Vad händer efter musikhögskolan? En studie om karriärövergång mellan musikhögskolan och musikeryrket

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vad händer efter musikhögskolan?

En studie om karriärövergång mellan musikhögskolan och

musikeryrket

What happens after higher musical studies?

A study on the school-to-work transition from higher musical education to the

musician profession

Amanda Barani

Alexandra Foschi

Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Susanna Lundberg Handledare: Peter Gladoic Håkansson

Abstract

This study concerns Swedish music students' experiences on how the music academies prepare them for a career as professional musicians. The 6 participants were either current or former students at the academies and data was drawn from semi-structured interviews. They were interviewed about their experiences of support and counselling from the schools and its employees. During the interview they were asked to reflect and discuss their experiences as students and individuals on their way to becoming working musicians.

Questions were asked about competencies and skills required of the students to become a part of the labour market. The answers showed an imbalance between the knowledge they received and what they actually needed to become professional musicians, both according to the interviewees themselves as well as according to previous studies summarized. The music academy's teaching did not depict the reality as a musician according to its students. The interviewees could identify the major competences needed on the labour market, and identified the same ones missing from their curriculum. Through M. Savickas_{​Career Construction Theory} and his concept _{​school-to-work ​transitions the interviewees answers were analyzed to find what} was lacking for the students in aid to make a successful transition from higher musical education to work as professional musicians. Light was also shed on what competences and resources the education has given them.

Our major finding concluded that there is a lack of occupational information in higher musical education, as well as a lack of real-life experiences that reflect the true labour market according to the students. The students do not get to evolve the skills they need to, but are able to build a network during these years in school that can aid them in these areas all through their careers.

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nuvarande och tidigare musikerstudenter på svenska musikhögskolor får ta del av arbetsmarknadsrelaterade kunskaper inom sin utbildning och genom till yrkesverksamma musiker. Vi har utifrån våra frågeställningar fokuserat på vilka kompetenser som informanterna fått ta del av och hur de upplevt att skolan mött dessa kunskaper. Undersökningen är baserad på 6 kvalitativa intervjuer med musikstudenter som nyligen har examinerats eller är under utbildning. Alla har utifrån ett studentperspektiv fått besvara frågor och reflektera själva kring vad de ansett som viktiga kompetenser och tillvägagångssätt för att kunna försörja sig som musiker.

Resultatet har visat att samtliga informanter upplever att det inte fått det stöd eller kunskap de anses ha behövt under sin studietid för att möta arbetsmarknadens krav. Det blir tydligt att det finns brister i undervisningens arbetsmarknadsfrågor och bristande stöd i karriärövergången till att bli yrkesverksam musiker. En studerande kan få erfarenhet av arbetsmarknaden som frilansande under studietiden. Ansvaret ligger på individen att göra sig attraktiv och synlig på arbetsmarknaden. Alla 6 informanter menar att ett stort kontaktnät är fördelaktigt för att konkurrera med andra musiker. Resultatet har analyserats utifrån Savickas_{​Career construction}

theory_{​, CCT, en metateori som baseras på att jobbet ska matchas till individen och nå}

självförverkligande. Begreppet _{​school-to-work har i studien stått i centrum för att analysera} övergången mellan skola till arbetsmarknad för musikstudenterna, där fokuset har legat på att se om de högre utbildningarna möter Savickas kriterier för en lyckad övergång till arbete.

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare, Peter Gladoic Håkansson, som stöttat oss under arbetets gång. Med hjälp av snabba svar, intressanta perspektiv, och värdefulla kommentarer har han hjälpt oss vidare i vår skrivprocess. Tack så mycket för ditt stöd. Vi vill även tacka våra informanter som har bidragit med sin tid och sina berättelser. Tack till alla er som har gjort denna studie till vad den är.

Arbetsfördelning

Utgångspunkten vad gäller arbetsfördelning var redan från början att båda författarna skulle medverka på alla kapitel på ett eller annat sätt. Detta har lett till att varje kapitel har delats upp utifrån dess tematiseringar kring delkapitel, och att varje författare därefter har fått sitt ansvarsområde. Varje delkapitel har sedan rättats av den andra författaren, detta för att få färska ögon på sig, samt för att båda författarna ska ha möjlighet att bidra med sina tankar och idéer. Studiens idé och huvudämne har framtagits av Amanda, som även har haft huvudansvaret vad gäller transkribering av intervjuer och kodning av dessa. Alexandra har haft huvudansvar vad gäller inledningen av studien, diskussionen, samt sammanfattat de teoretiska utgångspunkter som använts.

Innehållsförteckning

1.1 Syfte och frågeställning 8

1.2 Studiens relevans 9

1.3 En djupare inblick i musikbranschen 9

2. Tidigare forskning 11

2.1 Musikutbildning och dess innehåll 11

2.2 Arbetsmarknad 13

2.2.1 Mellan utbildning och arbetsmarknad 13

2.2.2 Ekonomisk osäkerhet 14

2.3 Kompetens 14

2.3.1 Att ses som anställningsbar 14

2.3.2 Färdigheter för karriärutveckling 15

3. Teoretiska utgångspunkter 16

3.1 Savickas Career Construction Theory (CCT) 16

3.2 Karriärbegreppet 18

3.3 Kopplingar till tidigare forskning 19

3.4 Sammanfattning 20

4. Metod 21

4.1 Val av metod 21

4.2 Avgränsningar och urval 22

4.3 Datainsamling och analys av data 23

4.4 Etiska ställningstagande 23

4.5 Validitet och reliabilitet 25

5. Resultatredovisning 27

5.1 Arbetsmarknaden ur informanternas perspektiv 27

5.1.1 Dåtid 28

5.1.3 Framtid 31

5.2 Kompetenser inför arbetsmarknaden 33

5.2.1 Vilka kompetenser behöver en musiker? 33

5.2.2 Utbildningens beredskap inför branschen 34

5.3 Sammanfattning 36

6. Analys 38

6.1 Karriärövergången ur school-to-work 38

6.1.1 Self-knowledge 39

6.1.2 Decision making, planning och problem-solving 40

6.1.3 Occupational information 41

6.2 Sammanfattning 42

7. Diskussion 44

7.1 Vilka kunskaper och kompetenser behöver en musiker kring arbetsmarknaden? 44 7.2 Hur förbereds studerande på musikerprogram för arbete inom musikbranschen? 46

7.3 Vår slutsats 47

7.4 Ett vägledningsperspekiv 48

7.5 Förslag på fortsatta studier inom området 49

Referenslista 51

1. Inledning

Musik som ämne har länge varit stadgat i den svenska grundskolan ända upp till högstadiet. Enligt skolverket skall ämnet musik bidra till att eleven inte bara utarbetar sina musikaliska förmågor, utan även finnas och undervisas för att eleven skall vidareutveckla sin samarbetsförmåga, sitt skapande, och främja sin personliga kreativitet överlag (Skolverket, 2019). Utöver detta kopplar även Skolverket musik som ämne till ett identitetsskapande och en samhällsfunktion av vikt i följande ord:

“Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.” (Skolverket, 2019)

Musikundervisning kan, sedan baserat på individens intresse och kompetens, fortsätta till gymnasiet, folkhögskola och vidare till universitetsnivå. Utöver detta finns det grupper som väljer att studera musik utomlands. Studerande kan utbilda sig för nöjes skull men en del ser studierna som förberedelse inför högre studier och planerar att bli kulturarbetare och slå sig in på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden inom kultur är både bred och mångsidig. Bakom scener och hitlåtar finns en lång lista med yrkesroller förutom musikerna i centrum som gör att kulturen ges liv. Några exempel på dessa är ljussättare, inspelningsledare, scenmästare och scentekniker, och enligt Arbetsförmedlingens prognos (2018) så är det även här jobben inom kultur och media finns. Inom musikeryrket förväntas det att i flera år framåt vara svårt att få arbete. Enligt

Arbetsförmedlingens prognos (2018, 13) är arbetsmarknaden inom kultur och media präglad av ett överskott av erfaren och välutbildad arbetskraft som tävlar om arbetstillfällena, både i Sverige och utomlands. Arbetsförmedlingen (2018, 15) rapporterar att intågandet av streamingtjänster har gjort att musikbranschen har undergått förändringar och tillfällen att sälja sin musiker gör det svårare för yrkesmusiker att få ihop en säker inkomst..

Branschen är som skrivet svår. Som musiker krävs det inte endast att du är duktig inom musik, utan att du har kompetenser inom en rad olika områden. Egenskaper som behövs är bland annat: att vara säljinriktad, kvalitetsinriktad, förmåga att vara flexibel, självständig i sitt arbete, samt ha en samarbetsförmåga (Arbetsförmedlingen). I _{​Musik som levebröd beskrivs ytterligare} kunskapsområden som en verksam bör vara medveten om, exempelvis kunskap om lagar och upphovsrätter, hur en söker bidrag och stipendium, avtal med sponsorer och musikförlag, marknadsföring (Wennman & Boysen, 2008). Listan med kompetenser och kunskapsområden för musiker i branschen är lång och frågan vi ställer oss är hur musikerstudenter får stöd att navigera sig i detta.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur individer under utbildning eller nyligen avklarat en musikerutbildning på musikhögskolor ges arbetsmarknadsrelaterad kunskap för en karriär som yrkesverksam musiker. Fokuset riktas således på vilket stöd som finns inom utbildningens ramar för att individerna skall få stöttning och information om den väntade karriärövergången. Vi frågar oss om utbildningar på musikhögskolor runt om i Sverige förbereder sina studenter på karriärer som verksamma musiker. För att undersöka detta skall vi besvara följande frågor:

● Vilka kunskaper och kompetenser behöver en musiker kring arbetsmarknaden? ● Hur förbereds studerande på musikerprogram för arbete inom musikbranschen?

1.2 Studiens relevans

Under den första efterforskningen i ämnet för vår studie framkom det tydligt att detta ämne var omfattande och berörde en stor grupp människor, men att en studie inte existerade för att kunna länkas till våra frågeställningar. Vi anser att denna studie har relevans för vidare forskning då teman vi behandlat till synes är obeträdd mark inom tidigare forskning. På grund av hårt tryck och svårigheter i branschen menar vi att det finns ett behov att utreda och undersöka vår studies frågeställningar utifrån de verksamma i branschen. Utifrån vår utbildning till studie- och yrkesvägledare ser vi även ett intresse av att undersöka dessa frågor. Detta för att kunna vägleda och stötta individer inom yrkesfältet, eller individer som är på väg in i branschen. För att kunna ge individerna det stöd som de behöver ser vi att vägledaren behöver viss förståelse inom området och hur arbetsmarknaden ser ut för en verksam musiker. Med detta anser vi att denna uppsats även har specifik relevans för vägledare som kommer i kontakt med individer inom eller på väg in i denna bransch.

1.3 En djupare inblick i musikbranschen

Som tidigare nämnts är musikbranschen på många sätt mångfacetterad. Yrkesroller och typ av arbetsplats och anställning kan se olika ut beroende på vad en musiker vill med sitt konstnärliga uttryck, vad hen spelar för instrument eller producerar, samt hur arbetsmarknaden ser ut för tillfället. Kulturbranschen i stort påverkas även av politiska beslut, vilket har resulterat i ytterligare svårigheter för anställda inom branschen. Till exempel har politiska beslut i Sverige påverkat kulturarbetares pension, bidragsansökningar, och i större utsträckning vilka utbildningar som kan erbjudas (Arbetsförmedlingen, 2018, 13 - 14).

Enligt Statistiska Centralbyrån (2018) är den genomsnittliga lönen för musiker, kompositörer och sångare 37 100 kronor per månad innan skatt. Siffrorna visar att anställningarna som gått att mäta återfinns i den privata sektorn (SCB, 2018).

2. Tidigare forskning

Detta kapitel presenterar tidigare forskning som hittats och kan knytas till vårt ämnesområde. Forskningen som hittats har delats in under tre teman som representerar de delar som behandlas i arbetet. Dessa är följande: Utbildning, arbetsmarknad och kompetens. Koppling mellan tidigare forskning och vald teoretiskt utgångspunkt diskuteras under nästa kapitel.

2.1 Musikutbildning och dess innehåll

I artikeln _{​Professionalisering och reflekterad praktik inom högre konstnärlig utbildning} (Karlsson Häikiö & Olsson, 2015) utvärderar och analyserar författarna hur högre konstnärliga utbildningar inom områden som bild, design och musik på Sveriges stora universitet bedriver sina utbildningar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Fokus i denna text ligger dock på en studie som bedrivits för Göteborgs universitet, där lärarens synpunkter, förhållningssätt och tankar är i fokus.

Utbildningarnas innehåll lägger fokus på yrkesmässiga kunskaper som spelförmågor inom instrumen, sång eller hantverket i stort. En aspekt inom detta är att se till olika traditioner inom kultur och integreras i undervisning såväl som bedömningar (Karlsson Häikiö & Olsson, 2015, 254). Samhället påverkar den pedagogiska undervisningen, men har även inflytande på utbildningens innehåll och riktning. Hur den kommande yrkesrollen inom ett konstnärligt uttryck ser ut påverkas även av dessa faktorer (Karlsson Häikiö & Olsson, 2015, 255).

När en ser till utbildningens innehåll och koppling till arbetsmarknaden finns inga raka korrelationer, och inom andra delar i utbildningen är detta samband och den kunskap som eleven givits angående arbetsmarknaden kopplat till lärarens egna arbetsmarknadskunskaper. Författarna skriver:

“Målet är ett konstnärligt resultat, vilket dock inte alltid är så konkret att man enkelt kan formulera bedömningskriterier utan förutsätter både en träning i konkret handling och färdighet, men också i reflektion kring det som görs. På detta sätt blir den konstnärliga undervisningen en yrkesutbildning med konstnärliga dimensioner som ofta förmedlas som en slags metanivå.” (Karlsson Häikiö & Olsson, 2015, 262)

Men detta citat understryks den vaghet som beskrivits genom studiens gång, samtidigt som det visar på att undervisningen fokuserar på studentens konstnärliga uttryck, självreflektion och sina verk i förlängning. En tydlig koppling till det kommande yrkeslivet återfinns inte i studien men benämns vagt, precis som innehåll för utbildningen, att det är kopplat till lärarens tidigare kunskaper inom branschen, samt att reflektionen till sitt eget verk skall leda till en yrkeskunskap för en bransch med den egna konstnärligheten i centrum.

“Most musicians enter music school with inspiration, a great work ethic, and absolutely no idea how to make a living after they graduate.” (Franklin, 2013, 27)

Lärarna fungerar som kunskapskälla för arbetsmarknaden för musikerstudenter, men Franklin (2013) menar således att det i grund och botten ligger i musikernas egenintresse att utmana sig själva och skaffar kunskap och strategier ute på arbetsmarknaden i tidigt stadie. Direktkontakt med arbetsmarknaden kan vara en vinnande strategin till kunskap och citatet reflekterar intervjupersonernas kommentarer om sin framtid.

2.2 Arbetsmarknad

2.2.1 Mellan utbildning och arbetsmarknad

Franklin (2013) menar att det redan från studietiden är viktigt att utveckla ett kontaktnät och förse sig med egenskaper för att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Kommunikativa färdigheter och social kompetens är nyckeln för att ta sig fram i musikbranschen och som musiker måste man ta på sig olika roller och kunskap inom många områden (Franklin, 2013). Det kan exempelvis handla om att vara sin egen marknadsförare, arrangör eller producent (van der Mass, Hallam & Harris, 2012). Studerande och yrkesverksamma musiker investerar stor mängd obetald övningstid på sin konstform för fortsatt musikalisk utveckling.

I en undersökning som van der Mass, Hallam och Harris (2012) gjort med musiker i Storbritannien visar det att 55% av informanterna övade på sitt instrument över 5 timmar i veckan och 37% upp till 5 timmar i veckan. Så mycket som 81% av informanterna hade en studiebakgrund på 4 år eller mer. Yrkesgruppen har en lång akademisk bakgrund och ansenlig kunskap inom sitt område men möts av få arbetstillfällen på arbetsmarknaden (van der Mass, Hallam och Harris, 2012). Patton, McMahon och Tatham (2003) beskriver hur denna arbetssituation karaktäriseras av tillfälliga och osäkra anställningar samtidigt som befintliga tjänster delas bland fler aktörer, en så kallad portfoliokarriär. Socialt kapital blir allt viktigare, och om en befinner sig utanför den traditionella arbetsmarknaden krävs det större ansvarstagande från den yrkesverksamma musikern.

2.2.2 Ekonomisk osäkerhet

En musiker på flera olika roller och benämns som en portfoliokarriär som präglas av låg inkomst och osäker arbetsmarknad (van der Mass, Hallam & Harris, 2012). Dobson (2010) understödjer detta i en undersökning baserat på 18 frilansmusiker som beskriver oro över framtida arbetsmöjligheter, avsaknad av finansiell trygghet och skyddsnät för yrkesverksamma musiker. Professionen får sällan en berättigad status eller försäkring om arbete efter examen trots många år av akademiska studier (Throsby & Zednik, 2010). För att säkra en tillräcklig inkomst kan en portfoliokarriär kombineras med ett arbete eller extrajobb utanför musikbranschen och kan ses som ett lapptäcke av olika arbeten och projekt (Bridgstock, 2005; Throsby & Zednik 2010; Vaag, Fjæver & Bjerkeset, 2014). För att kunna försörja sig tackar många musiker ja till spelningar som enbart som fungerar som nödlösning och pengar blir viktigare än lusten att spela musik (Dobson, 2010).

2.3 Kompetens

2.3.1 Att ses som anställningsbar

Musikern kan behöva maximera sina kompetenser för att bli anställningsbar genom att ta reda på vad som krävs av dem och hur de kan nå självförverkligande genom kunskap de besitter (Patton; McMahon & Tatham, 2012). Att kunna tala för sin sak och sälja in sig själv gör det lättare att finna arbetsmöjligheter, samt att kunna följa med i förändringar på arbetsmarknaden. Det är avgörande för karriären att hänga med i och anpassa sig efter utbudet och ta risker:

“Willingness to accept unconventionality and new ideas is crucial to the success of classical music in the future. Musicians that can adapt to the changing times will be able to carry on a career without suffering unnecessarily from lack of public interest and new ideas is crucial to the success of classical music in the future.” (Franklin 2013, 32)

Även ur Dobsons (2010, 47) undersökning där han intervjuat jazzmusiker svarar informanterna att det är viktigt att kunna anpassa sig till den rådande situationen och möta tillgången. En inblick i frilanslivet kan musikerstudenter få redan under sin utbildning och många arbetar parallellt som musiker under sina studier (Bridgstock, 2005). Detta är ett bra tillfälle att praktisera färdigheter inom arbetsmarknaden och utveckla sina karriärmöjligheter menar Bridgstock (2005).

2.3.2 Färdigheter för karriärutveckling

Det finns stor press på musiker när det gäller att konkurrera med andra musiker om samma tjänster, frilansmusiker behöver sitta på ett stort kontaktnät då många spelningar ofta går via en tredjeperson (Franklin, 2012). Det gäller även enligt Franklin (2012) att hitta rätt personer för ett så välbetalt arbete som möjligt för en bättre inkomstkälla. Bridgestock (2005) menar att social kompetens och teambuilding under både studietiden och yrkeslivet är betydande för att utveckla sitt kreativa tänkande och skap_{​a innovativa idéer.}

​Aktörer inom konstfältet sällan från en linjär karriärutveckling inom arbetsmarknaden, utan arbetar i osäkra förhållanden som kräver självständigt och initiativtagande (Bridgstock, 2005; Flisbäck 2006, 156). Ett kreativt arbete kräver att du har ett uttryck och ses som intressant i tillfällen när du agerar och framträder på scen, det handlar om att skapa sig en identitet och känna trygghet i sig själv (Nørholm Lundin, 2020).

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer arbetets teoretiska utgångspunkter att presenteras. Under rubriken sammanfattningar förklaras varför teorin och dess begrepp valts ut och hur de kommer användas i bland annat analys och diskussion.

3.1 Savickas

_{​Career Construction Theory ​(CCT)}

Mark Savickas _{​Career Construction Theory​, känt som CCT, är en vidareutveckling av tidigare} kända vägledningsmetoder och teorier från bland annat Donald E. Super, Frank Parson och John L. Holland. Genom att samordna begrepp och inslag från dessa teorier om matchning och Donald E. Supers teori om yrkesmässig utveckling och livsfaser såg Savickas att ett behov för vidareutveckling av teorin skulle få fram en teori och metod som var anpassad till en mer modern arbetsmarknad och arbetsmarknadsmiljö, och en teori som dessutom tar itu med individuella arbetsmönster och hur de kan påverka en individ på flera olika plan (Savickas, 2002). Med inspiration från föregående forskare inom ämnet skapades _{​Career Construction Theory​, en} metateori med individens narrativa berättelse i fokus både inom teorins och den praktiska utövningen inom vägledning. Savickas teori skiljer sig från de föregående inte endast genom att anpassa sin teori för 2000-talet, utan för att CCT utgår från att individens livskarriär inte är linjärt, utan räknar i sin teori in att individen och samhället runt denna är föränderlig (Savickas, 2002). Den främsta skillnaden från teorierna Savickas har tagit inspiration och begrepp från bland annat matchningsteorier av Parson, är att individen i Savickas CCT inte skall matchas till

arbete, utan att det skall ske en anpassning för att se att arbetet matchar till individen (Savickas, 2002). Teorin har således ett fokus på självkonstruktion genom berättelser om arbete och relationer, och hur individen interagerar med sin omgivning (Savickas, 2002).

Savickas teori påstår att en individs riktning och val i livet kan utläsas genom tre återkommande huvudbegrepp: livsteman, karriäranpassning, och yrkespersonlighet. Dessa begrepp skall genom det narrativa fokuset svara på frågor som v _{​arför, vad och hur en individ} agerar, väljer och formar sin karriär.

Begreppet livsteman, som skall svara på frågan varför _{​, bygger på Donald E. Supers (1951)} teori att individen hittar ett arbete och vill passa in i det, och att detta val säger något om hur och vem individen vill vara. Savickas teori ser att individen väljer yrke utifrån hur individen utformat sin verklighet och hur jobbet kan göra så individen uppnår självförverkligande (Savickas, 2005).

Karriäranpassning som begrepp svarar enligt Savickas på frågan _{​hur en individs beteende kan} formas inom ett yrke. Begreppet talar om anpassningsförmågan hos individen, och utvärderar och ser till bland annat attityder, sätt att handla, samt kompetenser som individen använder, och sätter detta i perspektiv för att hitta ett yrke som passar. Då samhället och individen är i ständig förändring beskriver begreppet att matchningsprocessen mellan individ och arbete aldrig fullbordas, utan att det är likt en serie försök till att finna ett självförverkligande, och en ständig strävan att att finna en arbetssituation som bekräftar självbilden hos individen (Savickas, 2005).

Det sista begreppet som omnämns i serien är yrkespersonlighet, som skall besvara frågan _​vad​. Begreppet tar inspiration från tidigare matchningsteorier, såsom Parsons, där personlighetsdrag och kompetenser matchas mot yrkeskategorier eller specifika yrken, men Savickas (2005, 42 - 44) menar att tillskrivningar som sker mellan yrke och personlighet låser en individ vid dessa yrkeskategorier. Istället vill Savickas med detta begrepp att utforska vilka föreställningarna för ett specifikt yrke, och sedan sammankoppla det med en individs mål om självförverkligande (2005, 43). Frågan som besvaras,_{​vad​, syftar således till vad individen kan tänka sig att göra, och} utforskar sedan föreställningar kring detta mål.

Ett ytterligare begrepp uppkommer då en ser till Savickas teoris idéer vad gäller övergångar mellan skola och arbetsliv, kallat _{​school-to-work transition​, förkortat STW. Utifrån studier från}

andra världskriget och framåt kunde Savickas utläsa att individer var i nöd av flera olika egenskaper och kompetenser för att klara sig på en arbetsmarknad som de skolats in för.

“Recall that the developmental model for the STW transition emphasizes orientation to upcoming vocational development tasks and instruction in vocational coping behaviors that deal with these tasks, especially planning and exploring. Looking ahead and looking around develops competence and skill in five critical domains: (a) self-knowledge, (b) occupational information, (c) decision making, (d) planning, and (e) problem solving.” (Savickas, 1999, 328)

Begreppet STW lägger även en tyngd vid en inskolningsfas där individen i fråga kan få prova på och lära känna yrket innan hen ger sig fullt in i detta, för att se till att detta passar med de föregående begrepp som ropats upp (Savickas, 1999).

3.2 Karriärbegreppet

Begreppet karriär och dess innebörd är omdebatterat inom området för teman som vägledning och arbetsmarknad. Inom ramen för detta arbete kommer karriärsbegreppet att användas med influenser Savickas (2005). Metateorin ser att begreppet karriär inte är något linjärt eller enskilt i individens liv, utan att karriären är något som sträcker sig över individens liv och är ständigt i förändring. En karriär är inte ett specifikt arbete eller en yrkesroll som individen intar, utan begreppet är brett och kan innebära ett flertal olika roller över spannet av en individs liv. Således kommer vi att använda begreppet karriär för att anspela på arbeten och roller som sträcker sig över individens liv. Detta synsätt återfinns även i den tidigare forskningen som studien förhåller sig till.

3.3 Kopplingar till tidigare forskning

Franklin (2013) menar att utbildningen allt för ofta är bristfällig och som student får man hitta alternativa vägar och lösningsfokuserade strategier, det kan vara att studera ämnen utanför sitt fält för att bredda sina kompetenser och göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Studenten måste utgå ifrån sitt egenintresse och få kunskap om alternativa vägar inom musikbranschen och vara öppen för fortsatt lärande (Franklin, 2013).

Meta-competences är ett begrepp som Bridgstock (2005) använder när hon förklarar hur en karriär kan byggas upp genom att överbrygga olika yrken och sysselsättningar för att konstruera sin egen karriär, en portfoliokarriär. Både Franklin (2013) och Bridgstock (2005) menar att livslångt lärande, flexibilitet och stor förmåga till självdisciplin är viktigt för möjlighet till arbete i en yrkesgrupp med lågt skyddsnät. Det ligger på den egna individen att ta reda på och utforska möjligheter till arbetstillfällen. Nørholm Lundin (2020) påtalar vikten av att förstå yrkeskulturen och utarbeta strategier för att hantera press och krav som krävs för kommande utmaningar. Undersökningarna ovan har gemensamt en utgångspunkt att individen styr sin egna karriär och yrkespersonlighet, de menar att det är en konkurrenskraftig yrkesgrupp som utmanas att hitta alternativa vägar för att nå självförverkligande.

Inom dessa begrepp och angreppssätt återfinns kopplingar till Savickas teori i stort. Generellt syftar begreppen som nämnts till sätt att konstruera sin karriär med fokus på musikbranschen och dess utmaningar. Självkonstruktion av en individs karriär kan kopplas till skapandet av en portfoliokarriär, det vill säga att samla på sig erfarenheter och skapa sig en identitet som yrkesverksam musiker. Franklin pratar om ett livslångt lärande och att det aldrig går att bli färdig, det finns alltid utrymme att utvecklas och bygga på sina yrkesverksamma identitet. Detta kan relateras till Savickas syn på utveckling och att individen och omgivningen befinner sig i ständig förändring. Jämförelsevis med Savickas motsätter sig tidigare forskning till att det enbart är individens val som leder en till karriärframgångar utan att de omgivande faktorer och anpassning till rådande situation har stor påverkan på karriär.

3.4 Sammanfattning

Savickas _{​Career Construction theory bygger på att individen och samhället runt denna är i} ständig förändring, vilket skapar ett dynamiskt förhållande mellan varandra. Grundidén för teorin bygger på att individens inre bär på flera påverkansfaktorer. Dessa ska passa in i hens liv, och se till att jobb matchas till individen och inte tvärtom. Med hjälp av begrepp som livsteman, yrkespersonlighet och karriäranpassning talar Savickas om ett varför_{​, ​hur och ​vad när det} kommer till val som individen gör, hur de bör göra och varför de har valt som de gör. Vi ser i vår analys även till begreppet _{​school-to-work​, där Savickas lägger upp olika grundkrav för att} karriärövergången mellan skola och yrkesliv skall lyckas.

I linje med denna teori används i denna studie begreppet karriär som en referens till en individs

alla yrkesroller och övriga roller under hela livsspannet. Begreppet karriär hänvisar således inte endast till en yrkesroll, utan anspelar på hela individens liv som en karriär. Detta återfinns även i den tidigare forskningen som studien tar avstamp ifrån.

Den tidigare forskningen som valts och Savickas CCT och STW-begrepp understryker på flera sätt varandra, och utgår från ett synsätt där individen står i fokus för sin karriärkonstruktion. Den tidigare forskningen sätter flera återkommande begrepp ur den valda teorin i perspektiv från musikbranschen, och vad som krävs av individen för att skapa framgångar i sin karriär inom denna bransch.

4. Metod

I detta kapitel redogörs de metoder som valts och hur vi använt dem för att analysera det samlade empiriska materialet för studien. Under delkapitel om val av metod förklaras även varför denna metod har valt.

4.1 Val av metod

För en ökad förståelse av musikeryrket har undersökningen tagit ansats ur en kvalitativ metod. Vi har eftersträvat ett öppet samtal och ge informanterna utrymme att berätta sin historia. Kvantitativ metod ger större spelrum för flexibilitet i datainsamlingen som ges genom intervjuer, genom sociala system som attityder och värderingar öppnar sig en möjlighet till en mer nyanserad bild av den insamlade datan (Bryman, 2011). Metoden ger utrymme för informanterna att uttrycka egna upplevelser och reflektera över sina val. Fördelen med kvalitativ metod är att välformulerade svar kan ges och risken för missförstånd minskas när möjlighet finns att vidareutveckla information.

Undersökningen baserades på en semistrukturerad intervjumetod. Med hjälp av den framtagna intervjuguiden gavs utrymme för informanten att formulera och förstärka sina svar. Vi har även med metoden kunnat ställa uppföljningsfrågor för en större förståelse och förstärkning av informantens berättelse. Intervjuguiden har använts som en checklista som rörde specifika teman medan informanten uppmuntrades att tala fritt och utförligt genom de öppna frågorna som motiverar till denna typ av svar (Larsen, 2009, 69).

Då vi utifrån våra frågeställningar ville undersöka informanternas tankar och berättelser så valde vi att använda dessa metoder för datainsamlingen. Kvantitativ metod valdes bort då vi letade efter utförliga svar, och chans att ställa följdfrågor på teman eller berättelser som vi ville ha mer kunskap om.

4.2 Avgränsningar och urval

För att begränsa detta arbete har flera avgränsningar gjorts kring både metod, urval och frågor som ställts i de genomförda intervjuerna. Musikutbildningar finns i ett flertal olika former i och utanför Sverige, bland annat de som går under kategorin gymnasiala utbildningar, folkhögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Inom dessa utbildningskategorier finns en mängd olika inriktningar på dessa utbildningar, och att på något sätt representera alla dessa inom ramen för detta arbete hade blivit omfattande. Den första avgränsningen som gjordes var således målgruppen och kriterier för individer som kom att delta. Vi valde att fråga personer som är under pågående eller har examen från musikerutbildning med en studietid som pågått under minst 2 år. Då vi ville fråga om musikindustrin och dess arbetsmarknad hade vi även krav på att de hade arbetat på ett sätt eller annat med musik. Utifrån dessa kriterier söktes sedan informanter, och vårt slutliga urval valdes sedan ut med hjälp av ett snöbollsurval. Denna typen av urval görs genom att fråga en informant tillfrågas om de kan tänka sig känna någon som i sin tur kan tänka sig vara intresserad av att medverka. Denna metod bör enligt Bryman (2011) uppmärksammats vara ett urval som anses som ett bekvämlighetsurval, och kan därför komma att påverka studien. Urvalet blir inte lika slumpmässigt som via andra urvalsmetoder, och kan göra att stickprov av populationen som informanterna symboliserar inte blir lika representativt (Bryman, 2011, 194 - 197). Vi har försökt motverka detta genom att inte endast utgå från en informant när det gäller ytterligare kontakter, utan att vi har frågat flertal av informanterna om detta. Vi har då fått spridning vad gäller till exempel vilken utbildning de går, när de gått denna

utbildning, och att inte alla informanter har samma förutsättningar och historik inom ramen för teman i vårt arbete.

Förutsättningarna för att göra arbeten som detta under 2020 har även kommit till att påverka metod som använts för att samla in data. Alla intervjuer har på grund av den rådande krisen om COVID-19 gjorts via videolänk.

4.3 Datainsamling och analys av data

Intervjuerna har genomförts via videolänk på grund av yttre omständigheter som nämnts under föregående rubrik. Dessa intervjuer har enligt överenskommelse med informanterna spelats in för att vi sedan ska ha kunnat bearbeta detta material. Då vi har transkriberat alla intervjuer i dess helhet, samt har både kunnat se och höra de inspelningar för dessa, har vi kunnat säkerställa att alla citat och utdrag från dessa intervjuer är med i sin fulla kontext i vårt arbete. Detta har underlättat för tolkningen som vi har gjort av vad som delgivits, då en kan tolka inte endast ord och ton, utan även se ansiktsuttryck och läsa av kroppsspråket.

4.4 Etiska ställningstagande

För forskningsetiska övervägande och ställningstagande vänder vi oss till Vetenskapsrådets (2002) riktlinjer och använda dessa som mall. Detta för att säkerställa för vår studie och våra informanter att datainsamling och hantering av denna data insamlas och behandlas vetenskapligt korrekt. Vetenskapsrådet (2002) har fyra grundkrav för förberedelse och efterarbete vad gäller kvalitativa intervjuer och dess insamlade data som denna studie ser till och har följt. Dessa

grundkrav är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Enligt informationskravet skall alla deltagare informeras om studiens syfte, och syftet med deras egna deltagande (2002, 7). Detta har uppnåtts då deltagarna informerats om studiens syfte, och i förlängning syftet med deras deltagande, både när de blivit frågade om de vill delta, samt ännu en gång mer utförligt innan intervjun genomfördes. Grundkravet härleder även att informanterna skall underrättas om alla aktuella inslag i den rådande undersökningen som kan tänkas influera deras villighet att delta (Vetenskapsrådet, 2002, 7). Då vi ej ansåg att det fanns något som skulle komma att påverka informanternas deltagande arbetade vi med full transparens genom hela arbetet, detta för att se till detta grundkrav och ge informanterna chans att avbryta om de kände sig obekväma eller ville passa på frågor.

Nästa grundkrav är det som kallas samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002, 9). Som namnet antyder hänvisar detta krav till ett samtycke till att bistå med information och deltagande i studien eller undersökningen. Såsom i arbetet med informationskravet så frågades alla informanter vid två olika tillfällen om deras samtycke att delta i studien, en gång vid förfrågan om deltagande och sedan ännu en gång vid intervjuns start. Vid förfrågan i samband med intervjun underströks det faktum att deras deltagande var frivilligt, vilket i detta sammanhang även innebar att de har mandat för att passa eller inte besvara frågor som de på grund av någon anledning inte ville svara på. Inom ramen för detta grundkrav arbetade vi även med frågorna som ställdes för att inte informanterna skulle känna att de behövde svara på frågorna på ett visst sätt eller innehålla vissa ämnen. Därför valdes öppna frågor för att leda till öppna svar som var innehållsrika på informantens egna tankar och tolkningar.

Konfidentialitetskravet har i stort stått i fokus under denna studie. I detta krav ingår följande:

“Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.” (Vetenskapsrådet, 2002, 12)

Detta grundkrav har arbetats med på flera plan. Vad gäller lagring av intervjuer har dessa gjorts så att endast författarna har åtkomst till dessa. Inom ramen för transkriberingen har redan där namn på informanterna bytts ut, för att minimera risken för fel som kan komma att avslöja deras identitet. Då information om vilken skola eller utbildning informanterna går eller har gått inte utgör viktig information i studien har även detta tagits bort för att bibehålla anonymitet.

Det sistnämnda grundkravet är nyttjandekravet, vilket innebär att författarna svär på att det empiriska materialet enbart nyttjas i kontext till studien som informanten har blivit informerad om (Vetenskapsrådet, 2002, 14). Detta krav tydliggjordes i början av alla intervjuer, så att informanterna underrättades om detta krav, likaså om de andra kraven som ropats upp.

4.5 Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet är begrepp som skall tas i åtanke för att sträva mot autencitet och pålitlighet för studier som denna. Validitet talas av Larsen (2009, 80) om som ett arbetes relevans och giltighet. Detta kan till exempel appliceras på datainsamlingen, där denna skall vara relevant för de frågeställningar som arbetet cirkulerar kring (Larsen, 2009, 80). Fortsättningsvis definieras reliabilitet som pålitlighet för studien och dess metod, och att denna skall genomsyras av noggrannhet genom hela dess förlopp. Reliabilitet kan uppnås genom att undersökningar och arbeten kan återskapas och uppnå samma resultat som den originella undersökningen fått (Larsen, 2009, 81).

Saker såsom metodval, analysmetod och tidpunkt då undersökningen görs kan komma att påverka både arbetets validitet och reliabilitet. Till exempel skriver Larsen (2009, 80 - 81) att det att enklare att stärka en studies validitet med hjälp av en kvalitativ metod, då denna metod är mer tillåtande att under arbetets gång ändra, och dessutom låter informanterna tills viss del styra i riktningen och ta upp nya perspektiv på ett sätt som inte går att göra i en kvantitativ metod. Ett sätt att säkerställa högre reliabilitet är att organisera bland intervju- och observationsdata genom kodning och noggrann transkribering. Högre reliabilitet kan fås genom att arbetet går genom fler

än en person, och bearbetas flertal gånger av olika personer (Larsen, 2009, 81). Med detta i åtanke bestämde vi därför att allt som skrivits skall ha bearbetats på ett eller annat sätt mellan båda oss författare. Vi har också mellan intervjuer och direkt efter dessa haft samtal om det var något i våra frågor som hade behövts förändras.

5. Resultatredovisning

I detta kapitel presenteras den data som samlats in under intervjuerna. Data kommer att presenteras under rubriker som utvecklats utifrån de återkommande teman som vi uppmärksammat under sammanställningen av data, samt de punkter som vi uppskattat som viktiga synpunkter eller fakta för våra ämnesområden. Vi kommer därefter ge en kort presentation av de informanter som deltagit. Vi har valt att ge dessa nya namn för att ge en struktur i vårt arbete och samtidigt behålla deras anonymitet och ha Vetenskapsrådets (2002) alla grundkrav i akt. De namn som valts representerar det pronomen som individen använder sig av i verkligheten. Informanterna presenteras som: Jenny, Ida, Alina, Oskar, Henrik och Stefan. Samtliga av informanterna har studerat musik från tidig ålder i varierande studieformer, och har vid studieval från gymnasiet studerat inom musikinriktning på heltid. Samtliga har sedan gjort övergång till folkhögskola och vidare till högskola eller universitet, och har även arbetat som musiker på olika sätt.

5.1 Arbetsmarknaden ur informanternas perspektiv

Ett flertal av våra frågor till informanterna handlade om arbetsmarknaden och deras inblick och erfarenhet av denna. Samtliga av våra informanter har redan erfarenhet inom arbetsmarknaden, både kopplat till och i förbindelse med nuvarande utbildningen och tidigare utbildningsväsen såsom gymnasieskola eller folkhögskola. Vi har delat upp detta delkapitel enligt modellen dåtid, nutid och framtid för att få fram informanternas fullständiga narrativ.

5.1.1 Dåtid

Samtliga av våra informanter har varit eller är deltagande inom arbetsmarknaden för musiker. Vid frågor om tidigare anställningar eller frilansjobb nämns det upp en rad olika arbetsplatser och olika typer av gig. Svaren innehåller allt från vikariat i olika orkestrar runt om i landet, frilansjobb på bröllop eller med egna projekt, till musiklärare och sommarjobb med inriktning på musik i hemkommunen. På frågor om hur de har fått dessa arbeten så är det en övervägande majoritet som talar om att de fått en del av dessa arbeten via deras kontaktnät. Jenny berättar följande på ämnet: “_{​På de här kurserna jag har varit på så har det varit, man kan säga typ} ‘nyckelpersoner’. Viktiga personer som har uppmärksammat en och säger typ: ‘Ja, men det här låter bra’, typ, som då har tipsat vidare. _{​” I övriga intervjuer återfinns liknande berättelser, att en} eller flera nyckelpersoner sätter bollen i rullning för fler och fler gig över en längre tid.

Flera av informanterna har även sökt utannonserade jobb i till exempel orkestrar eller själva försökt arrangera gig för projekt eller band. Alina, som är en av dessa som arbetat med egna projekt, delar här sina tankar om hur det var att fixa gigs själv, och hur hon gick till väga:

“En del av dom är att nån jagar någon annan som helt enkelt kontaktat. Liksom sälj mig. Jag har knåpat ihop en kort beskrivning på bandet, vem jag är, vad vi gör för musik, vad för konsert och kontaktuppgifter, inspelning och videor och sådär. Once in a blue moon får man svar på det, eller så är det för att jag har ringt. Sen visst, i vissa fall det kanske är nån som känner någon ‘a men du har ju ett band ska du spela’ Det förekommer ju ibland, men det hänger ju på att någon råkar tänka på en, råkar nämna en för rätt person.”

Alinas citat speglar en svårighet att hitta spelningar om en väljer att inte ta vara på de kontakter en har, utan går utanför sitt kontaktnät för att söka efter jobb och spelningar. Detta speglas även i intervjuer som Jennys, som skildrar att även de jobb som söks genom annonser påverkas av vilka en känner där, och om dessa nyckelpersoner redan vet vem en är eller ej. Det framgår dock i Alinas tidigare citat att det går att få spelningar utan att känna dessa nyckelpersoner, och att endast basera huruvida du får jobbet eller giget på hur väl du säljer in dig, samt din spelförmåga.

Inom ramen för utbildningen har informanterna rent praktiskt fått en insyn i arbetslivet, vilket innebär att de har fått gå utanför skolans väggar och spelat i olika konstellationer, till exempel barnkonserter eller spelningar på andra skolor. Spelningar och förberedelser inför dessa är en praktisk del av deras kommande yrkesroll inom musikbranschen, vilket de får öva på inför spelningar och projekt i skolan. Alina och Henrik ställer sig dock skeptiska till hur mycket dessa spelningar och projekt genom skolan skildrar den verkliga arbetsmarknaden. Alina berättar följande när frågor om upplevelser på arbetsmarknaden kommer på tal kopplat till hennes utbildning:

“Vi pratar mycket om ‘det här är ju så hopplöst’ det är svårt att få gigs men våra lärare har varit, i deras karriärer, alltså så här barnkonserter, workshop, vi blir visade, vi kan se det, till viss mån genomför vi det men eftersom att det är innanför skolans ramar känns det här inte riktigt överens med hur arbetsmarknaden faktiskt funkar. Vi får i uppgift att sätt ihop en turné med en hel klass, tolv pers, och vi blir betalda 2000 spänn av en gymnasieskola. Det är inte riktigt realistiskt utan det funkar för att vi gör det inom skolans ramar och då känns det lite så här, jag fattar inte hur arbetsmarknaden ser ut utöver att det är svårt att få gigs.”

Henrik är inne på samma banor under sin intervju, och berättar en liknande historia om turnéer inom skolans ramar, men detta under hans år på folkhögskola. Henrik berättar att de åkt till ett specifikt ställe två år i rad med skolan, men att de nästkommande år ville ha betalt för spelningen, och inte enbart resan dit, och möttes då med motstånd från arrangörerna. Henrik avslutar denna historia med följande ord: “Man skjuter sig lite i foten lite med dom där förberedande grejerna eftersom dom är exakt samma sak som man ett år senare ska göra för att överleva på något sätt.”

Samtliga av informanterna ser tillbaka på sina erfarenheter, bra som dåliga, som ett tillfälle att lära och att visa upp sig själva, vilket de är överens om är en viktig del av branschen de skall ägna sin tid åt.

5.1.2 Nutid

För stunden går alla våra informanter i skolan, och fokus ligger på att avsluta sina nuvarande studier. På grund av den rådande krisen i världen, COVID-19, meddelar flera av informanterna att musikbranschen i stort har påverkats mycket, och så även de som hade inplanerade spelningar som sträckt sig över hela året, över hela landet. Stefan berättar även att en större möjlighet till en fast anställning i form av en provspelning nu har dragits in på grund av COVID-19.

Med den rådande krisen vänder sig våra informanter till andra lösningar för sitt musicerande och försöker hitta andra vägar för att fortsätta ha en inkomst. Flertal av informanterna har sökt för att fortsätta sina studier, eller utöka de nuvarande studierna för att läsa på högre nivåer. Även om den rådande krisen gör det svårt att hitta ställen att arbeta på så talar flertal av informanterna om att de försöker att göra en karriärplanering, reflekterar över andra sätt att få in pengar, och fortsätter bana väg för sin framtid. Informanter som riktar in sig mer på frilansande än anställning för en orkester talar alla om att ansöka om bidrag, ett alternativ till att endast spela hela tiden, och även ett sätt om att få in säkra pengar för sig själv och sina projekt. Oskar talar på ämnet om musicerande i tider som präglas av utmaningar att han på flera sätt ändå vill satsa och inte tänka om angående sitt yrkesval, då han är i en god situation. Detta på grund av att han för tillfället inte har några utgifter än de egna att tänka på just nu, även om det är utmanande på flera sätt att krisen hindrar ens karriär och levnad.

“I alla fall just nu så vill jag fortsätta försöka vara musiker för jag har inte så mycket utgifter i mitt liv, än. Men det känns svårare att ha en familj eller nåt sånt. Då skulle det för min del kännas mycket osäkrare för att man tjänar ju inte så mycket pengar och det är väldigt osäkert om man kommer få in pengar. Men saker som [COVID-19] och sånt kan ju hända och då försvinner ju allting i ett år istället då är det inte så lätt, så.”

5.1.3 Framtid

Trots att samtliga informanter uttrycker en oro över en svårighet att få jobb och spelningar, både under en rådande kris men även innan och efter denna, så leder frågor om möjligheter om att få arbete i framtiden på arbetsmarknaden som musiker till positiva och hoppfulla svar. Möjligheterna som föreslås är bland andra att vända sig till bokningsbolag, starta egna projekt, söka spelningar, söka arbete inom de orkestrar som återfinns runtom i landet, söka anställning som teatermusiker, eller att börja ge lektioner i de instrument de är skolade i.

Utifrån informanternas berättelse finns olika stora möjligheter till arbete beroende på vad du spelar för instrument, vilken genre du är villig och intresserad av att röra dig inom, samt hur du är skolad i ditt instrument. Vad du spelar och hur du är skolad i ett instrument kan begränsa vilka val du kan göra på arbetsmarknaden. Alina berättar att hon på grund av att hon inte är skolad klassiskt i sitt instrument så kan hon inte söka jobb i till exempel orkestrar. Jenny återger, på ämnet om vad du spelar, hur nära vänner till henne som spelar mer populära instrument kan få det svårare att få arbeten inom orkestrar och liknande, då det finns långa köer för att få vikariat eller fast anställning. Jenny återger även här vikten av att känna och prata med rätt personer för att komma in i det kontaktnät som är inom den typen av anställning.

I samtalet med Oskar uppkommer en diskussion om att kompromissa med sin konstnärlighet.

Detta då Oskar berättar att han spelat inom andra genrer av musik än den som han själv producerar sitt material för. Med att kompromissa menades att en är villig att spela eller medverka i projekt som är utanför ram av genren som en har mest dragningskraft till. Ett flertal av informanterna har sett utanför denna ram och gjort liknande saker som Oskar, men inte i samma utsträckning. Oskar berättar att villighet att göra annat gör att man har möjlighet till ett större spann av arbeten att välja mellan. Oskar jämför därefter olika genrer av musik och hur detta kan påverka en musikers inkomst.

“Alltså om du spelar till exempel med DJ, spelar med popband med artist då kan du ju få mellan 5000 och 10 000 tusen för en spelning som saxofonist. Spelar du jazz och får de summorna är du ju bäst i världen, det är skillnaden, där får du kanske 1000 och då är det helt okej. Jag tror och att det är för att

de som lyssnar på typ, bokar en DJ eller har ett coolt coverband de lägger oftast mer pengar, för de har mer pengar. [...] Det blir en väldig skillnad, jag hade inte kunnat överleva bara på jazz som det är nu, då hade jag inte fått några pengar alls.”

Oskar skildrar att klientelet för musiken har en inverkan på vad som önskas av musikerna på arbetsmarknaden, och att samma klientel, alltså de som bokar band eller som utgör publiken som efterfrågar en viss typ av spelningar, då kan indirekt styra den ekonomiska aspekten på branschen när det gäller frilansande och gig-verksamheterna. Oskar fortsätter sedan och berättar att han själv har ett intresse för att röra sig inom olika genrer av musik, och drar lärdom av de tillfällen han får att spela annat än vad han är skolad för.

Oskar talar sammanfattningsvis om att anpassa sig till vad som önskas och finns ute, men hos Ida och Alina återfinns även kompromisser för det egna intresset och en avskalning på vad en kan tänka sig att göra, då det finns brinnande intresse på annat håll. Ida talar om sina tankar om framtiden, och har flera saker som hon redan nu känner en ovisshet för och mindre dragning till. Istället lägger Ida vid frågor om möjligheter på arbetsmarknaden vikt vid viljan och strävan till att göra något eget, och att hitta andra ingångar utifrån sina egna intressen. Alina är inne på samma spår som Ida, och har skalat bort några saker från horisont:

“Ja, eftersom jag inte känner så himla frestat på att jobba som lärare så har jag redan skalat bort ganska många delar. Alltså jag ser det lite som en nödlösning, att ge instrumentlektioner, men det är en ganska stor del av vad en musiker gör, speciellt inom vissa genrer. Antingen vänder man sig till kulturskole-jobb vilket är helt hopplöst nuförtiden eftersom de har stäng ner alla kulturskolor, en efter en i alla småkommuner. Det finns också en liten mängd teatermusiker och föreställningsmusiker.”

Tanken om att musiklärare, för enskilda elever eller för klasser, är en nödlösning visar sig i intervjuerna antingen vara ett mål eller, som Alina säger, en nödlösning. Anställning som musiklärare symboliserar en stadig inkomst, men frihet nog att kunna arbeta med den egna musiken vid sidan om.

Möjligheter till anställning, även om ett utmanande ekonomiskt läge för arbetsmarknaden skildras i samtliga intervjuer, är flera och återfinns på många olika platser i landet beroende på vad en skulle vilja hålla på med inom musikvärlden. Vad gäller möjligheter till arbete är

informanterna överens om att arbetsmarknaden och politik påverkar, men att ett inre driv skapar möjligheterna till arbete. Alina säger följande: “_{​Jag har haft ett sommarjobb i ett par år som var} ett jobb för ungdomar och det var också kulturarbetare som hade startat. Det var tydligt att det var egen kraft och vilja som skapar arbetstillfällen._{​” Med detta citat speglar Alina att en stor del} av att få ett jobb handlar om drivet från individen själv, något som även understryks av andra informanter.

5.2 Kompetenser inför arbetsmarknaden

Vi har reda konstaterat i tidigare forskning att det krävs specifika kompetenser för att kunna ta sig fram som en yrkesverksam musiker. I detta avsnitt får vi ta del av informanternas egna tankar om vad de ser som viktigt att ha med sig inför ett liv som verksam musiker och vad utbildningen har fört med sig och eventuellt brustit i förberedelsen att ta sig in på arbetsmarknaden.

5.2.1 Vilka kompetenser behöver en musiker?

Det finns flera kompetenser som återkommit i våra intervjuer och är återkommande i senare stycke om utbildningens roll och kompetensinsatser. Social kompetens är återkommande och kan vara den grundläggande egenskapen för en musiker. Det kan för vissa vara en utmaning och vara även ett personlighetsdrag som inte ligger i ens natur och att det kan vara lättare att vara en del av en grupp för att få jobbmöjligheter. men då gäller det att hitta rätt personer som har den färdigheten att kunna dra till sig spelningarna. Att delta i andra utbildningssammanhang utanför musikhögskolan kan också ge en hjälp på traven i marknadsföringssyfte. Ida har exempelvis deltagit i sommarkurser och senare blivit tipsad om av ledare för kursen. Men tillägger sedan _​“...

nästan mer så än att spela bra”. Oskar bekräftar även han detta: “Många bryr sig inte ens hur det låter, dom vill att det ska se snyggt ut och vet dom det så, gött! Och då betalar dom.” Som

musiker säljer du en person, ett “brand” som ska locka uppdragsgivare. Samtidigt ska du veta vad arrangören är ute efter och förstå hur de resonerar kring gager för att kunna förhandla till dig en bra lön. Musikern ska vara en människokännare och stark förhandlare. Ett stort och “rätt” kontaktnät ger dig större möjligheter till spelningar.

Det är inte alltid möjligt att endas bejaka den musikaliska friheten, det måste finnas flexibel och anpassning efter efterfrågan. De får ofta ta på sig flera olika roller, roller som de inte alltid känner att de har kompetenser för: _{​“Man är ju musiker, och bokare och turnéledare och roddare} och allting på en gång. Så det är många kompetenser som måste in i det lilla huvudet för att man ska kunna va vanlig musiker som inte slår stort och blir rockstjärna.” _{​Många yrkesverksamma}

musiker blir egenföretagare, ett yrke som kräver att du har arbetsmarknadsrelaterade kunskaper, en kunskap som tycks fattas musikerna.

5.2.2 Utbildningens beredskap inför branschen

Stefan, som redan har en examen från musikhögskolan är redan verksam musiker med eget företag. Efter flera år som frilansmusiker har han återvänt till musikhögskolan som studerande. Han kan se brister i utbildningen och menar att det hade behövts mer resurser från musikhögskolans håll att förbereda sina studenter för arbetsmarknaden. Han kan inte heller se att utbildningen har gjort framsteg i arbetet med att förbereda sina studenter inför arbetsmarknaden och har kan se att hans medstudenter inte får den kunskapen om hur man ska gå tillväga som frilansmusiker:

“Nu har jag haft företag ett antal år eftersom jag har frilansat, jag har lite koll på det men jag märker på klasskamrater att dom, det hade behövts mer, ett seminarium kan man inte lära sig sånt där. Också vad det finns för sätt att få vikariat till exempel i orkester. Lära sig att synas och marknadsföra sig

själv, hur man kan söka pengar. Om man är mer intresserad av att arrangera sina egna projekt, man kanske inte vill arbeta som frilansande. Man kanske vill spela kammarmusik, sin egen musik eller helt enkelt tillhöra mindre friare grupp. Det kan ju vara svårt att fixa gigs då och då tänker jag att det kan vara bra hur man söker olika stöd, stipendier, bidrag och sådär för att komma igång med det liksom, ha råd att göra den satsningen och ta den tiden.”

Bristen på ett tillräckligt skyddsnät för musiker och osäkerheten över inkomst gör att stipendier och andra bidrag och stöd blir allt viktigare. Många känner osäkerhet över hur man gå tillväga och vart man kan hitta olika stiftelser och sälja in sin projektidé, att kunna avgöra om ens projekt är av kvalitet. Samtidigt är det svårt att formulera sig i ansökningarna och veta vad stiftelserna är ute efter, den egna projektidén kan falla bort i försök att anpassa ansökans projektkriterier:

“Det finns sjukt mycket men det är oftast jävligt svårt att hitta tycker jag och det är väldigt svårt och lära sig och formulera en ansökan på rätt sätt. Alltså att veta vad man ska trycka på och det känns lite farligt för ibland kan kännas som att man till slut formar ett projekt efter en ansökan istället för att göra det projektet man vill för att man vet att det vissa saker som dom gillar att läsa liksom.”

Även Ida ser att det finns behov av att lära sig att söka pengar speciellt eftersom det är en omfattande process. Hon jämför också musikhögskolan med skolor utanför Sverige:_{​“Ja alltså}

typ det hade varit jättebra om det finns nån kurs i hur man söker pengar till exempel. Det vet jag att dom har på vissa skolor, typ i Norge och sånt. […] för man måste verkligen göra en sån sjuk ansökan för att få några pengar”. _{​Marknadsföring som vi pratat om tidigare är ett ämne som de} känner skulle behöva få mer uppmärksamhet i undervisningen. Den kurs som nu erbjuds som baseras på omkring 4 - 5 seminarium menar informanterna inte innehåller det som hade varit viktigt för framtiden._{​Alla 6 informanter anser att de blir och har blivit dåligt förberedda att möta} arbetsmarknaden och att utbildningen inte gett dem den beredskap och verktyg som är nödvändigt att besitta som verksamma musiker. Utbildningen skulle även kunna lägga mer tid på personlig utveckling och stärka studentens sociala kompetens och självständighet.

Stöd från skolan i form av studievägledning och existerar knapp och ingen av våra informanter har besökt en under sin tid på folkhögskola eller musikhögskolan men de menar att det skulle

behövas. Det finns behov av att prata med någon angående studier, Oskar: _{​“det skulle vara bra}

om det fanns nån med ‘så här kan alla tänka, alla kan utgå ifrån det här mer’._{​Men det råder en} osäkerhet över vilken hjälp och resurser tillhandahålls av musikhögskolan, Oskar fortsätter

“...det hade varit super om det fanns något, det kanske finns på musikhögskolan men jag vet inte.”. _{​Om de stöter på problem eller funderingar vänder de sig till ​vänner, lärare eller kollegor​.} Samma gäller om det är frågor om företagande, även om det finns _{​undervisning inom det i} skolan så är den knapphändig. De använder även internet som källa till frågor om att driva företag. _{​Det som framförallt är ett plus med att gå en musikutbildning är möjligheten att får spela} med andra musiker och i olika konstellationer. Som student har du möjlighet att bygga på ett kontaktnät bland studenter men också lärarna som kan fungera som mentorer eller framtida kollegor. Det gäller att vara ute och spela så mycket som möjligt och stifta bekantskap med olika musiker och nyckelpersoner.

5.3 Sammanfattning

Ett bra kontaktnät är enligt informanterna av högsta vikt när det kommer till att vara yrkesverksam musiker, det kan tänkas vara andra musiker, lärare, arrangörer eller uppdragsgivare. Man får vara spindeln i nätet och hitta nyckelpersoner nå dit man eftersträvar. Som egenföretagare behövs arbetsmarknadsrelaterade kunskaper som företagande och marknadsföring. Social kompetens är en central egenskap för att arbeta som yrkesverksam musiker, att kunna tala för sin sak, knyta goda bekantskaper och marknadsföra sig, göra sig säljbara. Samtidigt som musiker måste förlika sig med att kompromissa och vara öppen för nya idéer. En musiker måste vara mångsidig och kunna ta på sig flera roller för att livnära sig. Om arbetsmarknaden genom en förutsägbar lokal eller global händelse som berör musikern sker, krävs det att kunna vara kreativ i sitt arbetssätt att hitta nya vägar för att klara sig på arbetsmarknaden. 

Det finns ett socialt värde att möta andra musiker för att utvecklas musikaliskt och som yrkesverksam musiker och spela med andra människor i olika konstellationer. Kontakter via skolan kan leda till arbetsmöjligheter och blir ett sätt för musikern att sälja in sig på marknaden och lära av erfarenheter. Att få hjälp med att söka stipendier, bidrag samt att få förståelse för vad som efterfrågas av dem i ansökan efterfrågar majoriteten av informanterna. Utbildning och verkligheten på arbetsmarknaden menar informanterna inte stämmer överens och att det kan vara krävande senare efter examen och förlorar utbildningen som ekonomiskt och socialt skyddsnät. Informanterna menar att det får tillfälle att öva på sitt konstnärliga uttryck men påtalar att de har blivit dåligt rustade inför arbetslivet. De upplever att de fått för lite arbetsrelaterad utbildning och vägledning. Ingen av dem har träffat en studie- och yrkesvägledare på skolan. Skolan visar stora brister i sin roll att utbilda sina studenter till självständiga yrkesmusiker och behovet av bättre stöd efterfrågas.

6. Analys

I detta avsnitt lyfts teman från resultatredovisningen och analyseras utifrån den valda teorin och dess tillhörande begrepp. Analysen presenteras ur Savickas olika delar av begreppet

school-to-work _{​som har beskrivits under våra teoretiska utgångspunkter, med influenser från}

övriga begrepp och delar från studiens inledning och tidigare forskning.

6.1 Karriärövergången ur

_{​school-to-work}

Savickas begrepp _{​school​-​to-work fastställer olika behov som individen har för att lära känna} yrkesrollen och arbetsmarknaden. Begreppet _{​School-to-work menar även att individen bör ha en} rad kompetenser för att hamna rätt inom arbetsmarknaden och typ av bransch, kompetenserna bör ses till innan de går in och testar att verka inom branschen. Dessa kategoriseras:

self-knowledge_{​, ​occupational information​, ​decision making​, ​planning​, och ​problem solving}

(Savickas, 1999, 328). Som sammanfattat av Arbetsförmedlingen (2018) och boken _{​Musik som}

levebröd _{​(Wennman & Boysen, 2008) krävs det en rad kompetenser som är direkt knutna till} musikeryrket, egenskaper som att vara säljinriktad, kvalitetsinriktad, flexibel, självständig i sitt arbete, vara samarbetsvillig, ha kunskap om avtal och hur en söker bidrag, samt marknadsföring. Alla dessa kunskapsområden ses i studier som en nödvändighet i branschen som ständigt är i förändring. Informanterna refererar alla till dessa egenskaper i intervjuerna, och menar att utifrån erfarenhet att de inte fått utveckla dessa kunskaper under sin utbildning.

6.1.1

_{​Self-knowledge}

Det råder ingen tvekan om att informanterna har fått utforska området _{​self-knowledge​, det har} visat sig att de har insikt i sina yrkespersonligheter, handlingshorisont, och kan således utifrån detta planera och ta beslut om sin karriärplanering och börja kompromissa.

Enligt Savickas (2005) begrepp livstema ser vi att informanterna redan från tidigt ålder har gjort val som gör att de hamnat inom musikkulturen. Inom detta har de hittat något som leder dem mot målet av självförverkligande, vilket understryks i deras återkommande val av musik inom utbildning och inom val av arbete. Då de alla har haft pågående undervisning i musik under en lång period av sitt liv i olika konstellationer, har informanterna fått underlag och tid att reflektera över vad de vill med sin musik, vad de gillar att spela, och hur de vill vara som musiker inom sitt konstnärskap.

Att få chans att utforska yrket eller delar av yrket är enligt Savickas (2005) väsentligt för individen. Här talas det om att se föreställningar om yrket utifrån individen själv, men även utifrån samhällets föreställningar och krav. Att få testa och se olika delar av yrket och vad det kan innebära för individen gör att individen kan bilda sig en uppfattning av yrket, och sedan se till sig själv för att se huruvida det passar. Enligt begreppet yrkespersonlighet, där utforskningen av denna går under _{​school-to-work begreppet ​self-knowledge​, behöver individen se till} tillskrivningar för yrket och sedan se till sig själv för att sedan kunna göra en anpassning och avvägning om hur den kan matcha in arbetet till sitt liv för att nå självförverkligande. Detta kan återses hos informanter, bland annat i vad de väljer att spela, vilka möjligheter de anser sig ha, och vilka möjligheter de redan nu har valt bort. Att kunna välja bort yrkesroller som inte anses passa dem enligt individen själv, samt att visa ett driv till att se möjligheter som de kan konstruera sina karriärer på, påvisar att informanterna besitter ett _{​self-knowledge som står i} centrum för deras handlingshorisont av möjligheter och kommande arbetsliv.

Huruvida individen har fått vetskapen om sig själv via de högre utbildningarna inom musik eller inte är svårt att utläsa. Från vad vi kan tyda så har dessa insikter kommer till individen redan före hen har inträtt utbildningen på högskola eller universitet. Vad som kan utläsas är att