Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärar- eller förskollärarexamen

5.2.1 Bakgrund och syfte

År 2007 initierade regeringen en särskild utbildningsinsats för att personer med avslutad utländsk eftergymnasial lärarexamen genom en kortare kompletterande utbildning skulle bli behöriga att anställas i det svenska skolväsendet. Syftet var att ta tillvara utländska lärares kompetens.⁵ Sex lärosäten⁶ i Sverige har det särskilda regerings-uppdraget att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng för personer med avslutad utländsk lärar-utbildning enligt förordningen (2008:1101) om högskolelärar-utbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Utbildningen benämns av lärosätena Utländska lärares vidareutbildning (ULV).

Utbildningen syftar till att studenter som har en avslutad utländsk högskoleutbildning eller en annan avslutad eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen ska kunna avlägga motsvarande svensk examen eller få behörighet för att utöva yrket i Sverige (2 §). Utbildningen får omfatta högst 120 högskolepoäng.

Utbildningen syftar till att studenter som har en avslutad utländsk hög-skoleutbildning eller en annan avslutad utländsk eftergymnasial utbild-ning som motsvarar en utbildutbild-ning enligt högskolelagen (1992:1434) ska

1. avlägga en sådan examen som avses i högskolelagen och som kan ges efter en högskoleutbildning som motsvarar den utländska utbild-ningen, eller

2. få kunskaper för eller kunna få behörighet att i Sverige utöva det yrke som den utländska utbildningen har förberett dem för.⁷

5 Budgetpropositionen för 2007, prop. 2006/07:1.

6Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

7 2 § förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.

SOU 2016:35 Ökade möjligheter att komplettera en avslutad utländsk utbildning

Lärar- och förskollärarexamina från olika länder

Till utländska lärares vidareutbildning (ULV) söker varje termin personer med utländsk utbildning från 70–90 olika länder.⁸ Till höstterminen 2015 ansökte 471 personer och vårterminen 2016 ansökte 413 personer till ULV.

Det finns stora skillnader mellan de nationella krav olika länder ställer för att en lärare eller förskollärare ska anses vara behörig att undervisa. I vissa länders utbildning till lärare eller förskollärare är omfattningen av didaktik, metodik och verksamhetsförlagd utbild-ning (VFU) mindre än i en motsvarande svensk lärar- eller förskol-lärarexamen. Det är vanligt att det i vissa länders lärarutbildningar förekommer endast ett undervisningsämne inom examen och att det ger behörighet att undervisa i flera årskurser i det allmänna skol-väsendet i utbildningslandet, exempelvis hela grundskolan samt gymnasieskolan. Dessa variationer i utbildningar medför att det måste göras individuella studieplaneringar för varje enskild student.⁹

Kompletterande studier mot en svensk lärar- eller förskollärarexamen

Majoriteten av de studenter som antas till ULV kompletterar sin utländska utbildning mot någon svensk lärar- eller förskollärar-examen. I antagningsprocessen granskas sökandens tidigare utbild-nings innehåll och omfång. Granskningen görs på lokal nivå på respektive lärosäte men även till viss del på nationell nivå av läro-sätena i samverkan med Universitets- och högskolerådet. Den utländska utbildningen måste kunna tillgodoräknas i en studiegång mot någon svensk lärar- eller förskollärarexamen och den komplet-terande utbildningen får omfatta högst 120 högskolepoäng¹⁰.

Ungefär en tredjedel av de studenter som antas till den komplet-terande lärarutbildningen kompletterar sin utländska utbildning mot förskolan, cirka en tredjedel mot grundskolans tidigare år och

8 Uppgifter efter kontakt med den nationella samordningen för Utländska lärares vidare-utbildning på Stockholms universitet som samordnar den kompletterande vidare-utbildningen.

9 8 § andra stycket förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.

10 8 § förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk

Ökade möjligheter att komplettera en avslutad utländsk utbildning SOU 2016:35

66

år och cirka en tredjedel mot grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan. ¹¹

5.2.2 Examen, examensordning och övergångsbestämmelser¹² I examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen) anges det på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska upp-fyllas för en viss examen. Endast de examina som anges i examens-ordningen får avläggas.¹³ År 2011 reformerades lärar- och förskol-lärarutbildningarna och fyra nya examina (benämns här 2011 års examensordning) ersatte den tidigare sammanhållna lärarexamen som infördes 2001 och som reformerades 2007. För varje examen finns en examensbeskrivning som fastställer vilka mål som studenten ska ha uppfyllt för att studenten ska kunna erhålla en viss examen.

Det finns övergångsbestämmelser i högskoleförordningen som anger att äldre bestämmelser för en examen får tillämpas i vissa fall.

Lärosätena har hittills i de flesta fall examinerat studenter med utländsk utbildning enligt de äldre bestämmelserna. Det innebär att det är 2001 och 2007 års bestämmelser som i de flesta fall har använts vid utfärdande av svensk examen efter komplettering av den utländska utbildningen.

Lärosätena har identifierat stora svårigheter att examinera studenter med en avslutad utländsk utbildning mot någon svensk lärar- eller förskollärarexamen enligt 2011 års examensordning eftersom den har ett fast ämnesinnehåll. 2011 års examensordning tillåter mycket liten flexibilitet vilket, enligt lärosätena, motverkar syftet med ULV som är att ta tillvara kompetens och erfarenhet från personer med utländsk lärar- och förskollärarexamen för att de ska kunna avlägga en motsvarande svensk examen eller få behörig-het i yrket. Om 2011 års bestämmelser används strikt så kommer, enligt lärosätena, färre studenter än i dag kunna komplettera sina utbildningar enligt förordningen (2008:1101) om

11 Statistik hämtat från Stockholms universitet som samordnar den kompletterande utbild-ningen för personer med utländsk lärar-eller förskollärarexamen.

12 Utredningen hanterar bestämmelser av relevans för lärar- och förskollärarutbildningen enligt högskolelagen (1992:1423) och högskoleförordningen (1993:100) och är medveten om att det finns ytterligare reglering av examina i förordningen (1993:221) för Sveriges lant-bruksuniversitet och förordningen (2007:1164) om Försvarshögskolan.

13 6 kap. 4 och 5 §§ högskoleförordningen (1993:100). Examensordningen finns som bilaga 2 till förordningen.

SOU 2016:35 Ökade möjligheter att komplettera en avslutad utländsk utbildning

ning som kompletterar avslutad utländsk utbildning och de 120 hög-skolepoäng som är det högsta antal poäng som utbildningen får omfatta.

5.2.3 Tillämpning av 2001 och 2007 års bestämmelser En lärarexamen enligt 2001 och 2007 års examensordning gav en generell lärarexamen med olika inriktningar med val mot; förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. 2001 och 2007 års examensordning gav utrymme för stor flexibilitet.

Det är i dag, som nämns ovan, 2001 och 2007 års examens-ordning som används i de allra flesta studenters studieplaneringar inom ULV. De utländska utbildningarna har i dessa examens-ordningar kunnat tillgodoräknas och tas tillvara till stor del.

5.2.4 Tillämpning av 2011 års bestämmelser

Det är 2011 års examensordning som gäller från och med den 1 juli 2011. Som nämns ovan är 2011 års examensordning fast reglerad vad gäller innehåll. För 2011 års examensordning är valbarheten mycket begränsad. Därmed kan det uppkomma svårigheter att ta tillvara utbildning som inhämtats utomlands. Det gäller särskilt för de grupper som kompletterar mot förskolan eller grundskolans års-kurser F–3 eller 4–6. Ungefär två tredjedelar av de personer som antas till utbildningen kompletterar sin tidigare utbildning mot för-skolan eller grundför-skolans årskurser F–3 eller 4–6.

Personer med utländsk avslutad lärar- eller förskollärarutbild-ning, där innehåll och omfång skiljer sig mot en svensk lärar- eller förskollärarexamen, kan som regel inte komplettera till en förskol-lärar- eller grundlärarexamen enligt 2011 års examensordning inom 120 högskolepoäng.

Ökade möjligheter att komplettera en avslutad utländsk utbildning SOU 2016:35

68

Särskilt om examensarbete

Den nationella samordningen för kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen¹⁴ pekar på att de allra flesta studerande har ett examensarbete inom ramen för tidigare avslutad utländsk utbildning. Enligt samordningens uppfattning ska den student som redan har ett examensarbete i sin utländska utbildning inte behöva komplettera med ett nytt inom ramen för en svensk lärar- eller förskollärarexamen. Om studenten behöver komplettera med ett nytt examensarbete riskerar utbildningen att förlängas och upptar utrymme som skulle kunna ges för komplettering av annat ämnesinnehåll. Den kompletterande utbildningen blir i regel då längre än vad den annars kunde ha varit.

5.2.5 Möjlighet att kombinera arbete och kompletterande utbildning

Det har framkommit att det finns svårigheter att kombinera arbete och studier inom utbildningen. Det finns ett värde i att kombinera arbete och studier för studenten samtidigt som det är viktigt att tillvarata kunskap och kompetens från de utländska lärarna i skolan och förskolan. Enligt utredningen handlar det mycket om att utbild-ningen på lärosätena måste planeras på ett sådant sätt så att en kombination av arbete och studier möjliggörs.

5.3 Kunskaper och kompetenser som inte kan