Vi har reda konstaterat i tidigare forskning att det krävs specifika kompetenser för att kunna ta sig fram som en yrkesverksam musiker. I detta avsnitt får vi ta del av informanternas egna tankar om vad de ser som viktigt att ha med sig inför ett liv som verksam musiker och vad utbildningen har fört med sig och eventuellt brustit i förberedelsen att ta sig in på arbetsmarknaden.
5.2.1 Vilka kompetenser behöver en musiker?
Det finns flera kompetenser som återkommit i våra intervjuer och är återkommande i senare stycke om utbildningens roll och kompetensinsatser. Social kompetens är återkommande och kan vara den grundläggande egenskapen för en musiker. Det kan för vissa vara en utmaning och vara även ett personlighetsdrag som inte ligger i ens natur och att det kan vara lättare att vara en del av en grupp för att få jobbmöjligheter. men då gäller det att hitta rätt personer som har den färdigheten att kunna dra till sig spelningarna. Att delta i andra utbildningssammanhang utanför musikhögskolan kan också ge en hjälp på traven i marknadsföringssyfte. Ida har exempelvis deltagit i sommarkurser och senare blivit tipsad om av ledare för kursen. Men tillägger sedan “...
nästan mer så än att spela bra”. Oskar bekräftar även han detta: “Många bryr sig inte ens hur det låter, dom vill att det ska se snyggt ut och vet dom det så, gött! Och då betalar dom.” Som
musiker säljer du en person, ett “brand” som ska locka uppdragsgivare. Samtidigt ska du veta vad arrangören är ute efter och förstå hur de resonerar kring gager för att kunna förhandla till dig en bra lön. Musikern ska vara en människokännare och stark förhandlare. Ett stort och “rätt” kontaktnät ger dig större möjligheter till spelningar.
Det är inte alltid möjligt att endas bejaka den musikaliska friheten, det måste finnas flexibel och anpassning efter efterfrågan. De får ofta ta på sig flera olika roller, roller som de inte alltid känner att de har kompetenser för: “Man är ju musiker, och bokare och turnéledare och roddare och allting på en gång. Så det är många kompetenser som måste in i det lilla huvudet för att man ska kunna va vanlig musiker som inte slår stort och blir rockstjärna.” Många yrkesverksamma
musiker blir egenföretagare, ett yrke som kräver att du har arbetsmarknadsrelaterade kunskaper, en kunskap som tycks fattas musikerna.
5.2.2 Utbildningens beredskap inför branschen
Stefan, som redan har en examen från musikhögskolan är redan verksam musiker med eget företag. Efter flera år som frilansmusiker har han återvänt till musikhögskolan som studerande. Han kan se brister i utbildningen och menar att det hade behövts mer resurser från musikhögskolans håll att förbereda sina studenter för arbetsmarknaden. Han kan inte heller se att utbildningen har gjort framsteg i arbetet med att förbereda sina studenter inför arbetsmarknaden och har kan se att hans medstudenter inte får den kunskapen om hur man ska gå tillväga som frilansmusiker:
“Nu har jag haft företag ett antal år eftersom jag har frilansat, jag har lite koll på det men jag märker på klasskamrater att dom, det hade behövts mer, ett seminarium kan man inte lära sig sånt där. Också vad det finns för sätt att få vikariat till exempel i orkester. Lära sig att synas och marknadsföra sig
själv, hur man kan söka pengar. Om man är mer intresserad av att arrangera sina egna projekt, man kanske inte vill arbeta som frilansande. Man kanske vill spela kammarmusik, sin egen musik eller helt enkelt tillhöra mindre friare grupp. Det kan ju vara svårt att fixa gigs då och då tänker jag att det kan vara bra hur man söker olika stöd, stipendier, bidrag och sådär för att komma igång med det liksom, ha råd att göra den satsningen och ta den tiden.”
Bristen på ett tillräckligt skyddsnät för musiker och osäkerheten över inkomst gör att stipendier och andra bidrag och stöd blir allt viktigare. Många känner osäkerhet över hur man gå tillväga och vart man kan hitta olika stiftelser och sälja in sin projektidé, att kunna avgöra om ens projekt är av kvalitet. Samtidigt är det svårt att formulera sig i ansökningarna och veta vad stiftelserna är ute efter, den egna projektidén kan falla bort i försök att anpassa ansökans projektkriterier:
“Det finns sjukt mycket men det är oftast jävligt svårt att hitta tycker jag och det är väldigt svårt och lära sig och formulera en ansökan på rätt sätt. Alltså att veta vad man ska trycka på och det känns lite farligt för ibland kan kännas som att man till slut formar ett projekt efter en ansökan istället för att göra det projektet man vill för att man vet att det vissa saker som dom gillar att läsa liksom.”
Även Ida ser att det finns behov av att lära sig att söka pengar speciellt eftersom det är en omfattande process. Hon jämför också musikhögskolan med skolor utanför Sverige:“Ja alltså
typ det hade varit jättebra om det finns nån kurs i hur man söker pengar till exempel. Det vet jag att dom har på vissa skolor, typ i Norge och sånt. […] för man måste verkligen göra en sån sjuk ansökan för att få några pengar”. Marknadsföring som vi pratat om tidigare är ett ämne som de känner skulle behöva få mer uppmärksamhet i undervisningen. Den kurs som nu erbjuds som baseras på omkring 4 - 5 seminarium menar informanterna inte innehåller det som hade varit viktigt för framtiden.Alla 6 informanter anser att de blir och har blivit dåligt förberedda att möta arbetsmarknaden och att utbildningen inte gett dem den beredskap och verktyg som är nödvändigt att besitta som verksamma musiker. Utbildningen skulle även kunna lägga mer tid på personlig utveckling och stärka studentens sociala kompetens och självständighet.
Stöd från skolan i form av studievägledning och existerar knapp och ingen av våra informanter har besökt en under sin tid på folkhögskola eller musikhögskolan men de menar att det skulle
behövas. Det finns behov av att prata med någon angående studier, Oskar: “det skulle vara bra
om det fanns nån med ‘så här kan alla tänka, alla kan utgå ifrån det här mer’.Men det råder en osäkerhet över vilken hjälp och resurser tillhandahålls av musikhögskolan, Oskar fortsätter
“...det hade varit super om det fanns något, det kanske finns på musikhögskolan men jag vet inte.”. Om de stöter på problem eller funderingar vänder de sig till vänner, lärare eller kollegor. Samma gäller om det är frågor om företagande, även om det finns undervisning inom det i skolan så är den knapphändig. De använder även internet som källa till frågor om att driva företag. Det som framförallt är ett plus med att gå en musikutbildning är möjligheten att får spela med andra musiker och i olika konstellationer. Som student har du möjlighet att bygga på ett kontaktnät bland studenter men också lärarna som kan fungera som mentorer eller framtida kollegor. Det gäller att vara ute och spela så mycket som möjligt och stifta bekantskap med olika musiker och nyckelpersoner.
5.3 Sammanfattning
Ett bra kontaktnät är enligt informanterna av högsta vikt när det kommer till att vara yrkesverksam musiker, det kan tänkas vara andra musiker, lärare, arrangörer eller uppdragsgivare. Man får vara spindeln i nätet och hitta nyckelpersoner nå dit man eftersträvar. Som egenföretagare behövs arbetsmarknadsrelaterade kunskaper som företagande och marknadsföring. Social kompetens är en central egenskap för att arbeta som yrkesverksam musiker, att kunna tala för sin sak, knyta goda bekantskaper och marknadsföra sig, göra sig säljbara. Samtidigt som musiker måste förlika sig med att kompromissa och vara öppen för nya idéer. En musiker måste vara mångsidig och kunna ta på sig flera roller för att livnära sig. Om arbetsmarknaden genom en förutsägbar lokal eller global händelse som berör musikern sker, krävs det att kunna vara kreativ i sitt arbetssätt att hitta nya vägar för att klara sig på arbetsmarknaden.
Det finns ett socialt värde att möta andra musiker för att utvecklas musikaliskt och som yrkesverksam musiker och spela med andra människor i olika konstellationer. Kontakter via skolan kan leda till arbetsmöjligheter och blir ett sätt för musikern att sälja in sig på marknaden och lära av erfarenheter. Att få hjälp med att söka stipendier, bidrag samt att få förståelse för vad som efterfrågas av dem i ansökan efterfrågar majoriteten av informanterna. Utbildning och verkligheten på arbetsmarknaden menar informanterna inte stämmer överens och att det kan vara krävande senare efter examen och förlorar utbildningen som ekonomiskt och socialt skyddsnät. Informanterna menar att det får tillfälle att öva på sitt konstnärliga uttryck men påtalar att de har blivit dåligt rustade inför arbetslivet. De upplever att de fått för lite arbetsrelaterad utbildning och vägledning. Ingen av dem har träffat en studie- och yrkesvägledare på skolan. Skolan visar stora brister i sin roll att utbilda sina studenter till självständiga yrkesmusiker och behovet av bättre stöd efterfrågas.
6. Analys
I detta avsnitt lyfts teman från resultatredovisningen och analyseras utifrån den valda teorin och dess tillhörande begrepp. Analysen presenteras ur Savickas olika delar av begreppet
school-to-work som har beskrivits under våra teoretiska utgångspunkter, med influenser från
övriga begrepp och delar från studiens inledning och tidigare forskning.