång för att undersöka hur föreställningar om manligt och kvinnligt under det tidiga 1900-talet synliggörs i veckotidningen Idun under studiens undersökningsperiod. Nedan följer en kort beskrivning av Scotts fyra element samt hur de tolkats och anpassats utifrån studiens syfte och material.
1. Det första elementet i Scotts genuskonstruktion benämns som kulturella symboler. Dessa symboler menar hon framkallar multipla och ofta motsägande representationer. I den kristna västvärlden kan det exemplifieras utifrån jungfru Maria som en kulturell symbol för idealkvinnan. De kulturella symbolerna exemplifieras även med myter kring ondska och godhet, oskuld och korruption eller ljus och mörker. I denna studie tolkas och anpassas de kulturella symbolerna utifrån att synliggöra hur kvinnligt och manligt representeras utifrån beskrivningar och föreställningar om egenskaper och förmågor. Studiens undersökningsperiod behandlar en tid i svensk historia där föreställningar om de båda könens egenskaper värderades och diskuterades genom lämplighet till politiskt inflytande, rättigheter och tillträde i offentligheten. Starka uttryck och motsatsförhållanden utrycktes under denna tid då manlighet och kvinnlighet delvis omförhandlades. I det första elementet undersöks därför även beskrivningar av manligt och kvinnligt som motsatsförhållanden exempelvis: fiende och vän, stark och svag eller handlingskraftig och passiv.
10 Scott 2018, s. 42-43. 11 Scott 2018, s. 42.
6
2. Det andra elementet innefattar normativa uppfattningar kring symbolerna som implementeras och används inom flera doktriner som utbildning, religiösa forum, rättsväsende och inom politik. Scott belyser att implementerandet av manligt och kvinnligt i dessa doktriner historiskt sett dominerats av synen att ”det är det enda möjliga alternativet”.12 Hon betonar även att den traditionella dominansen främst skett genom brist på alternativ och möjligheter samt genom socialt samförstånd snarare än konflikt. De normativa uppfattningarna om manligt och kvinnligt inom dessa doktriner är intressanta att undersöka utifrån studiens undersökningsperiod. Politiken och lagstiftningen kännetecknades under tidigt 1900-tal i Sverige av att endast män hade tillträde och var valbara. Utbildningens innehåll och organisation under denna tid var även den begränsad och uppdelad utifrån kön och klass. Scotts andra element tolkas och analyseras i denna studie utifrån hur normativa föreställningar om manligt och kvinnligt används och synliggörs i diskussionerna om kvinnas utrymme i de politiska och lagstiftande doktrinerna.
3. Det tredje elementet utgår från att studera manligt och kvinnligt på ett bredare plan, utifrån samhälleliga institutioner och arbetsmarknad. Scott betonar att historiker traditionellt främst studerat genus på hushållsnivå med fokus på släktrelationer.13 Kopplat till denna studies undersökningsperiod som innebär att det svenska samhället förändras från en hushållsbaserad ekonomi till en mer industrialiserad och marknadsstyrd ekonomi sker förändringar i genusrelationerna. I denna studie tolkas det tredje elementet därför utifrån hur manligt och kvinnligt representeras i fråga om arbetsmarknad, löner och könsstereotypa arbeten.
4. Det fjärde elementet utgår från att undersöka den subjektiva identiteten. Det innebär att undersöka individens upplevelse av könsidentiteten utifrån ovannämnda element.14 Det innebär för denna undersökning att studera hur individer upplever manligt och kvinnligt utifrån ovanstående element och självbild.
12 Scott 2018, s. 43.
13Scott 2018, s. 42. 14Scott 2018, s. 43.
7
5. Tidigare forskning
Studiens syfte är att utifrån ett genushistoriskt perspektiv undersöka föreställningen om manligt och kvinnligt i kontext till kvinnliga medborgerliga rättigheter och emancipation under tidigt 1900-tal. Sekelskiftet mellan 1800 och 1900-talet är en omskriven tid i svensk historia. Den allmänna rösträtten har studerats utifrån olika discipliner och perspektiv. Genusforskningen har under de senaste decennierna utvecklats och öppnat upp för nya frågor och nedan presenteras tidigare forskning med relevans för studiens syfte och frågeställningar.
Gullan Sköld har använt sig av veckopress som källmaterial i sin avhandling Från moder till
samhällsvarelse: Vardagskvinnor och kvinnovardag från femtiotal till nittiotal i familjetidningen Året runt.15 I hennes forskning studerar hon hur kvinnor skildras i tidningen
Året Runt under perioden 1955–1995. Hon betonar att studiet av veckopress är intressant då det
är en stor arena för delaktighet, gemenskap och identifikation. Syftet för hennes studie är att undersöka hur kvinnor i det vardagliga livet porträtteras och jämför det med hur andra bilder av kvinnan utifrån samhälleliga förändringar aktualiseras. Veckopressen ger enligt Sköld även en unik inblick i konstruktionen av kvinnan över tid. Hon kommer i sin studie fram till att kvinnan presenteras som inneboende av andra egenskaper än män. Kvinnan framställs i olika kontexter såväl inom hemmet som arbetslivet främst som kapabla, kompetenta och som vardagshjältinnor. De undersökningsår som behandlas i studien möjliggör och visar enligt Sköld på kvinnoskildringar där kvinnan anses gå från moder till samhällsvarelse utifrån ett större fokus på karriär och livet i det offentliga mot slutet av studiens undersökningsår. Skölds avhandling behandlar en senare tidsperiod än denna studie men motiveras utifrån de viktiga aspekterna Sköld lyfter fram i fråga om källmaterialet. Hon behandlar ingående hur stort inflytande veckotidningar har haft för kvinnor över tid.
Josefin Rönnbäck har skrivit en avhandling med namnet Politikens genusgränser: Den
kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap, 1902–1921.16
Då denna avhandling inte funnits tillgänglig under tiden som uppsatsen författats så exemplifieras hennes forskning i detta fall utifrån ett publicerat kapitel i antologin Än män då? I kapitlet Dubbla strategier – med och utan män i kampen för kvinnors rösträtt17 undersöker
15 Gullan Sköld, Från moder till samhällsvarelse: vardagskvinnor och kvinnovardag från femtiotal till nittiotal i familjetidningen Året runt,
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation - JMK, Univ., Diss. Stockholm: Univ.Stockholm, 1998.
16Josefin Rönnbäck, Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902–1921,
Atlas, Diss. Stockholm: Univ., 2004, Stockholm, 2004.
17 Josefin Rönnbäck. Dubbla strategier – med och utan män i kampen för kvinnors rösträtt. I Än män då?: kön och feminism i Sverige under
8
Rönnbäck rösträttsfrågan genom att studera publikationer utgivna av föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR). Det gör hennes forskning aktuell för denna studie då hon undersökt den kvinnliga rösträttsprocessen och valbarheten utifrån publicerade artiklar under samma undersökningsperiod som föreliggande studie. Utifrån materialet undersöker hon vad kvinnorna inom föreningen ville uppnå med valbarheten och rösträtten. Hon betonar att argumentationen för kvinnans rösträtt ofta artikulerades inom kvinnorörelsen som att det manliga och kvinnliga kompletterade varandra och tillsammans bildar en harmonisk helhet eller vad hon kallar samarbetsnorm. Hon beskriver att om kvinnan argumenterade för sin sak utifrån dessa argument skulle inte männens maktposition rubbas och kvinnan skulle inte anses som ett hot mot männen och deras ensamrätt inom politiken. Rönnbäck beskriver att hennes ambition är att skärskåda dessa argument och landar då i att rösträtten främst handlade om medborgarskap, taktik och makt. Hon beskriver att det fanns en misstro gentemot männen med politisk makt att genuint arbeta för kvinnornas frågor. Rösträtten blev då ett verktyg för att på sikt öka kvinnors reella inflytande över kvinnofrågor.18 Hon har även utifrån samma material undersökt
rösträttskampen utifrån genusrelationer inspirerat av Yvonne Hirdmans genussystem. Rönnbäck betonar att isärhållandet av könen och hierarkin med det manliga som norm synliggörs. Kvinnor och män hade separata rösträttsrörelser och förde kampen på olika arenor. Den manliga rösträtten prioriterades och överordnades den kvinnliga. Vidare redogör Rönnbäck för att det även fanns undantag och individuella samarbeten mellan män och kvinnor.19 Ulrika Holgersson har skrivit avhandlingen Populärkulturen och klassamhället: Arbete, klass
och genus i svensk dampress i början av 1900-talet.20 Hon undersöker klass och genus utifrån en diskursanalytisk teori i Svensk Damtidning under tidigt 1900-tal. Hon undersöker diskursen kring klass och klassamhälle i damtidningen genom att dekonstruera olika diskurser med betoning på klass, kvinna och arbete. I dekonstruktionen av diskurserna ”arbetarkvinna” och ”kvinna” finner hon koncepten instabila och mångfacetterade genom att de ofta hade skiftade och stundtals motsägande innehåll. Inom diskurserna ”arbete”, ”moderlighet” och ”bildning” finner hon i flera fall att det finns många eftersträvansvärda egenskaper som ofta lyfts fram hos ”obildade”, ”fattiga” och ”arbetarkvinnor”. De egenskaperna beskrivs i stor grad även saknas hos de mer ”bildade” och ”bättre” kvinnorna. Det var egenskaper som flit, arbetsamhet, förnöjsamhet och sparsamhet.21 Holgersson kommer i sin studie fram till att klass inte kan ses
18 Rönnbäck 2004, s. 85–115. 19 Rönnbäck 2004, s. 85–115.
20 Ulrika Holgersson, Populärkulturen och klassamhället: arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet, Carlsson, Diss.
Lund: Lunds universitet, 2005, Stockholm, 2005.
9
som ett enhetligt historiskt subjekt utan att i hennes material och dekonstruktioner av diskurser framträder en stor mångfald i synen på klass. Holgerssons avhandling är relevant för denna studie i flera avseenden. Hon undersöker en veckotidning som är utgiven för kvinnor utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, hon studerar det tidiga 1900-talet och hon anlägger ett genusperspektiv.
I avhandlingen Folket, yxan och orättvisans rot: betydelsebildning kring demokrati i den
svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap, 1887–190222 undersöker Victor Lundberg demokratins betydelsebildning i Sverige mellan 1887–1902 utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Han undersöker diskursen utifrån Sveriges allmänna rösträttsförbunds flygblad och pamfletter. I kontext till den allmänna rösträtten (för män) anses rörelsen varit liberaldemokratisk och en drivande kraft i demokratiseringsprocessen i Sverige vid sekelskiftet 1900. I hans resultat framkommer folket som det starkaste begreppet inom rösträttsrörelsens diskursgemenskap. Det framkommer att de stora ojämlikheterna och orättvisorna i samhället historiskt var rotade i konflikten mellan det ”rättrådiga” folket och den ”korrupta” samhällseliten. Det framkommer att det manifesterades koloniala, maskulina och exkluderande idéer vid sekelskiftet. Lundberg beskrivs argumentera för att dessa influenser fortfarande synliggörs i debatten om demokrati och medborgarskap i Sverige idag. I kontext till denna studie kan Lundbergs avhandling anses relevant utifrån hans diskursanalytiska utgångspunkt. Han belyser även tiden innan denna studies undersökningsperiod och betonar olika faktorer och resultat kring demokratisering och medborgarrättigheter i Sverige i början på 1900-talet. Emma Serverinsson har skrivit avhandlingen: Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och
svenskhet i svensk veckopress 1920–193323 där hon utifrån ett intersektionellt perspektiv
undersöker hur moderna kvinnor som transnationellt fenomen skildrades i ett svenskt sammanhang genom studiet av svenska veckotidningar. Moderna kvinnor som fenomen beskrivs som en förändrad syn på femininitet i slutet på 1920-talet. Hon betonar att studien syftar till att undersöka hur de moderna kvinnorna synliggjordes i svensk press och hur de framställdes, som hot eller som en reell verklighet. Severinsson kommer fram till att den moderna kvinnan synliggörs i politiska diskussioner och då i kontext till kvinnlig emancipation, tillgång till offentligheten och inom frågor kring nationalitet och ras. Hon betonar att hennes forskning skiljer sig från den tidigare dominerande svenska forskningen. Där synen på arbetet,
22Victor Lundberg, Folket, yxan och orättvisans rot: betydelsebildning kring demokrati i den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap,
1887–1902, 1. utg., h: ström - Text & kultur, Diss. Lund: Lunds universitet, 2007, Umeå, 2007
23 Emma Severinsson, Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920–1933, Historiska institutionen,
10
arbetsmarknaden och möjlighet till självförsörjning traditionellt setts som centrala element för framväxten av den ”nya” kvinnan och modern femininitet. I materialet framkommer även att arbete var ett sätt för kvinnan att undgå äktenskapet, då äktenskap ofta innebar underordning och brist på ekonomisk frihet. Severinsson beskriver hur genusordningen och med det de heterosexuella relationerna påverkades utifrån kvinnans ökade rättigheter. Kvinnan upplevs med de ökade juridiska rättigheterna äga större valfrihet i relationer och tillskillnad från innan då kvinnan skulle ingå partnerskap och verka utifrån mannens intressen nu kunde bli en mer jämbördig partner i partnerskapet. Den nya sociala ordningen blev även av politiskt intresse då genusordningen omförhandlades. Severinssons studie är intressant utifrån föreliggande studies syfte då hon undersöker hur de ökade politiska rättigheterna för kvinnor under tidigt 1900-tal påverkade synen på den moderna kvinnan och vilka effekter för genusordningen de hade. Hon utgår även från tidningen Idun som en av de veckotidningar som utgör hennes material och undersöker till stor del samma period som denna studie.
I översikten av tidigare forskning presenteras flertalet studier där mer politiskt orienterade kvinnotidningar undersökts i kontext till rösträttsfrågor och kvinnlig emancipation. Idun som inte är någon uttalad politisk tidskrift möjliggör för en fördjupad diskussion utifrån den tilltänkta kvinnliga läsekretsens föreställningar om manligt och kvinnligt i kontext till kvinnlig emancipation och medborgerliga rättigheter. Materialet i den uttalat opolitiska dampressen har i tidigare forskning främst undersöks med fokus på den senare delen av 1900-talet och då i kontext till fenomenet den ”moderna kvinnan” och för att skildra kvinnans vardag. Tidningen
Iduns spridning, popularitet och målgrupp möjliggör att synliggöra fler och andra perspektiv på
kvinnans medborgerliga rättigheter och emancipation under det tidiga 1900-talet.
6. Bakgrund
Forskare inom olika discipliner har undersökt den allmänna rösträtten utifrån olika faktorer. Det har diskuterats såväl ekonomiska som samhällsnyttiga skäl för att kvinnor borde eller inte borde få rösträtt och juridiska rättigheter. Vägen till att den allmänna rösträtten i Sverige beslutades och inrättades var lång och brokig. Nedan följer en kronologisk och översiktlig redogörelse för några viktiga faktorer som så småningom ledde fram till en allmän rösträtt. Sekelskiftet 1800 innebar en tillbakagång ifråga om kvinnors rättigheter och ställning gentemot männen. Tillsammans med romantikens polariserade ideal och skiftet mellan en hushållsbaserad ekonomi och marknadsekonomi. Den borgerliga offentligheten som växte fram
11
var skapad för och av män, kvinnorna ägde inte tillträde.24 Tvåkammarriksdagen infördes i Sverige år 1866 och med det löser den upp den äldre ståndsriksdagen. I 1866 års riksdagsordning var det endast män, fyllda 21 år och med en förmögenhet på minst 1000 riksdaler eller årlig inkomst på minst 800 riksdaler som fick rösta. Männen fick inte heller varit straffade eller försörjda av samhället. Det innebar att det endast var 6% av Sveriges befolkning som hade rösträtt i riksdagsvalen.25
Under 1800-talet höjdes flertalet röster för att verka för en mer jämställd juridisk ställning för kvinnor och män. Under slutet av 1800-talet formerade sig många kvinnoorganisationer och olika röster för kvinnlig rösträtt hade börjat få gehör i riksdagen. Anna Hierta-Retzius var en av de kvinnor som genom grundandet av föreningen för gift qvinnas eganderätt 1873 arbetade och drev frågor som var viktiga för kvinnor främst med fokus på kvinnans ekonomiska rättigheter inom äktenskapet. Fredrika-Bremer-förbundet bildades 1884 av Sophie Adelsparre och arbetade tillsammans med medlemmarna för att lösa hela kvinnofrågan gällande myndighet, rätt till arbete, försörjning och den ekonomiska situationen för gifta omyndiga kvinnor. Kvinnors politiska organisation var tydlig inom de olika kvinnoorganisationerna och inte minst genom de kvinnotidningar som drev kvinnofrågan.26 1902 lades en proposition fram av
regeringen där det föreslogs att män skulle inneha två röster, vilket skulle innebära en röst för honom och en för hans fru. Denna proposition fick många kvinnor att rasa och i rask takt bildades många kvinnliga rösträttsföreningar över hela landet. 1904 bildades Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) som blev betydande för kvinnornas mobilisering för
myndighet och rösträtt.27
1909 utvidgades rösträtten och alla män över 24 år som betalade skatt och hade utfört värnplikt fick då rösta till andra kammaren. En motion om kvinnlig rösträtt lades fram i riksdagen år 1884 men blev nedröstad. Regeringen lade fram en proposition med lagförslag om kvinnans rösträtt 1912 som röstades igenom i andra kammaren men röstades ner i den första. Det var först 1919 som lagförslaget röstades igenom och 1921 som det första riksdagsvalet med allmän rösträtt ägde rum i Sverige.28 Kvinnor fick formell rösträtt men de äldre genusstrukturerna ändrades inte över en natt. Den manliga kollektiva och mobiliserade kraften verkade för att fortsatt
24 Blom & Göransson 2000, s.8–9.
25Riksarkivet. Lika och allmän rösträtt. Riksarkivet. 2021.
https://riksarkivet.se/Sve/Sidor/Att%20anv%C3%A4nda%20arkiven/Allmaen-roestraett.ept (Hämtad 2021-04-12).
26 Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström (red.), Det svenska samhället 1720–2014: böndernas och arbetarnas tid, 5., [rev. och
uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015, s. 178.
27 Rydström & Tjeder 2009, s.116.
12
utestänga kvinnor från reellt politiskt inflytande och tillgång till ledande befattningar. Det dröjde därför lång tid efter att kvinnor fått formella rättigheter till att de hade reella rättigheter.29
7. Resultat
För att besvara studiens frågeställningar om hur man diskuterade för och emot kvinnans medborgerliga rättigheter och emancipation utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt redovisas nedan en kronologisk sammanställning av studiens material utifrån undersökningsår. I studiet av materialet diskuterades och synliggjordes kvinnans medborgerliga rättigheter främst genom diskussioner om politiskt inflytande, rösträtt och den gifta kvinnans myndighet. Den kvinnliga emancipationen kom till stor del att handla om diskussioner rörande kvinnans ställning i arbetslivet. Varje undersökningsår avslutas med en delanalys där materialet jämförs och analyseras utifrån fyra genuskapande element som tolkats och inspirerats av Joans Scotts genusskapande teoribildning. Under rubriken Komparativanalys och slutdiskussion besvaras och behandlas studiens tredje frågeställning genom en diskussion och analys över likheter och skillnader i hur kvinnans emancipation och medborgerliga rättigheter diskuterats över tid.
7.1 Resultat 1909
Under det första undersökningsåret i studien kan man se att kvinnans medborgerliga rättigheter diskuterades genom kampen om den kvinnliga rösträtten och den gifta kvinnans myndighet. Det benämndes även utifrån att 1900-talet inte var barnens århundrande utan kvinnans.30 Frågorna om kvinnornas utökade medborgarrättigheter diskuterades i stor utsträckning utifrån ett vi och dom perspektiv. Det framställs i materialet som en kamp och en strid som kvinnorna ville vinna, deras fiende var männen med undantag av de män som benämndes som kvinnovänner. Frågorna diskuterades med en anda av kamp och stridslystnad. Det visar sig i flertalet artiklar genom uppmaningar mellan kvinnor att samla sig tillsammans för att nå sitt mål med rösträtten. Det rapporteras från flertalet kvinnoriksdagsmöten där diskussionerna behandlar hur kvinnorättsrörelsen skall få ungdomen och de religiöst övertygande kvinnorna att engagera sig mer i rösträttsrörelsen. Andra frågor behandlar hur kvinnorna skulle kunna få mer politiskt inflytande och hur de skulle kunna påverka fler kvinnor att ansluta sig.
29Rydström & Tjeder 2009, s.117. 30 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13.
13
Vid flera tillfällen används begrepp som ”tyst krig”31 eller ”ett stilla slagsmål”32 som åsyftar
kampen om ökade rättigheter för kvinnor. Männen anses och utskrivs som antingen fienden eller vänner till kvinnan i hennes kamp. De män som anses vara fiender får inget större utrymme att uttala sig till skillnad mot de som anses vara vänner till kvinnorättskampen.
De svenska kvinnorna jämför sig med suffragetterna från England gällande hur denna kamp skall utkämpas och ser sig själva som för tystlåtna och passiva i jämförelse. Det exemplifieras tydligt i en tecknad serie som publicerades under namnet ”det starka och den sköna”.33
Författaren Waldeck beskriver att de engelska suffragetterna är ”farliga blodtörstiga djur”34 som
i rösträttskampen nu använder vapnet ”hundpiskan” men att ”hemma i detta tillbakablifna land ha vi ännu icke kommit så långt”.35 Vidare utskrivs i samma serie: ”Striden föres icke längre
af kvinnorna med vekhetens och förställningens föraktliga vapen. Kvinnorna äro icke längre några darrande slafvar”.36 Förhållandet mellan könen gällande rösträttsfrågan benämns som ett stilla slagsmål i både det privata och offentliga. Det uttalas som att den ”verkliga elegansen”37
mellan könen har upplösts och det kvinnliga hjältemodet i kontext till kvinnans underkastelse betonas.
Under senare utgivna nummer av Idun 1909 återkommer serien ”det starka och det sköna”38 där författaren Waldeck på ett skämtsamt sätt driver med att kvinnorna skulle få representera Sverige i de nordiska spelen. Hon drar i denna artikel paralleller till historiska kvinnor och rättigheter:
Då det gäller att på sportens område häfda vår plats bland nationerna, är det ännu framför allt männen, som göra sig gällande. Men hvarför skulle icke äfven därvidlag kvinnan sträfva efter likställdhet? Spartas kvinnor gjorde det och lagade icke bara svartsoppa, såsom möjligen redaktör Hallgren skulle vilja påstå. Och ändå fingo de inte rösträtt! Men de behöfde den heller inte: de voro ju så lakoniska.39
Waldeck beskriver även att kvinnorna skulle kunna tävla i höjdhopp då de vore särskilt tränade genom deras stora hopp om rösträtt. De skämtsamma inslagen visar ändå på kvinnans önskan om jämställdhet med männen men även att kvinnorna skulle kunna röra sig på den ansedda manliga arenan i fråga om idrott och politik. Kvinnorna beskriver även i flera artiklar att det finns en ”vildhet” hos de kvinnliga rösträttskämparna men inte i den grad att det kan jämföras
31 Idun 1909: 22: årgången nr. 22. S. 270. 32 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 33 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 34 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 35 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 36Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 37 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 38 Idun 1909: 22: årgången nr. 6. S. 75. 39 Idun 1909: 22: årgången nr. 6. S. 75.
14
med suffragetternas kamp över havet. Vildhet, stridslystnad och kamp genomsyrar de flesta artiklar där rösträtten och den gifta kvinnans omyndighet diskuteras. Männen beskrivs i den kontexten inte längre kunna tillgripa medlet att vara ”ridderliga gentlemans” i kampen mot kvinnans frigörelse och de benämns även i det avseendet som råttor.40
Kvinnokampen för politiskt inflytande och myndighet framställs om en stark kvinnosak och kvinnofråga. Det målas upp en bild där kvinnorna står enade och ensamma mot fienden och den nästintill ogenomträngliga fasaden till den manliga politiska arenan. I rapporter om olika svenska allmänna rösträttsmöten för kvinnor beskrivs hälsningarna mellan kvinnorna som hjärtliga och sådana man endast ser hos ”stridskamrater”.41 I en jämförelse med kvinnokampen
i England rapporterar tidningen ifrån en kvinnoröstkongress i London där författaren både hyllar männens närvaro på mötet och förvånas över att de varken hade förlöjligat eller med andra medel uttryckt missnöje över rösträttens kvinnor.42
I diskussionen kring rösträttsreformen 1909 presenterades i artikeln ”rösträttsreformens regering”43 de män som i veckan skulle besluta om den allmänna rösträtten. Det beskrivs som
att denna betydelsefulla fråga antingen kommer att lösas eller falla. Artikelförfattaren skriver: Denna rösträtt blir visserligen, äfven om regeringens rösträttsförslag definitivt antages, begränsad till hvarje välfrejdad svensk man, som hunnit den ålder, hvilken anses vara ett villkor för utöfvandet af den främsta medborgerliga rätten och plikten, som råder öfver sig och sitt och som 'uppfyllt de skyldigheter han efter måttet af sina ekonomiska och personliga krafter har mot fäderneslandet. Ett korollarium af dess antagande i denna utsträckning torde väl dock vara, att rösträtten, när tiden därför är mogen, utsträckes till alla, som fylla för dess utöjvande erforderliga medborgerliga kvalifikationer, och icke begränsas till blott den ena hälften af släktet.44
Den regering som vid denna tid enbart bestod av män, benämns som handlingskraftig, målmedveten och anpassningsbar utifrån vad den kan vinna under rådande omständigheter. Regeringen beskrivs även som konservativ till sitt lynne.45 I en artikel som publicerats efter att den allmänna rösträtten för män genomförts beskrivs en motion om att kvinnlig rösträtt inkommit till riksdagen. Författaren beskrivs haft samtal med några av ”rösträttskrafvens vänner”46 inom riksdagen medan motionerna vilade hos konstitutionsutskottet. Samtalen
40 Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 41 Idun 1909: 22: årgången nr. 26. S. 310. 42 Idun 1909: 22: årgången nr. 22. S. 270. 43 Idun 1909: 22: årgången nr. 6. S. 77. 44 Idun 1909: 22: årgången nr. 6. S. 77. 45 Idun 1909: 22: årgången nr. 6. S. 77. 46Idun 1909: 22: årgången nr. 14. S. 166.
15
beskrivs kretsa kring hur frågans utsikter för närvarande ser ut. I den första kammaren uttalar Trygger:
Det är icke blott mellan vänner och motståndare till kvinnornas fordran på politisk medborgarrätt som meningarna äro delade inom riksdagen. Äfven kvinnornas vänner divergera i någon mån med afseende på i hvilken utsträckning politisk makt bör tilldelas kvinnorna.47
Han fastslår att han som vän till kvinnorna ser det som för samhällets bästa att kvinnorna endast så småningom nådde politisk jämställdhet med mannen. Han menar likt andra män som uttalar sig att kvinnorna inte har någon erfarenhet av politik och kan därför inte anses lämpliga än. Det betonas även att om kvinnorna plötsligt skulle få politisk makt får de manliga politiska ledarna makten över dem. Det påvisas hur stor svårighetsgrad det politiska arbetet har och att det utifrån detta inte är lämpligt för kvinnor. Det framställs som att kvinnor generellt saknar de egenskaper som skulle göra dem lämpliga för det politiska arbetet. Erfarenheten skulle dock kunna avhjälpas med träning. Vilket skulle innebära att kvinnorna kunde göra entré till politikens centrum vid en senare tid. Utifrån artiklarna utmålas en bild av att politiken och riksdagen är en stelbent och mansdominerad arena. I en intervju med Callerholm som beskrivs som kvinnovän exemplifieras synen på kvinnlig rösträtt genom: ”att man under denna riksdagsperiod kunde uträtta något annat än ett tålmodigt urhålkningsarbete af den hårda sten, som heter riksdagen”.48
Kvinnorna i tidningen Idun beskriver borgerliga kvinnor som en samlad, nästintill homogengrupp mot männen. Det går i detta fall att utläsa en tydlig klasskillnad när de borgerliga kvinnorna beskriver sig själva som engagerade och de arbetande landsbygdskvinnorna framställs som ointresserade. Det uttrycks även bekymmer över landsbygdens kvinnor som ”ty hur präktiga de än äro”49 står främmande för de allmänna
angelägenheterna. Det betonas även i artiklarna att de religiöst övertygade kvinnorna inte är en del av rösträttskampen eller den homogena borgerliga gruppen kvinnor.
Det är främst rösträttskampen som synliggörs under det första undersökningsåret i tidningen
Idun. I den mån arbete och arbetsmarknad nämns betonas arbetsamheten hos familjeflickor och
fruar som står utanför kvinnokampen. Arbetsamheten uppmärksammas och uttalas även kring de framstående kvinnors förtjänster inom rösträttsrörelsen.50 Det beskrivs hur det sociala livet,
med festföreställningar och välgörenhetstillställningar är en börda att bära för fruar och
47 Idun 1909: 22: årgången nr. 14. S. 166. 48 Idun 1909: 22: årgången nr. 15. s. 181. 49 Idun 1909: 22: årgången nr. 14. S. 166. 50 Idun 1909: 22: årgången nr.4. s.42.
16
familjeflickor. Den bördan skulle inte bäras av de hårt arbetande kvinnorna och det uttrycks även en fara med att pressa arbete och tid ur en kvinna som arbetat från morgon till kväll. Det uttrycks att precis som inom kvinnokampen måste kvinnor samlas och ju fler de är till antalet desto mer kan de påverka och få jämställda villkor med männen på arbetsmarknaden.51 Yrken diskuteras utifrån det manliga ”monopolet” där kvinnorna ser att utbildning och fackutbildningen är mer utbredd. Kvinnorna beskriver sig i dessa kontexter som att de inom flera yrken skulle kunna arbeta lika bra som männen eller bättre om de bara fick möjlighet. Männen beskrivs inneha de mer prestigefyllda arbetena och kvinnorna menar att de är mer arbetsamma och flitiga men blygsamma över deras prestationer. Männen beskrivs som motsatsen, de framstår som mer skrytsamma över det de presterat men inte lika arbetsamma som kvinnor.
7.1.2 Delanalys 1909
Framställningarna av kvinnor och kvinnlighet i Idun under 1909 utgår från att de är kompetenta, arbetsamma och flitiga. De arbetar för att få samma formella rättigheter som män. Män och manlighet representeras främst som innehavande av en betydande maktposition i fråga om rösträtt och juridiska rättigheter. Män beskrivs som passiva, utestängande och till stor del ointresserade av kvinnokampen. Vägen mot en utökad kvinnlig emancipation utgår främst från beskrivningarna om kvinnornas strid, kamp och tysta krig mot männen i fråga om rösträtt och den gifta kvinnans myndighet.
Utifrån tolkningen av Joan Scotts första element som innebär att genus skapas och synliggörs genom kulturella symboler kan man se att kvinnor och kvinnlighet har olika uttryck och beskrivs med olika egenskaper beroende på klasstillhörighet. Rösträttskvinnorna anses bildade och betecknas med egenskaper som vildhet, viljestyrka, stridslystnad, arbetsamhet och kraft. Landsbygdens kvinnor anses arbetsamma och flitiga men ointresserade av ökade medborgerliga rättigheter. Manlighet skildras utifrån om männen anses vara kvinnovänner eller fiender. I de fall män och manlighet benämns i en positiv kontext till kvinnans ökade emancipation beskrivs manligheten med handlingskraft, styrka och vänlighet. I de kontexter där män snarare ses som ett hinder för kvinnans ökade politiska rättigheter beskrivs män och manlighet istället med egenskaper som trångsynthet, inneboende rädsla och med konservativa lynnen. I debatten indikeras att synen på manlighet delvis är under omförhandling genom uttryck som att män
17
”inte längre kan ses som ridderliga gentlemäns”52 och beskrivs istället som ”rädda råttor”.53
Kvinnokampen för ökade rättigheter belyser även flera motsatsförhållanden där kvinnorna ses som vänner och männen som fiender, kvinnorna ser sig själva som de goda och männen som de onda. Kvinnor som nytänkande och män som trångsynta.
De normativa uppfattningarna av de kulturella symbolerna framställs under detta undersökningsår till stor del utifrån de beskrivningarna av manliga egenskaper som länge ansetts mer lämpade för arbeten inom de offentliga sektorerna. Det kan tolkas som den manliga handlingskraften och styrkan anses som avgörande för männens dominans i det offentliga. I materialet framställs det som att den manliga sfären inte längre besitter dessa egenskaper utan har förstelnats, föråldrats och manlighet i sig självt inte längre kan anses som den enda generella kompetensen för politisk makt och inflytande. De normativa föreställningarna om kön kan tolkas som varande under omförhandling utifrån att kvinnlighet i stor utsträckning beskrivs med för tiden normativt manliga egenskaper. Det kan tolkas som strategiskt för att omförhandla den uråldriga könstereotypiska segregeringen i fråga om politiskt inflytande.
Genusrelationer utifrån samhälleliga och sociala institutioner synliggörs i denna tid främst genom männens monopol och maktposition som kvinnorna försöker göra intrång i. Det framstår även som att hemmet är den arena där de flesta kvinnorna fortfarande rör sig. Den utbredda mansdominansen inom politiken och det juridiskt beslutsfattande området under det tidiga 1900-talet liknas vid en stor sten som måste urholkas för att kvinnor skall få plats. Stenen kan tolkas som ett politiskt mansmonopol där det inte enbart är de formella medborgliga rättigheterna som styr utan en traditionell syn på att kvinnans främsta kompetenser är kopplade till hem och moderskap. Synen på kvinnan utskrivs i flera olika kontexter utifrån att männen anser att kvinnorna inte än är lämpade för politiskt arbete men att de med träning eventuellt skulle kunna axla ansvaret av politiskt inflytande senare. Om kvinnorna inte förbereds så kommer de inte få något reellt inflytande över männen då kvinnorna även om de har rösträtt och är valbara inte anses kunna stå upp mot männen.
Kvinnorna kan även tolkas utifrån att de kräver en rätt de anser sig berättigade till och som hjältinnor i kampen mot fienden. Fienden är de män som inte anses vara kvinnovänner. Männens upplevda självbild omnämns inte i materialet då det finns ett stort fokus på kvinnan under detta undersökningsår. I ”krigsföringen” kan en ”skadad” manlighet urskönjas och att
52Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13. 53Idun 1909: 22: årgången nr. 1. S. 13.
18
den kvinnliga framfarten i samhället innebär en fara för den tidigare manliga norm och monopol inom de politiska och juridiska institutionerna.
7.2 Resultat 1919
I Tidningarna som utges detta år får kultur och det konstnärliga stort utrymme i upplagorna. Det är såväl arkitektur, bild och musik som omskrivs både nationellt och internationellt. Under det första halvåret är det skralt med artiklar som behandlar politik, statstjänst, medborgerliga rättigheter för kvinnor eller andra aspekter som är intressant utifrån undersökningens syfte. Det framgår att en typografstrejk eventuellt kan ha påverkat det minskade antalet artiklar i Idun då hela den "borgerliga dagspressen nödgats utkomma i minskat omfång”.54
Det genomgående temat under undersökningsåret 1919 är diskussionerna kring vilket verkligt inflytande kvinnor i praktiken kommer att få med sina nyvunna medborgerliga rättigheter. Det är en viss skepsis som skildras i Idun gällande hur rösträtten för kvinnor påverkar politiken i praktiken då det inledningsvis endast är i teorin som kvinnorna ska få samma rättigheter som män. I en artikel framhåller författaren att kvinnan har fått sitt politiska mål uppfyllt och endast en formalitet kvarstår för att svart på vitt få genomslag. Hon betonar dock att det är så bilden ser ut utifrån men om man tittade närmare på frågan:
Skall man dock utan tvivel finna, att det icke är till fyllest med att kvinnan efter mångåriga och ihärdiga strider äntligen lyckats att genom lagparagrafer och andra bestämmelser få sig till erkänd samma politiska rätt och ställning som mannen.55
Det betonas även i flertalet artiklar att praktiken och teorin är två skilda saker och att man inte
får glömma att det är genom kvinnokampens mångåriga strider de formella rättigheterna nu instiftas. En annan bild som framgår av materialet är en något uttråkad uppfattning om rösträtten som exemplifieras enligt följande: ”Kvinnan och politiken är ett ämne som anses uttråkat och inte längre värt att prata om”.56
Efter att beslutet om allmän och lika rösträtt hade tagits den 24 maj år 1919 kan man utläsa att en ny kämpaglöd tog fart bland skribenterna i Idun. Det betonas att dessa rättigheter kan ses som ett förtroende som nu givits Sveriges kvinnor. Detta förtroende bereder även en ”Stor möjlighet för personlig utveckling och utnyttjande av inneboende krafter”.57 Kvinnornas
54 Idun 1919: 32: årgången nr. 31. S. 468. 55 Idun 1919: 32: årgången nr. 17. S. 262. 56 Idun 1919: 32: årgången nr. 31. S. 468. 57 Idun 1919: 32: årgången nr. 23. S. 361.
19
tålmodiga väntan ifrågasätts även och en viss osäkerhet inför förtroendet beskrivs som: ”Skola vi nu verkligen vara i stånd att upptaga vår andel av det offentliga livets bördor?”58
I materialet framgår även under detta undersökningsår, tron och hoppet om att kvinnorna för första gången skall kunna påverka politiken och därmed samhället. Det diskuteras hur partiväsendet i riksdagen skulle påverkas och gagnas av mer kvinnligt inflytande i politiken. Kvinnorna skulle bidra med mer glöd, vildhet, mänsklighet och sunt förnuft till den nuvarande, trötta, stela, obeslutsamma och svävande politiken. Ett av argumenten för kvinnlig påverkan på politiken är: ”...att vi uppleva det personliga starkare och intensivare än mannen och att vi därför borde kunna arbeta på vad Sverige nu bäst behöver”.59 De kvinnliga egenskaper som skulle vara fördelaktiga för Sveriges politik beskrivs även i en artikel enligt följande:
Men härtill fodras vida djupare blick för vårt eget väsen än den som den manliga uppfattningen velat tvinga på oss. När jag här vågat uppmana kvinnorna till självständighet, så innebär detta endast en uppmaning till dem att helt våga vara sig själva, att våga tro på kvinnlighetens styrka och värdighet. Men denna ligger framför allt i vår naturliga läggning åt religiositet, åt vördnaden för det heliga i djupaste bemärkelse. Först om vi göra allvar härav, kunna vi i denna hatets och blodsutgjutelsens tid sprida den kärlekens anda, som Jesus evangelium nedlagt i våra sinnen. Och först då kunna vi bli för Sverige vad Sverige kräver av oss.60
Det ökade ansvaret som upplevdes medföras av dessa rättigheter synliggörs i rapporteringen om de ytterst allvarsamma stads- och kommunalfullmäktigekvinnorna. De kvinnorna beskrivs bära stor vikt och ansvar inom samhällslivet.61 Det betonas även hur kvinnor som verkat inom kommunalpolitik upplever motstånd inför uppgifter. Ett utanförskap uppmålas då kvinnorna utifrån deras egenskaper inte passar in i den beslutsfattande sfären. En av kvinnorna benämner sig själv som ”vilde” bland de andra politikerna. Hon är dock övertygad om att starka kvinnor behövdes i politiken utifrån deras kvinnliga egenskaper som beskrivs vara värme, omtanke och moderlighet. Det betonas även i en kvinnlig kontext att kvinnorna kan komma att vara viktiga i den politiska sfären om det får tränas lite mer innan.62
Mot slutet av år 1919 får Stockholms stadsfullmäktige damer en tre sidor lång presentation i
Idun. Den som beskrivs som den främste är Emilia Broomé,63 hon beskrivs som lugn, klok och
med en enorm värme. Fröken Anna Lindhagen64 beskrivs vurma för de gamla och de svaga och
58 Idun 1919: 32: årgången nr. 25. S. 393. 59 Idun 1919: 32: årgången nr. 25. S. 393. 60 Idun 1919: 32: årgången nr. 25. S. 393. 61 Idun 1919: 32: årgången nr. 41. S. 590. 62 Idun 1919: 32: årgången nr. 41. S. 590.
63 Emilia Broomé (1866–1925) var en pionjär inom såväl kvinnorörelsen som fredsrörelsen och liberal socialpolitiker. 64 Anna Lindhagen (1870–1941) Socialdemokratisk politiker och aktiv i kvinnorörelsen.
20
fru Ruth Gustafsson presenteras som klartänkt och flitigt arbetande för husmodersfrågor.65 Hon presenteras även som fru till en framstående journalist vilket verkar göra henne duglig för arbetet. Karin Fjällbäck-Holmgren beskrivs som en skarp och ovanligt god talare ”Det omdömet ha vi hört också från manligt håll, vilket gör det lilla ordet ”skarp” särskilt anmärkningsvärt.”66 Det som anses mest framstående bland dessa kvinnor sammanfattas med
att de kan tiga i de frågor där de saknar erfarenhet och insikt vilket beskrivs uppskattas av alla talare.67
I materialet diskuteras samhällsfrågor som uteslutande omfattar att förbättra samhället för de medborgare som har det svårt på olika sätt. Det uttrycks i diskussioner gällande familjen, bostadsnöd, ensamma mödrar, försörjning och sjukvård. Det framkommer även att det är just inom dessa områden de kvinnliga egenskaperna och kvinnorna kan tillföra något till politiken och med det Sveriges välmående. I en artikel exemplifierar Emilia Broomédetta genom att med allvarsam ton skriva om de brister hon ser i fråga om bostäder och med det familjens hälsa. Hon betonar särskilt hur staten och kommunerna i kristider kunde och borde agera för att förbättra hemmet och bostäderna.68 Broomé belyser att de står inför nyval till stadsfullmäktige och ”För
första gången ha i vidaste utsträckning hemmets kvinnor, mödrarna och husmödrarna, rättighet att då avge sin röst”.69 Avslutningsvis skriver hon:
Huru mycket skulle icke kunna vinnas, om de vid valen samlade sig kring sådana män och kvinnor, som redan visat eller av vilka de med skäl kunna vänta ett vaket och varmhjärtat intresse, ett klokt och verksamt ingripande mot bostadsnöden? Känna de sitt ansvar rätt, skulle deras första direkta insats i det kommunala livet kunna komma att betyda det första steget mot en ljusare framtid för många svenska hem.70
En annan linje som kan skönjas i Idun under detta undersökningsår är diskussionerna om den gifta kvinnans myndighet. I kontext till kvinnornas politiska inflytande ser flertalet skribenter inga hinder för de ogifta kvinnorna men är mer bekymrade över de gifta kvinnorna. I frågan betonas att ”Med all säkerhet komma de fortfarande att i många fall få erfara. Att de framför allt i fråga om politiska ting skola vara sin herre och man underdåniga”.71 Av flertalet skribenter framkommer det en bild av att många män fortfarande inte vill att deras fru skall vara jämställd
65 Ruth Gustafsson (1881–1960) Socialdemokratisk politiker, ledamot i styrelsen för kvinnornas fackförbund och det socialdemokratiska
kvinnoförbundet. 66Idun 1919: 32: årgången nr. 50. S. 740. 67 Idun 1919: 32: årgången nr. 50. S. 740. 68 Idun 1919: 32: årgången nr. 10. S. 150. 69Idun 1919: 32: årgången nr. 10. S. 150. 70Idun 1919: 32: årgången nr. 10. S. 150. 71 Idun 1919: 32: årgången nr. 17. S. 262.
21
utan ”blott hans viljelösa hustru”.72 Det beskrivs även att kvinnans ökade emancipation utgör
ett hot för mannen och att alla gifta män måste anses som motståndare till kvinnans politiska frigörelse.73 Det utrycks även att det främst är de gifta männen som upplever hotet men att kvinnorna även måste ”akta” sig för ogifta män med samma synsätt. Det utskrivs enligt följande i en av artiklarna:
Mot ett dylikt förfarande och mot en sådan behandling av den gifta kvinnan i hennes nya ställning såsom statsmedborgare måste emellertid en stark mur resas. Här är ett stort arbetsfält, som ligger öppet, och alla krafter måste mobiliseras för att goda frukter skola kunna skördas av den satta plantan!74
Farhågorna kommer från egenupplevda utsagor och dagspressen där man är rädd för de gifta männens påverkan på deras hustrur i politiska ställningstaganden. Utifrån insändare i dagspress menar en skribent att de ökade rättigheterna kommer det att bli ett inferno för gifta kvinnor.75
Männen har enligt författaren uttalat att deras hustru inte får hysa en självständig politisk åsikt, då äventyras hemmets lycka och ”skilsmässa är den enda lösningen”.76 I en annan artikel
beskrivs att männens politiska intresse vaknat till följd av att de upplever hotet från deras hustrur. Författaren uppmanar att dess illojala och småsinnade försök att undertrycka hustruns fria vilja och åsikt måste mötas med övertygande handlingar och ord om att kvinnan är ett mänskligt väsen.77 I artikeln uttrycks följande:
Emellertid torde man med full visshet kunna våga påstå, att i alla dessa uttalanden mot denna kvinnans rätt döljer sig icke fruktan för hemmets förstörande på grund av hustruns praktiska deltagande i politiken utan fastmera en känsla av harm och förtrytelse över, att kvinnan trängt sig in på det område, som är helgat endast för mannens högre förstånd!78
I Artikeln med namnet ”Kvinnan i statstjänst”79 refereras till den senaste stora fråga som
debatterats i riksdagen. Frågan behandlar hur de hinder i regeringsformen skall undanröjas för att kvinnor skall kunna tillträda statstjänst. Det framkommer i materialet att konstitutionsutskottet hade lagt in en motion om att en utredning i ärendet skulle ske, den röstades sedan igenom utan debatt i andra kammaren. I första kammaren blev det en utdragen diskussion och förslaget föll.80 I kontext till kvinnans rätt till statstjänst uttrycker en skribent i
Idun att: ”Kammaren beslöt att förklara Sveriges kvinnor så underlägsna Sveriges män i fråga
72 Idun 1919: 32: årgången nr. 27. S. 446. 73 Idun 1919: 32: årgången nr. 17. S. 262. 74 Idun 1919: 32: årgången nr. 45. S. 667 75 Idun 1919: 32: årgången nr. 31 s. 506 76 Idun 1919: 32: årgången nr. 45. S. 667 77 Idun 1919: 32: årgången nr. 17. S. 262. 78 Idun 1919: 32: årgången nr. 17. S. 262. 79 Idun 1919: 32: årgången nr. 24. S. 383. 80 Idun 1919: 32: årgången nr. 24. S. 383.
22
om intellektuell begåvning och andra egenskaper, att de icke kunna anses kompetenta för tillträde till de statstjänster, från vilka de nu äro utestängda.”81 Det uttrycks i fråga om
statstjänst att kvinnorna betvivlar hur deras formella rättigheter verkligen har en plats i den politiska praktiken. Det utskrivs genom att: ”Sveriges kvinnor synes ännu ha lång tid att ge sig till tåls innan deras fulla värde som medborgare i ett fritt demokratiskt land blir helt erkänt”.82Det verkar till synes förklaras genom mäns och kvinnors olika egenskaper och
benägenheter.
I en artikel refererar författaren till några åsikter som männen i första kammaren uttryckt över kvinnan, ett exempel är ”...att då det faktiskt finnes olika anlag inom de båda hälfter, som utgöra människosläktet, så bör man icke i grundlagen uppställa principen om fullständig likhet i deras verksamhet”.83 Författaren samtycker med de olika anlagen mellan könen men tydliggör att de
endast gör sig påminda genom kroppsarbete. Hon argumenterar för att tungt kroppsarbete kan skada kvinnokroppen och att det får inverkan på kommande generationer men att kvinnor ändå utför dessa arbeten.84 Det framkommer i flera artiklar att kvinnorna anser att det finns olika
manliga och kvinnliga egenskaper som lämpas för olika uppgifter. Det betonas dock av flera kvinnor att det rör sig om kroppsarbete och inte tankeverksamheten, kvinnornas tankearbete framstår som jämförbar med männens. Det framkommer även en diskussion gällande de män i första kammaren som röstat emot förslaget, om de tror att starka hjärnor endast kunde ärvas av söner och de svaga hjärnorna endast av döttrar?85 Ett annat argument som lyfts fram i diskussionen är den långa arbetstiden inom statliga arbeten som kvinnor inte skulle orka. Det avvisas genom att en av författarna påvisar att det är långa arbetstider inom andra kvinnoyrken med.86 Den 500 dagar långa värnplikten används även som ett argument utifrån att de unga kvinnorna får ett försprång inom den akademiska världen, vilket anses ”handikappande” för män.87
7.2.2 Delanalys 1919
Under undersöksåret 1919 är det främst diskussionerna om kvinnornas formella och reella politiska rättigheter som är framträdande. Viktiga formella rättigheter införs under året och det
81 Idun 1919: 32: årgången nr. 12. S. 171. 82 Idun 1919: 32: årgången nr. 24. S. 383. 83 Idun 1919: 32: årgången nr. 24. S. 383. 84 Idun 1919: 32: årgången nr. 24. S. 383. 85 Idun 1919: 32: årgången nr. 26. S. 403. 86 Idun 1919: 32: årgången nr. 30. S. 482. 87 Idun 1919: 32: årgången nr. 8. S. 117.
23
beskrivs som att kampen om rösträtten och den gifta kvinnans myndighet är över. Kvinnorna beskriver sig själva som segrare av striden och en ny kamp kan tydas ta form i fråga om reell påverkan inom politiken.
Utifrån tolkningen av Scotts första element som behandlar kulturella symboler framställs kvinnor och kvinnlighet med egenskaper som ihärdiga, tålmodiga och flitiga. Det uttrycks även till viss del att de med sin vinst tappat kämpaglöd. Kvinnlighet anses även kännetecknas av mänsklighet, vildhet och med sunt förnuft i motsats beskrivs manligheten i termer av trötthet, stelhet och med brist på handlingskraft. Tolkningen av Scotts andra element utgår från normativa uppfattningar kring kulturella symboler och hur de används i argumentationen för eller emot kvinnans politiska utrymme. De normativt kvinnliga egenskaperna som framställs i materialet används som argumentation av kvinnorna för ett större kvinnligt inflytande i den politiska och samhälleliga sfären. De manliga och kvinnliga egenskaperna som kan utläsas betonas som motsatser som i många fall anses komplettera varandra. Det är även kvinnornas främsta argument för mer politiskt inflytande under detta år. Det sunda förnuftet, medmänskligheten och omvårdnaden betonas kunna komplettera de normativt manliga egenskaperna i fråga om att verka för Sveriges bästa. Det främsta argumentet för den manliga dominansen utgår från att en kvinna inte är lika fysiskt uthållig som en man och därför inte skulle vara lämplig för det svåra och tunga arbetet inom politiken. Det betonas även skillnader i de olika könens psyken och tankeverksamhet där det framgår att det ena inte är starkare än den andres men att de är olika och lämpar sig för olika arbeten. Det betonas även i materialet att egenskaper som att vara en god lyssnare och tala vid rätt tidpunkt är eftersträvansvärda för de kvinnor som agerarar i det politiska rummet.
Utifrån de samhälleliga institutionerna och arbetsmarknaden betonas att kvinnorna med sina formella rättigheter och myndighet nu får ta en del i det offentliga rummet. Kvinnornas utrymme anses dock fortsatt begränsat i fråga om reellt inflytande. Det är några få kvinnor som beskrivs invalda i den andra kammaren och dessa kvinnor anser sig själva som vildar inom den mansdominerade arenan. De politiska frågorna tenderar att benämnas utifrån kön där frågor om fattigvård, sjukvård och ensamma mödrar beskrivs som kvinnofrågor. Det kan kopplas till de egenskaper som för tiden ansågs normativt kvinnliga. Kvinnorna har vid denna tid inte något reellt inflytande och tillskrivs komplettera den mansdominerade institutionella sfären utifrån att verka för stereotypt kvinnliga frågor som ett komplement till de andra redan normativt manskodade angelägenheterna. Det framgår under detta år att den gifta och ogifta kvinnan anses verka utifrån olika förutsättningar. Det uttrycks en oro över att den gifta kvinnans myndighet
