Mishra och Koehler (2006) menar i och med sin TPCK-modell att pedagogen måste beakta både teknik, innehåll och pedagogik vid planläggning av undervisning. Att pedagogen utvecklar en nyanserad förståelse för de tre delområdena och ej ser dem som isolerade är viktigt för en produktiv integrering av teknik i undervisningen. Holcomb (2009) argumenterar för att pedagogen ej kan utveckla sitt tekniska kunnande i isolering från sin undervisning. Teknisk kompetens måste alltså ses som en del av pedagogens hela kompetens.
Ingen av informanterna berättar om återkommande kompetensutvecklingsaktiviteter. De är istället i hög grad beroende av sitt eget engagemang. Flera utsagor på detta tema vittnar om att ett tydligt engagemang och viljan att lära sig mer finns hos alla informanterna. Flera forskare menar att just att den egna attityden och engagemanget är en viktig faktor för resultatet av en 1:1-implementering (Winschitl & Sahl, 2002; Chandrasekhar, 2009).
34
Det egna engagemanget i kombination med den låga volym kompetensutveckling informanterna fått väcker dock frågor om projektets kvalité och möjligheten att nå utsatta mål med satsningen. Bebell och O’Dwyer (2010) menar att bristen på tid för kompetensutveckling och tid för pedagogerna att samarbeta kan skapa hinder för att lyckas implementera tekniken i klassrummet. Den kompetensutveckling som erbjuds pedagogerna inom 1:1-projektet är ofta tydligt teknikfokuserad i den mening att den koncentreras till ett specifikt program eller tjänst, exempelvis, wikis eller bloggar.
I en studie av Penuel (2006) menar en grupp pedagoger att kompetensutveckling kring den faktiska integreringen av teknik i undervisningen är men värdefull än övrig teknisk kunskap om själva datorn eller programvara. Informanterna efterlyser detta genom utsagor som efterfrågar undervisningsexempel hur datorn konkret kan användas i respektive ämne. Det Mishra och Koehler (2006) benämner som TPCK (Technological Pedagogical Content Knowledge) kan liknas vid det som informanterna efterfrågar. Det vill säga hur pedagogens ämneskunskap, pedagogiska kunskap och tekniska kunskap kan och bör samverka.
7.4 Elevsyn
Att internet är ett självklart inslag i elevernas vardag uttrycker samtliga informanter. Men deras utsagor innebär också att det inte behöver betyda att alla elever kan ses som digitala producenter. Det vill säga, alla elever besitter inte nödvändigtvis de digitala kompetenser och IKT-färdigheter som krävs för skolarbete i 1:1-miljö. Utsagorna om elevernas digitala kompetens ifrågasätter huruvida digital native-begreppet på allvar innefattar en större del av skolans elever. Informanterna berättar om situationer där de fått lära eleverna att skicka e-mail, bifoga filer och liknande. Informanterna benämner detta användande som “jobbanvändande”, det vill säga sådant som eleverna förväntas syssla med på lektionstid.
Att pedagogerna upplever elevernas datoranvändande som ett potentiellt störande moment under pedagogens lektionsgenomgång eller det egna arbetet är något som också iakttagits i andra undersökningar av 1:1-projekt. Donovan et al (2010) beskriver detta som ett vanligt problem bland pedagoger som är nya inom 1:1-projekt. Hur hindrar man eleven från att gå in på pornografiska sidor, spela spel, etc.? Exempelvis har en pedagog
35
i Dunlevy, Dexter och Heineckets (2007) undersökning filtrerat elevernas internetanvändande i den mening att eleverna endast har tillgång till en portalwebbsida från vilken de kan göra olika sökningar med mera. De observerade också hur lärare på de undersökta skolorna upprepat nödgades säga till eleverna att stänga locket till datorn och drar slutsatsen att för pedagoger med svagare ledarskapsförmågor kan 1:1-miljöns krav bli överväldigande. I utvärderingen av Falkenbergsprojektet identifieras dock friheten som en av fyra framgångsfaktorer för 1:1-satsningen. Internetåtkomsten begränsas inte, allt som är lagligt är tillåtet. Det ska dock nämnas att inte alla pedagoger inom projektet anser att det förhållningssättet fungerar (Tallvid, 2010).
Flertalet exempel finns även på 1:1-satsningar där man valt att avsluta satsningen. Hu (2007) skriver i New York Times om bland annat Liverpool Central School District som efter en 7 år lång 1:1-satsning inte kunde skönja framgång i elevernas prestationer på någon nivå. Därtill hade problem uppstått med nedladdning av porr, hackning av skolans nätverk och andra nätverk i närområdet. Ett problem var även att facit till olika tester mailades mellan eleverna. Det informanterna berättar om kan inte ses som fullt så allvarligt, men datorn som distraktion är ett återkommande orosmoment och det ställer frågor kring hur 1:1-arbetet bör utformas. Kan denna oro vara ett uttryck för situationens komplexitet i den mening att pedagogen utgår från sina erfarenheter av undervisning och lärande i den analoga livsvärlden och försöker nu få dessa att passa in i den digitala livsvärlden (Kroksmark, 2011, s. 18)?
Det informanterna nämner är främst ett problem att se allas skärmar, att ha kontroll över vad eleverna gör vid exempelvis genomgång eller den egna arbetstiden. Att de skulle ladda ned porr är det ingen av informanterna som anger, däremot ett allmänt problem gällande koncentration vid genomgångar. Med avseende på studieresultat är det dock inte självklart att det finns paralleller mellan elevens off-task-beteende och måluppfyllelse. I klassrum med elevcentrerad undervisning kan måluppfyllelsen vara större trots hög grad off-task-beteende än i klassrum med lägre grad off-task-beteende men mer lärarcentrerad undervisning (Donovan et al 2010).
36
8 Slutsats
Initialt var förväntan att det eller de synsätt som krävs av en pedagog i en 1:1-skola skulle kunna identifieras. Det som upptäcktes under arbetets gång var dock något av motsatsen till dessa förväntningar. Förvisso finns det ett gemensamt synsätt gällande vikten av att utveckla elevers digitala kompetens för att förbereda dem för ett samhälle och en arbetsmarknad där datorns och teknikens roll blir allt större. Men utöver det spretar de pedagogiska synsätten åt olika håll. Från att datorns roll i undervisningen främst är att möjliggöra samlärande och synliggöra det egna lärandet till att huvudsakligen vara ett redskap som förenklar elevens lagring av skoluppgifter och effektiviserar pedagogens administrativa arbete med bedömning och lektionsplanering. Det finns alltså ingen gemensam idé om vad en 1:1-skola är, vad datorn ska tillföra undervisningen, eller vilken pedagogik som bör bedrivas.
Det finns inte heller inte någon gemensam syn på hur pedagogernas fortbildning ska se ut. Just fortbildning benämns i forskningen som en central del av 1:1 (ex Bebell & O’Dwyer, 2010). Det läggs enligt utsagorna i hög grad ett ansvar på att den enskilde pedagogen med hjälp av sitt eget engagemang ska utveckla 1:1-projektet vidare. Engagemang och nyfikenhet är enligt forskningen visserligen också viktig för implementering av IT i undervisningen (ex Windschitl & Sahl, 2002). Frågan är dock huruvida önskade effekter uppnås genom att låta pedagogen i så pass hög grad själv ansvara för sin fortbildning, på sin fritid, efter eget intresse.
Efterfrågan av fortbildning i utsagorna ser olika ut. Det som dock sammanfattar dessa är en önskan om att som pedagog tillskansa sig en förståelse för hur tekniken kan användas i undervisningen rent konkret. Bristen på kompetensutveckling vittnar om en avsaknad av tydlig dialog mellan tjänstemän och de skolor som satsar på 1:1, och mellan skolledning och pedagog. Vad är målet med satsningen och vilken kompetensutveckling behövs för att uppnå det?
Utan gemensamma synsätt kring vad 1:1 är och bör vara leder de svenska 1:1- satsningarna snarare till en teknifiering av den befintliga undervisningen. Mot den
37
bakgrunden innebär 1:1 endast att förse varje elev och pedagog i skolan med varsin dator, inget mer.
38
9 Diskussion
9.1 Resultatdiskussion
Avsikten är inte att underkänna varken de undersökta skolorna eller 1:1-implementering som idé. Men det verkar finnas en tro i diskussioner kring skolutveckling att vägen till innovativ pedagogik går genom IT. Det vill säga diskussionen om vad denna innovativa pedagogik skulle innebära uteblir och istället köps 500 datorer till lika många elever i tron att en spontanförändrad pedagogik ska infinna sig. Med tanke på den begränsade urvalsgruppen kan detta inte sägas vara giltigt för alla 1:1-projekt i Sverige. Men det är en fingervisning om att alla 1:1-projekt inte har samma effekter och inte är lika väl genomtänkta. Det är inte särskilt troligt, med tanke på de olika pedagogiska synsätt som redovisas i uppsatsen, att de digitala kompetenser eleverna i respektive projekt utvecklar skulle vara likvärdiga. Och skolan ska väl stå för en likvärdig utbildning?
Kunskapen om lärstilar och det faktum att elever lär på olika sätt ställer frågor om det digitala arbetssättet verkligen möjliggör och tillgodoser alla elevers sätt att lära. Att satsa på 1:1 är ett antagande om att alla elever passar för att lära via datorns möjligheter. Vi ifrågasätter inte datorns möjligheter till en ökad individualisering av lärandet men samtidigt måste det vara möjligt att kunna resonera kring vem denna satsning i längden gagnar. Att säga att alla unga av idag trivs med och passar för att lära via datorns möjligheter är ungefär som att säga att alla unga på 70-talet älskade proggen.
39
9.2 Metoddiskussion
På grund av den begränsade urvalsgruppen är resultatet i denna uppsats inte generaliserbart. Värdet av uppsatsen ligger dock inte i att beskriva ett pedagogiskt synsätt, gemensamt för alla inom 1:1-verksamhet. Snarare ligger värdet i att exemplifiera att ett sådant synsätt inte finns och diskutera vad det kan innebära för 1:1- implementering i svenska skolor.
Att empiriskt material samlats in genom intervjuer innebär också en del möjliga brister i undersökningen. De tolkningar vi har gjort av informanternas utsagor är just tolkningar och kan inte sägas vara absoluta. Det vill säga någon annan hade kanske gjort alternativa tolkningar av samma material. I syfte att minimera denna risk har vi båda två läst igenom intervjutranskripten och diskuterat de möjliga tolkningarna. De specifika tillfällen då intervjuerna med de respektive informanterna genomförts kan också ha påverkat undersökningens reliabilitet. En intervju genomfördes till exempel direkt efter att informanten haft tre hektiska förmiddagslektioner vilket kan ha påverkat informantens svar. Val av plats och tidpunkt lämnades dock åt informanterna med tanke på deras trygghet och bekvämlighet under intervjusituationen.
En skillnad i handhavandet av intervjusituationen vid första jämfört med sista intervjun går att urskilja. Eventuella kvalitetsskillnader i hur frågorna ställs och förstås kan därför ej uteslutas.
För att undersöka vad datorn används till i undervisningen hade lektionsobservationer i högre grad kunnat användas. Möjligtvis hade detta gett en mer objektiv bild än den informanterna berättar om i intervjuerna. Lektioner innehåller dock en grad av pragmatism, det vill säga pedagogen måste i stunden ta beslut som påverkar lektionen på ett sätt som inte var syftet med lektionen. Flera datorer kan till exempel vara trasiga just den dagen eller klassen kan vara ovanligt stökig. Dessa beslut kan också sägas vara en del av det pedagogiska synsättet men hade inte på samma sätt handlat om de syften med 1:1-arbete informanterna berättar om i intervjuerna.
40
9.3 Framtida forskning
Den forskning som så här långt bedrivits är i hög grad fokuserad på datorn som bärare av förändring inom undervisningen. Framtida studier bör därför ta sin utgångspunkt i 1:1-klassrummet och studera vad som faktiskt sker där. Dessa studier bör fokusera på delar som elevers utveckling och lärande, pedagogers roll och arbetssätt, skolledningens styrning och ledning samt samverkan och relationer mellan skola och hem. Ett svenskt 1:1-forskningsprojekt som närmar sig dessa frågor är Unos Uno. Projektet genomförs av Örebro Universitet i samarbete med Högskolan i Dalarna på uppdrag av Nacka Kommun och är beräknat att vara klart 2013 (projektet startade 2010) (Unos Uno, 2010).
En annan aspekt som bör studeras närmare är de “nya” kompetenser och det fördjupade lärande som vissa undersökningar menar är effekten av 1:1- implementeringen, exempelvis 21st century skills. Ofta avses kompetenser och kunskaper som i låg grad är möjliga att mäta med hjälp av dagens styrdokument, vilket både forskare och pedagoger vittnar om. Forskningen måste synliggöra dessa kompetenser och kunskaper samt identifiera verktyg för att mäta dem.
Den forskning som koncentrerar sig på studieresultat, meritvärden etc. måste bli mer rigorös för att några egentliga slutsatser om 1:1-implementeringens påverkan på dessa ska kunna göras. Få studier har kontrollgrupper, för- och eftertest, etc., vilket innebär att det inte finns några bevis för huruvida elevernas eventuella resultatförbättringar är en effekt av 1:1-implementeringen eller om dessa förbättringar infunnit sig oavsett.
41
Referenser
Bebell, D & Kay, R (2010). One to One Computing: A Summary of the Quantitative Results from the Berkshire Wireless Learning Initiative. The Journal of Technology,
Learning and Assessment, 9(2). Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Bebell, D & O'Dwyer, L M (2010). Educational Outcomes and Research from 1:1 Computing Settings. The Journal of Technology, Learning and Assessment, 9(1). Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Belanger, Y (2000). Laptop Computers in the K-12 Classroom. ERIC Digest. Tillgänglig 2011-10-20, http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED440644.pdf
Chandrasekhar, V S (2009). Promoting 21st Century Learning: A Case Study of the
Changing Role of Teacher in One-to-One Laptop Classrooms. Doktorsavhandling i
pedagogik. University of California, Irvine; California State Polytechnic University, Pomona
Computer Sweden (2006-01-09). It-satsningar i skolan under två decennier. Tillgänglig
2011-10-28, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.833
Donovan, L, Hartley, K, Strudler, N (2007). Teacher Concerns During Initial Implementation of a One-to-One Laptop Initiative at the Middle School Level.
Journal of Research on Technology in Education, 39(5). 263-286. Hämtad från
databasen ERIC via EBSCO
Donovan, L, Green, T, Hartley, K (2010). An Examination of One-to-One Computing in the Middle School: Does Increased Access Bring About Increased Student
Engagement?. Journal of Educational Computing Research, 42(4), 423-441. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Dunlevy, M, Dextert, S, Heinecket, W F (2007). What added value does a 1:1 student to laptop ratio bring to technology-supported teaching and learning?. Journal of
Computer Assisted Learning, 23(5), 440-452. Hämtad från databasen ERIC via
EBSCO
Europeiska unionens officiella tidning (2006-12-30) Europaparlamentets och rådets
rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Tillgänglig: 2011-10-20, http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF
Falkenbergs kommun (2009). Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun. Kommunledningskontoret, IT-avdelningen. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.falkenberg.se/download/18.6a215e8612176b94d2d80001424/IT- strategi.pdf
Falkenbergs kommun (2009b). Information om En-till-En (en dator - en elev): En
investering i Falkenbergs skolors lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen.
Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.falkenberg.se/download/18.7ece594712bd92b80608000535/Information %2Bom%2BEn-till-En%2B09-10%2Bnya%2Belever.pdf
Falkenbergs kommun (2011-06-10). En-till-en Falkenberg: En dator per elev. Tillgänglig 2011-10-20, http://www.falkenberg.se/1-1
42
Gulek, J C & Demirtas, H (2005). Learning With Technology: The Impact of Laptop Use on Student Achievement. The Journal of Technology, Learning, and Assessment,
3(2). Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Hallerström, H & Tallvid, M (2008). En egen dator som redskap för lärande:
Utvärdering av projektet “En-till-En” i två grundskolor i Falkenbergs kommun - Delrapport 1. Lunds Universitet. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.falkenberg.se/download/18.753fd2a71252137fdd880001148/En+egen+d ator+som+redskap+f%C3%B6r+l%C3%A4rande.pdf
Holcomb, L B (2009). Results & Lessons Learned from1:1 Laptop Initiatives: A Collective Review. TechTrends, 53(6), 49-55. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Hu, W (2007-05-04). Seeing No Progress, Some Schools Drop Laptops. The New York
Times. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.nytimes.com/2007/05/04/education/04laptop.html
Kroksmark, T (2011). Lärandets stretchadhet: Lärandets digitala mysterium i En-till-En- miljöer i skolan. Didaktiskt Tidskrift, 20(1), 1-22. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.tomaskroksmark.se/LarandetsStretchadhet.pdf
Lei, J & Zhao, Y (2008). One-to-One Computing: What Does it Bring to Schools?.
Journal of Educational Computing Research, 39(2), 97-122. Hämtad från databasen
ERIC via EBSCO
Lgr11 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket,
Tillgänglig 2011-10-20, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Lindström, K (2011-08-30). Datorregn i skolorna. Computer Sweden. Tillgänglig 2011- 10-20, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.400646
Lunds kommun (2010). IKT-strategi för Lunds skolor: Från förskola till
vuxenutbildning. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.lund.se/Global/Inloggad/Utbildningsf%C3%B6rvaltning/Planer%20och %20policys/IKT-strategi%20Lunds%20skolor%202010.pdf?epslanguage=sv
Malmö stad. Pilotskolor 1-1 - Skolkompassen: Bakgrund. Tillgänglig 2011-10-20,
http://pilotentillen.wordpress.com/about/
Mishra, P & Koehler, M J (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record, 108(6), 1017-1054. Tillgänglig 2011-10-20, http://punya.educ.msu.edu/2008/01/12/mishra-koehler-2006/
Mouza, C. (2002/2003). Learning to teach with new technology: Implications for professional development. Journal for Research on Technology in Education, 35(2), 272-289. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Myndigheten för skolutveckling (2007). Effektivt användande av IT i skolan: Analys av
internationell forskning. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2F www4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftryck sak%2FBlob%2Fpdf1906.pdf%3Fk%3D1906
Naeslund, L (2001). Att organisera pedagogisk frihet: fallstudie av självständigt arbete
med datorstöd vid grundskola. Linköping: Läspedagogiska institutet EMIR
NETS Project (2007). National Educational Technology Standards for Students. International Society for Technology in Education
Näringsdepartementet (2011). It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Tillgänglig 2011-10-20,
43
OECD(2010). Are the New Millennium Learners Making the Grade?: Technology Use
and Educational Performance in PISA 2006. Educational Research and Innovation,
OECD Publishing. Tillgänglig 2011-11-16,
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=are%20the%20new%20millennium%20lear ners%20making%20grade&source=web&cd=5&ved=0CEYQFjAE&url=http%3A% 2F%2Feskills.eun.org%2Fc%2Fdocument_library%2Fget_file%3Fp_l_id%3D10713 %26folderId%3D10545%26name%3DDLFE- 2306.pdf&ei=ZazDTt3tLcL64QTyirmfBw&usg=AFQjCNF22tzO91FnEWsRMrD2a Ak7C3Oxmw&sig2=-Zep0O0Z8Rl24QBgrX9UyQ
Penuel, W (2005). Research: What It Says About 1 to 1 Learning. Apple Computer Inc. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Penuel, W (2006). Implementation and Effects Of One-to-One Computing Initiatives: A Research Synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38(3), 329- 348. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO
Puentedura, R (2006). Transformation, Technology, and Education. Tillgänglig 2011- 10-20, http://hippasus.com/resources/tte/puentedura_tte.pdf
Puentedura, R (2010). Livesändning med Dr Ruben R. Puentedura. Föreläsning upplagd av GR Kompetens. Publicerad 2010-11-26. Tillgänglig 2011-10-20,
http://sv.justin.tv/pedagogiskt_centrum_gbg/b/274640694
Puentedura, R (2010b). SAMR and TPCK: Intro to Advanced Practice. Publicerad 2010-12-08. Tillgänglig 2011-10-20,
http://hippasus.com/resources/sweden2010/SAMR_TPCK_IntroToAdvancedPractice .pdf
Region Halland (2011). En egen dator. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.regionhalland.se/sv/vara-skolor/plonningegymnasiet/var-skola/en-egen- dator/
Rockman et al (1997). Report of a Laptop Program Pilot. San Francisco, CA. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.rockman.com/projects/126.micro.aal/yr1_report.pdf
Rockman et al (2000). A More Complex Picture: Laptop Use and Impact in the Context
of Changing Home and School Access. San Francisco, CA. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.rockman.com/projects/126.micro.aal/yr3_report.pdf
Rockman et al (2004). Kamehameha Schools Maui Laptop Project: Findings from
Classroom Observations and Teacher Interviews. San Francisco, CA. Tillgänglig
2011-10-20,
http://www.rockman.com/projects/129.pase.maui/maui_laptop1_final.pdf
Sandholtz, J, Ringstaff, C, Dwyer, D (1997). Teaching with Technology: Creating
Student-Centered Classrooms. New York: Teachers College Press
SCB (2011-10-26). Nästan alla unga deltar på sociala nätverkssajter. Tillgänglig 2011- 10-20, http://www.scb.se/Pages/PressRelease____322385.aspx,
Silvernail, D & Gritter, A (2007). Maine’s middle school laptop program: Creating
better writers. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.projectred.org/uploads/Impact_on_Student_Writing_Brief.pdf
Silvernail, D & Lane, D (2004). The Impact of Maine’s One-to-One Laptop Program on
Middle School Teachers and Students. Maine Education Policy Research Institute,
University of Southern Maine Office. Hämtad från databasen ERIC via EBSCO Skollagen, SFS 2010:800
44
Skolverket (2009). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och
huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Tillgänglig 2011-10-28,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244
Skolverket (2011) Pedagogisk ämneskunskap. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen/forskning_naturvetenskap/ rapporter/pedagogisk-amneskunskap-1.122387
Stukát, S (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Tallvid, M (2010). En-till-En Falkenbergs väg till Framtiden? Göteborgs kommun; Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.falkenberg.se/download/18.3598f6b412ada8bddb880001657/En-till- En+Falkenbergs+v%C3%A4g+till+Framtiden%3F.pdf
Unos Uno (2010). Unos Uno. Tillgänglig 2011-10-20,
http://www.unosuno.blogspot.com/
Weston, M & Bain, A (2010). The End of Techno-Critique: The Naked Truth about 1:1 Laptop Initiatives and Educational Change. The Journal of Technology, Learning,