Komplext industrisystem och innovationsprocesser

Det finns flera likheter av projektet SN81, där fallstudien är utförd och Miller et al. modell (1995) som komplexa industrisystem. Implementeringen har skett på beställarens initiativ som tillhör modellens innovationsöverbyggnad och har haft en avgörande roll för innovationens implementering. Implementeringen av MBL motiverades med framförallt projektets komplexitet och risker. Kontraktets struktur som utförandeentreprenad och kontraktets samarbetsform som involverar aktörer i innovationsprocessen är faktorer som bör betraktas vid analys av resultat. Enligt Winch beskrivning av systemintegratörernas roll, enligt figur 1, har entreprenörer en viktig roll för hur snabbt innovation sprids inom systemet. Innovationen har implementerats på projektet. Entreprenören upplever att innovationen har ställt stora krav på aktörer inom projektet och krävt organisatoriska omställningar för att innovationen ska utnyttjas effektivt. Det framgår tydligt från intervjuerna att MBL har krävt resurser och förändringar hos entreprenören i form av kompetens och arbetsrutiner.

Ifrån resultatet kan entreprenörens roll som innovationsspridare genom systemet urskiljas. Från intervjuerna framgår det att urskilja att entreprenören påverkar innovationens spridning inom systemet genom att avgöra i vilken utsträckning innovationen överförs till resterande aktörer. Eftersom tekniken bland annat kräver kompetens och resurser i form av olika digitala system avgör entreprenören i vilken grad det är nödvändigt att påtvinga innovationen på exempelvis underentreprenörer och leverantörer. Som framgår av respondent 10 ställs entreprenören för eventuella ekonomiska och konkurrensmässiga dilemman där entreprenören får avväga om innovationen bör överföras till aktörer inom innovationsinfrastruktur eller om entreprenören själva ska anpassa leveransformatet till dessa aktörer, detta för att få tillgång till en bredare leverantörsmarknad. Det gör att entreprenören har en avgörande roll i vilken utsträckning innovation sprids under produktionsstadiet av projektet.

Enligt entreprenören i projektet identifieras en begränsning av innovationens spridning till systemintegratörernas roll i systemet. Eftersom leveransformatet är dynamiskt och kan förändras genom projektet finns möjlighet till optimering. Förbättringar av tekniken kräver att aktörer som arbetar med MBL har kompetens att kommunicera och driva tekniska frågor som uppstår i projektet, detta för att möjliggöra kontinuerliga förbättringar under projektets gång. Eftersom projektet är en utförandeentreprenad är inte entreprenören ansvarig för informationsleveransen, dock finns incitament där entreprenören har ett granskningsansvar. Entreprenören upplever entreprenörens begränsade möjlighet att utveckla MBL har en hämmande effekt på innovationens potential och påverkar entreprenörens möjligheter till spridning av innovationen till resterande aktörer inom projektet. Det antyder att aktörer som tillhör innovationsöverbyggand också har en viktig roll för spridning av innovation inom

28 Projektet som undersökts i denna fallstudie har också jämförts med Winch (1998) modell av innovationsprocesser, se figur 2. Winch modell om innovationsprocesser beskriver processer som ska hanteras för att det ska bli en lyckad innovation. MBL har inte införts av entreprenadföretaget för att sedan implementeras till projektet, utan implementerats direkt på projektet av beställaren. I undersökningen av MBL kan man från intervjuerna dra slutsatsen att många problem som uppstått hos entreprenören i projektet har behövt lösas ute på plats, således kan det finnas innovationsprocesser hos entreprenören. Entreprenören har på flera sätt anpassat sina tekniker genom digitalisering, utbildning, resurser, nya verktyg och mjukvaror och hantera problem som de ställts inför. Enligt Winch ska problem som påträffas i projektet lösas, läras, kodifiering och överföras på nya projekt för att anses som en innovation. Enligt denna definition är innovationsprocesserna påbörjade men inte fullföljda. Entreprenaden SN81 utförs som utförandeentreprenad i samverkan.

Från intervjuerna går det att urskilja kopplingar mellan risk som uppstår för entreprenören med MBL som innovation och entreprenadformens incitament till samarbete enligt samverkansformen. Denna inställning går i linje med Migilinskas et al. (2013) forskning som förklarar att det kan vara nödvändigt att fördela fördelar, exempelvis vinster eller kostnadsbesparingar, som uppstår bland projektets alla aktörer. Som tidigare nämnt har innovationen inneburit flera omställningar som entreprenören hanterat genom problemlösning. Från intervjuerna framgår det också hur entreprenören har en möjlighet att påverka pågående projektering och förändra under pågående produktion. På så sätt kan problemlösning, lärande och återförande av kunskap ske kontinuerligt under samma projekt och på så sätt fullfölja Winch process av problemlösning.

29

7. Slutsats

Detta avsnitt presenterar studiens slutsatser. Här redovisas studiens viktigaste slutsatser med avseende på studiens frågeställningar, resultat och diskussion. Avsnittet avslutas med rekommendationer till framtida studier.

För att utveckla byggbranschen kommer anpassning till ny teknologi och nya kompetenser vara nödvändig. Dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation. Framgångsrik implementering av digital teknik har tidigare visat sig bero av fler faktorer än bara teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, mottagarens kompetens, för vem den är utvecklad och anpassad och hur den upplevs av mottagaren. Organisatoriska förändringar och anpassningar kan vara nödvändigt för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens karakteristiska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av innovation.

Det har tidigare forskats om implementering av BIM och digital teknik i produktion, emellertid är forskningen begränsad när tekniken implementeras som bygghandling i projekt. Fallstudier som behandlat ämnet digitala och modellbaserade bygghandlingar har inte påträffats. Studien har därför utfört en fallstudie på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av MBL och hur teknologin har tagits emot av entreprenören, detta genom att besvara studiens frågeställningar.

Studiens resultat pekar på att implementeringen av MBL har påverkat produktionen för entreprenören i anläggningsprojektet. MBL har framförallt i egenskap av bygghandling krävt att entreprenören förändrat produktionsmetoder och organisation. Detta på grund av att 3D-modellen är den handling entreprenören bygger efter. MBL har krävt digitala omställningar med nya verktyg och mjukvaror. Entreprenören har också anpassat och förändrat organisationen för att arbeta med MBL. Organisationen har tillfört supportfunktioner i omställningen till leveransmetoden. Nya tjänster har skapats för att stödja och utbilda projektorganisationen, centrala roller har påverkats med förändrade arbetsrutiner och ansvarsområden och kompetens har behövt tillföras till personal i projektet. Förändringar har varit utmanande för entreprenören som upplever en kontinuerlig utveckling i arbetet med MBL. Informationshanteringen har varit den största utmaningen och 3D-modellers visuella egenskaper ansågs som största möjligheten. Entreprenören har en tydligt påverkande roll inom produktionsfasen av projektet av hur innovationen sprider sig inom system enligt Miller et al. teori (1995) av komplexa industrisystem. Emellertid påverkas spridningen av flera aktörer inom projektet där aktörer som tillhör innovationsöverbyggnaden ger systemintegratörerna viktiga förutsättningar för i vilken grad dessa kan sprida innovationen vidare. Innovationens spridning begränsas dessutom av ekonomiska och kompetenskrävande egenskaper som gör att aktörer väljer att avstå innovationen.

Studien har bidragit med underlag till byggbranschens aktörer som arbetar modellbaserat inom projektorganisationer. Studien kan tillföra viktig information för entreprenörer vid implementering av 3D-modeller och digitala informationsleveranser som bygghandling. Studien identifierar organisatoriska och produktionsmässiga omställningar som uppstår med

30