Kompendium med verktyg utifrån lösningsinriktad pedagogik.
Grundläggande samtalsmetodik:
När du som mentor skall genomföra ett samtal så är det viktigt att du har en ram och struktur runt ditt samtal. Du bör vara välplanerad och förberedd. Är du förberedd så ser och upplever eleven att du som mentor har lagt ner tid på att förbereda dig inför mötet och det leder till att eleven känner sig viktig och att du som mentor är intresserad av att möta eleven.
Sätt upp sammanhangsmarkeringar: 4. Syftet med mötet.
5. Hur lång tid ni har på er.
6. Förväntningar, roller, vad ni förväntas ta upp.
Tänk på att det är du som lärare som skall styra samtalet och undvika att gå in i argumentation.
Samtals inledning; Skapa en god grund, en trygg kontakt, Använd din empati, respekt och värme. Du
bör i den första fasen hjälpa eleven att få perspektiv på sin situation och sig själv. Bli sedan mer aktiv och led in samtalet på de frågor som du känner bör diskuteras utifrån elevens beteende.
Samtals fördjupning; bygger vidare på relationen och tar tag i problem, funderingar eller situationer
som eleven vill diskutera. Ha ett grundläggande syn på att du kan påverka elevens syn på sin
omgivning. Du bör undvika att använda uttryck som ”du borde”, ”du skall” och ”du måste” för det kan provocera, och skapa motstånd. Lyssna och bekräfta. Återkoppla ofta till eleven med elevens egna ord. När man samtalar med eleven ska man försöka fokusera på fokusera på undantagen då det faktiskt fungerar bra och släppa problemen eleven har. Använd de frågor som passar och skalor som är presenterade nedan.
Samtals avslutning; hjälp eleven att undersöka olika handlingsalternativ och att eleven själv hittar
vägar som kan lösa eventuella problem i elevens situation. Det är här man måste lära sig att ”dansa” istället för att ”brottas”. Att använda öppna frågor är bra för de inbjuder till längre nyanserade svar där eleven kan uttrycka sina tankar och känslor. Dessa frågor befrämjar tankeverksamhet och där eleven utvecklar och tar ställning till det som frågas. Avsluta det på en ytnivå så inte eleven går ifrån mötet med svåra saker oavslutade. Ge eleven en ”läxa” (se nedan) och boka ny tid för att träffas igen.
34
Målfrågor:
Det är viktigt att när du skapar ett gemensamt mål med eleven att det är:
1, elevens eget. Eleven kommer att anstränga sig om det avspeglar hans egen vilja.
2, angeläget för eleven. Man kan gärna prata om vinster och fördelar med att nå målet, och då kommer det kännas mer attraktivt och viktigt.
3, hellre litet är stort. Delmålet bör vara litet då det ökar elevens möjlighet att nå dit. Det ger framgång då det motiverar till att också klara av nästa delmål.
4, konkret och specifikt. Tydligt formulerat, med små detaljer. ”räcka upp handen”, ”vänta på min tur” osv.
5, en beskrivning på ett önskat beteende. Formulerat på sådant sätt att det visar vad vi vill att eleven skall göra, i motsats till vad eleven inte skall göra. Ex ”hålla sams” istället för att ”inte bråka”.
6, början på något. Inte något eleven skall sluta med. Viktigt att tankarna får kretsa kring ett positivt mönster. Sätter ord på vad som kommer att finnas istället för problemet.
7, möjligt att uppnå. Målet skall vara knutet till eleven själv, och ibland får pedagogen hjälpa eleven att sätta ramar för vad som är möjligt om eleven har orealistiska mål.
8, en ansträngning för eleven. Om målet är alltför enkelt kommer eleven att uppleva ointresse. För att nå målet krävs någon form av arbete.
TÄNK SMART! Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsbegränsade Aktuella mål
”Vad vill du själv uppnå med ditt skolarbete?” ”Vad vill du vara med och påverka?”
”Hur kan du bästa använda tiden i skolan för att nå dina mål?” ”Vad är viktigt när du samarbetar med dina kompisar?”
35
Resurs och Strategifrågor:
Används för att tydliggöra resurserna/styrkan/kraften hos eleven. Det är bra att ställa
dessa tidigt i samtalet för att kunna få eleven att berätta om sina resurser och
möjligheter.
”Hur klarade du av den situationen?” ”Hur gör du för att orka stiga upp?” ”Vart hittar du styrkan trots allt?”
Hur....? Hittar elevens inre styrka.
”Hur har du lyckats att lösa liknande bekymmer förut?” ”Hur gjorde du för att klara av att lyssna?”
Vad....? Eleven ser undantagen när det fungerar.
”Vad var det som gjorde att det fungerade då?” ”Vad skulle vara till hjälp för dig just nu?”
När....? Eleven kan känna att det har funnits tillfällen när det känts bättre.
”När fungerade det bättre?” ”När kändes det lite bättre?”
Vilka? Får eleven känna att han har kraften och förmågan.
”Vilka resurser använde du dig av?”
36
På vilket sätt...? Eleven ökar omvärldsförståelsen
”På vilket sätt är det till hjälp för dig?” ”På vilket sätt kan jag hjälpa till?”
Ändrar kontexten. Målet med dessa typer av frågor är att skapa nya tankar och idéer.
”Om du fick bra omdöme, vad händer då?” ”Om de blir dina vänner, hur skulle det kännas?” ”Hur är det när du känner dig stark och framgångsrik”
Suggestioner. Frågor som ställer ett annat scenario i fokus än det vardagliga. Dessa frågor
utmanar.
”Om du gjorde så istället....vad händer?”
” Om du inte drog dig undan utan tog fighten...Vad händer?”
Undantagsfrågor.
Undantagsfrågorna visar på skillnad. Det ger en känsla av hopp och att förändring är
möjlig, och det ger eleven ny energi att gå vidare.
”Finns det tillfällen när problemet inte förekommer?” ”Finns det tillfällen där du känner dig stark?”
”Vad var annorlunda vid de tillfällena då problemet inte förekom?” ”Vad behöver hända för att det skall bli så igen?”
”Vid vilka tillfällen har det fungerat bättre?” ”Vid vilka tillfällen är det här inget bekymmer?”
Ger eleven lösningen. Hitta undantaget och följ upp med ”Vilka var inblandade, vad hände, osv. Fyll på med detaljer!
37
Relationsfrågor:
Eleven ser att man kan påverka de faktorer som finns runt omkring. Vi skapar en inre
bild hos eleven genom att föra in andra i sammanhanget. Allt hör ihop!
”Hur skulle dina föräldrar/mamma/kompis märka att det skett en förändring?” ”Vad skulle NN beskriva som dina starka sidor?”
”Vad uppskattar NN mest hos dig?”
”Hur skulle NN vara till hjälp för dig i din situation?” ”Vem kan vara till bäst hjälp för dig just nu?”
Framtids och mirakelfrågor:
Eleven skapar en inre bild eller vision av hur det ser ut när hans problem är löst. Livet
kan bli annorlunda. Hjälper eleven att visualisera, och innebär att våra handlingar
styrs av bilder som vi har och skapar inom oss.
”Hur skulle du vilja att ert samarbete såg ut, om du fick önska?
”Låt oss säga att om något år ser du tillbaka på den här situationen, vad kommer du då tänka var det som hjälpte dig att ta dig ur den?”
Anta att...? Lek med tanken...
”Anta att detta inte längre är något bekymmer, vad är då annorlunda?”
”Anta att jag möter dig i skolan om tre månader och du berättar att det fungerar bra i skolan, vad har då hänt?”
38
Stora mirakelfrågan.
Viktigt att förbereda! Ett gemensamt mål måste vara lagt innan! Fråga om det är OK att dust ställer en konstig fråga.
”Anta att det blir kväll och att du går och lägger dig som vanligt. (paus)
Medan du sover, så inträffar ett mirakel. (paus) Men efter som du sover när det händer, så vet du inte om att det har skett ett mirakel när du vaknar. (paus)
Miraklet löser alla dina problem/det som oroar dig/ det du är ledsen över/ och allt blir precis som att du vill att det skall vara. (paus)
På morgonen när du vaknar, vad är det första du lägger märke till, som säger dig att det skett ett mirakel?
Vänta! Låt eleven fundera. Sitt helt stilla. Låter man eleven fylla på med en beskrivning vad som är annorlunda efter det att miraklet har skett. Det är viktigt att det blir så detaljrikt som möjligt. Man kan med fördel fylla på med:
”Vad lägger du märke till som är annorlunda?” ”Vad gör du sedan?”
”Vad kommer din kompis märka för skillnad?” ”Vad mer?”
Eleven kommer att beskriva sin önskade framtid. I den kommer ni att hitta vad eleven behöver göra för att nå fram.
39
Skalfrågor
En skala är den lösningsinriktade pedagogikens viktigaste redskap. Den är konkret
och enkel. När man ställer frågor utifrån en skala får eleven tänka efter vad som
skulle behövas för att komma upp ett litet steg på skalan, alltså vilken insats som
eleven får göra själv.
Missnöje med skolarbetet.
”På en skala mellan 0 och 10, där 10 står för att du är helt nöjd med ditt skolarbete och 0 står för när du var som minst nöjd, på vilken siffra är du idag?”
Motivation.
”10 står för att du tänker börja jobba nu och 0 står för när du inte ville jobba. Vart befinner du dig nu?”
Viljan till förändring.
”10 står för att det här är superviktigt, du vill verkligen att det skall bli en förändring och 0 står för att det inte är viktigt just nu. Vart är du på skalan?”
Viljan till hur hårt eleven är villig att arbeta för att få till en förändring.
”10 står för att du är beredd att göra vad som helst för att det skall fungera i klassen och 0 står för att du inte vill göra något alls, vart på skalan är du?
Mäta hur angelägen eleven är att förändra något.
”På en skala mellan 0 och 10, där 10 står för att du är villig att göra vad som helst för att det skall bli bättre och 0 står för inget just nu. Vilken siffra väljer du?
Vilken siffra eleven än säger så bli imponerad! -WOW! Hur har du kommit dit? På så sätt ger man eleven en signal om att han redan gör saker och ting som fungerar för honom, annars hade han ju inte varit så högt (som mentorn tycker att han är)
40
Uppgifter och beröm
Avsluta samtalet med att ge beröm, som kan utgöras av olika observationer som t ex starka sidor, undantag, motivation osv. Ge eleven en ”läxa” som kan bestå av antingen en observation som de skall göra eller en handling. Ingen spaning – ingen aning!
”Fram tills dess att vi ses nästa gång så skulle jag vilja att du observerar vad som händer i (välj ett alternativ) din familj, ditt liv, ditt skolarbete och som du vill se mera av, så att du kan beskriva det när vi träffas igen”
”Lägg märke till hur du gör när du övervinner lusten att...” tex lusten att skrika.
”Tills nästa gång vill jag att du spanar efter de tillfällen när det känns lite lite bättre. Vad händer då? Vilka är du med? Vad gör du då?”
En del uppgifter innebär också en handling, som t.ex. ”gör något annat”-uppgifter där eleven ombeds att agera på ett annat sätt än den brukar i händelser där hon tidigare har upprepat ett beteende som inte fungerar. Uppmuntra eleven till att göra mera av det som redan fungerar
41