Tabell 7. Analys av kompletterande matchning.
Utvecklingsmöjligheter
Både rektorer och studenter uttalade sig om utvecklingsmöjligheter som en viktig faktor på en arbetsplats, rektorerna i form av en önskan att de anställda ska vilja utvecklas och studenterna i form av att de vill utveckla lärandet och inte vara statisk. Från teorin om person-organisation matchning bröts faktorn utvecklingsmöjligheter ut från organisationens utbud och individens efterfrågan. Det visade sig dock att rektorerna hade en efterfrågan på utvecklingsvilja och inte att de erbjuder utvecklingsmöjligheter. Det faktum att rektorerna vill att medarbetarna ska utveckla sig bör dock medföra att de även tillgodoser dem med en möjlighet att utveckla sig om viljan finns. Studenterna hade för avsikt att gå in med en inställning att inte vara statiska
Variabel Rektor Lärarstudenter Matchning
Utvecklingsmöjligheter Erbjuder Efterfrågar Matchning
Arbetstid Erbjuder Efterfrågar ej matchning Ingen
Social miljö Erbjuder Efterfrågar Matchning
Geografisk läge Erbjuder Efterfrågar bedömningsbart Ej Trygg anställning Erbjuder Efterfrågar ej matchning Ingen
Arbetsbörda Erbjuder Efterfrågar ej matchning Ingen
Möjlighet att påverka Erbjuder ej Efterfrågar matchning Ingen
Arbetstid
Samtliga rektorer uttalade sig om de tuffa arbetstiderna en lärare jobbar, 45 timmar i veckan varav 10 timmar är förtroendetid där bland annat lektioner ska planeras. De har även för avsikt att underlätta för medarbetarna genom att ha en dialog och öppenhet kring schemaläggning av tid. Det erbjuds alltså en möjlighet att kunna styra över sin tid eller iallafall få stöd. Bland studenterna var det endast en som tog upp ämnet arbetstid, vilket tyder på att studenterna inte efterfrågar faktorn arbetstid. Att ämnet inte kom upp kan bero på att andra faktorer är starkare eller att de inte har varit ute i arbetslivet en längre period och därav inte har en åsikt om detta. Det kan bli en viktigare faktor när studenten väl är inne i organisationen. Det kan alltså finnas en matchning mellan vad rektorer erbjuder och vad studenter vill ha men eftersom studenterna inte berörde ämnet, antingen på grund av bristande erfarenhet eller att andra faktorer väger över så blir bedömningen att en matchning inte existerar.
Social miljö
Det framgick av rektorernas svar att den sociala miljön var något de aktivt jobbade med och hade i åtanke. Det som erbjuds angående den sociala miljön är en öppenhet mellan ledning och medarbetare samt en bra sammanhållning inom arbetslagen. Samtliga sistaårsstudenter tyckte att den sociala miljön var den viktigaste eller en av de viktigaste faktorerna på en arbetsplats. Sistaårsstudenterna uttryckte sig om social miljö även när de pratade om andra faktorer och menade att en god social miljö måste existera för att andra faktorer ska bli värdefulla. Från detta framgår det att sistaårsstudenter starkt efterfrågar faktorn social miljö. Det rektorerna erbjuder inom faktorn stämmer väl överens med vad som efterfrågas vilket leder till en matchning.
Geografiskt läge
Både rektorer och sistaårsstudenter uttryckte sig om läge. Rektorerna menade att det attraktiva i ett läge handlade om en central placering av skolan vilket gjorde den attraktiv, både för elever och medarbetare. Sistaårsstudenterna pratade om att det skulle vara lätt att ta sig till jobbet. En av studenterna tyckte även att läget skulle vara fördelaktigt för aktiviteter för eleverna. Det geografiska läget är något rektorerna inte kan påverka, skolan ligger där den ligger och de får utgå från det, vilket gör det problematiskt att använda läge som ett konkurrensmedel. Sistaårsstudenterna efterfrågar att det ska vara lätt att ta sig till jobbet vilket
betyder att detta är det attraktiva för dem. Skolor som ligger centralt eller har bra anslutningar till infrastruktur har därför en konkurrensfördel mot skolor som inte har det. Att bedöma om en matchning finns i faktorn geografiskt läge blir problematiskt då rektorerna inte kan anskaffa sig ett bra läge, det som går att säga är dock att både rektorerna och studenterna ansåg att läget spelade en roll i hur attraktiv en skola är. Vissa skolor kommer här ha en match per automatik och andra inte, faktorn utelämnades därför från en matchning.
Trygg anställning
Faktorn trygg anställning var det enbart rektorerna som tog upp, de menade att kommunen var en trygg anställning och att en heltidstjänst var mer attraktiv. Ingen av sistaårsstudenterna tog upp något inom faktorn trygg anställning, rektorerna hade dock tydligt märkt av ett ökat söktryck när de kunde erbjuda en heltidstjänst jämfört med ett vikariat. Anledningen till att ämnet inte kom upp kan bero på flera anledningar, studenterna kan ha sett en heltidstjänst som något självklart med tanke på lärarbristen och de jobbmöjligheter detta innebär eller att de i sitt första jobb inte kommer ställa så höga krav utan fort vill ut i arbetslivet efter sin utbildning. En annan anledning kan vara att de är oerfarna inom arbetslivet och därför inte tillägnat detta en tanke. Rektorerna hade en uppfattning om att sistaårsstudenterna anser en heltidstjänst som en viktig faktor vid val av arbetsplats, de har även belägg för detta i och med det ökade söktrycket på dessa tjänster. Sistaårsstudenterna berörde dock inte ämnet varför detanges att en matchning inte finns i faktorn.
Arbetsbörda
Samtliga rektorer berör faktorn arbetsbörda, dock olika aspekter inom faktorn. Alla hade åtgärder för att minska arbetsbördan för lärarna på skolan men ingen av lärarstudenterna pratade om ämnet. Liknande resonemang om avsaknaden av svar som fördes angående trygg anställning bör även kunna appliceras på arbetsbördan och det anges att en matchning inte finns.
Möjlighet att påverka
Sistaårsstudenternas svar skilde sig från varandra men berörde ämnet att kunna påverka på sin arbetsplats och det framgick att det var något som efterfrågades. Utifrån detta anges att det inte finns en matchning, rektorerna tillgodoser inte sistaårsstudenternas efterfrågan.
Lön
Samtliga rektorer uttryckte att lön inte var något de använde för att locka till sig personal medan samtliga studenter uttryckte att lön var en viktig faktor. Studenterna uttryckte dock att andra faktorer var viktigare, framförallt den sociala miljön och trivseln. Varje gång lön nämndes var det tillsammans med en annan faktor som de jämförde lönen med, lönen uppfattades som en av de viktigaste faktorerna hos flertalet studenter. Först när andra faktorer stämde överens med sistaårsstudenternas preferenser kom lönen in i bild. För att kunna avgöra om det finns en matchning i faktorn lön behöver andra faktorer bortses från. Det som framkommer då är att lön är en av de viktigaste faktorerna för sistaårsstudenterna och att rektorer inte använder lön som ett konkurrensmedel, utifrån detta anges att det inte finns en matchning.
5.3 Kommunikation
Informationsdelning om en arbetsplats är attraktiv uttryckte två rektorer främst sker via deras goda anseende och rykte. Teorin om mun till mun säger att vid positiv mun till mun minskar behovet av annan exponering vilket även kunde ses bland skolorna (Grönroos 2008). Rektorerna menade att de inte behöver marknadsföra sig då både arbetstagare och elever söker sig till dem vilket även teorin om intern marknadsföring säger. Det goda ryktet hos eleverna medför att även skolan kommer betraktas som en attraktiv arbetsplats (Ottosson & Parment 2013). De få ansträngningarna till extern marknadsföring som rektorerna utför kan förklaras med att de har ett starkt rykte vilket leder till positiv mun till mun.
I teorin om intern marknadsföring beskrivs det även att en organisation behöver ha information och kunskap om segmentets preferenser för att sedan implementera detta i organisationens varumärke (Berthon, Ewing & Hah 2005). I analysen av kompletterande matchning framgick det att faktorerna lön och möjlighet att påverka var de faktorer som efterfrågades av sistaårsstudenterna men inte erbjöds av rektorerna. Social miljö ansågs vara den viktigaste faktorn på en arbetsplats av flertalet studenter, svårigheten att veta hur den är innan en anställning påbörjats utgör dock ett problem. De preferenser som inte tillgodoses av organisationen bör ses över och sedan kommuniceras ut för en mer lyckad marknadsföring av
skolorna. Att dela information om den sociala miljön bör också vara av stor vikt då detta var den viktigaste faktorn enligt sistaårsstudenterna, när detta når ut till dem kommer de faktorer som är rangordnade lägre att träda i kraft. Detta med hänseende till att studenterna uttryckte att även om andra faktorer skulle erbjudas skulle de välja bort arbetsplatsen om den sociala miljön var bristande.
6. Slutsats
Grundläggande matchning
Av studien kan det ses att värderingar som en organisation innehar stämmer väl överens med sistaårsstudenters värderingar. Någon rangordning av vilka värderingar som väger tyngst har inte kunnat utläsas. Att de sammanfaller möjliggör en matchning mellan organisation och individ vilket skapar förutsättningar för en lyckad anställning. Värderingar om trygghet, ansvar och det demokratiska förhållningssättet är dock så allmängiltiga att de flesta individer och organisationer bör inneha dem. I och med detta kan sammanfallandet av värderingarna i sig inte leda till någon match utan andra faktorer bör också sammanfalla för att en matchning ska ske.
Kompletterande matchning
Syftet för studien var att förstå relationen mellan vad rektorer kan erbjuda och vad sistaårsstudenter efterfrågar. För att kunna svara på syftet har rektorernas utbud och studenternas preferenser undersökts. Den sociala miljön var det viktigaste attributet för studenterna vilket även tillgodosågs av rektorerna dock var det information som de intervjuade studenterna upplevde var svår att ta del av. Den sociala miljön dominerade över resterande faktorer och var avgörande för om arbetsplatsen ansågs attraktiv. Att därför tillgodose detta till sina anställda är av stor vikt för rektorerna, först när det sker kan andra faktorer träda i kraft. Det var enbart social miljö och utvecklingsmöjligheter som kunde sägas ha en matchning. Lön var något rektorerna inte kunde använda som konkurrensmedel vid rekrytering av personal men som studenterna uttryckte var en viktig faktor, det var dock nödvändigt att studenternas preferenser angående den sociala miljön var uppfyllda för att lön skulle vara viktigt. Möjlighet att påverka var också en av faktorerna som studenter efterfrågade och rektorerna inte erbjöd, faktorn var dock inte av stor vikt utan nämndes bara kort. Faktorer som inte efterfrågades av studenterna men som erbjhöds av rektorerna kan i verkligheten vara av större vikt för studenterna än det framställs i studien då frågorna inte specifikt behandlade enskilda faktorer. Dessa faktorer var arbetstid, trygg anställning och möjlighet att påverka. Om frågorna var utformade på annat sätt skulle svaren troligen vara att även dessa var viktiga faktorer vilket betyder att rektorerna även behöver erbjuda dessa för att arbetsplatsen ska anses attraktiv. Anledningen till att frågorna ställdes som de gjorde var för att inte leda in studenterna på svar utan att verkligen få det som de ansåg viktigast.
Kommunikation
Syftet för studien var även att förstå hur rektorerna jobbar med att attrahera medarbetare. Det framkom att den externa marknadsföringen var näst in till obefintlig. Skolans hemsida med information om skolan, sociala medier för att berätta vad som är aktuellt för stunden och en annons vid skolval var vad rektorerna gjorde för att nå ut med information. Skolans rykte ansågs vara så pass starkt att ytterligare kommunikation inte var nödvändig vilket även har stöd i teorin om mun till mun. Det som sprids via mun till mun är svårt att styra för en organisation då det är individers åsikter om organisationen som sprids. I och med detta bör rektorer aktivt kommunicera ut information med en tanke på vilka faktorer sistaårsstudenterna värderade högt. Social miljö var den starkaste och mest svårtillgängliga faktorn varför fokus bör ligga på denna. De satsningar skolan gör för de andra faktorerna kommer vara lönlösa om inte den sociala miljön inom organisationen är god, för att öka andra faktorers betydelse behöver detta även kommuniceras ut.
Sammanfattningsvis finns det en matchning mellan vad rektorer kan erbjuda och vad lärarstudenter tycker är viktigt, vissa faktorer har visat sig vara starkare än andra vilket rektorer bör vara medvetna om. Vid utformning av arbetsplatsen kan det vara av intresse att lägga vikt på dessa faktorer och även jobba med att nå ut med detta till potentiella arbetstagare.
Förslag till vidare forskning
Under genomförandet av studien framkom det att faktorer som kan tyckas vara grundläggande för ett attraktivt arbete inte efterfrågades av sistaårsstudenter. En av anledningarna till detta kan varit bristande erfarenhet, en studie som berör samma ämne men utförd på lärare med mer arbetslivserfarenhet kan därför ge andra resultat. Att undersöka om det skiljer sig i vilka faktorer som anses attraktiva beroende på tid i arbetslivet kan därför vara intressant att utforska.
Studien ger inte möjlighet att generalisera resultatet och en mer omfattande undersökning med större precision krävs för att med säkerhet kunna säga vilka faktorer rektorn erbjuder och