Modellbaserade leveranser

AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2019

Modellbaserade leveranser

- Fallstudie av modellbaserade leveransers

inverkan i produktionen av ett anläggningsprojekt

Hampus Tillberg

KTH

i Title

Author Department

Master Thesis number Supervisor

Keywords

Model-based Deliveries – Case study of the impact of model-based deliveries in the production phase on a civil works project.

Hampus Tillberg

Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT-20737

Tina Karrbom

Model-based Deliveries, 3D Model, Information Model, BIM, Production Phase, Construction Documents, Innovation, Digitization, Technology, Implementation

Abstract

Research shows that poor integration of the building process stages, collaboration problems and organizational characteristics restricts the development of technological innovation in the construction industry. Successful implementation of technology has previously been shown to depend on more factors than just the technology's properties, for example the implementation of technology is influenced by the environment of the technology, the users competence, for whom it is developed and adapted by and how it is perceived by the user. Research also shown that organizational changes and adaptations may be necessary to access the benefits of technology.

The characteristics of the construction industry are essential for studying the implementation of technology innovation. The study has therefore carried out a case study on a construction project and examined the implementation of model-based deliveries and how the technology has been adapted and influenced the contractor. The case study was carried out on a project with design-bid-build contract, whereupon the implementation of model-based deliveries was decided by the client. Fourteen semi-structured interviews were carried out with the contractor's staff in the project to gather information about model-based deliveries. Interview results were analyzed to identify the respondent’s perception of model-based deliveries. An important starting point in the analysis of model-based deliveries is that the information together makes complete building documents for the project.

iii

Acknowledgement

This Master thesis was carried out at the Department of Real Estate and Construction Management at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The study constitutes the final step at master's level in the Civil Engineering program in Architectural Design and Construction Management.

I would like to thank my supervisor Tina Karrbom who has contributed with valuable knowledge during the study.

I would also like to thank Skanska who introduced me to the research topic. Many thanks to all of you that have shown interest, helped me and enriched my knowledge on the subject. Thank you, Anna Franzen, for your support and guidance, to everyone that participated in the interviews. I appreciate your participation and genuine commitment. Without your help this work would not have been possible.

Finally, I want to thank my partner and family for your persistent support and patience. Stockholm, March 2020

iv Titel Författare Institution Examensarbete Masternivå Handledare Nyckelord

Modellbaserade leveranser – Fallstudie av modellbaserade leveransers inverkan i produktionen av ett anläggningsprojekt. Hampus Tillberg

Fastigheter och Byggande TRITA-ABE-MBT-20737 Tina Karrbom

Modellbaserade Leveranser, 3D-modell,

Informationsmodell, BIM, Byggproduktion, Bygghandling, Innovation, Digitalisering, Teknologi, Implementering

Sammanfattning

Forskning visar på att dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och byggbranschens organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation inom byggbranschen. Framgångsrik implementering av innovativ teknik har visats bero av fler faktorer än teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, användarens kompetens och hur den upplevs av användaren. Forskning visar att organisatoriska förändringar och anpassningar är nödvändiga för att tillgå teknikens fördelar.

Byggbranschens organisatoriska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av teknisk innovation. En fallstudie har genomförts på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av modellbaserade leveranser och hur den nya teknologin har tagits emot och påverkat entreprenören. Fallstudien utfördes på en utförandeentreprenad varpå implementeringen av modellbaserade leveranser var beslutad av beställaren. Studien genomförde 14 semistrukturerade intervjuer med entreprenörens personal i projektet för att samla information om upplevelser av arbetet med modellbaserade leveranser. Intervjuerna analyserades för att kartlägga och identifiera entreprenörens uppfattningar av modellbaserade leveranser. En viktig utgångspunkt i analysen av modellbaserade leveranser är att handlingarnas informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling.

vi Detta examensarbete utfördes på institutionen Fastigheter och Byggande på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Studien utgör det avslutande momentet på mastersnivå inom Civilingenjörsprogrammet i Samhällsbyggnad med inriktning Byggprojektledning.

Jag vill tacka handledare Tina Karrbom som har bidragit med värdefull kunskap under studiens utförande.

Jag vill även tacka Skanska som introducerade mig till forskningsämnet. Ett stort tack till alla er som har visat intresse, hjälpt mig och berikat min kunskap i ämnet. Tack Anna Franzen för ditt stöd och vägledning. Ett stort tack riktas även till alla som ställt upp på intervjuer. Jag värdesätter ert deltagande och genuina engagemang. Utan er hjälp hade inte detta arbete varit möjligt.

Slutligen vill jag tacka min sambo och familj för ert ihärdiga stöd och tålamod. Stockholm, mars 2020

vii

BIM – Byggnadsinformationsmodell (Building Information Modell) MBL – Modellbaserade Leveranser

CAD – Computer Aided Design

GDPR – The General Data Protection Regulation

viii

Begreppsförklaring

Utförandeentreprenad – Entreprenadform enligt AB 04. Vid Utförandeentreprenader har

byggherren med hjälp av konsulter ansvarat för projekteringen av bygghandlingarna. Sedan lämnas handlingarna över till entreprenören som ser till att projektet färdigställs enligt avtal (Nordstrand, 2008).

Byggherre – En byggherre är den person, organisation eller företag som i egen räkning utför

eller låter utföra bygghandsarbeten (Nordstrand, 2008).

Byggprocessen – Byggprocessen kallas hela processen från att en byggherre beslutar att

projektet ska byggas till att projektet är färdigställt enligt byggherrens önskemål och krav och redo för användas. Byggprocessen kan delas upp i fyra faser, byggherren initierar projektet,

produktbestämning, produktframtagning och produktanvändning (Nordstrand, 2008).

Bygghandlingar 90 – Handböcker som innehåller rekommendationer från Svenska Institutet

ix

MASTER OF SCIENCE THESIS ... I

ABSTRACT ... I

ACKNOWLEDGEMENT ... III

EXAMENSARBETE ... IV

SAMMANFATTNING ... IV

FÖRORD ... VI

FIGURFÖRTECKNING ... XI

TABELLFÖRTECKNING ... XI

1. INTRODUKTION ... 1

1.1BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING ... 1

1.2SYFTE OCH MÅLFORMULERING ... 2

1.3FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4AVGRÄNSNING ... 2 1.5DISPOSITION ... 3 1.5.1 Introduktion ... 3 1.5.2 Litteraturstudie ... 3 1.5.3 Teoretisk bakgrund ... 3 1.5.4 Metod ... 3 1.5.6 Fallstudie ... 3 1.5.7 Empiri ... 3 1.5.8 Diskussion ... 3 1.5.9 Slutsats ... 3

2. LITTERATURSTUDIE ... 4

2.1TEKNOLOGI OCH INNOVATION ... 4

2.2UTVECKLING OCH NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BYGGHANDLINGAR ... 4

x 4.5.2 Entreprenad SN81 ... 12 4.5.3 Entreprenör ... 13 4.5.4 Modellbaserade leveranser ... 13 4.6METODKRITIK ... 15

5. EMPIRI ... 16

5.1.2 Påverka handlingar innan leverans ... 17

5.1.3 Revideringar ... 17

5.1.4 Upphandla underentreprenörer ... 18

5.1.5 Ritningsfritt projekt ... 18

5.2ORGANISATION OCH ARBETSRUTINER ... 19

5.2.1 Verktyg och digitala mjukvaror ... 19

5.2.2 Kompetens ... 19

5.2.3 Supportfunktioner ... 20

5.2.4 Centrala rollers arbetsuppgifter och ansvarsområden ... 20

5.2.5 Digitalisering ... 20

5.2.6 Teknologiskt generationsskifte ... 21

5.2.7 Framtidstro ... 21

5.3MÖJLIGHETER OCH HINDER MED MODELLBASERADE LEVERANSER ... 21

6. DISKUSSION ... 24

6.1IMPLEMENTERING I PRODUKTIONEN ... 24

6.2ORGANISATION OCH ARBETSRUTINER ... 25

6.3MÖJLIGHETER OCH HINDER ... 25

6.3.1 Hinder i produktionen ... 25

6.3.2 Fördelar i produktionen ... 26

6.4KOMPLEXT INDUSTRISYSTEM OCH INNOVATIONSPROCESSER ... 27

7. SLUTSATS ... 29

7.1FRAMTIDA STUDIER ... 30

8. REFERENSER ... 31

9. BILAGOR ... 34

xi

Figurförteckning

FIGUR 1.BYGG- OCH ANLÄGGNING SOM ETT KOMPLEXT INDUSTRISYSTEM ... 8

FIGUR 2:MODELL SOM VISAR INNOVATIONSPROCESSER FÖR BYGGBRANSCHEN ... 8

FIGUR 3:RAMVERK FÖR MODELLBASERAD LEVERANS, PALETT MED 10ST INFORMATIONSBÄRARE ... 13

FIGUR 4.BESKRIVNING AV LEVERANSENS OLIKA INFORMATIONSBÄRARE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE ... 14

FIGUR 5:STÖDDOKUMENT SOM VÄGLEDER VART INFORMATION REDOVISAS ... 14

Tabellförteckning

TABELL 2:IDENTIFIERADE KATEGORIER FÖR MÖJLIGHETER SOM MBL SKAPAR I PRODUKTIONEN. ... 22

1

1. Introduktion

Detta avsnitt presenterar bakgrund och problemformulering. Introduktionen motiverar studiens syfte och mål som tillsammans fastslår studiens frågeställning. Kapitlet avslutas med en beskrivning av studiens valda avgränsning och redogör studiens disposition.

1.1 Bakgrund och problemformulering

Studier pekar på att ny teknologi och digitalisering av byggbranschen kommer att vara en viktig förutsättning för en kvalitativ och teknisk utveckling (Glema, 2017). Enligt Agarwal et al (2018) kan digitaliserade arbetsflöden resultera i fördelar som minskade kostnader och högre produktivitet. Emellertid påvisar forskning organisatoriska hinder och utmaningar som är kopplade till implementering av digital teknik (Vass and Gustavsson, 2017)(Gustavsson, Samuelson and Wikforss, 2012).

Byggindustrin karaktäriseras av långsam utveckling och försiktighet när det gäller implementering av digital teknologi. Ute på byggprojekt förekommer fortfarande arbetsprocesser som är beroende av pappersdokument för att hantera och lagra information (Davies and Harty, 2013a). Den begränsade användningen av teknik beror bland annat på dålig integration mellan byggprocessens olika skeden, fokus på teknikens egenskaper, försummande av teknikens organisatoriska kontext och samarbetssvårigheter på grund av regler och rutiner. Dessa misslyckandes har lett till en inbromsning av ny teknik (Jacobsson and Linderoth, 2010). Jacobsson och Linderoth (2010) hävdar att misslyckad implementering av teknik beror på att man försummar omgivningen där tekniken implementeras och endast ser till teknologins egenskaper. Således är det viktigt att undersöka den organisatoriska kontexten när man studerar teknik, hur den införs, används och upplevs.

Det finns förhoppningar att BIM ska leda till effektivisering inom branschen där potentiella fördelar identifieras med BIM både inom projektering och produktion. Visualisering av BIM i projekt kan bidra till förbättringar gällande exempelvis bättre kollisionskontroller och granskning av handlingar samt ge produktionen en bild av hur det färdiga projektet ska se ut (Linderoth, 2013). Det finns också förhoppningar att BIM-teknologi ska underlätta processer som prefabricering samt minska kostnader och produktionstid. (Koseoglu and Nurtan-Gunes, 2018).

SBUF-rapport 13069 visar av BIM-användningen har ökat hos entreprenadföretag, emellertid förändring har mest skett hos större aktörer. Trots det är BIM användningen begränsad inom produktionsskeden av byggprojekt. Byggproduktionen domineras fortfarande av manuella processer och pappersritningar, vilket både kräver tid och administration. Dessa traditionella metoder anses hindra de fördelar som BIM kan bidrar med (Bosch et al., 2016).

2 undersöker utmaningar när BIM har implementerats på beställarens initiativ, identifieras utmaningar utifrån beställarens perspektiv. Emellertid saknas studier som undersöker organisatoriska utmaningar vid implementering av innovativa BIM produkter utifrån entreprenörens perspektiv. Enligt Winch (1998) applicering av Miller et al. modell (1995) av komplexa industrisystem identifieras entreprenörer som systemintegrerare och har därför en viktig roll för innovationens spridning inom systemet. Därför är det av vikt att undersöka entreprenörens förändringsprocess och anpassning till nya innovationer som implementeras i byggbranschen.

1.2 Syfte och målformulering

Denna studie syftar att undersöka uppfattningar, anpassningar och förändringar hos entreprenören vid implementering av modellbaserade leveranser (MBL) som är en innovativ digital leveransplattform för informationsleveranser enligt definition i avsnitt: 4.5 Fallstudie. Studien undersöker hur implementering av hur MBL uppfattas och påverkar entreprenören i ett anläggningsprojekt samt hur entreprenören anpassar produktionsmetoder och organisation till MBL. Studiens mål är att samla kunskap och underlag till byggbranschens aktörer för utveckling och anpassning till effektivare implementering av teknik, innovation och modellbaserad produktion.

1.3 Frågeställningar

För att undersöka ovanstående kommer studien besvara följande frågeställningar;

- Hur påverkar implementering av modellbaserade leveranser produktionen för en entreprenör?

- Hur påverkar implementering av modellbaserade leveranser organisationen och arbetsrutiner hos en entreprenör i ett byggprojekt?

- Vilka möjligheter och hinder uppstår i arbetet med modellbaserade leveranser i produktionen?

1.4 Avgränsning

Studien är utförd på projektet Nya Slussen, entreprenad SN81 som är ett stort anläggningsprojekt i Stockholm varpå projektets unika egenskaper måste beaktas vid jämförelser mot andra forskningsstudier. Undersökningen har fokuserats på entreprenören i projektet och studiens resultat redovisas därför endast ur entreprenörens perspektiv.

En definition av MBL ges i avsnitt: 4.5 Fallstudie. Det finns vissa likheter mellan BIM och MBL, emellertid har studien valt att skilja mellan dessa begrepp för att tydliggöra vad som avses.

3

1.5 Disposition

1.5.1 Introduktion

Detta avsnitt presenterar bakgrund och problemformulering. Introduktionen motiverar studiens syfte och mål som tillsammans fastslår studiens frågeställning. Kapitlet avslutas med en beskrivning av studiens valda avgränsning och redogör studiens disposition.

1.5.2 Litteraturstudie

Detta avsnitt presenterar tidigare studier och branschrapporter inom studiens ämne. Litteraturstudien syftar till att redogöra egenskaper som kopplas till implementering av modellbaserade leveranser.

1.5.3 Teoretisk bakgrund

Detta avsnitt syftar till att presentera teorier som redogör för byggbranschens karakteristiska egenskaper vid implementering av innovation. I studiens diskussionskapitel analyseras studiens resultat mot den teoretiska bakgrunden.

1.5.4 Metod

Detta avsnitt beskriver den metodologi som har tillämpats. I studien utförs intervjuer som analyseras för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet innehåller detaljer om studiens genomförande och är uppdelat efter studiens olika delar. Avsnittet avslutas med metodkritik som behandlar problematik gällande vald metod

1.5.6 Fallstudie

Detta avsnitt beskriver bakgrundsinformation om projektet där fallstudien utförts och information om bolaget som har studerats. Beskrivningen är baserad på information från bolagets hemsida och andra aktörer som verkat inom projektet.

1.5.7 Empiri

Detta avsnitt presenterar resultatet från intervjuerna som utfördes på projektet. Resultatet är uppdelat och redovisat efter studiens frågeställningar. Avsnittet presenterar information från intervjuerna som anses relevant och viktigt i förhållande till studiens frågeställningar.

1.5.8 Diskussion

Detta avsnitt analyserar resultatet från genomförda intervjuer som presenterats i empiriavsnittet. Avsnittet framhåller viktiga egenskaper hos modellbaserade leveranser som identifierats som diskuteras mot intervjuernas resultat. Resonemang och jämförelser görs också mot litteraturstudie och teoretisk bakgrund.

1.5.9 Slutsats

4

2. Litteraturstudie

Detta avsnitt presenterar tidigare studier och branschrapporter inom studiens ämne. Litteraturstudien syftar till att redogöra för kunskapsläget och vad som redan är känt inom ämnet.

2.1 Teknologi och innovation

För att utveckla byggbranschen kommer anpassning till ny teknologi och teknologisk kompetens vara nödvändigt (Glema, 2017). Forskning visar att en lyckad teknologisk utveckling, oavsett bransch, sker tillsammans med påtagliga strukturella förändringar. Dessa förändringar avses inom organisationsstruktur, arbetsflöden, regler, policys och rutiner (Brynjolfsson et al., 2000; Melville and Kraemer, 2004). Det finns ett samband mellan branschers inställning till normer och regelverk och teknologisk utveckling (Porac, Thomas and Baden-Fuller, 2011).

Teknisk innovation som har haft bevisade fördelar och effekter sprider sig inte alltid vidare. Enligt tidigare forskning har organisationers implementering av digital teknik ibland resulterat i att man frångått teknikens tänkta syfte. Det förklaras med att den introducerade teknologins syfte är otydlig och kan ha ett sammanhang i flera dimensioner. Teknikens införande och användning påverkas av hur den introduceras, där utbildning, kunskap och erfarenhet spelar en viktig roll. Anpassningen till digital teknik kan också påverkas av omgivningen den implementeras i, som normer, lagar och kultur. Teknologins egenskaper ska möta kundernas behov och vara användarvänlig (Linderoth, 2010). Således är teknikens omgivning och teknologins egenskaper viktiga faktorer vid implementering av ny teknik. Det kan därför vara av intresse att utvärdera teknik som appliceras på projektbaserade byggföretag.

Ny teknik innebär inte alltid framgång. Enligt Markus and Benjamin (1997) uppfattas en ogrundad tro att kan förändra industrier till det bättre och lösa problem. Enligt deras teori sker framgångsrik implementering med grundade och verkliga uppfattningar om teknikens effekter (Markus and Benjamin, 1997). Linderoths studie (2015) visade att användningen av ny teknologi påverkas av användarens inställningar, fördomar och tilltro. Förståelse och den allmängiltiga uppfattningen av teknikens för- och nackdelar har stor inverkan på hur tekniken används. När teknik riskerar att bli avvisat från viktiga användare kan det vara nödvändigt med en djupgående analys för att förklara underliggande faktorer (Linderoth, 2015). Det är viktigt att förstå varför en teknik accepteras eller inte. Davies et al. (2013) studie inom innovation i bygg- och anläggning visar att det är viktigt att förstå processen av hur innovation av nya produkter etableras inom byggbranschen.

2.2 Utveckling och nya förutsättningar för bygghandlingar

5 hjälp av bland annat CAD-applikationer. Internet som introducerades under 90-talet har också haft en stor inverkan på informationshantering och dokumenthantering. Teknikutvecklingen bidrog till att information som exempelvis bygghandlingar kunde lagras digitalt (Björk, 2001). Trots ny teknik och IT-utveckling domineras produktion i byggprojekt fortfarande av pappersdokument i form av ritningar eller andra dokument innehållande information. Förespråkare för digital teknik påpekar utökande kostnader, administration och fel som kan uppstå när man konverterar digital information till pappersform. Manuellt pappersarbete kan därför vara mer tidskrävande (Davies and Harty, 2013b). Pappershandlingar försvårar dessutom arbetet att samla och analysera data, som i sin tur försvårar prognosarbeten (Agarwal, Chandrasekaran and Sridhar, 2018). Enligt Gabrielaitis och Baušys (2006) bidrar digitaliseringen till större mänger lagrad digitala data som behöver lagras effektivt. Gabrielaitis och Baušys hävdar att ineffektiv dokumenthantering av byggnadsinformation är en av anledningarna till att byggbranschen är mindre produktiv än andra industrier samt att en förutsättning för att skapa bättre effektivitet krävs system som kan hantera hela livscykeln av dokumenthantering av handlingar. Enligt deras studie påvisas att system för digital dokumenthantering spelar en allt större roll för kontrollerade projekteringsaktiviteter och projekteringskostnader (Gabrielaitis and Baušys, 2006).

Enligt Fredholms rapport (2018) sker projekteringen i Sverige idag digitalt med modellbaserade verktyg. Även om modelleringen sker digitalt är det få byggprojekt där handlingarna överförs digitalt mellan system och det är fortfarande vanligt med ritningar som levereras på pappersgalgar. En förklaring till detta är att det tar tid att skapa en integration mellan olika system vilket gör att tekniken oftast används i stora projekt. Datasystem i mindre projekt leder många gånger till ett omfattande manuellt arbete. Det kan exempelvis bero på att olika system används och inte kompatibla med varandra (Fredholm, 2018).

2.3 Implementering av BIM

Byggnadsinformationsmodeller (BIM) har funnits länge på marknaden men som ständigt debatteras huruvida vilken inverkan BIM har på byggbranschen. Flera statliga initiativ har uttryckt förhoppning om BIM som ett sätt att öka effektiviteten i byggbranschen (Linderoth, 2015). Även om BIM varit välkänt i flera årtionden tog det lång tid innan man erkände positiva fördelar av BIM i byggprojekt. En förklaring till det var att införandet av BIM mötte praktiska hinder och problem med kompabilitet till befintliga system vilket bromsade utvecklingen (Linderoth, 2010).

6 Enligt Eadie et al studie (2013) anses implementering av BIM hos byggföretag kräva digital teknologi och kompetens. De kostnadsbesparingar BIM kan skapa bör ses i ljuset av en uppdelad värdekedja där studien menar att BIM-användning främjar främst beställare. Enligt studien behövs förbättrad digital kommunikation och närmare samarbeten för att BIM ska spridas i byggindustrin. Dessutom kan det vara fördelaktigt att fördela de vinster som uppstår med BIM bland projektens aktörer, exempelvis genom utökad samverkan, som incitament för närmare samarbeten och underlätta opportunistiskt beteende (Eadie et al., 2013).

7

3. Teoretisk bakgrund

Detta avsnitt syftar till att presentera teorier som redogör för byggbranschens karakteristiska egenskaper vid implementering av innovation. I studiens diskussionskapitel analyseras studiens resultat mot den teoretiska bakgrunden.

3.1 Komplext industrisystem

I Millers et al. studie (1995) framförs begreppet komplexa industrisystem som beskriver en grupp av stora industriers tillverkning av specialanpassade komponenter och nätverkets tillhörande leverantörsindustrier. Komplexa system sammankopplas av flera specialgjorda komponenter och utvecklas under tid när stora användare efterfrågar ett behov. (Miller et al., 1995). Miller et al. modell anses vara effektiv för att formulera institutionella sammanhang där innovation uppstår och kategoriserar aktörer inom innovationsnätverket för att identifiera aktörernas olika roller (Winch, 1998).

I Winch studie om innovation inom bygg- och anläggning (1998) framförs ett ramverk som bygger på Millers et al. (1995) modell om komplexa industrisystem. Enligt Winch är det viktigt att förstå processen av innovationsimplementering inom byggbranschen och identifiera byggbranschens strukturella egenskaper. Winch argumenterar för att byggindustrin kan anses som ett komplext industrisystem. Det motiveras med de produkter projekten skapar karakteriseras av komplexitet och nytänkande. Temporära projektkoalitioner skapas i projekten som sammanför aktörer och organisationer i ett nätverk. Nätverkets aktörer producerar tillsammans en unik produkt. Winch applicerar Millers et al. (1995) modell på bygg- och anläggning som ett komplext industrisystem som visas i figur 1. Figuren särskiljer innovationsprocessen i två delar; innovationsöverbyggnad (beställare, myndighet och institution) och innovationsinfrastruktur (underentreprenörer, konsulter och leverantörer). Nya idéer som framförs förmedlas av systemintegrerare (arkitekter, projektörer och entreprenörer) via systemet.

8

Figur 1. Bygg- och anläggning som ett komplext industrisystem (Baserad på Miller et al., 1995)

3.2 Innovationsprocesser

Byggindustrin karakteriseras dessutom av att vara projektorienterad (Winch, 1998). Stora delar av byggbranschen består av projektorganisationer som skiljer projekten geografiskt till firmornas huvudkontor. Projektet karakteriseras av en begränsad tidslängd med en bestämd början och ett slut. För att fullfölja projektet ska projektens mål vara fullföljda (Project Management Institute Inc, 2013). I Winch modell som visas i figur 2 visas fyra processer som ska hanteras för lyckad innovation i byggbranschen (Winch, 1998). Innovation sprids från två riktningar, antingen införs innovation av företagen och implementeras på projekt eller så skapas innovation genom problemlösning i projektet som sedan företagen lär sig av. Med hjälp av Winch modell analyseras innovationsprocesser och innovationens framgång.

Figur 2: Modell som visar innovationsprocesser för byggbranschen (Baserad på Winch, 1998)

9 innovation är därför kopplat till aktörens roll i projektet. Enligt Winch definieras företagets roll i figur 1 som komplext industrisystem. Innovation kan skapas och spridas genom problemlösning ute i projekten. Entreprenören anpassar tekniker i produktionen för att möta beställarens krav eller hantera projektets omgivning och kan på så sätt ge upphov till innovation. Problemen som uppstår i produktionen måste först lösas i projektet innan lärdomar kan överföras till företaget. För att problemlösning ska klassas som innovation anser Winch att det krävs att man hittar en lösning till identifierade problem som kodifieras och sedan överförs till andra projekt.

10

4. Metod

Detta avsnitt beskriver den metodologi som har tillämpats. I studien utförs intervjuer som analyseras för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet innehåller detaljer om studiens genomförande och är uppdelat efter studiens olika delar. Avsnittet avslutas med metodkritik som behandlar problematik gällande vald metod.

4.1 Undersökningsstrategi

Denna studie har som syfte att skapa förståelse, kartlägga och undersöka hur en entreprenör tar till sig och implementerar innovation i ett anläggningsprojekt. En kvalitativ studie har utförts av utforskande art. En kvalitativ studie är passande då syftet är att på djupet undersöka ett fenomen (Saunders, Lewis and Thornhill, 2015). För att på djupet studera MBL utfördes en fallstudie på anläggningsprojektet Nya Slussen, entreprenad SN81. En fallstudie på ett anläggningsprojekt ansågs passande för att särskilja på entreprenadbolagets permanenta organisation på huvudkontoret från den temporära organisationen som skapas på projekten. Det ansågs problematiskt att utföra studier över flera projekt på grund av projektens unika karaktär. Fallstudier passar för småskaliga studier och används för att upptäcka okänd information (Denscombe, 2010). Fallstudier används för att beskriva detaljer och förklara individuella synpunkter i en viss situation. Som datainsamlingsteknik i fallstudien användes semistrukturerade intervjuer.

4.2 Litteraturstudie

Inledningsvis utfördes en omfattande litteraturstudie för att ta reda på vad som redan var känt inom ämnet. Studien har hämtat information från databaser och litteratur. Databaserna som användes var; Google Scholar, Primo och Diva har använts för att söka tidigare forskning. Sökorden som har använts i databaserna är ”byggnadsinformationsmodell, (BIM)”, ”bygghandling”, ”innovation”, ”digitalisering”, ”teknologi” och ”implementering”. Sökorden har använts med både svensk och engelsk översättning och har dessutom förekommit i kombination för att påträffa information med hög relevans.

4.3 Teoretisk bakgrund

11

4.4 Intervjuer

Studien har utfört två typer av intervjuer. En ostrukturerad intervju hölls i ett tidigt skede av studien med en tjänsteman hos entreprenören, i syfte för att skapa djupare kunskap om ämnet. Den ostrukturerade intervjun hölls över ett möte, en och en, där intervjuns frågor följde studiens huvudämne. Semistrukturerade intervjuer hölls därefter med entreprenadföretagets anställda tjänstemän och yrkesarbetare som arbetade på projektet där fallstudien utförs. Semistrukturerade intervjuer hölls i syfte att besvara frågeställningar där resultat analyserades för att identifiera potentiellt mönster. 14 stycken intervjuer hölls med anställda med 12 olika centrala roller hos entreprenören inom projektet. De semistrukturerade intervjuerna hölls över ett möte, en och en, med förberedda frågor baserade på studiens tema (se bilagor). Under intervjuerna förekom följdfrågor och diskussioner för att förtydliga respondenters svar och i syfte att utforska studiens forskningsfråga. Intervjuerna hölls semistrukturerade för lämna utrymme för ytterligare aspekter som kan ha förbisetts och dessutom undvika överflödig information. I en utforskande studie kan både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer vara fördelaktiga (Saunders, Lewis and Thornhill, 2015). Intervjumetoderna möjliggör att viktig bakgrundsinformation kring ämnets sammanhang kan utvecklas och förklaras djupare. Semistrukturerade intervjuer är ansågs passande som metod med motiveringen att intervjumetoden är flexibel och interaktiv och öppnar för respondenters personliga uttryck. Intervjuade personer valdes ut med hjälp av studiens handledare på Skanska som var insatt i organisationen på projektet. Intervjuade deltagare ansågs sakkunniga om MBL och lämpliga att besvara frågor kring ämnet. I inledningen av intervjun introducerades studiens ämne och motiverade frågeställning. Intervjuerna varade i ca 30-60 minuter beroende på respondentens svar och hur många följdfrågor som intervjuaren ställde. Alla intervjuer spelades in och transkriberades inför analys.

Av hänsyn till GDPR och respondenters integritet informerades samtliga respondenter att personernas identiteter skulle hålla anonyma i den slutgiltiga rapporten samt i den information som lämnats över till entreprenören. För att behålla respondenters anonymitet kommer inte personernas centrala roller att beskrivas. I de fall namn sparades för intern datahantering, informerades respondenten innan för godkännande. Respondenters deltagande var frivilligt, vilket förklarades i inledningen av intervjun. Alla respondenter tillfrågades innan intervjuns start om inspelning fick ske och vart inspelningen lagras.

12 Respondent 9 2019-12-05 47:38 Respondent 10 2019-12-04 44:24 Respondent 11 2019-12-06 46:37 Respondent 12 2019-12-02 51:07 Respondent 13 2019-12-05 59:17 Respondent 14 2019-12-16 33:30

Tabell 1. Utförda semistrukturerade intervjuer med sakkunniga respondenter

4.5 Fallstudie

Fallstudien utfördes på ett pågående projekt, entreprenad SN81, där MBL implementerats. Samtidigt som intervjuerna hölls pågick fortfarande delar av projekteringen och produktionen. Planerad byggtid är perioden år 2016–2022.

4.5.1 Projekt

Slussen skall rivas och byggas om från grunden (Stockholm Stad, 2019). Dålig betongkvalitet och grundläggningsproblem är akuta omständigheter som ligger till grund för rivningsbeslutet. Vid ombyggnation kommer Slussens avtappningskapacitet att öka för att minska risken för översvämning i Mälardalen. Genom offentlig upphandling står Skanska för de två största entreprenaderna av Nya Slussen, SN71 och SN81.

4.5.2 Entreprenad SN81

SN81 omfattas av nya konstruktionen på Södermalm (Skanska, 2015). Kontraktssumman för SN81 är ca 750 miljoner kronor. I projektet ingår betongkonstruktionen till Katarinavägen, Hornsgatan, Södermalmstorg, västra delen av Södergårdsledstunneln, Atrium/knytpunkt och södra anslutningen till nya huvudbron. Byggstart var 2016 och planeras att vara klar 2022. Entreprenaden är en utförandeentreprenad och utförs i utökad samverkan med Stockholm stad (Skanska, 2019b). Utökad samverkan är en samarbetsform där deltagarnas olika kompetenser utnyttjas. Förutsättningar för utökad samverkan formuleras i upphandlingen och kännetecknas i ett förfrågningsunderlag som skapar incitament för kvalitet snarare än pris. Tidig involvering mellan intressenter uppmuntrar till att skapa mervärde och samhällsnytta. Ersättningsformen för projektet är löpande räkning. I kontraktet med entreprenören finns incitament för att arbeta kostnadseffektivt (Stockholm Stad, 2019). Det har organiserats strikta ansvarsgränser mellan beställare och entreprenör som tillsammans strävar mot ett gemensamt mål. Entreprenören deltar delvis i projektledningen.

13

4.5.3 Entreprenör

Skanska bildades 1887 och är idag verksamt i Norden, Europa och USA. Sedan start har Skanska expanderat och är idag ett av Sveriges största byggföretag (Skanska, 2019a). År 2018 hade Skanska 9300st medarbetare i Sverige och 38000st i hela koncernen. I Sverige är verksamheten uppdelad i fyra affärsområden, Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell utveckling och infrastrukturutveckling. Inom väg och anläggning varierar projekten i storlek, från små till stora. Skanska genomför bland annat projekt inom broar, tunnlar, järnvägar, hamnar och industrianläggningar.

4.5.4 Modellbaserade leveranser

Beställaren för entreprenaden SN81 har beslutat att den juridiska bygghandlingen är modellbaserad (Stribeck, 2015; Jönsson, 2017). Det innebär att bygghandlingar är 3D-modeller tillsammans med andra digitala informationsbärare. MBL syftar till att göra 3D-modeller till informationsbärare och koppla samman projektets information i modeller. Leveransplattformens olika informationsbärare kompletterar varandra och bildar tillsammans en komplett bygghandling. MBL saknar ritningar enligt Bygghandlingar 90 (Skanska Sverige AB, 2020). Informationen från 2D-ritningar ersätts och fördelas på informationsbärare i följande format; informationsmodeller, utsättningsmodeller och modellvyer. Syftet är att reducera antalet levererade pappersdokument till projektet (Stribeck, 2015). Emellertid kommer pappersritningar att förekomma som komplement till 3D-modeller. På entreprenaden SN81 räknas 3D-modeller som originalhandling och utskrifter hanteras på egen risk. MBL levereras hela den projekterade informationsmängden till entreprenören i projektet. Leversansformatet är optimerat för digital användning i produktionen på byggarbetsplatsen. MBL innehåller tio olika informationsbärare. I figur 3 visas informationsbärarna tio delar; teknisk beskrivning, informationsmodell, utsättningsmodell, grafisk byggordning, modellvy, typritning, komponentförteckning och mängdförteckning, schemamodell och samordningsmodell (Stribeck, 2015; Jönsson, 2017; Möller, Stribeck and Stenvall, 2019).

14 I figur 4 beskrivs leveransplattformens olika informationsbärare närmare (Skanska Sverige AB, 2020). Informationsbärarna utgör tillsammans ett ramverk för hur informationen levereras till projektet. Informationen levereras digitalt i filformaten; (.pdf), (.xlsx), (.xml), (.nwd), (.dwg).

Figur 4. Beskrivning av leveransens olika informationsbärare och användningsområde (Omarbetning, baserad på Skanska

Sverige AB, 2020)

Navigering i informationsbärarnas tio olika delar sker med hjälp av handlingsförteckning, ändrings-PM, informationsguide och modellspecifikation som visas i figur 5 (Stribeck, 2015; Jönsson, 2017; Möller, Stribeck and Stenvall, 2019). Dokumenten syftar till att vägleda och orientera informationen som levereras.

15 Motiveringen till att man ska arbeta modellbaserat och undvika 2D-ritningar beror bland annat på projektets komplexitet och omfattning, beställarnas krav och en komplex leveransstruktur där produktionen pågår parallellt med projektering (Stribeck, 2015). Implementeringen av BIM hoppas också bli lättare när bygghandlingen inte innehåller ritningar (Möller, Stribeck and Stenvall, 2019).

4.6 Metodkritik

Studiens bakgrund och litteraturstudie baseras på olika publicerade vetenskapliga artiklar och rapporter från etablerade branschorganisationer som relaterar till MBL. MBL är en informationsleveras som associeras med flera karakteristiska egenskaper. Bland annat kan MBL anses som innovation, implementering av digital teknik, implementering av BIM samt dess egenskaper som bygghandling. Studien har svårt att särskilja dessa egenskaper för att koppla och förklara hur systemet verkar i förhållande till entreprenören.

Det är inte möjligt att utesluta att det finns andra faktorer och omständigheter i projektet som bidragit till de förändringar och anpassningar som entreprenören upplevt. Det är också svårt att avgöra orsaken till förändringar i temporära organisationer som upprättas i projekt, eftersom projektet är en unik produkt som på grund av sin natur kräver anpassning av deltagande aktörer. Implementeringen av MBL är dessutom en pågående process som utvecklas under produktionstiden, varpå informationen från intervjuerna inte kan generaliseras och utvärdera för hela projekttiden.

Semistrukturerade intervjuer är baserade på människors erfarenheter och intryck. Det kunde förekomma skillnader mellan intervjuer på grund av respondentens olika sakkunnighet, initiativ till svar och förklaring. Det kunde också förekomma en variation av de följdfrågor som intervjuaren använde för att förbättra förståelse eller bekräfta respondentens förklaring. Även om intervjuerna är kopplade till MBL och intervjuade personer rekommenderats som sakkunniga går det inte att utesluta att respondenternas svar kan vara felaktiga eller spekulativa. Under intervjuerna förekom emellertid sporadiska följdfrågor för att verifiera svarens tillförlitlighet. Mallen till intervjufrågorna provades på sakkunnig, för att testa hur frågorna uppfattades samt minska risken för feltolkning.

16

5. Empiri

Detta avsnitt presenterar resultatet från intervjuerna som utfördes på projektet. Resultatet är uppdelat och redovisat efter studiens frågeställningar. Avsnittet presenterar information från intervjuerna som anses relevant och viktigt i förhållande till studiens frågeställningar.

Nedan redovisas en sammanställning av intervjuerna som utfördes med entreprenören i projektet. Resultatet är en sammanställning av den information som erhölls. Resultatet kategoriseras efter identifierade ämnen som upptäcktes under analysen.

5.1 Implementering i produktion

5.1.1 Visualiseringsverktyg

”Jag skulle inte vilja jobba i ett såhär stort projekt igen utan modeller. Det är

omöjligt att få en överblick om man inte har möjlighet att titta i modellen.”

Respondent 12

Att kunna se projektet som en 3D-modell är något som beskrivs som MBL:s största fördel och är återkommande hos alla respondenter utom en. Visualisering av konstruktionen i 3D-modellen är något som används i stor utsträckning bland projektmedlemmar. Visualiseringen används bland annat för att kommunicera frågor och problem. Genom att använda modellen som stöd i ett möte eller diskussion gör det snabbare och är lättare för mottagaren att förstå vad som avses. Visualiseringen sägs också vara något som underlättar förståelsen för produktionen för nya projektmedlemmar och för personer som har mindre erfarenhet av produktion. Det går snabbare att förstå vad som har byggts, vad som pågår ute i projektet och vad som ska göras i framtiden.

”Det gör det lättare för olika grupper att förstå varandra, att prioritera, att

upptäcka produktionskrockar och så vidare.”

Respondent 9

Respondenter som arbetar med planering nämner att 3D-modellen underlättar planering och ökar förståelsen för vad som ska byggas. Det sägs ge en bättre övergripande kontroll av hela projektet.

5.1.2 Informationshämtande

”Informationshämtandet är enskilt det största problemet”

Respondent 5

17 variation i informationen som är kopplat till objektens samt i vilken informationsbärare information kodas. Enligt en respondent följer MBL ingen tydlig struktur vilket gör att entreprenören måste leta bland flera informationsbärare för att säkerställa att man inte missat någon del av den information man söker. Det förekommer jämförelser mot traditionella bygghandlingar där det sägs att det traditionellt förekommer färre informationsbärare och därför färre ställen att leta information. Kombinationen av dessa problem skapar en osäkerhet hos entreprenören. En av respondenterna tror att det beror på att projekteringen av MBL är nytt för projektörerna, att det saknas en branschstandard för hur MBL:s utformning och vilken information som ska levereras. Emellertid tycker respondenterna överlag att informationsleveranserna innehåller tillräcklig information för att bygga efter.

”Om man kodar en etapp efter en viss sifferserie så måste följande byggelement

som hamnar i den etappen innefattas i den koden. Så att det finns en påbyggnad

av koden som gör att man kan se sammanhanget. Det är inte alltid det är gjort

här. Det skapar problem.”

Respondent 5

Två respondenter kommenterar också strukturen av kodningen i informationsmodellerna. En av respondenterna tror att det beror på att det saknades en struktur när man startade projekteringen. Det försvårar att hitta den information man eftersöker. Det jämförs mot 2D-ritningar som sägs vara standardiserad, strukturerad och lättare att begränsa i information.

5.1.2 Påverka handlingar innan leverans

Enligt respondenter har entreprenören tillgång via samordningsmodellen till handlingar som ej har levererats till projektet som bygghandlingar. Det gör att entreprenören har en inblick i material som är under pågående projektering. Entreprenören tar på så sätt del av information som är under pågående projektering och kan påverka projekteringsunderlaget innan det levereras som bygghandling till projektet.

”Det första jag gör på morgonen är att öppna samordningsmodellen” -

Respondent 3

Flera respondenter beskriver att samordningsmodellen används i det dagliga arbetet. Samordningsmodellen gör att entreprenören kan se vad som ska byggas och kan påbörja en grovplanering för framtiden. Det gör också att entreprenören kan identifiera problem i tidiga skeden.

5.1.3 Revideringar

18 att man förlorar tid i produktionen. En av respondenterna tycker att det är lättare att förstå revideringar på en 2D-ritning jämfört med 3D-modellen. I MBL framgår oftast revideringarna i ett reviderings-PM där ändringarna beskrivs i text.

5.1.4 Upphandla underentreprenörer

”Det är en hel del förutsättningar vi har behövt att anpassa för att skapa

förutsättningar för att underentreprenörer ska kunna räkna på arbeten”

Respondent 10

Enligt en respondent på projektet saknar många underentreprenörer erfarenhet och kompetens när det gäller att arbeta modellbaserat. Det gör att entreprenören antingen måste förbereda material som underentreprenörerna kan räkna på eller så får entreprenören en begränsad leverantörsmarknad och då tvingas man anlita någon som inte är bra.

”Vi har fått skapa en egen modell och slå ihop de ritningar som är relevanta för

underentreprenören”

Respondent 10

Eftersom underentreprenören inte är van vid det här arbetssättet behöver entreprenören underlätta och skapa förutsättningar för dem. Entreprenören gör det medvetet för att undvika att underentreprenören ska lägga på en stor riskpeng när arbeten räknas på fast pris.

5.1.5 Ritningsfritt projekt

”Det betyder att vi inte har några galgar med ritningar utan vi har digitala

plattformar, ett digitalt arbetssätt och vi arbetar med modeller”

Respondent 11

Att arbeta med modellbaserat förklaras med ett digitalt arbetssätt med 3D-modeller utan pappersritningar. Yrkesarbetare använder 3D-modeller i paddorna ute i produktionen som de bygger efter och hämtar information. Av intervjuerna framgår det att yrkesarbetare inte är vana att arbeta utan pappersritningar och saknar tidigare erfarenhet av att använda paddan och 3D-modellen ute i produktionen. En tredjedel av respondenterna säger att det förekommer det pappersutskrifter som stöd till 3D-modellerna, både till yrkesarbetare och underentreprenörer. En respondent säger att det inte finns några ritningar officiellt och att man strävar efter att arbeta utan pappersritningar.

”Personligen tycker jag att det är ganska skönt att kunna ha en pappersritning

som går att ha i fickan. Men det är också vissa saker som är svårt att se på en

vanlig ritning”

19 och hinder. Paddan kräver mer vördnad och varsamhet ute i produktionen och informationen skiljer sig visuellt jämfört med 2D-ritningar. Det framgår också att det finns BIM-stationer ute på projektet. BIM-stationerna är till för att komplettera paddorna med information om produktionen och gör att produktionen kan tillgå den information som inte går att inhämta ifrån paddan. BIM-stationerna gör att lagbaser kan arbeta närmare produktionen. Emellertid tycker en respondent att BIM-stationen tar tid från lagbaser som hindrar dem från att vara närvarande ute i produktionen.

5.2 Organisation och arbetsrutiner

5.2.1 Verktyg och digitala mjukvaror

”Mer beroende av internet, teknologi och datakraft”

Respondent 13

Samtliga respondenter är beroende av en dator eller padda samt digitala applikationer för att arbeta med MBL. Mjukvarorna som används varierar beroende på vilken av informationsbärarna man använder i arbetet. Av dom tillfrågade används Navis Freedom, Naviswork Simulate, AutoCAD, Bluebeam, BIM 360, BIM 360 Glue och SharePoint för att hantera bygghandlingarna. Flera respondenter nämner att det är tidskrävande att lära sig navigera och använda mjukvarorna. Samtliga respondenter upplever att man har tillgång till de verktyg och system som behövs. En begränsning som beskrivs från respondenter är datorns kraft som gör att systemen kan bli långsamma eller slutar fungera. Paddan som används ute i produktionen använder BIM 360 eller BIM 360 Glue. Respondenter säger att 3D-modellen måste anpassas i storlek för att paddan ska klara att öppna filerna, dessutom är funktionerna i paddans mjukvara begränsad jämfört med mjukvarorna som används i en stationär datorn. En respondent nämner att utsättningsfilernas storlek är ett problem varpå dessa måste skalas av för att vara kompatibla med totalstationer.

5.2.2 Kompetens

”Alla tyckte i början att det var jättejobbigt och jättetufft”

Respondent 11

20 Det framgår av intervjuerna att entreprenören upplever en kompetensbrist i hela projektkoalitionen, som också påverkar entreprenören. Majoriteten av respondenterna förknippar problem som uppstår produktionen till andra aktörer som entreprenören påverkas av, bland annat hos beställare, projektörer och underentreprenörer.

5.2.3 Supportfunktioner

”Det finns ett kompetensglapp som jag märker att ingen i branschen har tänkt

på”

Respondent 11

MBL har skapat ett behov av tjänster för att utbilda och stötta personal som arbetar med handlingarna. Hos samtliga respondenter upplevs ett nytt digitalt kompetensbehov. Det nya kompetensbehovet har enligt en respondent skapat nya tjänster på projektet. VDC-koordinator är en tjänst som har skapats på grund av nytt kompetensbehov. Det finns också centrala roller som har anpassats mot leveransformatet och inriktats på hanteringen av MBL mot produktionen. Tjänsterna är avsedda att säkerställa att informationen i handlingarna når ut till produktionen.

5.2.4 Centrala rollers arbetsuppgifter och ansvarsområden

”Jag kan inte lämna ifrån mig vissa uppgifter”

Respondent 3

En tredjedel av respondenterna tycker att arbetsrutiner har förändrats för mättekniker och arbetsledare. Arbetsledare på Nya slussen har blivit mer administrativ och kräver mer förberedelser för att lämna över information till yrkesarbetare. En respondent beskriver det som ett större glapp mellan yrkesarbetare och arbetsledare där arbetsledare disponerar mer tid vid datorn. Fyra respondenter tycker att utsättare blir mer beroende ute på fältet för att ge yrkesarbetare nödvändig information för att upprätthålla produktionen. Det koppas bland annat till att höjder endast fås tas ifrån utsättningsmodellen, modellfiler som är kompatibla med totalstationer. Yrkesarbetare säger sig vara mer beroende av utsättare och arbetsledare. De känner sig mindre självgående.

5.2.5 Digitalisering

”Det blir också mycket tid vid datorn.”

Respondent 7

21

5.2.6 Teknologiskt generationsskifte

”För mig som är ung är modeller relativt lätt, eftersom jag kan datorer. Jag

vågar klicka mig fram och testa”

Respondent 13

En tredjedel av respondenterna kopplar digital kompetens till ålder. Det förklaras med att det skulle vara lättare att arbeta modellbaserat om man tillhör en yngre generation som påstås ha större erfarenhet av digitala teknologi. Det finns en bild av att yrkesarbetare med längre erfarenhet av 2D-ritningar inte har samma intresse för att arbeta med digitala verktyg och modellbaserat.

5.2.7 Framtidstro

Även om det vittnades om problem som uppstått på grund av implementeringen av MBL är majoriteten positiva till utvecklingen av MBL. Vid frågan ”Generella åsikter till modellbaserade leveranser” valde majoriteten att beskriva teknologin som nödvändig och att det var åt den riktningen byggindustrin skulle sträva för att utvecklas. Många kopplade de problem som uppstått med MBL till systemets korta tid på marknaden och förväntade sig förbättringar till framtida projekt. Respondenternas förväntade fördelar kopplades framförallt till tids- och kostnadsbesparande. Emellertid trodde ingen av respondenterna att det uppfylldes på SN81.

5.3 Möjligheter och hinder med modellbaserade leveranser

I tabell 1 och tabell 2 redovisas svar från intervjuerna som relaterar till vilka möjligheter och hinder som uppstår i produktionen. Tabell 1 visar vilka möjligheter- och tabell 2 visar vilka hinder som uppstår i produktionen med MBL. Från intervjuernas resultat identifierades vissa teman som ansågs viktiga kopplade till MBL och de redovisas i följande tabeller. Rubrikerna i tabellernas vänstra kolumn är kategorier som har skapats efter en analys och kartläggning av de 14 utförda intervjuerna. Respondenter som har gett svar till olika kategorier samtidigt har räknats som nämnd i båda kategorierna. Det ges en förklaring till varje kategori för att tydliggöra för läsaren vad som avses samt hur många av respondenter som omnämnts per kategori. Möjligheter i produktionen Förklaring Nämnd av antal respondenter Visualisering Lättare att få en bild av produktionen. Gör det enklare att förstå projektet _{och vad som ska göras.} 13/14

Orientering 3D-modell av konstruktionen gör det lättare att orientera sig när man _{arbetar med bygghandlingar.} 13/14

Kommunikation Det är tydligare och snabbare att kommunicera information som relaterar till produktionen. 3D-modellen som stöd underlättar kommunikation och skapar bättre förståelse.

22 Planering Visuell 3D-modell av konstruktionen gör det lättare att planera _produktionen 6/14

Identifiera problem

och krockar 3D-modell underlättar visualisering av projektet. Navis tillåter att lagra olika konstruktionsdelar på varandra i modellen. 5/14

Påverka projektering av handlingar innan

leverans

Genom att publicera pågående projektering för entreprenören gör det möjligt för entreprenören att identifiera problem och tidigare planera

produktion.

4/14

Samordning 3D-modeller gör samordning mellan intressenter lättare och möjliggör _{större förståelse för olika aktörers produktion.} 3/14

Metadata Informationsmodellerna innehåller metadata som är sökbar. 3/14

Trådlös uppkoppling Paddan har trådlös uppkoppling till internet vilket gör att uppdaterade _{bygghandlingar kan hämtas direkt från databas.} 2/14

Lagra ritningar Navis-freedom tillåter att lagra flera konstruktionsdelar i 3D-modellen. 1/14

Tabell 2: Identifierade kategorier för möjligheter som MBL skapar i produktionen.

Hinder i produktionen Förklaring Nämnd av antal

respondenter

Informationsformatet

Informationen lagras på tio olika informationsbärare och alla måste kontrolleras för att säkerställa att relevant information inte försummas. Objektens attribut varierar samt vart objektinformation lagras bland olika informationsbärare.

12/14

Information saknas Handling saknar ibland nödvändig information för produktionen. 5/14

Administrera information mot produktion

Paddan har begränsad kapacitet vilket gör att modellen anpassas i informationsmängd. Applikationen på paddan, BIM360 har färre funktioner. Arbetsledare anpassar handlingar för yrkesarbetare. Ökad

administration av handlingar.

5/14

Ojämn kunskapsnivå Kunskapsnivån för digitala verktyg varierar mellan personal. 5/14

Fel i bygghandlingar Motstridiga uppgifter i bygghandlingar. Informationsbärare som _{innehåller motstridiga uppgifter.} 5/14

Digital kompetens Personal med yrkeserfarenhet behöver ny digital kompetens för att _{tillgodogöra sig informationen.} 4/14

23 Revideringar Revideringarna upplevs bli fler och utföras närmare produktionen. _{Stör planering och utförandet av produktion.} 3/14

Kompetensbrist Kompetensbrist bland aktörer och intressenter. 1/14

Grafik Det är svårt att se detaljer i modellen. 1/14

24

6. Diskussion

Detta avsnitt analyserar resultatet från genomförda intervjuer som presenterats i empiriavsnittet. Avsnittet framhåller viktiga egenskaper hos modellbaserade leveranser som identifierats och diskuteras mot intervjuernas resultat. Resonemang och jämförelser görs också mot litteraturstudie och teoretisk bakgrund.

Implementeringen av MBL är ett beslut av beställaren. Handlingarna är levererat till entreprenören från beställarna enligt kontraktsformen AB04, en utförandeentreprenad i samverkan. Entreprenörens införande och användande av MBL kan således kopplas till krav från beställaren. Det finns delar av projekteringen som pågår under produktionstiden av projektet och entreprenören har en påverkande roll på handlingarna som projekteras. Från intervjuerna framgår det att leveransinformationen och leveransformatet har utvecklats från upphandlingen fram till där projektet är idag, varpå det kan förekomma förändringar till studiens redovisade resultat. Det anses viktigt att belysa att MBL:s informationsbärare tillsammans bildar en komplett bygghandling.

6.1 Implementering i produktionen

25

6.2 Organisation och arbetsrutiner

Från intervjuerna framgår det att entreprenören har både fått anpassa organisationen och arbetsrutiner till MBL. Enligt alla respondenter är det första gången man arbetar med det här leveransformatet. Arbetssättet karakteriseras av att informationen levereras digitalt, att man bygger efter 3D-modeller samt att man undviker 2D-ritningar i produktionen. För tolv av respondenterna är det första gången man använder 3D-modeller som bygghandling att bygga efter. Emellertid tillägger några av dom intervjuade att dom använt modeller som stöd i produktionen tidigare. Det digitala och modellbaserade leveransformatet har enligt respondenterna ställt tekniska krav på entreprenören. Entreprenören har utbildat personal, förändra arbetsrutiner, skapa nya tjänster i organisationen och infört nya digitala verktyg för att anpassa sig till informationsleveranserna. Det har inneburit en digitalisering av arbetsprocesser vilket framförallt har förändrat informationshämtande metoder. Informationen innehåller metadata som är sökbar och tillgodoses med hjälp av digitala verktyg och mjukvaror och hämtas ifrån tio informationsbärare.

6.3 Möjligheter och hinder

Det identifieras såväl hinder som möjligheter med MBL hos entreprenören. Det identifieras också potentiella fördelar som MBL kan tillgodoses men som idag begränsas av verktyg och mjukvaror som informationsleveransen kräver för att tillgodogöra sig informationen. Från intervjuerna framgår två egenskaper hos MBL som primära, informationsleveransens format och 3D-modellens visuella förmåga.

6.3.1 Hinder i produktionen

26 metadata som är sökbar. Dessvärre hanteras informationen av olika mjukvaror och är inte sökbar genom alla system samtidigt. Sammantaget uppfattas informationshanteringen som det enskilt största problemet.

Kompetens hos entreprenören och andra aktörer pekas ut som ett hinder. Leveransstrukturen är ny för entreprenören och har krävt ökad kompetens. Även om entreprenören har implementerat nya supportfunktioner och utbildat personal upplevs en ojämn kompetensnivå för hur man ska arbeta med MBL. Kompetensglappet identifieras med den digitala kompetens av verktyg och mjukvaror som krävs för att hantera informationsleveraserna. Entreprenören är dessutom beroende av andra aktörer inom projektet. Från intervjuerna uppfattas en kompetensbrist hos hela projektkoalitionen som hindrar MBL:s potential. Kompetensbristens identifieras enligt respondenterna under utformning och framställning av MBL men också hur dom används i produktionen av projektet. Informationens format har inte fullt anpassats organisatoriskt och skapat tydliga rutiner hos aktörer varpå osäkerhet och risk för att fel uppstår. Detta begränsar systemets möjligheter och potential, i linje med Eadie et al. studie (2013) som kopplade den begränsade användningen av BIM inom projekt till aktörernas otillräckliga kompetens och erfarenhet varpå BIM:s möjlighet inte kan tillgodoses.

Ett annat hinder som identifieras från intervjuerna är att modellerna inte är kompatibla med alla system och digitala verktyg varpå det krävs handpåläggning och anpassning av modellerna. För att anpassa information krävs administration hos entreprenören och det tar tid och ökar risken för fel. Tre av respondenterna kommenterade hur det upplevdes bli fler sena revideringar närmare produktionen på grund av att bygghandlingarna var modellbaserade. Detta orsakade stillestånd och byggfel för entreprenören.

6.3.2 Fördelar i produktionen

27 En annan möjlighet som skapas med 3D-modeller som visuellt stöd är att identifiera framtida problem. Visualiseringen upplevs göra det lättare för entreprenören att identifiera problem i handlingarna som kan uppstå i framtida produktionsmoment. Det framgår av respondenter att samordningsmodellen innehåller handlingar som är under pågående projektering. Genom att ta del av dessa handlingar kan entreprenören planera arbetet och identifiera potentiella fel eller problem med handlingarna, utifrån en produktionssynpunkt. Det skapar en möjlighet för entreprenören att påverka underlag innan det är färdigprojekterat.

6.4 Komplext industrisystem och innovationsprocesser

Det finns flera likheter av projektet SN81, där fallstudien är utförd och Miller et al. modell (1995) som komplexa industrisystem. Implementeringen har skett på beställarens initiativ som tillhör modellens innovationsöverbyggnad och har haft en avgörande roll för innovationens implementering. Implementeringen av MBL motiverades med framförallt projektets komplexitet och risker. Kontraktets struktur som utförandeentreprenad och kontraktets samarbetsform som involverar aktörer i innovationsprocessen är faktorer som bör betraktas vid analys av resultat. Enligt Winch beskrivning av systemintegratörernas roll, enligt figur 1, har entreprenörer en viktig roll för hur snabbt innovation sprids inom systemet. Innovationen har implementerats på projektet. Entreprenören upplever att innovationen har ställt stora krav på aktörer inom projektet och krävt organisatoriska omställningar för att innovationen ska utnyttjas effektivt. Det framgår tydligt från intervjuerna att MBL har krävt resurser och förändringar hos entreprenören i form av kompetens och arbetsrutiner.

Ifrån resultatet kan entreprenörens roll som innovationsspridare genom systemet urskiljas. Från intervjuerna framgår det att urskilja att entreprenören påverkar innovationens spridning inom systemet genom att avgöra i vilken utsträckning innovationen överförs till resterande aktörer. Eftersom tekniken bland annat kräver kompetens och resurser i form av olika digitala system avgör entreprenören i vilken grad det är nödvändigt att påtvinga innovationen på exempelvis underentreprenörer och leverantörer. Som framgår av respondent 10 ställs entreprenören för eventuella ekonomiska och konkurrensmässiga dilemman där entreprenören får avväga om innovationen bör överföras till aktörer inom innovationsinfrastruktur eller om entreprenören själva ska anpassa leveransformatet till dessa aktörer, detta för att få tillgång till en bredare leverantörsmarknad. Det gör att entreprenören har en avgörande roll i vilken utsträckning innovation sprids under produktionsstadiet av projektet.

28 Projektet som undersökts i denna fallstudie har också jämförts med Winch (1998) modell av innovationsprocesser, se figur 2. Winch modell om innovationsprocesser beskriver processer som ska hanteras för att det ska bli en lyckad innovation. MBL har inte införts av entreprenadföretaget för att sedan implementeras till projektet, utan implementerats direkt på projektet av beställaren. I undersökningen av MBL kan man från intervjuerna dra slutsatsen att många problem som uppstått hos entreprenören i projektet har behövt lösas ute på plats, således kan det finnas innovationsprocesser hos entreprenören. Entreprenören har på flera sätt anpassat sina tekniker genom digitalisering, utbildning, resurser, nya verktyg och mjukvaror och hantera problem som de ställts inför. Enligt Winch ska problem som påträffas i projektet lösas, läras, kodifiering och överföras på nya projekt för att anses som en innovation. Enligt denna definition är innovationsprocesserna påbörjade men inte fullföljda. Entreprenaden SN81 utförs som utförandeentreprenad i samverkan.

29

7. Slutsats

Detta avsnitt presenterar studiens slutsatser. Här redovisas studiens viktigaste slutsatser med avseende på studiens frågeställningar, resultat och diskussion. Avsnittet avslutas med rekommendationer till framtida studier.

För att utveckla byggbranschen kommer anpassning till ny teknologi och nya kompetenser vara nödvändig. Dålig integration av byggprocessens skeden, samarbetsproblem och organisatoriska egenskaper begränsar utvecklingen av teknisk innovation. Framgångsrik implementering av digital teknik har tidigare visat sig bero av fler faktorer än bara teknikens egenskaper. Tekniken påverkas bland annat av teknikens omgivning, mottagarens kompetens, för vem den är utvecklad och anpassad och hur den upplevs av mottagaren. Organisatoriska förändringar och anpassningar kan vara nödvändigt för att tillgå teknikens fördelar. Byggbranschens karakteristiska egenskaper är väsentliga för att studera implementering av innovation.

Det har tidigare forskats om implementering av BIM och digital teknik i produktion, emellertid är forskningen begränsad när tekniken implementeras som bygghandling i projekt. Fallstudier som behandlat ämnet digitala och modellbaserade bygghandlingar har inte påträffats. Studien har därför utfört en fallstudie på ett anläggningsprojekt och undersökt implementeringen av MBL och hur teknologin har tagits emot av entreprenören, detta genom att besvara studiens frågeställningar.

Studiens resultat pekar på att implementeringen av MBL har påverkat produktionen för entreprenören i anläggningsprojektet. MBL har framförallt i egenskap av bygghandling krävt att entreprenören förändrat produktionsmetoder och organisation. Detta på grund av att 3D-modellen är den handling entreprenören bygger efter. MBL har krävt digitala omställningar med nya verktyg och mjukvaror. Entreprenören har också anpassat och förändrat organisationen för att arbeta med MBL. Organisationen har tillfört supportfunktioner i omställningen till leveransmetoden. Nya tjänster har skapats för att stödja och utbilda projektorganisationen, centrala roller har påverkats med förändrade arbetsrutiner och ansvarsområden och kompetens har behövt tillföras till personal i projektet. Förändringar har varit utmanande för entreprenören som upplever en kontinuerlig utveckling i arbetet med MBL. Informationshanteringen har varit den största utmaningen och 3D-modellers visuella egenskaper ansågs som största möjligheten. Entreprenören har en tydligt påverkande roll inom produktionsfasen av projektet av hur innovationen sprider sig inom system enligt Miller et al. teori (1995) av komplexa industrisystem. Emellertid påverkas spridningen av flera aktörer inom projektet där aktörer som tillhör innovationsöverbyggnaden ger systemintegratörerna viktiga förutsättningar för i vilken grad dessa kan sprida innovationen vidare. Innovationens spridning begränsas dessutom av ekonomiska och kompetenskrävande egenskaper som gör att aktörer väljer att avstå innovationen.